Search

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact. The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions. Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. Using a mobile phone as a case study this report first assesses the linear product to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular component solutions were chosen and assessed using LCA.

This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a motorboat. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle. The objective of the motorboat case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the key factors and life cycle stages that influence the environmental impact. It was found that the use phase dominated the linear version of the life cycle for all studied impact categories, due to the use of fossil fuels and anti-fouling paint. It is shown that circular business models aimed at boat electrification can provide the largest impact reductions. Whilst fossil fuels remain the primary source of boat propulsion, prolonging the boat’s life, or focussing on recycling of boat materials, will not provide a significant reduction in environmental impact. This is because the use phase and its associated pollution of water and air dominates the boat’s life cycle. Circular economy business models commonly target ways to close resource loops for a product or system. Life cycle assessment (LCA) can be used to assess if the actions also imply other environmental benefits. This report is one of two case studies and utilises a motorboat as a case (another report examines a smartphone). First, the linear product is assessed to determine hotspots in the life cycle. From these results, three circular business models targeting several circular solutions were chosen and assessed using LCA.

En linjär ekonomi skapar ett resurs- och miljöproblem som på flera sätt skiljer sig från andra miljöproblem som är begränsade i sin rumsliga skala. En linjär ekonomi är ett samhälleligt problem eftersom den uppkommer på grund av flera externa effekter och andra marknadsmisslyckanden på marknader för till exempel råmaterial-utvinning, produktion, konsumtion, återvinning och återanvändning vilka påverkar varandra i en allmän jämvikt. Såväl praktiker som forskare har på senare år kommit med förslag på styrmedel för cirkulär ekonomi. Dock har styrmedelsanalyser, gjorda utifrån livscykelperspektiv och allmänna jämviktsförhållanden, hittills fått mindre uppmärksamhet i tillämpad forskningslitteratur. Projektet POLICIA tar detta som en utgångspunkt för att utveckla en integrerad ansats mellan cirkulärekonomiska (CE) modeller och livscykelanalys (LCA) som kan användas för att identifiera och analysera styrmedelskombinationer för att nå mål eller samhällsekonomiskt effektiva lösningar som innebär en övergång från linjära till cirkulära flöden. Projektet har gjort detta med en ny tvärvetenskaplig strategi inom styrmedelsforskning som kombinerar CE-modeller med LCA. Forskningen i POLICIA illustrerar vikten av att använda systemperspektiv med allmänna jämviktsmodeller och LCA för att styra mot cirkulära flöden. Resultaten visar att kombinationer av samverkande styrmedel är nödvändiga för att skapa förutsättningar för en övergång till en cirkulär ekonomi. Hur kan CE-LCA användas? För att nå mål som innebär en övergång från linjära till cirkulära flöden kommer ett flertal aktörer längs produkternas livscykler behöva förändra sina beteenden när det finns flera olika externa effekter samtidigt vilket ofta är fallet i en linjär ekonomi. Ofta påverkar aktörerna varandra på ett flertal marknader som är sammankopplade via flöden av produkter, material och energi. Ett styrmedel som riktas till en viss aktör kommer i allmänhet att påverka andra aktörers beteenden. Dessa effekter kan bli såväl positiva som negativa med avseende på målet. När samhällsekonomisk effektivitet, eller andra mål, kräver styrning från linjära till mer cirkulära flöden, behövs därför generellt en koordinerad kombination av styrmedel riktade till aktörerna längs livscykeln för