Search

Project manager Bert van Bavel I screening 2020 gjennomført av Norsk institutt for vannforskning (NIVA) og NILU-Norsk institutt for luftforskning i fellesskap ble det satt søkelys på forekomst og mulige miljøproblemer av 160 kjemikalier. Forbindelser som er valgt ut til Screening 2020 inkluderer tilsetningsstoffer til plast og nylig registrerte stoffer i REACH registeret.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om utförandet av deras ansvar för förskolans fysiska innemiljö. Frågeställningar som har varit behjälpliga i studien är: vilka uppfattningar om genomförandet för förskolans fysiska innemiljö skildras i förskollärares berättelser, samt vilka begränsningar och möjligheter upplever förskollärare i utövandet av ansvaret för förskolans fysiska innemiljö? Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Analysen har influerats av den fenomenologiska teorin. Studiens resultat indikerar att förskollärarna har varierande uppfattningar om utförandet av sitt ansvar. Genom förskollärarnas berättelser blir det påtagligt att deras arbetslivserfarenheter påverkar uppfattningen, genomförandet och förhållningssättet. Samtidigt är reflektioner, både enskilt och kollegialt, viktiga för ett förändrat förhållningssätt. Även barngruppens åldersspann samt förskolans uppbyggnad bidrar till vilka begränsningar och möjligheter förskollärarna har att förhålla sig till i sitt utövande av ansvaret för innemiljön. Slutsatsen av studiens resultat visar att förskollärares erfarenheter och kompetenser inverkar på hur de uppfattar sitt ansvar samt vad som påverkar utförandet av ansvaret.

Målet for prosjektet "Skoler på vent" har vært å kartlegge innemiljøet og innemiljø-relaterte helseutfordringer i skolebygninger som er satt på vent, det vil si skolebygninger som venter på oppgraderinger eller som skal rives og erstattes med nybygg. På bakgrunn av denne kartleggingen har målet vært å foreslå enkle tiltak og rutiner som kan igangsettes på den enkelte skole for å avhjelpe situasjonen i venteperioden. For å etterprøve effekten av igangsatte tiltak har vi foretatt undersøkelser både før og etter tiltak, for å se hvilke som har hatt best effekt. Erfaringer fra prosjektet: • Målinger og analyser som gjennomføres av en ekstern og upartisk aktør, er et fint verktøy for skoleledelse og kommuner for å avdekke utfordringer og sette inn riktige tiltak. • Kombinasjonen av både målinger, intervjuer og spørreundersøkelse gir gode forutsetninger for å vurdere inneklimaet ved skolene. • De fleste tiltakene er generelle og kan gjennomføres også på andre skoler eller i andre formålsbygg. • Informasjon og bevisstgjøring er viktig for å få gjennomført rutiner som kan bidra til at skoler på vent kan ha et tilfredsstillende innemiljø i venteperioden. Å informere elever og ansatte og å gjøre dem bevisste på hva de selv kan bidra med, er det enkleste, billigste og mest effektive tiltaket fra skoleledelsens side, både i skoler på vent så vel som i nye skolebygg. Formålet med prosjektet har også vært å bidra til at innemiljøet på den enkelte skole som deltok i undersøkelsen, ble bedre. Dette er oppnådd ved to av skolene. Basert på kunnskapen utviklet i prosjektet, har vi utviklet et sett med prosedyrer og tiltak. Disse skal bli en del av en digital "verktøykasse" som kan brukes av skoler i en sårbar mellomfase. Tiltakene har overføringsverdi til andre kommuner og andre skoler med like utfordringer, og kunnskapen kan også ha overføringsverdi til neste generasjon læringsbygg. Norges Astma- og Allergiforbund (NAAF) er prosjekteier og arbeider med ulike samarbeidspartnere og løsninger for å gjøre verktøykassa tilgjengelig. Første versjon er nå innarbeidet på NAAF sine nettsider innunder temaet "skoler og barnehager": https://www.naaf.no/fokusomrader/inneklima/skolerBarnehager/prosjekter/Skoler_paa_vent/Verktoykasse/ 102019292

NILU has, on behalf of the Norwegian Environment Agency, performed a screening study to identify volatile organic chemicals (VOCs) emitted from handheld toys for children. The goal was to identify individual VOCs emitted from toys at room temperature and to evaluate what impact the toys may have on the composition and concentrations of VOCs in indoor air. 12-30 individual VOCs were identified in each toy and 65-143 individual VOCs were detected with a concentration higher than 1 µg/m3. VOCs emitted at high concentrations and/or with hazardous properties were cyclohexanone, aromatic VOCs (xylenes, toluene, ethylbenzene), cyclic siloxanes and 2,2,4-Trimethyl-1,3-pentanediol diisobutyrate (TXIB). A regulated hydrochlorofluorocarbon (HCFC-141 b) was also detected from 5 toys. The toys with high concentrations of cyclohexanone and cyclic siloxanes affected the composition and concentrations of VOCs in indoor air. NILU har på oppdrag av Miljødirektoratet utført en kartleggingsstudie av avdampning av flyktige organiske forbindelser (VOC) fra håndholdte leketøy for barn. Formålet med studien var å identifisere enkel-VOCer som dampes av fra leker i romtemperatur og å vurdere påvirkning på sammensetning og nivåer av VOCer i inneluft. 12-30 enkel-VOCer ble identifisert fra hver leke og 65-143 enkel-VOCer med konsentrasjoner høyere enn 1 μg/m3 ble detektert. VOCer som ble målt i høye konsentrsjoner og/eller med helse- og miljøfarlige egenskaper var sykloheksanon, aromatiske VOCer (xylener, toluen, etylbenzen), sykli ske siloks aner and 2,2,4-Trimethyl-1,3-pentanediol diisobutyrate (TXIB). I tilegg ble en regulert hydroklorfluorkarbon (HKFK- 141 b) detektert fra fem leker. Lekene med høyest konsentrasjoner av sykloheksanon og sykliske siloksaner påvirket sammensetningen og konsentrasjonene av VOCer i inneluft.

