Search

We describe in this extended abstract the emergent, multi-disciplinary research project CiLC-S – Crowdsourcing Long COVID Sweden. The information science related part of the project aims to explore i) information needs and strategies of persons afflicted by long term health problems after a COVID-19 infection, and ii) alternative digital methods for inclusive, safe and efficient data collection for research and social response in the COVID-19 pandemic. The purpose of this presentation is to introduce the project and share some early ethical and methodological experiences as a foundation for discussions of current and future possibilities for information science research to respond to individual and societal information needs in the COVID-19 pandemic and similar large-scale social crises through innovative research questions and data collection methods.

We describe in this extended abstract the emergent, multi-disciplinary research project CiLC-S – Crowdsourcing Long COVID Sweden. The information science related part of the project aims to explore i) information needs and strategies of persons afflicted by long term health problems after a COVID-19 infection, and ii) alternative digital methods for inclusive, safe and efficient data collection for research and social response in the COVID-19 pandemic. The purpose of this presentation is to introduce the project and share some early ethical and methodological experiences as a foundation for discussions of current and future possibilities for information science research to respond to individual and societal information needs in the COVID-19 pandemic and similar large-scale social crises through innovative research questions and data collection methods. Finansiär och Projektinformation : Tillhör forskningsprojekt "CiLC-S - Crowdsourcing LångtidsCovid Sverige" placerat vid Högskolan i Borås: https://www.hb.se/en/research/research-portal/projects/cilc-s---crowdsourcing-long-covid-sweden/Två forskargrupper aktuella: "KIR - Kunskapens infrastrukturer" samt "Digitala kulturer och informationspraktiker".

Undersökningen har som syfte att testa frågeställningen "Är prominensvärde eller association viktigast vid val av färger på interagerbara objekt i en spelmiljö inspirerad av fantasygenren?". För att göra detta har artiklar kring form, färg och interaktion granskats gällande hur prominens och association sett ut i tidigare undersökningar inom dessa områden. Till undersökningen skapades en artefakt i form av en kort spelsekvens. Spelsekvensen är avsedd att upplevas som ett typiskt fantasy-spel och har därför utvecklad grafik och narrativ inom ett fantasy-tema. De färger som används på de interagerbara objekten i denna undersökning är RGB. Deltagare i undersökningen spelar igenom spelsekvensen och får sedan svara på frågor kring valen de gör i sekvensen samt hur deras associationer ser ut kring de färger som använts i artefakten ser ut generellt men också inom fantasy-spel. Resultatet visar att en kombination av associationer och prominens är viktigt vid skapandet av interagerbara objekt i spel.

Rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek -– ideologi, juridik och praktik beskriver aktuella förutsättningar och strategier för tillhandahållande och användning av internet i svenska folkbibliotek. Rapporten bygger på en nationellt heltäckande enkät till samtliga huvudbibliotek i svenska kommuner samt ett mindre antal intervjuer med tillhörande dokumentstudie. Undersökningen har i synnerhet aktualiserats av två viktiga juridiska förändringar under 2018: inrättandet av EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som svensk lag, samt ett tillägg i offentlighets- och sekretesslagen om utökning av tidigare bibliotekssekretess för uppgifter om lån och reservation till att även inkludera uppgifter om användares användning av informationsteknik. Studiens resultat sätts in i aktuellt biblioteksideologiskt och juridiskt sammanhang genom en omfattande litteraturstudie. Rapporten innehåller även bidrag från jurist Jonas Holm och presenterar därigenom direkta svar på specifika biblioteksjuridiska problem och oklarheter som framkommer i undersökningen, liksom en övergripande juridisk kommentar till de svåra tolkningar och gränsdragningar som uppstår i mötet mellan bibliotekets verksamhet, uppdrag och reglerande lagstiftning avseende tillhandahållande och användning av internet. Undersökningens resultat visar att användningen av internetfilter förefaller ha ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren, och att biblioteken i relativt stor utsträckning är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om formerna för tillhandahållande av internet. Samtidigt framkommer att bibliotekens huvudsakliga kompetens och medvetna strategier för reglering av internet och skydd av användarnas integritet alltjämt till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet. Dessa båda tendenser samverkar till att transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och personuppgiftsbehandling vid tillhandahållande och användning av internet i biblioteket är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare. Bristen på nationell samordning och tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning samt formella plattformar för samverkan mellan kommun/it-avdelning och bibliotek utgör hinder för insyn, större ansvarstagande och medvetna åtgärder. Som slutsatser förordas i rapporten ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor om internet, intellektuell frihet och personlig integritet (informationsteknik och digital kompetens, datakompetens samt kritisk kompetens); ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor; politisk lobbying från biblioteksrepresentanters sida för att säkra medvetenhet om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet, samt för upprättande av likvärdiga villkor för insyn 12 och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor; ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg som synliggör struktur och villkor bakom internetrelaterade tjänster och verktyg för användare; samt stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.

