Search

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på användandet av digitala verktyg i socialt samspel, som stöd i undervisningen och i vardagen. För att belysa detta område har elever som går ett nationellt yrkesprogram i gymnasiesärskolan intervjuats. Intresset för denna studie uppkom då jag genom mitt arbete inom särskolans verksamheter ibland upplevt att jag inte haft tillräckligt med kunskap inom detta område för att kunna stötta eleverna optimalt. Tidigare forskning visar att användandet av digitala verktyg i undervisningen har positiva effekter för elever med utvecklingsstörning. Det finns även forskning som visar att användandet av digitala verktyg kan bidra till ökad självständighet och delaktighet i samhället för dessa personer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling sker i interaktion mellan människor. En kvalitativ halvstrukturerad intervju, valdes som metod för att samla in det empiriska materialet. Resultaten i studien pekar på att eleverna använder vanligt förekommande funktioner i mobiler och datorer i många olika kontexter. Enligt eleverna är verktygen en nödvändighet för både undervisningen och för att kunna vara delaktiga i samhällets alla delar. Inga specifika funktioner eller användningsområden som kan härledas till just gymnasiesärskolans verksamhet framträdde i studien. Eleverna uttryckte att de lärt sig använda verktygen av sig själva eller utav kompisar. De uppgav också att de själva funnit lämpliga strategier och användningsområden för verktygen som kompenserar olika funktionsnedsättningar eller andra svårigheter både i och utanför skolan. För att belysa området ytterligare kan det vara lämpligt att studera användandet av digitala verktyg utifrån speciallärares perspektiv och se vilka möjligheter det finns för att utveckla användandet av de verktyg eleverna redan är förtrogna med i undervisningen. The purpose of this study is to contribute knowledge about students’ perspectives on the use of digital tools in social interactions, education and everyday life. In order to examine this area, students in compulsory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. The interest for this subject arose when I during my work in special school sometimes experienced a lack of knowledge, regarding digital tools, on how to support the students fully in their education. Previous research shows positive results for students with intellectual disabilities regarding use of digitals tools during education. There are also studies that show that using digital tools can contribute to increase the independence and connection to the society for these people. This study is based on a sociocultural perspective, where education and personal growth is developed by interaction between people. In order to collect empirical data, a qualitative semi-structured interview method was selected. The results indicate that the students are using common functions in both smart phones and computers in a variety of contexts. According to the students, the digital tools are necessary for their education as well as their participation in all parts of the society. The study did not result in any features or applications used specifically for educating students in compulsory school for pupils with learning disabilities. The students expressed that they learned to use the tools by themselves or from friends. They also stated that they themselves found appropriate strategies and area of use for the tools that compensate for different disabilities or other difficulties both inside and outside the school. Regarding future research in this area one suitable approach could be to use the special education teacher’s perspective as a main source and explore the possibilities to further develop the digital tools the students already are familiar with, towards a better education.

Projektet har delfinansierats av The Interreg IVB North Sea Programme Aquariusprojektet

The Aquarius Project

Validerat; 20101217 (root)