Syfte: att genom närläsning och analys undersöka och jämföra hur miljön, det vill säga ute- och innemiljön, skrivs fram i förskolans läroplan från 1998 och 2018. Metod: Utifrån vårt intresse fär närläsning och analys av förskolans läroplan med fokus på utemiljön, valde vi att använda oss av textanalys i form av diskursanalys som teori och metod. Resultat: Efter att vi jämfört de två utgåvorna av läroplanen visade det sig att det i Lpfö 98 fanns färre citat om miljön jämfört med i Lpfö 18, men att den tidigare läroplanen hade en större variation av de beskrivande orden. I de två läroplanernas texter framträdde två diskurser: diskursen om den förgivettagna utevistelsen och diskursen om den förgivettagna innemiljön som plats för didaktik.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur arbetsmiljön och innemiljön med avseende på luftkvalitet har förändrats ombord fartyget M/S Aurora af Helsingborg efter konvertering från dieselelektrisk- till batteridrift. Resultatet har sedan jämförts med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden, WHOs riktlinjer och tidigare mätning på Aurora som utfördes 2014, innan konverteringen till batteridrift. Då bestod framdrivningen av fyra Wärtsilä-Vasa 6R32E dieselmotorer som körde på miljödiesel. Under sju dagar i mars 2019, från nionde till sextonde, har mätdata samlats in på fartyget Aurora genom olika passiva provtagare för: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), lättflyktiga organiska ämnen (TVOC), temperatur, relativ luftfuktighet, partiklar, SO2 och NO2. Resultaten av mätvärdena visade att det är bra Luftkvalitet ombord på fartyget och att innemiljön blivit bättre sedan konverteringen. Alla uppmätta halter låg långt under de hygieniska gränsvärdena som Arbetsmiljöverket tagit fram. Nivåerna låg även under riktlinjerna bortsett från TVOC i separatorrummet där halterna är betydligt högre än riktvärdet. Arbetsuppgifterna ombord Aurora har förändrats till det bättre sedan konverteringen med bland annat mindre hantering av oljeprodukter. The purpose of this study is to examine how the work environment and indoor air quality has changed onboard M/S Aurora af Helsingborg after the conversion from diesel electric to battery. The results have been compared to Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) hygienic exposure limits, World Health Organizations (WHO) guidelines and previous measurements from 2014 done on Aurora before the conversion to battery drive. At that time Aurora was propelled by four Wärtsilä-Vasa 6R32E diesel engines running on environmental diesel. During seven days in March from 9th to 16th 2019, data was collected on the vessel Aurora by different types of passive samplers: Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), benzo(a)pyrene, total volatile organic substances (TVOC), benzene, temperature, relative humidity, particulate matter (PM), SO2, NO2. The result from the data collected showed that the indoor air quality onboard and the inside environment has improved after the conversion. All measured data were much lower than the hygienic limit values that Swedish Work Environment Authority has set. The values of the data were also lower than recommendations except from TVOC in purifier room. The duties on board Aurora has changed for the better since the conversion, including less management of oil products.

Bachelor i Facility Management Denne rapporten er et resultat av et prosjekt initiert av FM-divisjonen ved Ahus. Besvarelsen vår er et bidrag til Ahus og hvilke muligheter som ligger der når det kommer til utnyttelse av møterom. Ahus er først og fremst et sykehus hvor pasientbehandling og forskning står i sentrum. Allikevel er møter en del av hverdagen til alle organisasjoner. Vi jobbet derfor med utgangspunkt i følgende problemstilling: Hvordan optimalisere areal ved Ahus gjennom studier av møterom på Konsulatet? For å svare på dette begynte vi med å gjennomføre et observasjonsstudie ved møterommene i Konsulatet. Dette for å finne ut av såkalt bruksgrad og bruksfrekvens ved møterommene. Deretter ble det sendt ut et spørreskjema til 123 respondenter som bruker arealene ved Konsulatet. Av disse 123 respondentene valgte 68 å svare på spørsmålene våre. Etter dette hadde vi en tredje metode i form av semistrukturerte intervjuer med informanter fra FM-organisasjoner i store selskaper i Oslo sentrum og på Fornebu hvor kvadratmeterprisen er høy. Grunnen til intervju av disse ekspertene er fordi de har mye kunnskap om hvordan man kan optimalisere arealet og effektiviteten ved bestilling av møterom, og hvordan møterommene skal plasseres og videreutvikles. Funnene viser at bestillingssystemet er en avgjørende faktor. Dette bør være tilpasset hvem som skal bruke det. Det vil også si at det bør tilpasses organisasjonskulturen. Funnene våre viser at organisasjonskulturen kan ha mye å si for hvordan møterommene brukes. For få små møterom og misbruk av seriefunksjon er også en vanlig utfordring både på Konsulatet og for våre informanter. Sensorteknologi ser også ut til å kunne optimalisere bruken av møterommene betraktelig. En kobling opp mot smarttelefon er også aktuelt. Ved inneklima er det utfordringer knyttet til det akustiske og atmosfæriske miljøet.

Att arbeta till sjöss innebär många olika arbetsuppgifter och utmaningar men få tänker på hur innemiljön påverkar besättningens hälsa. I och med de nya kraven i SECA området (svavelkontrollområde för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen med utsläppskrav på max 0,10 viktprocent svavel i bränslet) där fartyg alltså krävs att köra på lågsvavligt bränsle, kan detta medföra en positiv förändring i fartygs innemiljö. Besättningens exponering för halter av luftföroreningar i innemiljön har studerats ombord isbrytaren Oden. Undersökningar genomfördes en gång under fartygets drift på tjockolja (HFO) och en gång med marin dieselolja (MDO) som bränsle. Halter av kvävedioxid (NO2), flyktiga organiska ämnen (VOC), inklusive bensen, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) mättes med personburna och stationära diffusiva provtagare. Besättningens upplevelse av luftkvalitet studerades med en enkätundersökning med avseende på den generella acceptansen av luftkvalitet, lukt, luftens karaktär såsom fräsch, torr, ren eller möglig, samt termisk komfort. Den generella acceptansen av luftkvalitet var mycket hög; 0,8 på arbetsplatser och 0,9 i hytter, på en skala mellan -1 och 1. Medianhalterna av de kemiska luftföroreningarna från mätningar av den personliga exponeringen låg mycket under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och även under rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Bränslebytet gav en minskning av den personliga exponeringen för kvävedioxid och bensen som är statistiskt signifikant. Resultaten visar även på att besättningen ombord på fartyget är nöjda med sin innemiljö och att en viss minskning av ämnen finns efter bränslekonverteringen. The crew's working as a mariner means many different tasks and challenges but few think about the effects of the indoor environment on the human health. Now when the new SECA regulations are in force vessels has been forced to convert to new low- sulphur fuel and this can lead to a positive change in the vessels indoor environment. Exposure and levels of air pollutants in indoor environment have been studied onboard the icebreaker Oden. Investigations were performed once during the vessel’s operation on heavy fuel oil (HFO) and once with marine diesel (MD) as fuel. Concentration of nitrogen dioxide (NO2), volatile organic compounds (VOCs), including benzene, and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) were measured with personal and stationary diffusive samplers. The crew's perception of air quality was studied by a questionnaire survey with regard to the general acceptability of air quality, odor, and air characteristics such as fresh, clean, dry or moldy, and thermal comfort. The general acceptance of the air quality was very high; 0.8 and 0.9 in the workplaces and in cabins, respectively, on a scale from -1 to 1. The decrease in personal exposure to nitrogen dioxide and benzene was statistically significant. Difference between the concentrations of volatile organic compounds was not statistically significant. The indoor air quality has improved in several aspects after the fuel conversion. The results from the questionnaires show that the crew was overall satisfied with their indoor environment. The results of the measurements show a decrease of substances after the conversion.