Undersökningen har som syfte att testa frågeställningen "Är prominensvärde eller association viktigast vid val av färger på interagerbara objekt i en spelmiljö inspirerad av fantasygenren?". För att göra detta har artiklar kring form, färg och interaktion granskats gällande hur prominens och association sett ut i tidigare undersökningar inom dessa områden. Till undersökningen skapades en artefakt i form av en kort spelsekvens. Spelsekvensen är avsedd att upplevas som ett typiskt fantasy-spel och har därför utvecklad grafik och narrativ inom ett fantasy-tema. De färger som används på de interagerbara objekten i denna undersökning är RGB. Deltagare i undersökningen spelar igenom spelsekvensen och får sedan svara på frågor kring valen de gör i sekvensen samt hur deras associationer ser ut kring de färger som använts i artefakten ser ut generellt men också inom fantasy-spel. Resultatet visar att en kombination av associationer och prominens är viktigt vid skapandet av interagerbara objekt i spel.

På uppdrag av ledningen vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i Borås, genomfördes hösten 2017 intervjuer med femton strategiskt valda professionsföreträdare för en undersökning om efterfrågade kompetenser idag och trender framöver för webbrelaterade yrken. Resultatet är ämnat att ligga till grund för professionsanpassning och utveckling av nuvarande webbredaktörprogram vid samma lärosäte. Intervjuutsagorna analyserades med en blandning av kvantitativt och kvalitativt orienterad innehållsanalys för att komma åt såväl trender och tendenser som variationer i och motiv för deltagarnas åsikter. Analysen visar på fem huvudsakliga tendenser. Den främsta av dessa är att de mest efterfrågade kompetenserna kan sammanfattas i termer av ”strategiska” och handlar om att kunna se helheter, kopplingar mellan och flöden över olika plattformar, enheter och tjänster i ett större sammanhang, med stor tonvikt på kunskaper om dataanalys och marketing/marknadsföring. Den andra tendensen är att webben och relaterade kunskaper inte längre anses som möjliga eller önskvärda att skilja från andra kompetenser och arbetsuppgifter. Så kallade webbkompetenser kommer istället i ökande grad att ingå som naturliga delar i de flesta arbetsuppgifter och tjänster och tydligare renodling av plattformsöverskridande kompetenser inriktade på content (innehåll), design, utveckling respektive strategi förebådas. Som en tredje och särskilt tydlig fortsättning av föregående tendens framstår uppfattningen att ”renodlat” tekniska kompetenser i form av kodning och programmering har och kommer att fortsätta att särskiljas från övriga arbetsuppgifter i särskilt utmärkande grad. De sista två tendenserna är mindre tydliga, men bekräftar de tidigare: dels att strategiska kompetenser värderas högt, och att webben inte längre bör särskiljas från andra delar i en verksamhet vad gäller kompetenser och arbetsuppgifter; dels att en första utbildningsbas i form av en bred och teoretisk högskoleutbildning, tillsammans med efterföljande spetsutbildningar ”in-house” på företag eller via yrkeshögskola/kvalificerad yrkesutbildning ses som goda förutsättningar för framtida yrkesverksamma i fältet.

