Search

Statistics show that women are increasingly postponing their childbearing, compared to how it looked before. Research shows that many of today's women both want to get an education, get a job and have time to realize themselves before having their first child. The purpose of this essay is to examine young adult women's expectations and priorities regarding starting a family and having children. The aim of this research is also to increase the understanding of what is considered important to achieve in life for young women. To answer the question, a qualitative method is used in the form of semi-structured interviews with ten young adult women. The theoretical starting point is individualization, but also forms of capital to create understanding for social groups in the society. The results of the survey shows that all except one woman plan to have children in the future. The results of the survey also shows that education, work, self-fulfillment and a stable relationship are reasons why having children can be postponed.

We know from previous research that Swedish film in the years around 1968 was radicalized and focused on social injustices and societal problems. But we know very little about how these social injustices and social problems were portrayed in Swedish documentary film during these years. This essay aims to provide increased knowledge about the relationship between the politically and socially upheaval years around 1968 and various expressions in Swedish documentary film during these years. The aim is achieved by studying to what extent and in what way the documentary film is characterized by the conflict between left and right and the conflict between freedom and authority. We use Bill Nichols' categorization of documentary film into six different modes and with particular focus on observational and participatory modes from the 1960s and early 1970s. The results show that the left-right dimension is the dominant conflict perspective in all five films examined. It is mainly social groups and collective belonging that are in focus and have agency. The films analyzed here are usually dominated by an observational mode. Different modes can be combined with and reinforce each other in a way that makes what appears on the screen go beyond Nichols' strict categories. There also seems to be a certain connection between different modes and the left-right dimension and the libertarian-authoritarian conflict dimension. A poetic mode and above all a participatory (cinéma vérité-inspired) mode contains the demolition of authority we associate with 1968 and the impact of the libertarian-authoritarian dimension.

Denna studie kommer att undersöka hur fyra svenska läroplaner för samhällskunskap (Lgr62,Lgr80, Lgr11 och Lgr22) beskriver medborgarfostran och hur dessa beskrivningar relaterartill idéerna om det moderna och senmoderna samhället. Studien ställer frågorna: Hur syns detmoderna och det senmoderna samhället i läroplanerna i relation till teman som ansvar förfostran, idealmedborgaren samt användbarhets- och förändringsaspekt? Vilka är de störstaskillnaderna i läroplanerna gällande medborgarfostran och aktivt politiskt deltagande?Metoden som används är en kvalitativ dokumentanalys av läroplanerna. Resultaten visar attdet finns en övergång från en kollektivistisk syn på medborgarfostran i de tidigareläroplanerna till en mer individualistisk syn i de senare. Studien drar slutsatsen att dennaförändring speglar en övergång från ett fokus på kollektivt ansvar och samhällsengagemangtill ett ökat fokus på individens självständighet, kritiska tänkande och digitala kompetenser, itakt med förändringar i samhällets struktur och värderingar.

Denna uppsats undersöker människors förhållningssätt till klimatförändringar. Syftet är att un­dersöka individers attityder och reflexivitet kring klimatförändringar för att nå en djupare för­ståelse för komplexiteten och mångfalden av människors respons till klimatförändringar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med personer av olika kön, åldrar och utbildningsbakgrund. Genom att använda tematisk analys har centrala teman identifierats och analyserats i intervjumaterialet. Analysen visar att majoriteten av inter­vjupersonerna kän­ner en maktlöshet inför klimatförändringar och använder sig av ett förskjutet tänkande för att hantera hotbilden. Klimatmedvetna val har ofta flera bottnar och kan exempel­vis härledas till ett följande av sociala normer. Samtidigt framträder en grupp som ser möjlig­heter och ut­trycker hopp om framtiden, vilket indikerar att sociala faktorer och utbildningsnivå har bety­delse i hur klimatförändringar uppfattas och hanteras. Slutsatsen är att individens upp­levelse av klimatförändringar influeras av den sociala kontexten och att ett individualiserat sam­hälle kan ömsom förstärka känslor av maktlöshet, ömsom förstärka individens agens. Uppsat­sen bi­drar till en djupare förståelse av de känslor och attityder som klimatförändringar väcker samt hur dessa kan tolkas inom ramen för teorier om individualisering och moderniseringsris­ker., This thesis investigates people's attitudes towards climate change. The aim is to examine indi­viduals' attitudes and reflexivity concerning climate change to gain a deeper understanding of the complexity and diversity of human responses to climate change. The study is qualitative and is based on eight semi-structured interviews with individuals of different genders, ages, and educational backgrounds. Using thematic analysis, key themes have been identified and ana­lyzed within the interview material. The analysis shows that the majority of interviewees feel powerless in the face of climate change and employ displaced thinking to manage the threat. Climate-conscious choices often have multiple layers and can, for example, be attri­buted to following social norms. Simultaneously, a group emerges that sees opportunities and expresses hope for the future, indicating that social factors and education levels play a role in how climate change is perceived and managed. The conclusion is that an individual's experi­ence of climate change is influenced by the social context and that an individualized society can both reinforce feelings of powerlessness and enhance individual agency. The thesis contri­butes to a deeper understanding of the emotions and attitudes that climate change evokes and how these can be interpreted within the framework of theories on individualization and modernization risks.

