Search

Utomhusundervisning i matematik är ett arbetssätt som kan ge en ytterligare dimension till matematikundervisning. För att öka kunskapen kring detta arbetssätt och hur det uppfattas av elever genomfördes denna interventionsstudie med ett fokus på elevernas egna upplevelser av undervisningen. Datainsamlingen inleddes med en enkät utifrån motivationsteorin Self-Determination Theory och därefter genomfördes själva interventionen, innefattandes fyra utomhuspedagogiskt planerade matematiklektioner. Vid varje lektion besvarade eleverna en enkät, vilka kompletterades med våra deltagande observationer för att skapa en förståelse för elevernas upplevelser. Resultatet från studien visar att elevernas upplevelser av utomhusundervisning i matematik generellt är positiv men att även lärarens planering och genomförande har stor inverkan på detta. En slutsats från denna studie berör hur genomtänkta gruppindelningar stärker elevers positiva inställning till lektionen och samtidigt ger en möjlighet att bearbeta matematikinnehållet effektivt tillsammans.

Undervisningsmodellen bianshi med ursprung i Shanghai anses vara en möjlig förklaring till kinesiska elevers goda matematikprestationer. Variationsteorin, en annan undervisningsmodell med ursprung i väst beskrivs ha flera likheter med bianshi. I forskning benämns bianshi och variationsteorin även som teoretiska ramverk. I Learning Study, en studie för undervisningsutveckling är det vanligt förekommande att variationsteorin används som teoretiskt ramverk. Antaganden om att bianshi är en framgångsrik undervisningsmodell skapade ett intresse att undersöka möjligheterna att använda bianshi som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie som hämtat komponenter från Learning Study.Syftet med denna studie är att utforska bianshi som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie. Det gjordes i jämförelse med variationsteorin. Tal som bråk var studiens undervisningsinnehåll. Studien grundar sig i två interventionsstudier. En med bianshi och en med variationsteorin som teoretiskt ramverk. Genomförandet av respektive modell hämtade delar av processen för en Learning Study. Urvalet bestod av två klasser i årskurs 4 som delades i fyra mindre grupper. Förtest, eftertest och lektionsobservationer stod för datainsamlingen.Studiens resultat visar en förbättring av elevgruppernas förståelse för tal som bråk, oberoende av vilken modell som var det teoretiska ramverket. Lektionsinnehållet relaterat till begreppsförståelse resulterade i större utveckling för de elever som undervisades med bianshi. Elevgrupperna med variationsteorin som undervisningsmodell visade en större förbättring kopplat till metoder. Därmed visade bianshi i jämförelse med variationsteorin både högre och lägre utveckling av bråk som tal. Resultatet i vår studie antyder att bianshi går att använda som teoretiskt ramverk i en interventionsstudie. Antagandet styrks av den positiva lärandeutvecklingen och möjligheten att implementera bianshi i samtliga steg av processen., The teaching model bianshi, originating from Shanghai, is considered as a possible explanation for the exceptional mathematical performances by Chinese students. Variation theory of learning, another teaching model originating from the Western tradition is assumed to share several similarities with bianshi. In research, bianshi and the variation theory of learning are also referred as theoretical frameworks. In a Learning Study, an intervention study focused on educational development, variation theory of learning is common to be used as a theoretical framework. The assumption that bianshi is a successful teaching model created an interest in exploring the possibilities of using bianshi as a theoretical framework in an intervention study that incorporates components from Learning Study.The aim of the study is to explore bianshi as a theoretical framework in an intervention study. This was done in comparison with the variation theory of learning. The teaching content of the study was numbers as fractions. The study is based on two intervention studies. One using bianshi and the other using the variation theory of learning as a theoretical framework. The implementation of each model incorporated elements from the Learning Study process. The sample consisted of two fourth-grade classes, which were divided into four smaller groups. Data collection included pre-tests, post-tests and lesson observations.The results of the study present an improvement of the students’ understanding of numbers as fractions, regardless of which model was used as a theoretical framework. The lesson content related to conceptual understanding resulted in greater development for the students taught by bianshi. Student groups taught with the variation theory of learning as the teaching model showed greater improvement related to methods. Thus, compared to the variation theory of learning, bianshi showed both higher and lower development of fractions as numbers. Our study suggests that bianshi ca