Halmen svarar för en avsevärd energipotential i hela landet, beräknad till ca 10 TWh/år. Den nuvarande förbrukningen av halm för energiändamål är inte statistiskt fastställd men kan uppskattas till mindre än 0,2 TWh/år, fördelat på några mindre värmeverk och någt hundratal gårdar, I Danmark eldas idag halm motsvarande 1,2-1,3 TWh/år. Den stora skillnaden beror på att man i Danmark med lagstiftning skapat gynnsammare ekonomiska villkor än hos oss, samtidigt som den danska jordbrukssektorn varit mera pådrivande. Halmtillgången Förutsättningarna för halmutvinning varierar starkt i den undersökta regionen, beroende på odlingsbetingelser och skördeförhållanden. Skåne har t ex tidigare skörd och bättre väderleksförhållanden under denna tid än Värmland. Ofta är tiden mellan skörd och nysådd knapp på grund av växtföljden. Vi kan inte räkna med att tillvarata mer än en viss del av den totala halmmängden. Vi räknar därför med att halmmängden reduceras med bärgningskoefficienter, olika for varje gröda och län, till en mängd bärgningsbar halm. Denna i sin tur skall sedan reduceras med husdjurens halmförbrukning, vilket leder oss till en slutlig halmmängd, disponibel för energiändamål, som inskränker sig till bara 20 % av den biologiskt producerade halmen. Denna siffra liksom också mängderna i tabellen avser endast de kommuner som har överskott på energihalm, 53 stycken av totalt 141. En annan faktor som påverkar våra tillgångssiffror är omställningen inom jord bruket. Siffrorna i rapporten baseras på antagandet att arealminskningen i det undersökta området blir ca 173 000 ha, motsvarande ca 400 000 ha i hela landet. Tillgången kan anses representativ för den närmaste 5-årsperioden. Avsättningen Denna har uppskattats från befintlig statistik för värmeverken (värmeverksföreningen) och kompletterats länsvis med andra möjliga avnämare som landstingen och lantbrukskooperationens anläggningar. Intervjuer har gjorts med alla berörda kommuner och andra användare. Som framtidsvision har antagits ca 15 år, under vilken tid vi förutsätter att den tekniska utvecklingen gör det möjligt att elda halm tillsammans med andra bränslen som flis och torv i samma utrustning. Sådan utveckling är redan påbörjad i Danmark. Våra bedömningar av potentialen för halmavsättning är relativt försiktiga - först sorterar vi bort de energislag som troligen inte kommer att ersättas inom perioden, t ex industriell spillvärme, vissa värmepumpar, avfall och naturgas. Därefter räknar vi inte med större halminsats på resten av konvertibelt bränsle in 10-25 %, olika beroende på uttalade framtidsplaner i kommunerna och den nuvarande strukturen - starka trädbränslefästen kommer antagligen inte att ställa om sig i nämnvärd grad. Balansen I tabellen presenteras våra siffror länsvis för trolig tillgång på energihalm och bedömd möjlig avsättning för densamma på 15 års sikt. Totalt talar vi alltså om halmmängder på mer än 800 000 ton/år eller nära 3,5 TWh/år, där variationerna länsvis är stora. Avsättningsgraden blir lägst i de halmrika länen, Malmöhus och Skaraborg. I vissa län kan till och med en bristsituation uppstå, exempelvis i Blektinge och Värmland. Framtidsvy De ekonomiska incitamenten för en ökad halmanvändning på energisidan är relativt goda - bränslepriset fritt verk ligger på 11-12 öre/kWh, vilket är i undre delen av biobräns1eprisbilden. Redan idag kan vi få lönsamhet i en del projekt med enbart halmeldning. Det bör vara möjligt att med utveckling på framförallt förbrännings- och lagrings- /hanteringssidan göra halmen till ett attraktivt blandbränsle (låg fukthalt), där den inte kan eldas ensam, Förutsättningen för att halmen skall få någon stor avsättning som bränsle är att tekniken tillåter eldning av halm i blandning med andra bränslen - som pulver eller riven. Vad återstår att göra? Framför allt krävs en teknisk utveckling på materialhanterings- och förbrännings- sidan för att göra halmen "rumsren". Vi bör arbeta på två fronter - dels den lilla dimensionen, där halm kan ingå som del i briketter/pelletter eller som ensamt bränsle, förädlad, riven eller i balar. - dels i den större skalan, där den största avsättningen för energihalm står att finna, genom att samla de avnämare som ligger bäst till för en halmeldningsinsats, till ett inledande utvecklingsprogram för halmeldning, där praktiska försök med inblandning av halm i bränslemixar kan initieras. Vi tror att vi med dessa åtgärder kan ge en framtid åt avsättningen av energihalm och förbättra halmens rykte som energiråvara.