Uppsatsen bygger på intervjuer med unga akademiska kvinnor vars inställning är att inte ha barn. Totalt genomfördes sju intervjuer som har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Syftet med uppsatsen var att undersöka unga akademiska kvinnors resonemang kring att de inte vill ha barn med frågeställningarna: Vilka möjligheter och hinder ser kvinnorna med att skaffa barn? Samt: Hur ser kvinnorna på ett liv som förälder?Kvinnornas berättelser har blivit analyserade utifrån ett sociologiskt perspektiv gällande hur samhällets utformning och dess normer, möjlighet till självförverkligande och karriär har för samband med den trend med minskande barnafödslar som vi kan se idag. Resultatet visar att kvinnornas huvudsakliga orsaker till ett barnfritt liv berodde på att moderskapet sågs som krävande, där den tid som ett barn hade tagit skulle hellre skulle läggas på en själv. Karriär hade också ett tydligt samband för det barnfria livet, eftersom ansvarsfördelningen av barnet skiljer sig åt mellan könen där kvinnan tar det större ansvaret, vilket medförde att kvinnorna ville vara barnfria för att möjliggöra en karriär. Frihet och självförverkligande var ytterligare aspekter för att ha ett barnfritt liv. Frihet för kvinnorna kunde handla om spontanitet, resor, sova hur de vill, äta hur de vill och att inte behöva ta hänsyntill någon annan än sig själv. Vidare urskildes hur individualiseringsprocesser påverkade kvinnorna i deras val, eftersom den tidsmässiga aspekten var central som anledning till att inte skaffa barn. Vissa kvinnor uttryckte att om de bott i en drömvärld, där andra vuxna tog ett kollektivt ansvar, hade deras inställning varit annorlunda. Risker i det moderna samhället visade sig vara ett hinder för att skaffa barn, där kvinnorna uttryckte en oro inför framtiden. Krig i världen, miljö och politik blev således aspekter som påverkat deras livsval.

This qualitative study aims to analyze how social workers who work with social assistance view young adults who are unemployed and receiving financial support, as well as how the social workers describe their work with this target group. This was examined through interviews with six different social workers. The interview material was analyzed using Van Oorschot and Halman's (2000) analytical framework on explanations for poverty. The analytical framework addressed two dimensions in the form of social and individual, as well as blame and fate. Based on these dimensions, following explanatory models were created: individual blame, individual fate, social blame and social fate. The results show that all four explanatory models appear in the social workers' reasoning about the target group although, some models occured more frequently. In the social workers' reasoning about how they described the target group, a pattern of the social dimension and especially social blame emerged, while the reasoning about how the social workers work with the target group showed the individual dimension with a focus on individual blame. The conclusion is that the social workers view young adults who are unemployed and receiving social assistance differently from how they work with the target group.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i F-3 individualiserar matematikundervisningen och vilka förutsättningar som behövs för att individualisera. Studien utgår från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att lärare anser att individualisering är viktigt men att det finns olika förutsättningar som krävs för en lyckad individualisering. Lärare väljer att individualisera på gruppnivå och använder varierade arbetssätt för att kunna nå så många elever som möjligt.

The Covid-19 pandemic meant a sudden adjustment for many Swedish employees which resulted in them being forced to work remotely. The purpose of this qualitative, interview-based study was to investigate, from a sociological perspective, how collaboration between colleagues changed when working from home began and what significance it has for the perceived effectiveness, both for the individual and for the work group. As many employees wish to work more from home in the future, knowledge about how the collaboration with colleagues is changing and how the individual is affected by this change is important. Using interaction rituals and individualization, the respondents' descriptions of their working days have been analyzed. It's harder to connect with colleagues when the unfocused interaction is no longer there. It is also difficult to know when a colleague is available when you no longer visually see the colleague. The respondents also describe what they do to become more efficient by avoiding interactions with colleagues and thus can work undisturbed. There are signs of individualization among the respondents and collective thinking has decreased.