att undvika målkonflikter eller att några externa effekter kvarstår. I sådana fall bör styrmedelsanalysen göras i allmänna jämviktsmodeller. CE-LCA är allmänna jämviktsmodeller som använder LCA för att identifiera den miljöpåverkan som respektive aktör orsakar längs värdecykeln. En första skillnad mellan CE-modeller och partiella jämviktsmodeller är att de senare studerar internalisering med styrmedel oftast på en marknad. CE-modeller är allmänna jämviktsmodeller som studerar kombinationer av samverkande styrmedel på ett flertal sammankopplade marknader vilka täcker produktens värdekedja och inkluderar processer som råvaruutvinning, produktion, konsumtion, återvinning och återanvändning. En annan skillnad är att LCA innehåller data för miljöpåverkan från ett större antal aktörer (processer) på dessa marknader. CE-LCA-modeller kommer därför ofta att innehålla ett flertal externa effekter som påverkar varandra via marknadsmekanismerna i den allmänna jämvikten. I övrigt sker analyser i CE-LCA-modeller på samma sätt som i andra ekonomiska modeller. På ett översiktligt plan kan analyser med CE-LCA beskrivas med följande tre steg: Primära styrmedelskombinationer identifieras i en allmän jämviktsmodell CE-LCA. Dessa kombinationer är första-bästa lösningar som kan nå mål eller internalisera externa effekter. I partiella jämviktsmodeller med en extern effekt är normalt den fullt internaliserade lösningen unik. När det finns flera externa effekter i allmänna jämviktsmodeller finns det ofta flera olika lösningar som alla är lika fullt internaliserade och som således är första-bästa lösningar. När dessa lösningar identifierats undersöks vilka av dessa som har störst möjligheter att genomföras efter att man vägt in politiska misslyckanden och marknadsmisslyckanden som kan begränsa den politiska beslutsfattarens val av styrmedel. Verifierbarhet, mätbarhet och tillsyn (VMT) identifieras. För kunna utforma och införa effektiva styrmedelskombinationer behöver externa effekter kunna verifieras, mätas och tillsynas. Detta inkluderar att dessa effekter kan differentieras mellan aktörer (processer), produkter, materialeller energiflöden. I praktiken blir transaktionskostnader för att verifiera, mäta och bedriva tillsyn avgörande för vilken grad av differentiering som kan försvaras samt om den sker över aktörer (processer), produkter, material- eller energiflöden. Sekundära styrmedelskombinationer identifieras i allmän jämviktsmodell CE-LCA. Dessa kombinationer är andra-bästa styrmedelskombinationer som även hanterar transaktionskostnader från punkt 2 eller beteendeanomalier. Primära styrmedelskombinationer som förmår nå mål eller internalisera externa effekter innehåller generellt tre elementära effekter som vi här kallar ”bromsa” (negativ outputeffekt), ”styr” (relativpriseffekt) och ”gasa” (positiv outputeffekt). När inga transaktionskostnader förekommer kan dessa elementära effekter genereras med primära (första-bästa) styrmedelskombinationer bestående av enbart ekonomiska styrmedel. Det finns då generellt sett ett stort antal första-bästa styrmedelskombinationer som kan generera de elementära effekterna och som därmed alla åstadkommer full internalisering. Skillnaden mellan olika första-bästa styrmedelskombinationer är att effekterna ”bromsa”, ”styr” respektive ”gasa” hamnar över olika aktörer längs livscykeln. För att identifiera vilka styrmedel som behövs, och var de behövs, blir det viktigt att kartlägga var dessa elementära effekter behöver uppkomma för att åstadkomma en internalisering eller nå förutbestämda mål. När det finns transaktionskostnader för ett eller flera styrmedel kommer olika primära styrmedelskombinationer generellt inte längre att prestera lika effektivt. Vilken styrmedelskombination som då är effektivast (andra-bästa lösning) beror på var transaktionskostnaderna finns och hur stora de är. Användning vid myndigheter Att lämna linjära flöden i en ekonomi kräver en strukturell omvandling av ekonomin. Nya marknader för återprocesser som återvinning, återtillverkning och återanvändning behöver