Master's thesis in Industrial economics Alle skolebygg som bygges er avhengig av at de bygges for menneskene som skal være der. Innemiljøet er et viktig aspekt for at menneskene vil oppholde seg i bygningene. I litteraturen er det ulike evidens for at innemiljøet og dens syv faktorer: Psykososiale‐, Estetiske, Akustiske‐, Aktiniske‐, Mekaniske‐ og termiske miljø, kan påvirke vår helse. Dersom arbeidstakere blir syke som følge av dårlig innemiljø og får sykefravær. Vil det medføre en kostnad som er uønsket for samfunnet og arbeidsgivere. I litteraturen blir det presentert en (1:5:200)‐ ratio hvor 1 er investeringskostnaden, 5 er forvaltning, drift, vedlikehold og utviklingskostnaden (FDVU) og 200 er de operasjonelle kostnadene. Det er videre kjent at brorparten av de operasjonelle kostnadene er lønnskostnader. Denne masteroppgaven ser på følgende problemstillingen: I hvilken grad har innemiljøfaktorene en medvirkende årsak til Stavanger grunnskolens sykefravær og de operasjonelle kostnadene? Problemstillingen er forsøkt besvart ved hjelp av innhenting av kvalitative og kvantitative data. Intervjuer er benyttet ved innhenting av de kvalitative dataene. Det er i alt utført 28 intervjuer med ledelse og ansatte ved to grunnskoler i Stavanger kommune. Grunnskolene er valgt fordi de har omtrent samme historie, det vil si at de er blitt sanert (revet) og oppført som nybygg. Hver av skolene har blitt bygget etter ulike standardene utover minimumskravene. Det ene er bygget etter passivhus standard og det andre er BREEAM sertifisert. Det fremkommer at lærerne melder om symptomer og sykdom som kan komme fra de syv innemiljøfaktorene både i nytt og gammelt bygg. En av sykdommene som trekkes frem er influensa. I litteraturen så er det kjent at influensaen smitter lettere når det er kaldt fordi viruset trives bedre i kalde omgivelser. I følge informantene så meldes det om kalde omgivelser arbeidsværelsene deres. Det er videre kjent at luftens absolutte fuktinnhold er på det absolutt laveste i vinterhalvåret når influensaen gjør sitt inntog. Den relative fuktigheten er omtrent 5 % som er veldig lavt når det imøteses en ønsket verdi på 20 % inne bygg. Det er derfor grunn til å tro at det termiske miljøet er en medvirkende årsak til skolenes sykefravær. Hvor stor påvirkningen blir er vanskelig å fastslå siden undersøkelsen har vært subjektiv og ikke objektiv. Sykefraværet ved de to skolene hadde en kostnad og denne vil gjøre seg gjeldene fra dag 1 med sykelønnssystemet som er gjeldene i Norge i 2016. Sykelønnssystemet gjør at arbeidstaker har full lønnskompensasjon fra dag 1 og etter 16 dager får arbeidsgiver refundert opptil 6G (1 G =92 576 kr) resten må dekkes av arbeidsgiver. Kostnaden til den som er syk er en side av saken. En annen vil være dersom den syke må erstattes. Blir det utfallet vil det tilkomme x antall kroner i vikarutgifter i tillegg til lønnskostnader forbundet med den som er syk. Etter beregning av den overnevnte «ratioen». Finner en at den er de to grunnskolene gjennom en levetid på 40 år: (1:0,47:6,31) og (1:0,45:5,99). Der 1 er lik investeringskostnaden ved år 0. 0,47 og 0,45 er Forvaltning, Drift og Vedlikehold (FDV) og 6,31 og 5,99 er de operasjonelle kostnadene. Det er også funnet ut at kostnadene knyttet til fravær regnet med samme levetid er lik 0,40 og 0,66 respektive. Det kan derfor også konkluderes med at de operasjonelle kostnadene vil være indirekte påvirket av innemiljøfaktorene gitt at årsaken til sykefraværet kan spores tilbake til for eksempel det termiske miljøet.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet. Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

Bacheloroppgave i barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Innlandet, 2017. Norsk: Denne bacheloroppgaven har som mål å synliggjøre på hvilke måter det fysiske innemiljøet kan gi rom for barns medvirkning. Både medvirkning og det fysiske innemiljøet er to områder jeg mener fortjener økt oppmerksomhet, jeg har derfor valgt å se disse i sammenheng. Oppgaven fokuserer på tre sentrale områder innen medvirkningsperspektivet: anerkjennelse, innflytelse og fellesskap. Fokuset innen det fysiske innemiljøet er avgrenset til barnas hovedrom. Jeg har benyttet intervju og observasjon som metode og informantene er bevisst valgt på bakgrunn av deres kunnskap og erfaring omkring temaet. Resultatene gir tydelige indikasjoner på at barnas tilgang til materiell, organisering av rommet og møbler har stor påvirkning på barnas medvirkning. For at det fysiske innemiljøet skal gi barna rom for den medvirkningsrett de har krav på, så krever det et reflektert barnesyn hos hver enkelt i barnehagepersonalet. English: This bachelor assignment aims to show the ways in which the physical environment can facilitate children's participation in the kindergarten. Participation and the physical environment are two areas I think deserve more attention and I have therefore chosen to consider them together. The thesis focuses on three key areas within the involvement perspective: recognition, influence and community. The focus within the physical environment is limited to the children's main room. I have used interview and observation as a method and informants were deliberately chosen based on their knowledge and experience about the subject. The results provide clear indications that children's access to materials, organisation of the room and furniture has a major impact on children's participation. In order for the physical environment to give the children the opportunity for the participation they are entitled to, requires the staff to be able to reflect on their own attitudes towards children.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.