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

Studien syftade till att bidra med kunskap kring hur materialet BRAVKOD för engelska påverkade avkodningsförmågan hos elever som uppvisade svårigheter i engelska och hade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Studien genomfördes som en interventionsstudie i RtI-modellens lager 3. Träningen bestod av tio tillfällen med läsning av listor med ord från BRAVKOD för engelska. En jämförelse av för- och eftertest visade att BRAVKOD för engelska hade positiv effekt på avkodningsförmågan.

Språket är den viktigaste faktorn för integration och nyligen har kraven på kunskaper i svenska skärpts. För att fungera fullt ut i det svenska samhället krävs en läsförmåga i nivå med årskurs 6, men en tidigare undersökning visar att majoriteten av vuxna invandrare efter avslutad SFI-utbildning endast har en läsförmåga i nivå med årskurs 3-5. En läsintervention med single-subject design har därför genomförts med tre elever på kurs C på SFI. Läsinterventionen har genomförts med Wendick-modellens läslistor tre gånger i veckan under sju veckor, totalt 20 lektioner. Resultaten visade en ökning på Avkodning Ord för en av eleverna och en ökning på Avkodning Nonord för alla tre eleverna. Dessa resultat visar att Wendick-modellens läslistor är en fungerande metod i en-till-en-situationer då elevernas avkodning på nonord har förbättrats av interventionen. Studiens resultat visar även vikten av tidiga insatser för att ge elever med bristande läs- och skrivfärdigheter rätt hjälp och stöd från studiestart för att de snabbare ska kunna integreras i samhället.

Denna studie har genomförts med elever i årskurs fem från två olika skolor i mellerstaSverige. Studien syftar till att undersöka hur effektiv metoden upprepad läsning egentligen ärför att öka elevers läsflyt (läshastighet och korrekthet). För att kontrollera effekten avupprepad läsning har en jämförelsegrupp använts som fått samma läsdos men istället lästenligt metoden kontinuerlig läsning. Studien har en kvantitativ metodansats och hargenomförts med en experimentell design där för- och eftertest använts för att samla in empirinsom ligger till grund för resultat och analys. 31 elever har deltagit i studien, varav 16 elever iinterventionsgruppen (upprepad läsning) och 15 elever i jämförelsegruppen (kontinuerligläsning). Urvalet baserades på resultat från lästester som genomfördes med samtliga elever iårskurs 5 på de aktuella skolorna. Eleverna som valdes hade en läshastighet under förväntadnivå för årskurs 5. Elever som ännu inte automatiserat fonem-grafem kopplingen valdes bortdå dessa elever behöver en annan typ av insats. Totalt planerades 15 lästillfällen och elevernasnärvaro varierade från åtta tillfällen till full närvaro. Eleverna har även fått genomföra enenkät om metoden efter avslutad lästräning. Resultatet visar att eleverna i både interventionoch jämförelsegruppen har utvecklat sitt läsflyt. Det finns dock ingen skillnad mellan de bådagruppernas resultat och slutsatsen är därför att upprepad läsning inte är en mer effektiv metodför att öka elevers läsflyt. Eleverna upplevde den kontinuerliga läsningen som mer positiv.Eftersom läsflytet ökade hos eleverna i båda grupperna skulle träning med denna metod varaatt föredra då läsmotivation är gynnsamt för en god läsutveckling.