Då ungdomar begår brott så ska socialtjänsten skriva ett yttrande på begäran av tingsrätten. Vad som ska finnas med i yttrandet regleras i lagen (1964:176) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LuL, men det finns även egna riktlinjer om vad som bör finnas med från socialstyrelsen. Dock har Brottsförebyggande rådet, Brå, uppmärksammat att det finns en problematik kring socialtjänstens yttrande då det saknas den information som lagstiftaren har tänkt sig, vilket försvårar det rättsliga arbetet (Westfelt & Öberg, 2002). För att ta reda på om det saknas information enligt LuL och socialstyrelsens riktlinjer så har avslutade offentliga domar med tillhörande yttranden gällande unga lagöverträdare slumpmässigt valts ut av registrator på fyra tingsrätter. Resultatet av studien visar att informationen i yttrandena innehåller vad som är lagstadgad men att det finns en stor variation kring innehållet i yttrandena. Resultatet blev även att mer fokus ligger på straff än att motverka fortsatt brottslig utveckling samt att tingsrätten följer socialtjänstens yttrande i hög grad.

Deep brain stimulation (DBS) is a developing technology. New generations of DBS technology are already in the pipeline, yet this particular fact has been largely ignored among ethicists interested in DBS. Focusing only on ethical concerns raised by the current DBS technology is, albeit necessary, not sufficient. Since current bioethical concerns raised by a specific technology could be quite different from the concerns it will raise a couple of years ahead, an ethical analysis should be sensitive to such alterations, or it could end up with results that soon become dated. The goal of this analysis is to address these changing bioethical concerns, to think ahead on upcoming and future DBS concerns both in terms of a changing technology and changing moral attitudes. By employing the distinction between inherent and noninherent bioethical concerns we identify and make explicit the particular limits and potentials for change within each category, respectively, including how present and upcoming bioethical concerns regarding DBS emerge and become obsolete. Many of the currently identified ethical problems with DBS, such as stimulation-induced mania, are a result of suboptimal technology. These challenges could be addressed by technical advances, while for instance perceptions of an altered body image caused by the mere awareness of having an implant may not. Other concerns will not emerge until the technology has become sophisticated enough for new uses to be realized, such as concerns on DBS for enhancement purposes. As a part of the present analysis, concerns regarding authenticity are used as an example.

BakgrundI detta arbete studerar vi barns bemötande utifrån olika konfliktsituationer som kan uppstå utifrån ett barns perspektiv. Med vårt arbete vill vi belysa vikten med aktivt arbete för konflikthantering.SyfteSyftet med vår uppsats är att studera barns perspektiv på konflikter som uppstår i förskolan samt hur bemötandet barn emellan ser ut under konfliktsituationen.MetodVårt metodval består av en kvalitativ samt kvantitativ undersökning där vi valde att använda oss av intervjuer med barn och även schematiska observationsscheman. Syftet med dessa metodval är att vi skulle kunna bilda oss en uppfattning ur ett barns perspektiv.ResultatResultatet visar att konflikter är en del av förskolans vardag framför allt i förskolans innemiljö. Barnen har i det stora hela en gemensam syn att en konflikt innebär en fysisk handling. Utefter vårt resultat kan vi också konstatera hur viktigt det är att barn inom förskolans verksamhet får kunskap och möjligheter till att sätta ord på sina känslor samt kunskap om olika alternativ till att hantera en konflikt. För att ge barnen dessa förutsättningar krävs det att pedagogerna har kunskap om hur de kan arbeta dagligen men även på ett förebyggande sätt kring konflikter samt konflikthantering.