Denna studie är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien ämnar undersöka unga singelkvinnors upplevelser av att vara singel i dagens Sverige. Uppsatsen undersöker orsakerna bakom kvinnornas singelskap, hur singelskapet påverkar singelkvinnornas identitet samt hur tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur de ser på sitt eget singelskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppen stigma och individualisering samt teorin om performativitet. Resultaten tyder på att singelkvinnor upplever singelskapet som en frihet, men även som en ensamhet. Analysen visar även på att det finns flera olika orsaker bakom singelskapet, exempelvis att kvinnorna inte hittat den rätta eller har erfarenheter från tidigare destruktiva parrelationer. Vidare pekar studiens resultat på att det finns både positiva och negativa identiteter som skapas av singelskapet. Resultatet tyder också på att tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur kvinnorna ser på sitt eget singelskap, bland annat genom negativa föreställningar om singlar och förväntningar om att kvinnor ska ingå i en parrelation. Detta gör att singelkvinnor upplever att de är avvikande gentemot tvåsamhetsnormen. Det framkommer även i studien att tvåsamhetsnormen är fortsatt stark trots att det svenska samhället präglas av individualism., This study is qualitative and has been conducted using semi-structured interviews. The study aims to investigate how young single women experience being single in Sweden today. The essay examines the reasons behind singlehood, how singleness affects single women's identity, and how the couplenorm in society affects how women perceive their own singlehood. The theoretical framework consists of the concepts of stigma, individualization, and the theory of performativity. The results indicate that single women experience singlehood as freedom, but also as loneliness. The study also shows that there are several different reasons behind singlehood, for example that the women have not found the right person or because of previous couple relationships that have been destructive. Moreover, the study indicates that there are both positive and negative identities that are created by singlehood. Findings suggest that the couplenorm affects how women perceive their own singleness in generating negative ideas about singlehood and expectations that women should be in a couple relationship. This means that single women feel different from the couplenorm. Accordingly, it appears that the couplenorm is still strong despite the fact that Swedish society is characterized by individualism.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som forskning pekar på för att kunna anpassa undervisningen till varje elev utifrån elevernas egna lärande. Uppsatsen syftar även till hur den individanpassade undervisningen kan se ut i ämnet samhällskunskap. I bakgrund tas lärarens uppdrag upp samt vilka regler och lagar som styr hur undervisningen ska se ut. I resultatet behandlas individanpassning och individualisering, lärare och elev, utmaningar med individanpassning, lärarens dilemma samt individanpassning i samhällskunskapen att tas upp. Metoden som har använts är en systematisk litteraturöversikt av olika avhandlingar och artiklar, samt någon läromedelsbok. Utifrån det empiriska materialet från resultatet kan man sammanfattningsvis se att lärare stöter på olika problem i att individualisera sin undervisning beroende på bristande resurser samt att styrdokumenten för samhällskunskap inte alltid går att förena med individanpassning. Det finns även en bristande kunskap och erfarenhet i hur läraren ska anpassa sin undervisning på bästa sätt. Avslutningsvis finns det heller ingen specifik lösning på hur lärare ska göra för att kunna nå upp till dem målen som sätts av olika myndigheter för att det inte finns tillräckligt med resurser och kunskaper.

Bakgrund: Patienter som lider av psykossjukdom är globalt förekommande. Konsekvenserna av sjukdomen kan vara både fysiska och psykiska och leda till förtidig död. Hos denna patientgrupp kan fysisk aktivitet generera i hälsofrämjande effekter och därför är det viktigt att sjuksköterskor arbetar motivationsinriktat. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters och sjuksköterskors upplevelse av fysisk aktivitet vid psykossjukdom. Metod: Designen är en kvalitativ litteraturstudie som genomfördes med en systematisk artikelsökning där 21 kvalitativa artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry’s analysmetod för kvalitativ data. Resultat: I den analyserade litteraturen framkom följande teman: Patientperspektivet: Patienters upplevelser av motivation och socialt stöd, patienters upplevelser av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och patienters upplevelser av främjande omständigheter för fysisk aktivitet. Sjuksköterskeperspektivet: Sjuksköterskans upplevelse av att motivera och individualisera, sjuksköterskans upplevelse av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och sjuksköterskans upplevelse av främjande omständigheter för fysisk aktivitet. Slutsats: Baserat på den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet är centrala delar för både sjuksköterskor och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen beror detta på att genom motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet öka och bibehållas hos patienter med psykossjukdom. Det är även viktiga delar i den hälsofrämjande psykiatriska omvårdnaden och en förutsättning för att stödja patienten i återhämtningsprocessen. Positiva effekter av fysisk aktivitet har i sin tur en betydande roll för motivationsarbetet då de genererar i förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt., Background: Psychotic disorders is a globally occurring mental illness. The impact of the disease can be both physical and mental and lead to premature death. Physical activity generates in health-promoting effects both physically and mentally in these patients. Thus, it is important that nurses encourage patients suffering from psychosis to increase their physical activity. Purpose: The purpose of the literature study was to investigate patients' and nurses' experience of physical activity for people with psychotic disorders. Method: The design is a qualitative literature study that was carried out with a systematic article search. 21 qualitative articles were included. The data analysis was carried out using Bettany-Saltikov and McSherry's analysis method for qualitative data. Results: In the studied literature, the following themes were included: The patient perspective: Patients' experiences of motivation and social support, patients' experiences of circumstances hindering physical activity and patients' experiences of circumstances promoting physical activity. The nurse's perspective: The nurse's experience of motivating and individualizing, the nurse's experience of conditions that hinder physical activity and the nurse's experience of conditions that promote physical activity. Slutsats: Utifrån den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet centrala delar för både sjuksköterskors och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen, motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet ökas och upprätthållas hos patienter med psykotiska störningar. De är också viktiga delar för både den hälsofrämjande psykiatriska vården och en förutsättning för att stödja patienten i tillfrisknandet. De positiva effekterna av fysisk aktivitet har också en betydande roll för motivationsarbetet eftersom de genererar förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt.