Personalkostnader utgör 80% av de totala kostnaderna samtidigt som människor i de utvecklade delarna av världen spenderar 90% av tiden inomhus. Forskning som visar att prestation är beroende av den omgivande miljön har lyft frågan om att inkludera välbefinnande vid certifiering av hållbara byggnader. The WELL Building Standard® (WELL) är den första certifieringen som enbart fokuserar på välbefinnande, detta genom sju olika koncept fördelat på hundra skallkrav och optimeringar. Koncepten är luft, vatten, kost, motion, ljus, komfort och välbefinnande. Arbetet har två syften, det första är att undersöka om WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontor och det andra är att undersöka om WSP Environmentals nya lokaler i Globen shopping kan WELL-certifieras. Detta har utvärderats genom en teoretisk analys av forskning relaterad till inomhusmiljö, granskning av svenska lagar och standarder i förhållande till The WELL Building Standard®, enkätundersökningar i de gamla och nya lokalerna samt genom mätningar av temperatur, luftfuktighet, ljus, ljud och föroreningar i inomhusluften. Resultatet av utvärderingen av WELL-kraven för de nya lokalerna visar att åtta skallkrav inte uppfylls, dessa är behovskontrollerad ventilation i matsalen, processad mat, storlek på handfat, artificiella ingredienser, solavskärmning, taktila skyltar, ställbara skärmar och installationsljud i rum för telefonkonferens. Sett ur ett större perspektiv bidrar WELL med inspirerande miljöer, tillgång till bra mat och organisatoriska frågor så som rese-, välgörenhets- och sömnpolicys. Andra faktorer så som ventilation, termisk komfort, ljus och ljud regleras redan i svensk lag så WELL blir ett kvitto på att lagen följs. Svaret på frågan om WELL bidrar till ökat välbefinnande på svenska kontor är ja, men till ett väldigt högt pris, eftersom att det är en väldigt dyr certifiering. En bidragande orsak till detta är att WELL ur ett svenskt perspektiv kräver och belönar självklara aspekter så som bra vattenkvalité, rätt till föräldraledighet och sjukvård. Vidare hänvisar WELL till amerikanska standarder vilket gör det tidskrävande att utvärdera svenska projekt, vilka måste följa både svensk och amerikansk lag. WELL kräver också exakta mått, vilket inte alltid är det mest relevanta, ibland kan utbildning och information vara viktigare. Avslutningsvis så är det allra viktigaste som WELL bidrar med att frågan om innemiljö och välbefinnande har lyfts efter att ha stått i skymundan för energi- och miljöfrågor. At an office, the salary cost is the single largest cost with 80% of the total costs. In addition, people in the developed parts of the world spend 90% of their time indoors, thus it makes sense to include health and wellness in environmental assessment methods. The WELL Building Standard® is the first environmental assessment method that solely is focusing on wellbeing and comfort of the occupants. This by evaluating hundred preconditions and optimizations, covering the seven concepts of air, water, nourishment, fitness, light, comfort and mind. This report has two purposes, first determine whether WELL can improve wellbeing and health in Swedish office buildings and second determine whether the new office of WSP Environmental in Stockholm fulfills the requirements for WELL certification. The methods used is a theoretical analysis, evaluating research that investigates performance correlated to indoor climate, and an investigation of Swedish regulations compared to the WELL standard. In according to this an occupant survey was used to evaluate the old and new office. At last measurements were done (temperature, relative humidity, light, sound and indoor air pollutants). The result of the WELL evaluation shows that eight preconditions of WELL were not met in the new office. These are ventilation effectiveness, processed foods, hand washing, artificial ingredients, solar glare control, ADA accessible design standards, ergonomics: visual and physical and internally generated noise. In a wider perspective, the conclusion is that WELL contributes to beautiful and inspiring indoor environments, healthy food and policies to protect the employees. Other aspects, such as ventilation, thermal comfort, light and sound are regulated by Swedish law, WELL is then a proof that the building fulfills the requirements. The answer to the main question ”Can WELL improve the wellbeing and health in Swedish office buildings?” is yes, but the price is very high since it is a very expensive certification. One reason may be that WELL in a Swedish perspective evaluates and awards obvious aspects such as water quality, parental leave and healthcare. In a Swedish perspective, it is time consuming to evaluate a project for WELL as both American and Swedish regulations and standards have to be followed. Other critics is that WELL is evaluating exact numbers, even if education and information sometimes are more important. At last, the most important aspect that WELL contributes to is to discuss the question about indoor climate and health, that previously was not discusses as much as energy and environmental efficiency.