Barn rör sig mindre idag än tidigare, vilket kan leda till minskad stimulans av barns rörelseutveckling. I förskolans läroplan finns strävansmål för att stimulera barns motoriska utveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka barns möjligheter till motorisk utveckling i förskolans inomhusmiljö, samt synliggöra samspel mellan barn, pedagog och material utifrån ett rörelseperspektiv under den fria leken. För att uppnå vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie, där vi observerade barn i den fria leken. Resultatet av vårt examensarbete visade att grov- och finmotorik förekommer i förskolans inomhus miljö under den fria leken. Resultatet visade även hur samspel i olika former stimulerade barns motorik. Tidigare forskning visar att motorik har positiva effekter på barns inlärningsförmågor. Vårt examenarbete stärker forskningen om motorikens betydelse för barns utveckling och lärande.

I Sverige beräknas 130 000 människor leva med en medelsvår till svår demenssjukdom. Demens är en övergripande diagnos för en samling sjukdomar där kognitiva nedsättningar är utmärkande och kommunikativa förmågor påverkade. I tidigare studier har det undersökts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra är fortfarande relativt outforskat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsämnen och ämnesbyten. Studien genomfördes på en daglig verksamhet för personer med demensdiagnos, där totalt tre samtal spelades in. Ett av samtalen, omfattande 40 minuter, valdes ut för transkription och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). I det utvalda samtalet valdes sekvenser ut. Sekvenserna exemplifierade olika typer av ämnesbyten. För en utökad bild av samtalets ämnesflöde gjordes även en topikal analys, där samtalet delades in i totalt 14 olika episoder. I samtalet deltog sex personer med demensdiagnos samt föreliggande studies två författare. Exempel på ämnesbyten som påträffades i det analyserade samtalet var koherenta ämnesbyten i form av preannonseringar, koherent återinförande av ämne och ämnesglidningar. Icke-koherenta ämnesbyten förekom i samtalet i form av icke-koherent återinförande av ett ämne. Samtalet innehöll också exempel på digressioner och inskott. För en utomstående betraktare föreföll det ibland som om deltagarna saknade gemensam grund för samtalet, vilket till synes inte uppmärksammades av samtalsdeltagarna. En slutsats som dras utifrån detta är att för deltagarna är samtalsaktiviteten viktigare än själva innehållet i samtalet. I det aktuella samtalet återkom ofta samma historia och samtalsämne flera gånger. De olika samtalsämnena som uppstod under samtalet hade oftast ett övergripande tema som handlade om hur det var förr i tiden, när deltagarna var unga eller barn. In Sweden, approximately 130 000 persons suffer from moderate to severe dementia. Dementia is a collective diagnosis for a collection of diseases in which cognitive impairments are distinctive, and communicative abilities are affected. Earlier studies have investigated how people with dementia communicate with an interlocutor without dementia. How people suffering from dementia communicate with each other is still relatively unexplored. The purpose of the present study is to investigate and describe how people suffering from dementia interact with each other, and how they handle topics and topic shifts. The present study was conducted on a day center for people with dementia diagnoses, where a total of three conversations were recorded. One of the conversations, comprising 40 minutes, was transcribed according to conversation analytic principles. From the selected conversation, sequences showing different types of topic changes were selected and exemplified. For an expanded view of the conversation’s topical flow, a topical analysis was made, where the conversation was divided into a total of 14 different episodes. The conversation involved six people with dementia and the two authors of the present study. Examples of topic shifts found in the analyzed conversation were coherent topic shifts in the form of pre-acts, coherent renewal of topic and topic shading. Non-coherent topic shifts occurred in the conversation in the form of non-coherent renewal of a topic. The conversation also contained examples of digressions and inserts. To the outside observer, it seemed at times as if the participants had no common ground for the conversation, which was not noticed by the participants of the conversation. One conclusion drawn from this is that for the participants, the activity is more important than the actual content of the conversation. In the current conversation, the participants returned to the same story and the same topic several times. The different topics occurring during the conversation usually had an overall theme which was what it was like in the old days, when the participants were young or children.

