Search

The study aimed to investigate differences in hypertensive- and cardio-preventive pharmacotherapy depending on if patients with hypertension received lifestyle counseling or not, including the difference between men and women. Data from the Region Stockholm VAL database was used to identify all patients with a hypertension diagnosis and had visited a primary health care center within the past five years. Data included registered diagnoses, pharmacotherapy, and codes for lifestyle counseling. Logistic regression adjusted for age and comorbidity (diabetes, stroke, coronary heart disease, atrial fibrillation, gout, obesity, heart failure) was used, presenting results as odds ratios (OR) with 99% confidence interval (CI). The study included 130,030 patients with hypertension; 63,402 men and 66,628 women. Patients receiving recommended lifestyle counseling were more frequently treated with three or more hypertensive drugs: women OR 1.38 (1.31, 1.45) and men = 1.36 (1.30, 1.43); certain drug classes: calcium antagonists: women 1.09 (1.04, 1.14) and men 1.11 (1.06, 1.16); thiazide diuretics: women 1.26 (1.20, 1.34) and men 1.25 (1.19, 1.32); and aldosterone antagonists: women 1.25 (1.12, 1.41) and men 1.49 (1.34, 1.65). Patients receiving recommended level of lifestyle counseling with concomitant coronary heart disease, atrial fibrillation, diabetes, or stroke were more frequently treated with statins than those who did not. Further, recommended lifestyle counseling was significantly associated with anticoagulant treatment in patients with atrial fibrillation. Lifestyle counseling according to recommendations in national guidelines was significantly associated with a more thorough pharmacological treatment of hypertension, statins, and antithrombotic drugs as well as anticoagulants, in both men and women.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i grundsärskolan och på individuella programmet på gymnasiesärskolan talar om hur de arbetar för att utveckla elevers kommunikation och vilka arbetssätt de beskriver att de använder i den dagliga undervisningen. Studien syftar vidare till att undersöka vilka strategier lärarna beskriver att de använder för att utveckla elevers kommunikation samt hur en god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö kan underlätta för elevernas kommunikation.Studien utgår från en kvalitativ metod där data samlats in genom 9 intervjuer med lärare som arbetar på grundsärskolans ämnesområden och på individuella programmet på gymnasiesärskolan. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärarna är väl insatta i olika alternativ och kompletterande kommunikationsredskap (AKK-redskap). De använder tecken som stöd, bildstöd, pekprat, samtalsmatta och kommunikationskartor samt digitala verktyg. Lärarna förstärker AKK-redskapen med att använda tecken och talat språk. Majoriteten av lärarna saknar kartläggningsmaterial för att dokumentera elevernas kommunikation. Resultatet visar att den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön är viktig och lärarna återkommer till deras betydelse. Lärarna betonar vikten av att bygga upp stöd runt elever i varje lärmiljö. Det är betydelsefullt att lära känna varje elev och deras kommunikationssätt för att eleverna ska kunna utveckla sin kommunikativa förmåga. Slutsatsen är att det är viktigt att man som lärare har god kunskap om flera olika AKK-redskap så att varje elev kan få förutsättningar att hitta rätt kommunikationssätt. Det är också betydelsefullt att hitta elevernas sätt att kommunicera så att de får rätt redskap för att kunna uttrycka sig och att de befinner sig i lärmiljöer som är anpassade efter varje elevs olikhet. Vår förhoppning med studien är att den ska belysa betydelsen av fördjupad kunskap om AKK samt arbetet med att undanröja hinder i lärmiljön., The purpose of the study is to investigate how teachers in compulsory school for pupils with learning disabilities and in the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities work to develop students' communication and what working methods they use in their daily teaching. Furthermore, the study aims to investigate what strategies teachers use to develop students' communication and how a good physical, educational and social learning environment can facilitate students' communication. The study is based on a qualitative method where data is collected through 9 interviews with teachers working in the subject areas of the compulsory school for pupils with learning disabilities and on the individual programme at upper secondary school for pupils with intellectual disabilities. The results have been analyzed from a sociocultural perspective and it shows that teachers are proficient in various AKK tools. They use signs as support, image support, touch talk, conversation mat and communication maps. They also use digital tools. Teachers reinforce the AKK tools by using signs and spoken language. The majority of teachers lack material to investigate and to document students' communication. The results also show that all three learning environments are important, and teachers keep mentioning their importance. Teachers stress the importance of building support around the student in each learning environment. It is important to get to know each student and their means of communication in order for the students to develop their communicative skills. The conclusion is that it is important that teachers have good knowledge of several different AKK tools so that each student can have the right conditions to find the right means of communication. It is also important to find the student's communication so that they have the right tools to be able to express themselves and that they are in learning environments that are adapted to their indivi