NILU fikk i oppdrag av Digiplex å kartlegge forekomsten av svevestøv i deres datasenter på Fet, Romerike. Formålet med prosjektet var å kartlegge svevestøvkonsentrasjonen (PM10 og PM2,5) i korridoren og datahallene, samt å vurdere konsentrasjonene mot Folkehelseinstituttets (FHI) anbefalte faglige normer for inneklima og Arbeidstilsynets Forskrift om tiltaks- og grenseverdier. Generelt er det målt svært lave konsentrasjoner for begge partikkelfraksjonene. Alle de målte konsentrasjonene av PM2,5 ligger langt lavere enn FHIs anbefalte faglige normer for PM2,5 i inneklima. 8-timersmidlene målt for PM10 viser også et konsentrasjonsnivå langt lavere enn grenseverdien gitt av Arbeids- og sosialdepartementet i «Forskrift om Tiltaks- og Grenseverdier». Det samme gjelder for den målte konsentrasjonen av Zn sammenliknet med grenseverdien gitt i samme forskrift. NILU was commissioned by Digiplex to map the presence of airborne dust in their data centre located at Fet, Romerike. The purpose of the project was to map the concentrations of airborne dust (PM10 and PM2,5) in a corridor and a server room, as well as assess the results against recommended values given by FHI and limit values given by the Ministry of Labour and Social Affairs in “Forskrift for tiltaks- og grenseverdier”. Generally, the measured concentrations of both particle fractions were very low. All measured concentration of PM2,5 lies far below FHI’s recommended values for PM2,5 in indoor air. 8-hour average measured for PM10 shows a concentration level far lower than the limit value given by Arbeids- og sosialdepartementet in “Forskrift for tiltaks- og Grenseverdier”. This also applies to the measured concentration of Zn as compared to the limit value given in the same regulation.

Vår studie syftar till att beskriva och analysera vilka uppfattningar en grupp pedagoger har om den pedagogiska innemiljön samt vilken barnsyn som råder i förskolan. Frågeställningarna är följande: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Hur utformar pedagogerna innemiljön för att ge barnen rika möjligheter till meningsskapande aktiviteter? Vilken barnsyn ger pedagogerna i förskolan uttryck för? För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ forskningsstudie som byggde på semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare i Södertälje kommun. Vår uppsats har sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet, där människan och det materiella påverkar varandra och skall ses som sammanflätade med varandra. Resultatet av vår studie visar att alla pedagoger ansåg att den pedagogiska innemiljön har en stor betydelse i barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogerna ansåg också att utformningen av innemiljön ska utgå från barns behov och intressen. Alla pedagoger menade att de ser barn som kompetenta, kreativa och aktiva. ULV projekt

Miljön ombord på fartyg är viktig för besättningens välbefinnande hälsa ocharbetseffektivitet. Inomhusluftens kvalitet och termisk komfort är viktiga delar avinnemiljön som inte har studerats så mycket på fartyg. Vid långa resor som vararveckor eller månader och kan passera flera klimatzoner finns inget sätt att byta miljöoch ingen utväg från fartyget, och då blir god innemiljön extra viktig eftersom denutgör både arbetsmiljö och boendemiljö (innemiljö). Syftet med denna studie var attkartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodikför innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs.Inom projektet har mätningar gjorts på nio fartyg under elva mätomgångar; ettfartyg undersöktes både vinter och sommar och ett annat fartyg före och efter byte avbränsle. Temperatur och relativ luftfuktighet som beskriver inneklimat, halterna avgasformiga luftföroreningarna koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiskaämnen, polycykliska aromatiska kolväten, formaldehyd och partiklar (PM10, PM2.5 ochnanopartiklar) mättes i både maskinutrymmen och innemiljöer med diffusiva (passiva)provtagare och direktvisande instrument.Innemiljö och luftkvalitet på de undersökta fartygen var överlag god. Halter avluftföroreningar var under och mycket under både de hygieniska gränsvärdena förarbetsmiljö och rekommenderade riktvärden för god innemiljö. Även om det inteförekom hälsofarliga halter av luftföroreningarna, förekom stora skillnaderna i halterbåde inom och mellan fartyg. Principalkomponentanalys utpekade typ av bränsle somfrämsta indikator för luftkvalitet i maskinutrymmen samt bränslet och fartygensframdrivningssätt för andra innemiljöer på fartyget. Inom projektet har ”Indoor AirPollution Index” för fartyg utvecklats och använts för att rangordna fartygen medavseende på kvalitet av innemiljö.För att ytterligare höja kvaliteten på fartygens innemiljö, arbets- och boendemiljöhar följande förslag på tekniska och organisatoriska åtgärder för befintliga fartyg ochvid nybyggnation identifierats. För befintliga fartyg gäller framförallt kontroll ochunderhåll av ventilationssystem, ordning och reda särskilt i maskinutrymmen samt vidbehov användning av lämplig skyddsutrustning. Vid planering och design av nya fartygbör främst fartygets framdrivningssätt med tillhörande bränsle beaktas, eftersomanvändning av bränslen med bättre kvalitet än tjockolja också innebär förbättringar försåväl luftkvalitet som arbetsmiljö. Andra viktiga aspekter för upprätthållande av godinnemiljö är ventilationsanordning där man effektivt separerar avluftningar frånmaskinutrymmen från friskluftsintag till andra inneutrymmen samt utformning avarbetsplatser och innemiljöer med särskilt tonvikt på ett separat rengöringsrum imaskinutrymmen.

I denne oppgaven undersøkes innemiljøet i gamle og nye studentboliger på Ås. På NMBU, Ås, er det satt opp seks nye studentblokker i massivtre som ble ferdigstilt i 2013 og 2014. Disse bygningene utgjør boligområdet Palisaden. Alle bygningene er bygget som passivhus, og kan romme opptil 479 studenter. For å sammenligne innemiljøet i disse bygningene, ble bygningene på boligområdet Pentagon brukt som referanse. Bygningene på Pentagon er bygget i tidsrommet 1964-1975, og består av betongkonstruksjoner med murfasader og bindingsverk av tre. Pentagon har boliger for opptil 593 studenter. Det ble utarbeidet en spørreundersøkelse som ble distribuert til beboere på områdene Pentagon og Palisaden. Spørreundersøkelsen inneholdt en del basert på ”Ørebromodellen”, hvor respondentene ble spurt om de hadde opplevd ulike miljøplager og symptomer som kunne forårsakes av et dårlig innemiljø, og en del basert på ”The circumplex model of affect”, hvor respondentene ble bedt om å rangere ulike faktorer som beskrev følelsesmessig velvære på en 5-punkts skala. Spørreundersøkelsen ble sendt ut to ganger i løpet av høsten 2014. Resultater viste at respondenter på Pentagon rangerer de fleste miljøfaktorer og symptomer som mer problematiske enn på Palisaden. Flere av miljøfaktorene og symptomene viste seg å ha en signifikant forskjell mellom bostedene. Målingen av følelsesmessig velvære viste seg å ha en signifikant forskjell mellom bostedene for de fleste faktorer. De objektive målingene av temperatur viste generelt høyere temperaturer for Palisaden enn Pentagon. Relativ fuktighet og fuktinnhold hadde høyere verdier på Pentagon enn på Palisaden. Problemstillingen søkte svar på om det kunne dokumenteres forskjeller i innemiljøet i nye og gamle studentboliger, og om de eventuelle forskjellene kunne knyttes til at de nye bygningene var i massivtre. Det konkluderes med at det opplevde innemiljøet i de nye studentboligene er bedre enn det opplevde innemiljøet i gamle studentboligene. Målingene av temperatur tilsier et bedre innemiljø i de gamle studentboligene, og målingene av relativ fuktighet og fuktinnhold tilsier et bedre innemiljøet i de nye studentboligene. Når det gjelder massivtreets innvirkning, kan det ikke i denne oppgaven konkluderes med at dette har noen påvirkning på innemiljøet. M-BA