Blyghet är ett fenomen som genom tiderna tillskrivits ett flertal olika definitioner och betydelser, och har behandlats utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv. Utifrån ett samhällsperspektiv tycks blyghet, framför allt i västerländska kulturer, betraktas som avvikande i negativ bemärkelse. Denna uppfattning grundar sig bland annat på att blyghet under 1900-talet började betraktas som ett medicinskt tillstånd, vilket inte bara resulterade i en vilja att behandla blyghet, utan även gjorde att det blev ett alltmer uppmärksammat av olika typer av självhjälp. Självhjälpsböcker var då en relativt nytillkommen genre av litteratur, men har under de senaste åren kommit att expandera både vad gäller konsumtion och produktion. Denna uppsats syftar därför till att se närmare på hur blyghet, som historiskt sett har varit ett uppmärksammat ämne för självhjälpslitteratur, framställs i aktuell självhjälpslitteratur. Uppsatsen ska därtill ge en inblick i hur litteraturen porträtterar individens möjlighet till att påverka blyghet. Empirin för studien utgörs av textmaterial i form av två självhjälpsböcker publicerade år 2018. Dessa har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys av konventionell inriktning. De övergripande teman som identifierats i empirin har analyserats med utgångspunkt i teoretiska begrepp från Anthony Giddens samt Zygmunt Baumans teorier om identitet och självet i det moderna samhället. Sammantaget påvisar resultaten att böckernas framställning av blyghet tycks vara präglad av ett flertal av de tendenser som är utmärkande för synen på individen och självet i det moderna västerländska samhället. Detta bekräftas bland annat av att böckerna lyfter fram blyghet som förändringsbart snarare än konstant, vilket kan ses som ett uttryck för ett såväl reflexivt som flytande förhållningssätt till blyghet. Böckerna uppmuntrar dessutom individen till självreflektion, och beskriver självmedvetenhet och självkritik som en viktig del i processen att förändra sin

The aim of the study “Gender and societal norms in change - Quantitative study on women's attitudes to childbearing and parenting” was to investigate women's attitude towards childbearing and parenthood, as well as women's attitude towards becoming a parent on their own. The goal was to develop knowledge regarding women's attitude towards having children in order to contribute with possible explanations for the downward trend of childbearing in Sweden. The study also investigates which factors can influence women's decisions towards having children. The questions that the study answered were: What does women's attitude towards becoming a parent look like on their own? What factors are important for women to consider when having children? How do the factors affect the timing of having children? The study was carried out using a quantitative method in the form of a survey. A total of 112 women participated in the study, which was based on theories of individualization, female individualization and gender socialization. The results of the study showed that the women did not experience a strong influence of gender and societal norms regarding childbearing and parenthood. However, the women felt that there are several important factors that they want to achieve before having children, which affect the timing. The majority of women were also positive about single parenthood and the use of medically assisted conception., Syftet med studien var att undersöka kvinnors inställning till barnafödande och föräldraskap, samt kvinnors inställning till att bli förälder på egen hand. Målet var att utveckla kunskap gällande kvinnors inställning till att skaffa barn för att bidra med möjliga förklaringar till den nedåtgående trenden av barnafödande i Sverige. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kvinnors beslut att skaffa barn. De frågor som studien besvarade var: Hur ser kvinnors inställning ut till att bli förälder på egen hand? Vilka faktorer är viktiga för kvinnor att ta hänsyn till när de skaffar barn? Hur påverkar faktorerna tidpunkten för att skaffa barn? Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Totalt deltog 112 kvinnor i studien som tog avstamp i teorier om individualisering, kvinnlig individualisering och könsocialisering. Resultatet i studien visade att kvinnorna inte upplevde en stark påverkan av köns- och samhällsnormer när det gäller barnafödande och föräldraskap. Däremot ansåg kvinnorna att det finns flera viktiga faktorer som de vill uppnå innan ett barnafödande, vilket påverkar tidpunkten. Majoriteten av kvinnorna var dessutom positiva till ett ensamt föräldraskap och användning av medicinsk assisterad befruktning.

Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet., The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.

Individualisering inom matematikundervisning är viktigt för att kunna skapa en likvärdig undervisning som underlättar lärandet för alla elever. Lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 bör ha goda kunskaper om individualisering för att kunna anpassa undervisningen och hjälpa eleverna att uppnå sina kunskapsmål. Det finns dock brister i skolornas arbete när det gäller individualisering av undervisningsinnehållet utifrån elevers behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 individualiserar matematikinnehållet i sin undervisning utifrån elevers behov och förutsättningar. I vår studie har vi observerat fyra matematiklektioner och genomfört uppföljande intervjuer för att få en bredare förståelse över individualisering i matematik. Resultatet visar fram sex olika metoder som lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 använder i sin undervisning för att individanpassa matematikinnehållet. Resultatet visar även att metoderna används på olika sätt och i olika utsträckning i klassrummen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de individualiseringar som används i undersökningen görs med hänsyn till lärarens bedömning utifrån elevernas behov och förutsättningar som finns i klassrummen.

