Search

Bakgrund: Patienter med en allvarlig psykisk störning isolerades tidigare från samhället. En historisk sammanfattning belyser detta och en beskrivning ges av den psykiatriska behandlingen från medeltiden fram till idag. Begreppen psykisk sjukdom, psykisk störning, allvarlig psykisk störning samt psykiskt funktionshinder beskrivs. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete och omvårdnadsproblem inom psykiatrin återges i en resumé. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av att leva med allvarlig psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt där resultatdelen baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel, publicerade mellan 2002-2012. Resultat: Resultatet mynnade i sex teman: ensamhet, vardagen, omgivningens attityder, självstigma och skam, vårdpersonals bemötande och patientrollen. Diskussion: Resultatdelens olika teman diskuteras. Ett resonemang förs med anknytning till Kari Martinsens omsorgsfilosofi gällande ensamhetens konsekvenser, gemenskapens betydelse, samt hur attityder gällande psykisk störning påverkar självbilden. Interaktionen mellan nämnda områden belyses, slutligen debatteras personliga erfarenheter gällande faktorer som är betydelsefulla för ett ökat välbefinnande., Background: Patients with serious mental disorder have through history been isolated from the rest of the society. An historical summary of psychiatric treatment from The Middle Ages until today are presented. Concepts such as mental illness, psychiatric disorder, serious mental illness and mental disabilities are described. A recap of the nursing in psychiatric care is given as well as problems attached to nursing in this field. Aim: The aim is to illuminate patients´ experiences of living with serious mental disorder. Methods: A literature review based on nine qualitative scientific articles and one quantitative scientific article published between the years 2002-2012. Results: The result showed six themes: loneliness, every-day, surrounding attitudes, self stigma and shame, the response from health professionals and the role as a patient. Discussions: Themes that emerged in the result are here discussed. The authors connect the themes to Kari Martinsen´s philosophy of caring and a reason is held about the consequences of loneliness, the importance of being part of a community and the impact that attitudes surrounding mental illness have on the self-image. The interaction between the areas is illustrated and finally we debate which factors who are of importance for increased well-being.

IT-security is a global problem and over the world Computer Emergency Response Teams (CERT) are created in order to solve the problem. The common understanding is that IT-security is important but no straight guideline how to deal with it. The Swedish IT-incident centre (SITIC) started 2003. It is a Swedish solution on an international problem. There are challenges to be met when handling an IT-incident centre – organisation form, activity and result. We believe a general solution in IT-incident management that will suit all parties in the society, is a hard task for SITIC as things stand today. What we can deduce from our investigation is that there is no greater need of SITIC among the global companies. We believe one reason for this is that they are going to create within their companies some sort of CERT function by themselves in the future. This in its turn, depend on that the companies do not have any trust to SITIC, they do not see the benefit with an activity as SITIC because they only see the reporting, they do not believe they are going to get something in return. Conclusion: Incident management is not only about reporting incidents, but a continuous life cycle with phases: detect, report, measure and follow-up., IT-säkerhet är ett globalt problem och över världen skapas Computer Emergency Respons Teams (CERT) för att försöka att lösa olika problem. Den vanliga uppfattningen är att IT-säkerhet är viktigt men att inga direkta guidelines finns för hur man skall hantera det. SITIC som är det svenska IT-incident centret, startade 1 januari, 2003. Det är en svensk lösning på ett internationellt problem. För ett IT-incident center finns det utmaningar att hantera såsom organisations form, verksamhet och resultat. Vi tror att en generell lösning av hanteringen IT-incidenter som skulle passa alla parter i samhället blir svårt för SITIC att klara av som det ser ut idag. Vad vi kan härleda från vår utredning är att det inte finns något större behov av SITIC för de globala företagen. Vi tror att en av anledningarna är att företagen själva i framtiden tänker starta egna CERT-funktioner. Detta i sin tur kan bero på att företagen inte har något större förtroende för SITIC, de kan inte se någon fördel men verksamheten, de ser endast rapporteringsdelen. Företagen tror inte att de kommer att få något tillbaka när dom rapporterar sina incidenter till SITIC. Slutsats: Incident hantering handlar inte bara om att rapportera incidenter, utan det är en kontinuerlig livscykel innehållande faserna: upptäcka, rapportera, åtgärda och följa upp.

För ett par år sedan tog utvecklingen och fokuseringen kring Internet fart på allvar ute bland företag. Alla skulle ha en webbsida och anledningen till detta var ofta att konkurrenten hade en eller att man bara ville synas. Idag finns det ett antal så kallade Content Management System utvecklade för att hantera information på Internet, intranet och extranet. Det gemensamma för dessa system är att användarna skall kunna uppdatera, vidareutveckla och administrera lösningen utan någon teknisk kompetens. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om ett Content Management System effektiviserar uppdateringen av information, med hjälp av kategorier inom användbarhet. Användbarhet består av flera olika kategorier, dock har vi valt att begränsa oss till tre av dessa; effektivitet, syfte och tillfredsställelse. För att få djupare kunskaper inom ämnet användbarhet har vi läst böcker och artiklar, vi har även sökt information via Internet. Vi hittade information om användbarhetstest där vi fann en metod som hette utredning. I utredning kan man mäta användbarheten på system som är i bruk. För att kunna dra slutsatsen om ett Content Management System effektiviserar uppdateringen av data/information bestämde vi oss för att ta reda på hur informationsuppdateringen var före och under användningen av verktyget. Utredningen bestod av att vi gjorde en enkät som vi skickade ut till fem företag som använde verktyget. De företag som svarade på enkäten besökte vi och intervjuer gjordes. Det resultat vi kom fram till var att det är svårt att undersöka om ett verktyg effektiviserar uppdateringen av information eller inte. Svaret man får beror på hur företagen tidigare skött informationsuppdateringen. Ett företag som vi undersökte hade en fungerande lösning innan, den största anledningen att de skaffade verktyget var av ekonomiska skäl och detta generade till att informationsuppdateringen inte effektiviserades. De andra företagen som vi undersökte hade ingen bra lösning tidigare, de var