Miljön ombord på fartyg är viktig för besättningens välbefinnande hälsa och arbetseffektivitet. Inomhusluftens kvalitet och termisk komfort är viktiga delar av innemiljön som inte har studerats så mycket på fartyg. Vid långa resor som varar veckor eller månader och kan passera flera klimatzoner finns inget sätt att byta miljö och ingen utväg från fartyget, och då blir god innemiljön extra viktig eftersom den utgör både arbetsmiljö och boendemiljö (innemiljö). Syftet med denna studie var att kartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodik för innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs. This report is only available in Swedish. You can find an English summary in the report. En studie vars syfte var att kartlägga hur innemiljön på svenska fartyg ser ut, föreslå en enkel övervakningsmetodik för innemiljö samt föreslå förbättringsåtgärder där det behövs.

Syftet med studien är att genom samtal med barn i förskolan och med hjälp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhållande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien använde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4–5 år från två olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och få tillgång till rofyllda platser. Det visar också att lekmaterialet värderas och används endast om det uppfattas som roligt att leka med och att lek med kompisar är centralt för barnen. Även valen av rum påverkas beroende på hur de är utformade. En slutsats för studien är att barn skapar ett eget förhållningssätt till inomhusmiljön som stämmer överens med deras intressen och behov, utifrån de förutsättningar och innehåll som innemiljön erbjuder.

This report is only available in Swedish.

Validerat; 20140223 (global_studentproject_submitter)

Detta examensarbete handlar om förskolebarns (3-5 år) lek inomhus ur ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur flickor och pojkar använder och leker i innemiljön på förskolan, samt vilket lekmaterial de väljer i sina lekar. Dessutom vill jag undersöka om det är några skillnader och likheter mellan flickors och pojkars lekar och val av lekmaterial. Därför har jag valt följande frågeställningar: Hur använder flickor och pojkar innemiljön på förskolan i sina lekar? Vilka typer av lekmaterial använder flickor respektive pojkar i sina lekar? I arbetet har jag använt mig av forskning om lekmiljö, lek, lekmaterial, flickors och pojkars lek och gemensam lek. Den metod jag valde var observationer vid sex olika tillfällen, när barnen lekte inomhus på förskolan. Undersökningsgruppen bestod av alla barnen på avdelningen, det vill säga 17 barn.Undersökningen visade att både pojkar och flickor oftast satt ner på golvet eller vid borden i sina lekar, vilket innebar att de mestadels rörde sig över små ytor och endast använde en liten del av rummet. Pojkarna och flickorna lekte för det mesta på olika sätt. Flickorna lekte mer relationslekar och pojkarna lekte mer konstruktionslekar och använde mer skapande material än vad flickorna gjorde. När pojkarna och flickorna lekte tillsammans var det oftast med könsneutrala leksaker, till exempel bondgårdsdjur.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma förskollärare ser på relationen mellan lek och lärande samt hur förskollärare anser att innemiljön påverkar barns utveckling. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lek och lärande? Hur ser förskollärare på den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollärare på sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollärarna har vi fått en generell uppfattning av deras svar på våra frågeställningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebär att förskollärarnas resultat är en tolkningsfråga. Resultat visar att förskollärarna anser att lek och lärande går hand i hand vilket innebär att ett lärande sker i leken. Förskollärarna poängterar att de medvetet använder sig av leken för att lära ut. Resultatet visar även att innemiljön har en stor betydelse för barns utveckling. I studien framkommer det också att förskollärarnas egen delaktighet i leken är viktig samt att de bör blir bättre på att delta i barnens lek. Det visade sig också att samtliga förskollärare anser att de måste bli bättre på att inkludera barnen när innemiljön förändras. De skillnader som går att se i resultatet beror troligtvis på att förskollärarnas egna uppfattningar skiljer sig åt.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt barnen och att barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer. Pedagogerna som vi intervjuat var från olika avdelningar. Observationerna gjordes genom att gå runt och titta på miljön samt att fotografera det vi ville undersöka extra mycket. Resultatet visade att de flesta tänkte på miljöns betydelse. Det traditionella fanns på förskolorna men med försök till förändringar. Materialet skulle vara synligt för barnen förutom det ”smutsiga och kladdiga”. The aim of the study was to examine how teachers at the preschool was thinking about the environment and the material's impact on children's development and learning. We also wanted to found out how the indoor environment of the departments is structured, whether they are traditional, they look like the home or if they are inspiring for children to experiment and explore the environment. We also looked at how the material is used and how it is placed and if the children have access to it. We have assumed the socio-cultural perspective in the study, which says that it is the teacher who organizes the environment around the kids and the kids are taking the help of their environment to learn and develop. Our empirical gathering of the materials were developed through interviews and observations. The teachers we interviewed were from different departments. The observations were made by walking around and looking at the environment and we also took photographs of what we wanted to examine extra. The result showed that most preschool teachers thought the environments significance. The traditional environment was found in the kindergarten but with attempts to change it. The material would be visible to the children besides the "dirty and messy."