I Sverige beräknas 130 000 människor leva med en medelsvår till svår demenssjukdom. Demens är en övergripande diagnos för en samling sjukdomar där kognitiva nedsättningar är utmärkande och kommunikativa förmågor påverkade. I tidigare studier har det undersökts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra är fortfarande relativt outforskat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsämnen och ämnesbyten. Studien genomfördes på en daglig verksamhet för personer med demensdiagnos, där totalt tre samtal spelades in. Ett av samtalen, omfattande 40 minuter, valdes ut för transkription och analyserades enligt samtalsanalytiska principer (CA). I det utvalda samtalet valdes sekvenser ut. Sekvenserna exemplifierade olika typer av ämnesbyten. För en utökad bild av samtalets ämnesflöde gjordes även en topikal analys, där samtalet delades in i totalt 14 olika episoder. I samtalet deltog sex personer med demensdiagnos samt föreliggande studies två författare. Exempel på ämnesbyten som påträffades i det analyserade samtalet var koherenta ämnesbyten i form av preannonseringar, koherent återinförande av ämne och ämnesglidningar. Icke-koherenta ämnesbyten förekom i samtalet i form av icke-koherent återinförande av ett ämne. Samtalet innehöll också exempel på digressioner och inskott. För en utomstående betraktare föreföll det ibland som om deltagarna saknade gemensam grund för samtalet, vilket till synes inte uppmärksammades av samtalsdeltagarna. En slutsats som dras utifrån detta är att för deltagarna är samtalsaktiviteten viktigare än själva innehållet i samtalet. I det aktuella samtalet återkom ofta samma historia och samtalsämne flera gånger. De olika samtalsämnena som uppstod under samtalet hade oftast ett övergripande tema som handlade om hur det var förr i tiden, när deltagarna var unga eller barn. In Sweden, approximately 130 000 persons suffer from moderate to severe dementia. Dementia is a collective diagnosis for a collection of diseases in which cognitive impairments are distinctive, and communicative abilities are affected. Earlier studies have investigated how people with dementia communicate with an interlocutor without dementia. How people suffering from dementia communicate with each other is still relatively unexplored. The purpose of the present study is to investigate and describe how people suffering from dementia interact with each other, and how they handle topics and topic shifts. The present study was conducted on a day center for people with dementia diagnoses, where a total of three conversations were recorded. One of the conversations, comprising 40 minutes, was transcribed according to conversation analytic principles. From the selected conversation, sequences showing different types of topic changes were selected and exemplified. For an expanded view of the conversation’s topical flow, a topical analysis was made, where the conversation was divided into a total of 14 different episodes. The conversation involved six people with dementia and the two authors of the present study. Examples of topic shifts found in the analyzed conversation were coherent topic shifts in the form of pre-acts, coherent renewal of topic and topic shading. Non-coherent topic shifts occurred in the conversation in the form of non-coherent renewal of a topic. The conversation also contained examples of digressions and inserts. To the outside observer, it seemed at times as if the participants had no common ground for the conversation, which was not noticed by the participants of the conversation. One conclusion drawn from this is that for the participants, the activity is more important than the actual content of the conversation. In the current conversation, the participants returned to the same story and the same topic several times. The different topics occurring during the conversation usually had an overall theme which was what it was like in the old days, when the participants were young or children.