GeoGebra är ett dynamiskt matematikprogram, ett slags digitalt verktyg, som kan användas i matematikundervisningen. Tidigare forskning tyder på att undervisning med GeoGebra är mer effektiv än traditionell undervisning sett till elevers kunskapsutveckling, men motsvarande svensk forskning saknas. Denna interventionsstudies syfte är att undersöka om detsamma gäller på en svensk gymnasieskola. Deltagarna i studien är gymnasieelever (N=51) från två klasser, uppdelade i en interventionsgrupp (GeoGebra med arbetsblad) och en kontrollgrupp (traditionell undervisning). Under tre lektioner genomfördes förtest, intervention och eftertest inom området andragradsfunktioner. Materialet skapades utifrån kursplan, tidigare forskning och läromedelsanalys med ramverket ATD och teorin om praxeologier. Resultatet visar att båda elevgrupperna förbättrade sina resultat signifikant från förtestet till eftertestet, med stor effekt. Däremot fanns inga signifikanta skillnader mellan gruppernas eftertestresultat, inte heller på enskilda uppgifter. Interventionens effekt visade sig vara obefintlig. Resultatet ger förvisso belägg för att använda GeoGebra som alternativ till den traditionella undervisningen, men resultatets avvikelse från tidigare forskning gör att vidare studier är önskvärda., GeoGebra is a dynamic mathematics program, a kind of digital tool, which can be used in mathematics education. Previous research indicates that teaching with GeoGebra is more effective than a traditional teaching method in terms of students' knowledge development. However, corresponding Swedish research is absent. This interventional study is performed to investigate whether the same applies at a Swedish upper secondary school. The participants in the study are upper secondary school students (N=51) from two classes, divided into an intervention group (GeoGebra with work- sheets) and a control group (traditional teaching). During three lessons, a pre-test, an intervention, and a post-test were carried out around quadratic functions. The material was created based on syllabus, previous research, and content analysis of the mathematics textbook with the ATD framework and the theory of praxeologies. The result shows that both student groups improved their results significantly from the pre-test to the post-test, with a large effect. However, there were neither significant differences between the groups' post-test results, nor differences with respect to the separate tasks in the tests. The effect of the intervention turned out to be non-existent. The result certainly provides support for using GeoGebra as an alternative to the traditional teaching method, but the result's deviation from previous research makes further studies desirable.

Artikeln beskriver hur en grammatikdidaktisk modell utformad för en L1-kontext kan användas för grammatikundervisning såväl som för ett språk- och skrivutvecklande arbete i en L2-kontext. Eftersom klassrummen i Sverige, Danmark och Norge allt mer blir språkligt heterogena behöver lärare kunna erbjuda en språkutvecklande under­visning för elever med skilda språkliga förutsättningar. Den modell som presenteras bygger på explicit undervisning med utgångspunkt i det gemensamma typplatsschemat (se Bilaga 1). Den har som syfte att fungera som redskap för ett språkutvecklande arbete och samtidigt bidra till att befästa grammatikkunskaper. I artikeln presenteras resultat från en interventionsstudie där modellen använts i grammatikundervisning och process­skrivning i en klass med L2-elever. Utifrån begreppen appropriering, internalisering och implementering undersöks elevernas grammatikinlärning som den yttrar sig dels i deras svar på grammatikprov, dels i deras hantering av lärarens textkommentarer. Elevernas provsvar ger en bild av i vilken grad de har approprierat den grammatiska kunskapen, medan hanteringen av lärarens textkommentarer kan visa huruvida de även har inter­naliserat och eventuellt också implementerat grammatikkunskapen. I analysen jämförs elevernas prov och texter med fokus på satshierarki, inversion och V2 samt nominal­fraser med fokus på kongruens och bestämdhet – områden som tidigare visat sig vara centrala i språkutveckling och samtidigt särskilt problematiska vid inlärningen av grammatik. Analyserna tyder på att eleverna approprierat grammatikkunskaperna i olika utsträckning och att somliga är på väg mot en internalisering av kunskaperna. En slutsats är att arbetssättet visserligen kräver stora insatser av lärare och elever men att de formella grammatikkunskaperna och det praktiska textarbetet verkar gynna varandra. © The Author(s), 2023., The article shows how a grammar-didactic model designed for an L1 context can be used for grammar learning as well as language and writing development in an L2 con-text. Because classrooms in Sweden, Denmark and Norway are becoming increasingly heterogenous, teachers must be able to develop the language of pupils with differing linguistic predispositions. The model that is being proposed is designed around explicit teaching with the table for sentence structure as point of departure (see Appendix 1). The purpose of the model is to act as a tool for language development, while simul-taneously contributing to the consolidation of grammatical knowledge. In the article, results from an intervention study are presented, where the model has been used for grammar teaching and process-writing in a class of L2 pupils. The pupils’ grammar learning, as it manifests in their results on the grammar exam as well as in their handlingof the teacher’s comments on their texts, is examined using the concepts appropriation, internalization and implementation. The pupils’ exam results show to which extent the pupils have appropriated grammatical knowledge, while their handling of the text-comments show if and how they have internalized and potentially implemented the grammatical knowledge. In the analysis, the pupils’ exam results and texts are compared, focusing on clausal hierarchy, inversion and V2 as well as agreement and definiteness in nominal phrases – areas that have previously been shown to be central for language development while at the same time problematic when learning grammar. The analyses indicate that the pupils have appropriated the grammatical knowledge to differing extents and that some are on their way toward an internalization of the knowledge. One conclusion is that, while this way of working requires great effort by teachers and pupils, the formal grammatical knowledge and the practical working with texts appear to benefit each other. © The Author(s), 2023.