Projektets bas är en inventering av 24 kyrkor som ett representativt urval från 12 av Sveriges 13 stift. Inventeringen omfattar; luftkvalitetsmätningar, inventering av mögelförekomst, samt beskrivning av mikroklimatnischer, byggteknik och användning (brukarmönster). Resultatet av inventeringen utgör en egenskapsprofil per kyrka som sedan sätts i relation till uppmätta data för relativ fuktighet och temperatur i kyrkorna. Inget samband har identifierats mellan förekomst av mikrobiella skador och de aspekter som finns i egenskapsprofilen. Däremot har en hypotes ställts upp som utgår ifrån att från litteraturen etablerade kritiska fukttillstånd för trä bör kunna användas som ett styrande kriterium för att undvika mikrobiella skador i kyrkorna. Dessa kritiska fukttillstånd ges för olika relativ fuktighet och varaktighet, det vill säga max; 82procent RF i tre månader, 95 procent RF i fyra veckor och 98 procent RF i ett dygn. Utvärderingen visar att för fem kyrkor där mikrobiell påväxt inte identifierats så ligger parametrarna för kritiskt fukttillstånd under de värden som anges för trä. Beskrivning av kritiska fukttillstånd som tar hänsyn till de tre parametrarna varaktighet, relativ luftfuktighet och temperaturkan därför vara ett bättre sätt och bör kunna ersätta äldre kriterier för styr och regler som ofta bara anger en kritisk nivå för relativ luftfuktighet. Fortsatt arbete bör inriktas på att validera detta samband genom analys av fler kyrkor utan mikrobiella skador samtidigt som de kritiska fukttillstånden analyseras. Det samband som identifierats kan tillämpas för att optimera strategierna för styrningen av inneklimatet i kyrkor så att såväl energianvändningen som risken för skador relaterade till mögel och mikrobiell påväxt minimeras.

Innemiljøet på Marienlyst skole i Drammen, Norges første "passivhus-skole", er evaluert gjennom intervju og spørreskjema med brukere. Det er utført tre intervjurunder i løpet av 2011 med totalt 23 informanter; lærere, elever og representanter fra driftspersonalet. I tillegg er det utført en spørreskjemaundersøkelse om inneklimaet i slutten av 2011, for alle elever og ansatte. Godt innemiljø Intervjuene viser at brukerne totalt sett er godt fornøyd med skolebygningen. Det er generelt gode resultat for symptomer (fysiske plager) på inneklimaet. Spørreskjemaresultatene er sammenlignet med et referansemateriale av gjennomsnittlige skolebygninger, og inneklimaet på Marienlyst skole kommer bedre ut enn gjennomsnittet når det gjelder de fleste symptomer på inneklimaproblemer, både for elever og lærere. Ansatte på Marienlyst skole opplever mindre problemer med tørr eller innestengt/ dårlig luft, støv og smuss, enn ansatte på andre skoler. Innkjøringsproblemer Brukerne opplever likevel noen problemer med bygningen, og dette er problemer som kan knyttes til innkjøringsfasen av bygget og finjustering av automatiske systemer. - Temperatur I intervjuene rapporteres det om kalde innetemperaturer vinterstid 2010, spesielt om morgenene. Hovedgrunnen til dette var manglende forsyning fra fjernvarmenettet før det ble forsterket, og at den første vinteren var spesielt kald. Spørreskjemaundersøkelsen for elevene som er gjort ett år senere, viser derimot ikke spesielle problemer med kalde temperaturer den aktuelle vinteruken, men det er kommentert av 18 av elevene at noen rom kan være kalde eller ha varierende temperatur og vi ser tilsvarende en svak tendens i svarene fra de ansatte. Det er også påpekt i intervjuene at noen rom kan være varme og tette i sommerhalvåret (dette henger sammen med solavskjerming, se punkt under). - Solavskjerming Den automatiske solavskjermingen og belysningen fungerer ikke optimalt, dette dokumenteres både gjennom intervju og spørreskjema. Spørreskjemaresultatene fra elevundersøkelsen viser at lyskvaliteten er kritisk (lys, refleks, sollys), og dette henger sammen med solavskjermingen. Varme fra sola kommer også fram som et problem i spørreskjemaene fra elevene. Lærerne ønsker seg ofte muligheter til å overprøve solavskjermingssystemene, slik at de hadde bedre kontroll over dette. Driftspersonalet rapporterer at reguleringen av solavskjermingen nå er endret for å prøve å bedre forholdene, og at man fortsatt har fokus på temaet. - Statisk elektrisitet Et annet gjennomgående problem som framkommer både i intervju og spørreskjema er statisk elektrisitet. Statisk elektrisitet kommer fram som et stort problem i spørreskjemaresultatene for elevene. - Støy og akustikk Intervjuene viser at planløsning, materialer og bruk gir noen utfordringer med akustikk og støy, spesielt i kantineområdet. Spørreskjemaresultatene viser også at elevene synes det er vanskelig å høre det som blir sagt i klasserommet, og at det er forstyrrende bråk utendørs (trafikk/skolegård/byggevirksomhet eller lignende). Her er det noe tvil om årsaken til resultatene. Dette bør man ettergå mer i detalj. - Trykkforholdene i bygningen og ventilasjonen i kjerneområdene I tillegg viser intervjuene at det er problemer med trykkforholdene i bygningen. Dører slår igjen, er for tunge å åpne, eller blir stående og pipe. Dette henger sammen med ventilasjon. Vi ser at det er en del kommentarer i spørreskjemaene på tung og dårlig luft i auditoriene og små grupperom i kjernearealer i 3.etg. Ventilasjonen i disse områdene bør undersøkes nærmere. Ut fra problemer beskrevet, er det grunn til å tro at det er behov for å se nærmere på innreguleringen og dimensjonering av VAV-enhetene i anlegget. Informasjon Ansatte og elever trenger mer informasjon om de automatiske systemene for solavskjerming, belysning og temperatur for bedre å skjønne hvordan systemene skal fungere. Ansatte og driftspersonalet bør fortsette samarbeidet om å finjustere systemene. Intervjuene viser at skolebygningen og den miljøvennlige profilen skolebygningen har fører til at elever og lærer blir mer bevisst det å leve miljøvennlig på alle arenaer i livet. De ansatte på skolen påpeker at elevene trenger mer informasjon om skolebygningen og passivhuskonseptet, for å bedre kunne ta vare på, og øke følelsen av eierskap til bygningen. På bakgrunn av dette blir det i rapporten foreslått en informasjonstavle om passivhuskonseptet og bygningens miljøegenskaper i foajeen ved hovedinngangen.