skapas. Det är då också viktigt att befintliga marknader för till exempel materialåtervinning inte tränger tillbaka nya marknader för återtillverkning samt återanvändning. När samhällsekonomisk effektivitet, eller andra mål, kräver styrning från linjära till mer cirkulära flöden, behövs en ”koordinerad” kombination av styrmedel riktade till aktörerna längs livscykeln. Nationella myndigheter och regering har en avgörande roll att spela för utveckling av styrmedelskombinationer för detta. Vid myndighetsarbete kan resultat från CE-LCA-modeller utgöra en del av styrmedelsanalyser eller samhällsekonomiska konsekvensanalyser framförallt när internalisering eller miljömål innebär att linjära flöden behöver ersättas med cirkulära flöden. Eftersom CE-LCA innehåller analyser med jämviktsmodeller och LCA, kommer den sannolikt att användas och utvecklas främst inom forskning i framtiden. Vi ser dock två tänkbara användningsområden vid myndigheter: I det första fallet kan teoretiska CE-LCA modeller i framtida forskningsprojekt kartlägga styrmedelskombinationer till vanligt förekommande externa effekter och andra marknadsmisslyckanden för vissa produktkategorier. Det kan handla om vilka styrmedel som ingår i effektiva styrmedelskombinationer samt vilka aktörer de riktar sig till beroende på vilka marknadsförhållandena är. Kartläggningarna kan sedan användas i kvalitativa analyser inom myndigheternas arbete för att identifiera primära (första-bästa) styrmedelskombinationer. Tillsammans med resultat från till exempel samhällsekonomiska konsekvensanalyser om bland annat kostnader och marknadsmisslyckanden kan kartläggningarna utgöra underlag för att bedöma vilka styrmedelskombinationer som har störst potential att vara mest effektiva för vissa produktkategorier och marknadsförhållanden. I det andra fallet kan numerisk CE-LCA modellering för en produktkategori ta fram kvantitativa egenskaper hos styrmedelskombinationer. Det kan röra sig om nivåer på skatter, subventioner eller krav för att nå mål eller internalisera externa effekter. Detta förutsätter att kompetens finns inom numerisk modellering med allmänna jämviktsmodeller liksom att genomföra LCA. Sådana kompetenser finns hos flera aktörer inom konsultbranschen. Efter sammanföring och uppbyggnad av ny kompetens om CE-LCA inom konsultbranschen kan sådana analyser handlas upp av myndigheter för berörda produktkategorier. Dessa kan sedan användas som underlag i till exempel samhällsekonomiska analyser som behandlar större omställningar mot en mer cirkulär ekonomi. Framtida forskningsbehov Projektet har utvecklat en integrerad ansats mellan cirkulärekonomiska modeller och LCA för analyser av styrmedelskombinationer längs livscykler. Projektet lämnar dock flera forskningsfrågor till framtida forskning inom detta tvärvetenskapliga område. LCA har länge varit ett verktyg som bland annat används av industrin inom produktdesign för att ta fram nya produkter med lägre miljöpåverkan. För beslutsfattare som använder information från producenter som underlag för utformning av miljöpolitiska styrmedel blir det viktigt att kunna göra oberoende bedömningar om hur tillförlitlig informationen är. Detaljerade data från specifika produktmodeller som idag används inom industrin är utvecklade för enskilda produktmodeller. När LCA underlag används i CE-LCA för styrmedelsanalys behöver annorlunda avvägningar göras mellan nyttan av en högre differentiering och administrativa kostnader för densamma. Framtida forskning behöver finna lämpliga upplösningsnivåer för underlag som används i analyser av effektiva styrmedelskombinationer. Det skulle kunna röra sig om genomsnittsvärden för produktkategorier eller material istället för värden för specifika produktmodeller. Den teoretiska CE-modellen är en dynamisk modell som potentiellt kan ta hänsyn till investeringar och förändringar över flera livscykler. Framtida forskning bör också omfatta dynamiska CE-LCA. För detta behövs mer forskning om bland annat systemgränser och hur miljöpåverkan allokeras mellan aktörer i olika livscykler.