Skomakardottern Helena Appelgren växte upp i frihetstidens Stockholm. Vid slutet av 1760-talet hade hon tjänst i köket hos en av Stockholms herrskapsfamiljer. I det levnadslopp, det vill säga den självbiografi, som hon senare skrev ner kan vi läsa hurhon rycktes med i den herrnhutiska väckelserörelsen Brödraförsamlingen som alltsedan 1730-talet verkati Sverige.Brödraförsamlingen hade kommit till Sverige från orten Herrnhut i Sachsen, därav benämningen på anhängarna. Väckelsen berörde städernas småfolk och mellanskikt men också landsbygdens befolkningsgrupper och medlemmar ur aristokratin och prästeståndet. De troende hade som praktik att skriva eller diktera sina egna levnadslopp. Texterna som Helena och andra herrnhutare efterlämnat beskriver huvudpersonernas andliga upplevelser och livserfarenheter. Den personligt tillägnade tron spelar en central roll. Levnadsloppen och Brödraförsamlingens människoideal kan emellertid sättas in i ett bredare social- och kulturhistoriskt sammanhang, och herrnhutismen blir därmed möjlig att förstå inte bara som en tidstypisk religiös väckelse. Tillsammans med andra idéströmningar bidrog den till det moderna samhället och till förutsättningarna för vår egen tids individualism.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka ensamkommande ungas mångfacetterade och komplexa sociala resa inom kontexten av svensk integration, den kommunala boendeverksamheten, ungdomlighet, vuxenblivande och kulturell självidentitet. Studien har därför fokuserat på gruppens identitetsskapande och vidare anpassning till det svenska sociala och kulturella landskapet. Samtliga av studiens informanter kommer från samma boendeverksamhet, i en medelstor stad i Sverige. Arbetet baseras på tidigare svenska studier och forskning av relevans för ämnet i mån av att skapa en mer omfattande bild av den svenska integrationens omgivning. Insamling av data och empiri har grundats utifrån djupdykande biografisk intervjuform, tillsammans med inslag av narrativanalys. Intervjumaterialet har vidare analyserats med hjälp av teoretiskt ramverk av sociologisk relevans inom kontexten av “jaget”, socialisation, individualisering och identitetsskapande processer i det senmoderna samhället. Resultaten som framtagits visar på integrationen och identitetsskapandets starka anknytning till informanternas förmåga att känna social mening och social tillhörighet. Ett samband som vidarekopplats till bakgrund och informanternas familjetillhörighet, i relation till migration och dess vidare influens under integrationen. Resultaten betonar även det stora ansvaret som ställs på ensamkommande unga inför etableringen av social tillit till integration och samhället, men även gällande den centrala roll som boendeverksamheten och socialtjänsten spelar inför dess möjliggörande.

Det moderna samhället karaktäriseras av globalisering, extern och intern konkurrens samt ny informationsteknik, vilket har förändrat villkoren för individen på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker upplevelsen av organisationskultur och arbetsprestation på ett företag inom rekrytering och bemanningsbranschen i södra Sverige. Utifrån deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från företaget analyseras hur organisationskulturen på det aktuella företaget påverkar medarbetarens arbetsprestation. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Scheins (2010) tredimensionella modell om organisationskultur, Locke & Latham (2013) målsättningsteori samt teorier om intern konkurrens (Sennett 2006; Nair & Kamalanabhan 2010). Följaktligen tillämpas individualiseringstesen på ett övergripande plan med resonemang från Han (2013), Sennett (2000) och Gillberg (2010). Det insamlade materialet har analyserats och kodats enligt tematisk analys. Resultatet av studien visar att företagets värdeord är vägledande för uppförande, arbetssätt och strategier. Bristande anpassning till organisationskulturen kan leda till sanktioner i form av bemötande och exkludering. Resultatet visar även på en tydlig prestationskultur där medarbetaren upplever känslor av besvikelse och hård självkritik när de misslyckas i sina prestationer, vilket kan bero på att medarbetarna individualiserar sina prestationer., Studien undersöker hur medarbetare upplever organisationskultur och prestation på företag X. Organisationskultur handlar om stämningen på arbetsplatsen, vilka värderingar, vanor och beteenden som de anställda har. För att undersöka fenomenet har tio intervjuer och observationer genomförts på företaget och analyserats med hjälp av forskning om individualisering, organisationskultur och prestation. Resultatet av studien visar att företagets värdeord genomsyrar alla delar av verksamheten såsom medarbetares beteenden, arbetssätt och arbetsstrukturer. Medarbetarna får ta del av värdeorden redan vid rekryteringsprocessen vilket gör att de känner starkt tilltro till dem. Även om det inte är ett tvång att anpassa sig efter värdeorden kan medarbetaren känna av negativa konsekvenser när de inte gör det, såsom utanförskap och sura blickar från övriga kollegor. Studien visar att organisationskulturen på företag X påverkar medarbetarnas prestation på flera sätt. På företaget finns det en stark tävlingsanda och medarbetarna tävlar ofta mot varandra för att vinna priser och få belöningar, vilket betyder att det finns en intern konkurrens på företaget som både kan upplevas som motiverande och avundsam. Resultatet visar också att om medarbetarna inte lyckas prestera eller nå de uppsatta målen kan de känna sig misslyckade samt kritisera sig själva. Att medarbetarna upplever dessa känslor kan bero på att medarbetarna individualiserar sina prestationer.