NORSK: Oppgaven har som mål å finne svar på om det er større fare for et dårlig innemiljø, med utgangspunkt i byggfukt og muggsopp, i boliger bygget tradisjonelt, enn det er i industribygde boligmoduler og boliger bygget delvis industrielt ved hjelp av elementvegger. I vårt arbeid med rapporten har vi basert informasjonen på innhenting av faglitteratur, samt eget empirisk arbeid gjennom fuktmålinger og analyse av muggsopprøver fra et utvalg objekter. Objektene er et tilfeldig utvalg boliger under oppføring, delt inn i tre forskjellige kategorier etter hvordan de er bygget. Resultatene av målingene og analysene gir relativt klare signaler, men vi innser også at i et spørsmål som dette, blir utvalget vi har hatt mulighet til å bruke for snevert til å kunne gi et klart svar. Vi har med den bakgrunnen kommet frem til følgende konklusjon. Med det snevre utvalg en oppgave av denne størrelse gir oss mulighet til å benytte, kan vi ikke med sikkerhet fastslå at det er riktig å si at bygninger bygd på tradisjonelt vis, ute, i vind og regn / snø har større innklimaproblemer i form av sopp og byggfukt enn bygninger bygget under tak / i fabrikk, men vi kan si at vi har funnet forholdsvis klare indisier på at det kan være slik. ENGELSK: The purpose of this project is to find out if there are greater risks concerning mold and built in moisture in traditionally built houses, than in prefabricated modules and prefabricated element buildings. We have based our work in this project on existing literature and active field research, where we have measured moisture and analyzed the growth of mold, from a section of objects. The objects are a random selection of houses that are under construction that has been divided in to three different categories. The results of these measurements and analyzes gives us an indication but nothing solid. We also realize that the few buildings we have had at our disposal is well short of the number required to give us an answer that is statistically significant. We have on these results concluded with. We cannot say for certain that it is correct to say that traditionally built houses have greater problems concerning mold and built in moisture than the prefabricated modules and elements. But we have found circumstantial evidence that it may be true.

Bakgrund:Små barn spenderar mycket tid i förskolan därav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de små barnens behov och intresse. Små barn upptäcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar på att små barn lär sig på annat sätt än vad barn över tre år gör.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig kring lärandemiljö för små barn (0-3 år) i förskolan. På vilket sätt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för små barns lärande?Metod:För att ta reda på hur pedagogers tankegångar ter sig har vi använt oss av intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna har genomförts med åtta pedagoger i sju olika förskolor.Resultat:I resultatet framgick det att pedagogerna hade olika sätt att se på små barns innemiljö i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna fokuserade på olika områden i miljön bland annat anpassning, tillgänglighet, lokalens förutsättningar och säkerhet. Pedagogernas tankar kring det kompetenta barnet var varierande och pedagogerna såg barnet ur olika perspektiv. Pedagogerna bekräftar att de små barnen är i behov av vuxenkontakt och trygghet. Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten. Barnen har en medvetenhet om de sociala lekreglerna. Slutsatsen för studien är att materialet i förskolan är betydelsefull för barns lärande och deras samspelsutveckling.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker. Materialet finns i barnens nivå för att vara tillgängligt för dem. SyfteSyftet med vår undersökning är att studera några pedagogers förhållningssätt till och uppfattningar om barns lärande i en Reggio Emilia inspirerad lärandemiljö. Studien undersöker också hur lärandemiljön är och hur den ser ut i relation till Reggio Emilias filosofi.MetodStudien är kvalitativ och har inspirerats av fenomenografisk ansats, vilken beskriver människors uppfattningar av olika fenomen. Vi använder den kvalitativa metoden som bl.a. utgår från miljöobservationer och intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka pedagogernas uppfattning och förhållningssätt.ResultatResultatet har visat pedagogernas arbetssätt och tankesätt. Det visar att miljö och material har en aktiv roll i barnens utveckling och lärande. Det verkar som hela Reggio Emilia grundar sig på demokrati. I Reggio Emilia har man en stark tro på det kompetenta barnet. Barngruppen ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Det står klart att den pedagogiskamiljön är förhållandet mellan en synlig miljö och en osynlig miljö. En synligmiljö är allt från arkitektur, lokaler, möblering till materialet och en osynlig miljö är pedagogernas förhållningssätt till barn och varandra. Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger. Det framgår att man inte kan ta hit Italien för att de har andra kulturella förutsättningar. Genom detta arbete har vi fått kunskap om vår egen verksamhet och vårt pedagogiska arbete. Program: Lärarutbildningen

Validerat; 20101217 (root)

Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen. Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler. Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar. En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.

The mainaim of the MASTER project was the development of an early warning dosimeter system for organic objects (EWO dosimeters) that could provide a relatively cheap and easy way for museums and other cultural heritage institutions, as a first step, to evaluate the quality of the environment they provide for organic materials. Two relatedaims of the MASTER project were to review existing preventive conservation strategies for organic materials and to develop a new and refined preventive strategy based on an early warning system. This work was carried out by reviewing preventive conservation literature with special reference to organic materials, questionnaires to heritage institutions and through an end-user workshop exploring the views of preventive conservation experts and end-users to influence strategic developments. By introducing this new preventive conservation strategy, the sustainable exploitation of cultural property can be enhanced.

Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer. Till undersökningen har det använts en del tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter kring ämnet. Frågeställningarna undersökningen är baserade på är följande: Hur ser förskollärarnas inställning ut angående barns rörelse? Vilken/vilka möjligheter till rörelse ges barnen på förskolorna? Vad anser förskollärarna om och vilken betydelse har förskolans inne- respektive utemiljö i förhållande till rörelse? Finns det några skillnader/likheter gällande synen på barns rörelse och miljöns betydelse för rörelse mellan de två förskolorna?Ur studiens resultat framgick det att alla förskollärarna uppfattade rörelse som något betydelsefullt för barnen, men för att barnen ska få bra möjligheter till rörelse är vistelsen i utemiljön av stor betydelse då fysiska fartfyllda aktiviteter inomhus är begränsade. Resultatet visar också att närmiljöns utformning inte har någon större betydelse för möjligheten till rörelse.