Search

Sjöfart är ett decentraliserat transportsystem med många aktörer inblandade. Aktörers samarbete och likriktning av mål kan gynna effektiviteten på systemnivå, vilket kan påverka sjöfartens konkurrenskraft till det positiva. Det finns en uttalad politisk vilja både från EU och på en nationell nivå att flytta mer gods från väg till sjöfart. Men skevheter, här i rapporten definierat som någon form av skav mellan olika aktörer, det vill säga aktörerna har olika mål eller drivkrafter, får negativ inverkan på systemnivå och kan därmed hämna effektiviteten. Syftet med denna studie är att ge förslag på åtgärder som motverkar skevheter i sjöfarten för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och därmed öka möjligheterna för överflyttning av gods till sjöfart. I rapporten kartläggs skevheter mellan olika aktörer med hjälp av litteratur och tre fallstudier, vidare analyseras hur dessa skevheter påverkar överflyttningen av gods till sjöfart. Fallstudierna inkluderar tre svenska hamnar; Göteborg, Trelleborg och Karlshamn, och omgivande aktörer, där skevheteridentifieras mellan varuägare, hamn, kommun, terminaloperatörer, landtransportörer, rederi och myndighet. Studien visar att de centrala konflikterna berör stordriftsfördelar, markanvändning, infrastruktur, miljökrav och digitaliseringsbehov. Föreslagna styrmedel och åtgärder för att minska dessa skevheter och främja överflyttningen av godstransporter till sjöfart är: förbättrat samarbetemellan aktörerna, horisontell och vertikal markanvändning, användning av digitala verktyg så somdigitala system för att förbättra kommunikation med hamn och digitala tvillingar för effektivisering av godsflöden, alternativa finansieringsmodeller som stärker investeringar, rättvisa och adekvata förutsättningar i form av avgifter så att alla trafikslag konkurrerar på lika villkor samt samordning av tillståndsprocesser för att minska fördröjningar och osäkerhet för investerare. I studien har en konceptuell modell utvecklats som beskriver sambandet m, Maritime transport is a decentralized system with many involved actors. Goal conflicts between different actors can hinder system-level efficiency, affecting the utilization of maritime transport as an alternative. There is a clear political will from both the EU and at a national level to shift more freight to maritime transport. The purpose of this study is to provide recommendations that counteract misalignments in maritime freight transport to strengthen its competitiveness and thereby increase the potential for a modal shift to shipping. This report maps out misalignments from literature and three case studies analyzing how these affect the shift of freight to maritime transport. The case studies include three Swedish ports: Gothenburg, Trelleborg, and Karlshamn, and their surrounding actors, where misalignments are identified between shippers, ports, municipalities, terminal operators, land transporters, shipping companies, and authorities. The central misalignments relate to vessel size, land use, infrastructure planning, environmental requirements, and digitalization. Proposed policy instruments and measures to resolve these misalignments and promote the shift of freight transport to maritime transport are: improved collaboration between actors, the introduction of dry ports, vertical land use, the use of digital tools such as digital systems to improve communication with ports and digital twins for optimizing freight flows, alternative financing models to strengthen investments, fair conditions in the form of fees so that all modes of transport compete on equal terms, and coordination of permit processes to reduce delays and uncertainty for investors., Överlast – Ökad överflyttning genom likriktning av nyckelaktörers strukturella incitament / Överlast – Increased modal shift through alignment of key actors’ structural incentives

Inom ramen för Triple F-programmet genomförs en övergripande systemuppföljning med målet att övervaka framstegen inom Sveriges godstransportsektor mot målet om en 70% minskning av växthusgasutsläppen. Dessutom strävar man efter att skapa en referenspunkt som både aktörer inom och utanför Triple F kan använda som riktmärke. Den systemövergripande uppföljningen har en specifik roll i att utveckla ett enhetligt uppföljningssystem som tydligt beskriver hur vi närmar oss målet om en 70% minskning fram till år 2030. Det inkluderar att ta fram relevanta mätmetoder och indikatorer för att bedöma klimatpåverkan från godstransporter samt att genomföra internationella jämförelser. Årets leverans är den fjärde uppföljningen som görs., Within the Triple F program, a system-wide follow-up is carried out. It aims to follow up on how Sweden's freight transport sector is approaching the goal of reducing greenhouse gas emissions by 70%, as well as to create a reference point that actors within and outside Triple F can refer to. More specifically, the aim of the system-wide follow-up is to contribute to developing a consistent follow-up system that describes how we are approaching the greenhouse gas emission target of minus 70% by the year 2030, to develop relevant measurement methods and indicators for the climate impact of the freight transport sector, and to make international comparisons. This year’s delivery is the fourth edition of the follow-up.