We evaluate the impact of a variety of energy efficiency policies on residential energy demand in six major EU economies (France, Germany, Italy, Spain, UK and Sweden) from 1990 to 2015. We find that both financing policies, such as loan facilities and subsidies, and building codes, as approximated by U-Values, have been effective at reducing energy demand for space heating. We additionally find the short term price and income effects to be inelastic, with elasticity coefficients of-0.2 and 0.2 respectively.

We study a cap-and-trade market equilibrium where different regions belonging to an emissions trading regime have different ambitions about the stringency of the cap. Specifically, we introduce a segment of consumers with Kantian preferences and show that they would prefer a more stringent cap compared to other regions. When a region sets up a voluntary more stringent cap within a cap-and-trade market, dual carbon markets with dual prices on allowances can emerge with trade against both caps. We then show that labelling a subset of the allowances in a cap-and-trade market captures the higher willingness to pay driven by different ambition levels among agents within a trading scheme. We show under what circumstances a socially efficient outcome from carbon markets can be achieved by labelling allowances when there are heterogeneous preferences among regions about the ambition level in an emissions trading regime. Being voluntary, trade in labelled allowances is consistent with a bottom-up approach where efforts are built up gradually by actors, countries and regions that wants to take leadership in international climate policy. JEL: D63, D62, D03, Q54

QC 20230403

We study experimentally how investment decisions are affected by equally stringent but different policy regime treatments and how differences depend on whether decisions are made individually or in groups. In our experiment, subjects decide on an investment level either individually or jointly in groups of three. In addition, decisions are made subject to either a tax or performance standard treatment. We find that investments are significantly higher and closer to the level that maximizes revenues of the hypothetical firm in the performance standard treatment. This holds for both individual and group decisions, but we find no evidence of an interaction effect. Even though groups seem to have a knowledge advantage, they are not able to benefit from it, since intragroup communication is not able to transmit the microeconomic reasoning to group members without such knowledge. Also, groups are not able to attenuate the attention bias of focusing on selective information depending on the specific policy treatment. JEL: C92, D70, H32

En kartläggning av utvärderingar samt utvärderande analyser av trettiotvå styrmedel för hållbar konsumtion som syftar till att påverka hushållens konsumtionsbeteenden i en mer resurseffektiv och hållbar riktning. Utvärderingarna är genomförda av såväl ansvariga myndigheter som forskningsinstitut. Effekter, framgångsfaktorer, svårigheter och erfarenheter av dessa styrmedel presenteras. Kartläggningen visar att den koldioxiddifferentierade fordonskatten, miljöbilspremien och trängselskatterna i Göteborg och Stockholm, varit framgångsrika styrmedel för att minska miljöpåverkan. Här kartläggs utvärderade styrmedel inom konsumtionsområdena: boende, kommunikationer, shopping och konsumtion av mat. Underlaget ingår i Naturvårdsverkets arbete med att följa upp miljömålen i den fördjupade utvärdering 2015.