Följande uppsats har titeln “Den unge Romantikerns lidanden” och är ett examensarbete i ämnet Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds Universitet. Uppsatsen är skriven av Vera Stiglund och utforskar dejtingfenomenet icks. Åtta djupgående forskningsintervjuer har genomförts med syftet att dels studera vad icks är för unga som dejtar, dels analysera icks som en komponent i den samtida dejtrelationen. Undersökningens teoretiska perspektiv kommer i huvudsak från sociologerna Anthony Giddens (1992), Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim (1995) och Eva Illouz (2012) som alla, på olika sätt, har studerat kärlek i moderniteten. Analysen följer en kommersiell logik och visar, bland annat, hur den digitala präglingen av modern kärlek leder till en närmast kommodifiering till följd av de många valmöjligheterna som erbjuds på dejtingappar och sociala medier. Slutligen argumenteras det att icks kan förstås som ett nytt sätt för unga kvinnor att utöva sin individualitet på. Icks representerar den moderna kärlekens “normala kaos” och konflikten i att vilja bli älskad, men att vägra placeras inom strukturerna som älskandet (traditionellt) innebär.

Today financial reports make up a core part of the lending process conducted by banks. In order to strengthen the information companies present, the information that the company communicates externally needs to be validated. A widely accepted way to conduct this validation is to hire an auditor that tests the information presented. In the audit report the auditor describes if the company's financial statements have been verified within reasonable certainty. A recent addition to this process is the introduction of Key Audit Matters (KAM) which was included for companies in Sweden that were of public interest. This essay examines what part the current audit report plays for Swedish loan officers. The study examines how the introduction of KAM has been received by Swedish loan officers and if the development towards a more company specific audit report is wanted. To gain a deeper understanding we also inquired about the auditor's role more generally. We also chose to examine the loan officers' opinions regarding the current audit report and how they would like to see it develop in the future. This was conducted using a qualitative method where twelve Swedish loan officers were interviewed. The conclusion was that Swedish loan officers currently used the audit report as a validation part in their lending process where the main focus lay in whether it was pure or not. The introduction of KAM was not found to have had any effect on the interviewed loan officers lending process. The loan officers had different opinions regarding if the auditor should be able to make more subjective statements such as KAM. All loan officers agreed that the main role of an auditor is an objective and controlling part., I dagsläget så utgör de finansiella rapporterna som företag producerar en del av den kreditprocess som banker genomför när de ska lämna kredit. För att kunna styrka de uppgifter företaget presenterar behöver den information som företaget kommunicerar utåt valideras. Ett accepterat sätt att genomföra denna validering är att anlita en revisor som genomför en revision av de påståenden som presenteras. I revisionsberättelsen beskriver revisorn om det reviderade företagets uppgifter med rimlig säkerhet stämmer. Ett tillägg som skett på senare tid är införandet särskilt betydelsefulla områden (SBO) som trädde i kraft för svenska företag av allmänt intresse. Den här uppsatsen undersöker vilken betydelse dagens revisionsberättelse har för kreditgivare verksamma i Sverige. Studien undersöker även hur införandet av SBO mottagits av svenska kreditgivare samt om de anser att en utveckling mot en mer företagsspecifik revisionsberättelse är något som efterfrågas. För att erhålla en djupare förståelse undersöktes även revisorns roll till banken. Vi valde även att undersöka bankens åsikter gällande revisionsberättelsen och revisorns framtid för att nyansera vår uppsats. Studiens genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod där tolv svenska kreditgivare intervjuades. Studiens slutsats var att svenska kreditgivare för närvarande använder revisionsberättelsen som en kontroll vid kreditgivningsprocessen där det största fokuset är på om den är ren eller oren. Införandet av SBO har än så länge ingen direkt inverkan vid bankens kreditgivningsprocess. Kreditgivarna såg olika på att ge revisorn ett större mandat att göra mer subjektiva uttalanden såsom SBO. Alla respondenter betonade dock att revisorns främsta funktion var att agera som en objektiv kontrollerande part.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare anpassar undervisningen i engelska i årskurs 4 till 6 hos elever med olika förutsättningar och behov, samt att diskutera hur dessa anpassningar kan bidra till utvecklingen av kunskaper och färdigheter i det engelska språket. Lärarens metoder för att anpassa engelska språkundervisningen undersökts utifrån de här två frågeställningarna: Hur planerar de deltagande lärarna anpassningar av undervisningen efter elevernas behov? Och vilka effekter ser deltagarna att olika anpassningar får för eleverna? Teorin som används är det sociokulturell teori. Metoden är intervjustudie och tematisk analys är analysmetod. Sju engelsklärare intervjuas och deras tankar och erfarenheter sparats som empiriska material vilka analyseras utifrån sociokulturell teori och diskuteras utifrån tidigare forskning. Resultat visar att det måste göras anpassningar för alla ska utvecklas och lyckas. Läraren använder olika metoder för att göra anpassning genom att tillämpa några undervisningsformer. Grupparbete och förenkla uppgifter är de mest tillämpade. Dessa arbetssätten ger eleverna möjligheter att engagera, samspela och delta utifrån deras kunskaper. Dessutom att alla läraren håller med att varierat material kan underlätta elevernas anpassning i undervisningen. Detta kan bidra till att eleverna har möjlighet att få kunskaper på ett sätt som passar elevens inlärningsstil. En annan undervisningsmetod a som används i denna studie är differentiering. Detta innebär att anpassa uppgifter och aktiviteter, inte eleverna. I denna studie har vi försökt belysa alla aspekter kring att anpassa undervisningen till elever som behöver det utifrån inlärningsteori, pedagogers erfarenheter och tidigare forskning. På detta vis att vi kan bidra till att ge bra, målmedvetna och konstruktiva arbetsformer som bidrar till språkutveckling i engelska för elever i alla skolor.