Sveriges mål är att minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med 70% till 2030. År 2022 hade utsläppen minskat med 34,4%, vilket är under linjär minskning på 42%, kräver nu 4,5% årlig minskning. Trots kortvariga ökningar har samtliga trafikslag generellt sett minskat sina utsläpp under perioden 2010 till 2022. En ny observation är A-traktorer, som trots låga utsläpp har tredubblat sina utsläpp de senaste sju åren och kräver därmed särskild uppmärksamhet. Jämförs Sveriges växthusgasutsläppförändring med EU27-länderna har Sverige uppvisat en betydligt större minskning. Men mycket indikerar att Sverige har ett stort arbete framför sig för att kunna nå målen 2030.

Sjöfart är ett decentraliserat transportsystem med många aktörer inblandade. Aktörers samarbete och likriktning av mål kan gynna effektiviteten på systemnivå, vilket kan påverka sjöfartens konkurrenskraft till det positiva. Det finns en uttalad politisk vilja både från EU och på en nationell nivå att flytta mer gods från väg till sjöfart. Men skevheter, här i rapporten definierat som någon form av skav mellan olika aktörer, det vill säga aktörerna har olika mål eller drivkrafter, får negativ inverkan på systemnivå och kan därmed hämna effektiviteten. Syftet med denna studie är att ge förslag på åtgärder som motverkar skevheter i sjöfarten för att stärka sjöfartens konkurrenskraft och därmed öka möjligheterna för överflyttning av gods till sjöfart. I rapporten kartläggs skevheter mellan olika aktörer med hjälp av litteratur och tre fallstudier, vidare analyseras hur dessa skevheter påverkar överflyttningen av gods till sjöfart. Fallstudierna inkluderar tre svenska hamnar; Göteborg, Trelleborg och Karlshamn, och omgivande aktörer, där skevheteridentifieras mellan varuägare, hamn, kommun, terminaloperatörer, landtransportörer, rederi och myndighet. Studien visar att de centrala konflikterna berör stordriftsfördelar, markanvändning, infrastruktur, miljökrav och digitaliseringsbehov. Föreslagna styrmedel och åtgärder för att minska dessa skevheter och främja överflyttningen av godstransporter till sjöfart är: förbättrat samarbetemellan aktörerna, horisontell och vertikal markanvändning, användning av digitala verktyg så somdigitala system för att förbättra kommunikation med hamn och digitala tvillingar för effektivisering av godsflöden, alternativa finansieringsmodeller som stärker investeringar, rättvisa och adekvata förutsättningar i form av avgifter så att alla trafikslag konkurrerar på lika villkor samt samordning av tillståndsprocesser för att minska fördröjningar och osäkerhet för investerare. I studien har en konceptuell modell utvecklats som beskriver sambandet m, Maritime transport is a decentralized system with many involved actors. Goal conflicts between different actors can hinder system-level efficiency, affecting the utilization of maritime transport as an alternative. There is a clear political will from both the EU and at a national level to shift more freight to maritime transport. The purpose of this study is to provide recommendations that counteract misalignments in maritime freight transport to strengthen its competitiveness and thereby increase the potential for a modal shift to shipping. This report maps out misalignments from literature and three case studies analyzing how these affect the shift of freight to maritime transport. The case studies include three Swedish ports: Gothenburg, Trelleborg, and Karlshamn, and their surrounding actors, where misalignments are identified between shippers, ports, municipalities, terminal operators, land transporters, shipping companies, and authorities. The central misalignments relate to vessel size, land use, infrastructure planning, environmental requirements, and digitalization. Proposed policy instruments and measures to resolve these misalignments and promote the shift of freight transport to maritime transport are: improved collaboration between actors, the introduction of dry ports, vertical land use, the use of digital tools such as digital systems to improve communication with ports and digital twins for optimizing freight flows, alternative financing models to strengthen investments, fair conditions in the form of fees so that all modes of transport compete on equal terms, and coordination of permit processes to reduce delays and uncertainty for investors., Överlast – Ökad överflyttning genom likriktning av nyckelaktörers strukturella incitament / Överlast – Increased modal shift through alignment of key actors’ structural incentives