This thesis addresses some of the ethical concerns raised by connecting man and machine through so called Brain-Machine Interfaces, BMIs, elaborate brain implants that may both further our knowledge of the brain and alleviate neurological dysfunction and impairments. The primary foci have been to address urgent and prominent concerns elicited by BMIs; to critically evaluate arguments relevant to an ethical analysis of Deep Brain Stimulation, DBS; and to address and develop ignored or underrepresented perspectives of importance in an ethical analysis of DBS. The main method used in the analysis is ‘embedded ethics’. This method was developed during the doctoral project, to answer the specific research questions examined in paper I-IV, and builds on methodology such as empirical ethics and casuistry. The purpose of ‘embedded ethics’ is not to derive final conclusions or action guidance regarding a technology as such, but to identify, critically assess and problematize central ethical concerns elicited by new and emerging technologies, and to detect and address the lacunas in the current debate. Some key contributions of this thesis to the fields of nanoethics, neuroethics and bioethics are: to introduce the distinction between inherent and noninherent ethical concerns to elaborate on upcoming and future ethical concerns elicited by DBS; to identify biases, for instance as regards technology, time, speculative scenarios, and authenticity, that may distort an ethical analysis of DBS; to argue for the duty of ethicists analysing bioethical concerns to acknowledge the necessity of acquiring sufficient knowledge of the scientific/biological subject matter of analysis, knowledge either achievable by being an ‘embedded ethicist’ or through a firm dedication to understanding the particulars and contextual impact factors specific to the subject of analysis.

Parkinsons sjukdom är en vanlig neurologisk sjukdom och den vanligaste motorikstörningen. Mer än 70 % av patienter med Parkinsons sjukdom rapporterar problem med röst och tal. Syftet med dennas studie var att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom upplever sin rösthälsa och jämföra detta med normaldata från tidigare studier. Även huruvida information om röstförändringar i samband med Parkinsons sjukdom nått deltagargruppen utreddes. Som undersökningsinstrument användes formuläret Rösthandikappindex (RHI), som ger ett subjektivt mått på rösthälsa. Utöver detta användes även ett frågeformulär för kompletterande information. Antalet deltagare var 34 personer med Parkinsons sjukdom, 22 kvinnor och 12 män. Medelåldern för samtliga deltagare var 69 år. Medelvärdet av RHI för samtliga deltagare var 27,3 poäng och medelvärdet för de som var över 65 år var 26,6. I jämförelse med tidigare studier var dessa värden signifikant högre. Från detta resultat drogs slutsatsen att Parkinsons sjukdom påverkar individens subjektiva upplevelse av den egna rösten. Dessutom skattade männen signifikant högre än kvinnorna, vilket kan tolkas som att männen upplever sina röstbesvär som värre än kvinnorna. Vidare fanns ett positivt signifikant samband mellan RHI-poäng och tid sedan diagnos, vilket innebär att ju längre de levt med diagnosen desto högre skattar de på RHI. Ett relativt lågt antal deltagare hade fått information om röstförändringar som kan ske i samband med Parkinsons sjukdom.

BakgrundI avsnittet lyfts forskning och övrig litteratur om ämnesområdena matematik, bild och musik. Även läroplanens mål och ämnesintegrering är centrala delar som beskrivs. Ämnesintegrering kan vara ett arbetssätt för pedagogerna att göra lärandet i matematik lustfyllt och mer konkretför barn.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera på vilket sätt några pedagoger arbetar medmatematik integrerat i planerade musik- och bildaktiviteter i förskolan.FrågeställningVad lägger pedagogerna fokus på, när det gäller matematiska begrepp, i musik- respektive bildaktiviteter?MetodEn kvalitativ metod med intervju och observation som redskap har använts. Valet av en kvalitativ metod gjordes för att kunna samla in data för att kunna besvara frågeställningar och vårt syfte. Studien har ägt rum på två olika förskolor. Fem pedagoger har intervjuats och dethar utförts sammanlagt nio observationer, fyra i musikaktiviteter och fem i bildaktiviteter.ResultatResultatet belyser det som har framkommit i studien i relation till vår teoretiska ram som är Vygotskijs teorier och tankar. Genom intervjuer och observationer har vi kommit fram till att ämnesintegrering är en god utgångspunkt för barns lärande i matematik. Pedagogernas medvetenhet kring var och hur matematik kan användas är betydande för att den ska synas i musik- och bildaktiviteter. Program: Lärarutbildningen