Problemet i denna studie handlade om hur lärare inom vuxenutbildningen hanterar kravenpå flexibilitet och individanpassning av undervisningen i relation till digitalisering. Studienssyfte var att med utgångspunkt i styrdokumentens krav på flexibilitet och individanpassning,fördjupa kunskapen om vad digitaliseringen inom vuxenutbildning innebär för undervisningoch lärarnas didaktiska förståelse. Det analytiska verktyget som användes i dennaundersökning var inspirerat av didaktisk läroplansanalys. Metoden som användes i dennaundersökning var semistrukturerade intervjuer med ett mättnadsurval tillsammans med ettresultatseminarium. Resultatet visar att digitaliseringens betydelse för utformningen avundervisningen både möjliggör och begränsar delar av undervisningen. Resultatet kananvändas för att nyansera förståelsen av digitaliseringens betydelse för individualiseringenoch flexibiliteten inom undervisningen i vuxenutbildningen vilket kan vara intresse förlärare, rektorer and andra verksamma inom utbildningsfältet.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur högpresterande elever kan utmanas i litteraturundervisningen i svenskämnet ur ett lärarperspektiv samt varför det är viktigt att utmana dessa elever i årskurserna 4-6. Det sociokulturella perspektivet används som en teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet. Studien har baserats på semistrukturerade interjuver av lärare och resultatet visar att läraren bör anpassa undervisningen individuellt och på de enskilde elevens kunskapsnivå. Det är även viktigt att utmana de högpresterande eleverna för att motivera dem till ett lustfyllt lärande. Genom resultatet framgår det att undervisning av högpresterande elever är en utmaning för lärare men att olika arbetssätt och strategier används för att möta svårigheterna. Individualisering, berikning och acceleration är några begrepp som lyfts som möjliga metoder för att stimulera dessa elever och få dem att bibehålla viljan att lära. Det blir också tydligt att mer forskning och fler lösningar behövs för att detta ska lyckas.

There is a general consensus that education is crucial for achieving sustainable development. Education for sustainable development aims to foster citizens capable of participating independently and actively in creating a sustainable future. The overarching aim of this thesis is to contribute to knowledge on the relationship between education and sustainability. Specifically, the objective is to analyse how content on sustainable development is constructed in educational materials. Theoretically, the thesis is guided by sociological perspectives on environmental problems, knowledge, education and individualisation. The empirical data consists of textbooks in biology, civics, geography, home and consumer studies, and religion for Swedish lower secondary schools. Thematic analysis was used to analyse the empirical material. The thesis examines how textbook content on sustainable development is organised and constructed. A key focus of the analysis relates to how multidimensionality and relationships between the dimensions of sustainable development are constructed in textbooks. The social dimension of sustainability is analysed in particular detail. Further attention is directed to how conflicts and the politics of sustainable development are constructed in textbooks. Constructions of change and historical contextualisation of sustainable development are also highlighted. A key result is that textbooks put a disproportionate focus on the ecological dimension of sustainable development. Parts of the social dimension of sustainable development, such as sexuality and gender equality, are generally not presented as sustainability issues. Another relevant result is that textbooks tend to obscure the complexities of sustainable development. Political conflicts, which are crucial for understanding sustainability challenges, are often rendered invisible. Both androcentric and anthropocentric perspectives also characterise textbook content about sustainability. Furthermore

Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i svenska som andraspråk på högstadiet arbetar framför allt i skrivundervisningen utifrån andraspråkselevernas varierande behov och förutsättningar. Differentierad undervisning diskuteras i samband med detta som ett arbetssätt att jobba utifrån elevernas olikheter, samtidigt som alla elever hålls inkluderade i samma kunskapsområde. Data till denna kvalitativa studie har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att samtliga pedagoger jobbar med individualisering och inkludering i olika grad i sin undervisning. För att utveckla elevernas skrivförmåga använder sig lärarna även av genrepedagogiken för att lära ut om olika texttyper som eleverna bör kunna skriva enligt kursplanen. I det genrepedagogiska arbetet erbjuds många olika stödfunktioner som andraspråkseleverna har nytta av utifrån sina individuella förmågor. Resultatet visar även att det skiljer sig hur skolorna organiserar svenska som andraspråksundervisningen, särskilt kring utmaningen i att nyanlända i nybörjarstadiet saknar baskunskaper i svenska. Detta leder i många fall till en undervisning med särskilt anpassat innehåll för dessa elever, vilket skiljer sig från det innehåll som resten av klassen arbetar med. Den differentierade undervisningens tanke, att alla är inkluderade i samma kunskapsområde, ifrågasätts då av vissa lärare. För övrigt har dock alla åtta lärare en positiv syn på detta arbetssätt. Slutsatserna som studien visar är att lärarna jobbar under olika förutsättningar och detta påverkar deras möjligheter att kunna bemöta elevernas varierande behov. Genrepedagogiken som didaktisk metod förefaller fungera i lärarnas skrivundervisning för att kunna bemöta elevernas olikheter och differentierad undervisning anses av lärarna kunna utgöra ett värdefullt komplement i detta arbete.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka kärleksuppbrott genom unga vuxnas reflekterande och beskrivande av sina erfarenheter av uppbrott från en längre relation. De frågor som med studien önskas besvaras är: Hur beskriver och motiverar unga vuxna ett uppbrott? Hur påverkar unga vuxnas erfarenhet av uppbrott deras utformande av intima relationer? För att ge svar åt frågeställningarna har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. I syfte att därefter förstå dessa subjektiva uppbrottsberättelser utifrån ett sociologiskt perspektiv har Eva Illouz teorier om uppbrott, relationer och kärlek applicerats. Bakgrunden till denna uppsats har således varit hur individualiseringsprocesser och kapitalism omvandlat och omförhandlat kärleksrelationens strukturer och förutsättningar. Studiens resultat kan sammanfattas som att uppbrott motiveras och beskrivs i termer av begränsning och stagnation. Till följd av en allt mer omfattande individualiseringsprocess utgör parrelationen ett hot mot jagets potential och självförverkligande vilket begränsar individens frihet och autonomi. Erfarenheten av uppbrott resulterar i en medvetenhet om kärlekens förgängliga karaktär och en rädsla för att både de egna känslorna men även den andres känslor ska upphöra. Denna ovisshet resulterar i ett ständigt dechiffrerande av jaget och den andres känsloförändringar. Studien framhåller även slutsatsen att det råder en avsaknad av moral som verkar vägledande samt att uppbrott är beroende av kulturella narrativ som individer förhåller sig till i sina försök att förstå uppbrotten som begripliga och meningsfulla.

Tidigare forskning på nivågruppering har visat att lågpresterande elever gynnas men att högpresterande elever missgynnas i ett heterogent klassrum och tvärtemot att lågpresterande missgynnas och högpresterande gynnas i ett homogent klassrum (Boaler, 2014; Cheeseman & Klooger, 2018 m.fl.). Då det visade sig saknas studier på svenska inom den pedagogiska differentieringen, blev syftet för studien att undersöka om denna form av differentiering gynnar elevers matematikutveckling. Val av metod för studien var kvalitativ i form av enkäter med inslag av kvantitativa delar, men som av olika skäl inte föll ut som önskats. Detta gjorde att det endast funnits kvalitativa analyser att tillgå. Studien resulterade i att de lärare som differentierar utefter en pedagogisk differentiering redan i planeringsstadiet tittar på behov, förutsättningar och intressen för klassen som helhet. De grundar matematikundervisningen på matematikboken men kompletterar från andra medier för att skapa variation och tillgodose alla elever och för att alla förmågorna ska prövas. Det visade sig även att elevernas motivation, självbild, delaktighet och matematikutveckling ansågs vara god enligt lärarna.

Syftet med studien är att utveckla ett analytiskt ramverk som fungerar för analysering av 11 appar och kategorisera dem utifrån deras användbarhet i undervisningen av elever i matematiksvårigheter. Vilka undervisningsaspekter som valdes ut grundades på en anpassning för elever i svårigheter i matematik. Alla appar används av elever i förskoleklass eller grundskolan år 1-6. Det urval som gjorts för studien var appar som redan granskats av tidigare forskare. Aspekterna som valdes ut för studien var explicit undervisning, visuella representationer, belöningssystem och färdighetsträning. Apparnas möjlighet till explicit undervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska bli självständiga och känna sig trygga. Visuella repesentationer presenterar om appen ger eleven ett bildligt verktyg för att kunna utveckla sitt lärande. Området belöningssystem i apparna erbjuder återkoppling och skapar förutsättningar till engagemang hos eleven. Om eleven får utöva färdighetsträning kommer arbetsminnet att stärkas och den matematiska förmågan att utvecklas. Det är viktigt att lösa många uppgifter för att nå djupare kunskaper i matematikämnet. Studien resulterade i att det analytiska ramverket kan användas av lärare för att analysera vilka aspekter som ger ett fungerande stöd för elever i matematiksvårigheter, när de arbetar i den utvalda appen., The purpose of the study is to develop and use an analytical framework that works for the analysis of 11 apps and categorize them based on their applicability in teaching students with mathdifficulties. Which teaching aspects were selected was based on an adaptation for students with difficulties years 1-6. The selection made for the study was apps that are already being reviewed by previous researchers. The aspects selected for the study were explicit teaching, visual representations, reward systems and skilling training. The apps opportunity for explicit teaching creates the condition for students to become independent and confident. Visual representations present whether the app gives the students a pictorial tool to be able to develop their learning. The area of rewards systems in the apps offers feedback and creates conditions for the students commitment. If the student is allowed to practice skills training, the working memory will be strengthened, and the mathematical ability will be developed. It is important to solve many tasks to reach deeper knowledge in the subject of mathematics. The study resulted in an analytical framework that provides a tool for teachers. The tool can be used when scrutinizing apps aiming for a functional support for students with mathematical difficulties.