Der empirisch mehrfach belegte Zusammenhang zwischen Fachkompetenz und Fachsprache legt nahe, dass fachsprachliche Anforderungen auch im Geographieunterricht explizit adressiert werden müssen, um allen Schülerinnen und Schülern ungeachtet ihrer sozioökonomischen und räumlichen Herkunft Zugang zu fachlichem Inhalt zu gewähren. Der vorliegende Beitrag stellt Erkenntnisse zur Wirksamkeit sprachsensiblen Geographieunterrichts auf Basis einer entsprechenden Unterrichtsintervention dar. Im methodischen Rahmen von Design-Based Research wurden Forschungs- und Entwicklungsarbeit im Prä-Post-Follow-up-Design mit Experimental- und Kontrollgruppe (n=185) miteinander verzahnt. Zentrale Erkenntnis ist, dass die Experimentalgruppe in Hinblick auf den Erwerb von Fachwissen und Fachsprache statistisch signifikant und mit mittlerer Effektgröße vom sprachsensiblen Geographieunterricht profitiert., The empirically proven correlation between subject-related knowledge and technical language suggests that technical language requirements need to be explicitly addressed in Geography education to access subject content for all students regardless of their socio-economic and spatial background. This paper presents findings on the effectiveness of language-sensitive Geography teaching based on a corresponding teaching intervention. Within the methodological framework of design-based research, research and development work were interlocked in a prepost-follow-up design with one experimental and one control group (n=185). The central finding is that the experimental group benefits statistically significantly and with a medium effect from language-sensitive Geography instruction concerning acquiring subject-related knowledge and technical language., La correlación empíricamente probada entre el conocimiento específico de una asignatura y el lenguaje técnico sugiere que los requisitos del lenguaje técnico deben abordarse explícitamente en la enseñanza de la Geografía para que el alumnado pueda acceder al contenido de la materia, independientemente de su entorno socioeconómico y espacial. Este artículo presenta hallazgos sobre la efectividad de la enseñanza de Geografía sensible al lenguaje basada en una intervención docente. Basado en investigación basada en el diseño, el trabajo utilizó un diseño de pre-post-seguimiento con un grupo experimental y otro de control (n=185). El grupo experimental se beneficia estadísticamente de manera significativa y con un efecto medio de la instrucción en Geografía sensible al lenguaje en lo que respecta a la adquisición de conocimientos tanto como el lenguaje técnico vinculado con la Geografía., Peer Reviewed