Syftet med detta projekt är dels att ta fram underlag för att värdera samhällsekonomiska konsekvenser av att nå god miljöstatus (HVMFS 2012:18, 4 §) i förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön enligt miljökvalitetsnormerna i HVMFS 2012:18, 6 §, samt dels att värdera samhällsekonomiska konsekvenser för aktiviteterna kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation under ovan förutsättningar. För att beskriva graden av påverkan från aktiviter och belastningar på berörda ekosystemtjänster i ekosystemtjänstanalysen används ett system av matriser som beskriver påverkan mellan belastningar per aktivitetet, statusindikatorer och ekosystemtjänster för att bättre uppskatta total påverkan på tillgångarna av slutliga ekosystemstjänster. En samhällsekonomisk analys av kommersiellt fiske görs utifrån att torskbestånden i Östersjön och Västerhavet når god miljöstatus enligt HVFMS (2012:18). För att god miljöstatus ska uppnås med avseende på torsk ska fångsten inte överstiga den årliga fiskeridödlighet som bedöms förenlig med principen om maximal hållbar avkastning (FMSY) för de bestånd för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY-nivå i enlighet med ICES bedömning. För att uppskatta värdet av att uppnå god miljöstatus för torsken i Östersjön och Västerhavet har vi utgått från tidigare värderingstudier som genomfördes för torskbeståndet i Västerhavet. Eftersom värdet av att uppnå god miljöstatus även innefattar Östersjön görs en enkel värdetransferering från primärstudierna i Västerhavet. Vi finner att den årliga ökningen i diskonterad nytta med avseende på torskbestånden, för närvarande ligger inom intervallet 277 och 1 549 miljoner kronor per år. För perioden 2016 – 2020 är den totala ökningen 1.4 – 8.9 miljarder kronor i nuvärde och för perioden 2016 – 2050 är nyttan 3.5 – 19 miljarder kronor i nuvärde av att nå god miljöstatus. Den nya gemensamma fiskeripolitiken, där vi bedömer att god miljöstatus med avseende på maximal hållbar avkastning (MSY) för nyckelarter kommer att vara nådd till 2050, innebär en fortsatt minskad fiskeflotta i Sverige. Detta kommer att leda till en minskad sysselsättning inom svenskt kommersiellt fiske. Å andra sidan innehåller den nya gemensamma fiskeripolitiken rekommendationer att småskaligt fiske, som är mer arbetskraftsintensiv, får en större andel av kvoterna. Detta kommer att motverka en minskning i sysselsättning. Sammantaget gör vi bedömningen att den nuvarande sysselsättningen inom fiskeflottan till en början kommer att minska till följd av pensionering under de närmaste åren fram till 2020 men att den senare stabiliseras och återgår till att ligga kring nuvarande nivå. Detta till följd av att miljöstatus förbättras mot MSY vilket innebär jämnare uttag över åren (färre temporära fiskestopp) samt en ökad andel småskaligt fiske som är mer arbetskraftsintensiv. Den inledande bedömningen av miljötillståndet som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 (HaV 2012a), som ett led i genomförandet av Havsmiljödirektivet, visade att den marina turismen svarar för en betydande andel av den svenska maritima ekonomin, ca 17 % av nettoomsättningen (2010). Till den marina turismen räknades då kryssningstrafik med övrig kommersiell båttrafik, fritidsbåtar, fritidshus, kommersiellt boende, övrigt boende och dagbesök till kusten. Till de kommersiella nyttorna som redovisades i den inledande bedömningen ska också de s.k. icke-användarvärdena läggas. Dessa värden är kopplade till människors upplevda nytta av själva vetskapen om att tillståndet i våra hav är gott. Man värderar också vetskapen om att kunna lämna över en god miljö till kommande generationer. I denna rapport redovisas en skattning av den samhällsekonomiska nyttan med avseende på marin turism och rekreation av att uppnå miljökvalitetsnormerna inom Havsmiljöförordningen. Analysen tar avstamp i det arbete som låg till grund för slutsatserna i den inledande bedömningen (HaV 2012a) angående kopplingen mellan turismens olika aktiviteter och dess beroende och påverkan på marina ekosystemtjänster. Vidare har bedömningar gjorts över den framtida utvecklingen för andra marina och landbaserade aktiviteter som påverkar samma marina ekosystemtjänster. För perioden fram till 2020 och därefter 2050 har ett referensscenario (business-as-usual) tagits fram och jämförts med god miljöstatus. Analysen visar att den samhällsekonomiska nyttan som kan förväntas inom sektorn marin turism och rekreation genom att uppnå miljökvalitetsnormerna och sedan upprätthålla denna status uppgår till ca 90-100 miljarder. Värdet utgörs av nuvärdet av de nyttor som förväntas uppstå till följd av branschtillväxt och ökade rekreationsvärden. Uppskattningen är behäftad med stor osäkerhet. The purpose of this project is to provide a basis for assessing socio-economic values of achieving good environmental status in the North Sea and the Baltic Sea according to the Marine Strategy Framework Directive. A further purpose is to assess socio-economic values from Swedish commercial fishing as well as marine tourism and recreation in this context. In order to describe the degree of influence of the activities and the loads on the ecosystem services, the analysis uses a system of matrices that describe the interaction between loads per activity, indicators of environmental status and ecosystem services in order to better assess the overall impacts on the ecosystem services. An assessment of socio-economic values of commercial fishing is implemented for the scenario that good environmental status is reached in the Baltic Sea and the Skagerrak according the Marine Strategy Framework Directive. For good environmental status to be achieved in terms of cod stocks, catches should not exceed the fishing mortality consistent with achieving Maximum Sustainable Yield (FMSY) for those stocks in accordance with the ICES assessment. In order to estimate the value of achieving good environmental status we have used previous valuation studies conducted for cod in the North Sea as primaries in a benefit transfer. The annual increase in benefits with respect to cod stocks is assessed to lie within the range of 277 and 1.549 billion SEK per year. For the period 2016 - 2020, the overall increase in net present value lies within the range 1.4 - 8.9 billion SEK and for the period 2016-2050 within the range 3.5 - 19 billion SEK of achieving good environmental status. Under the new Common Fisheries Policy, we estimate that good environmental status with regard to Maximum Sustainable Yield (MSY) for the key species will be reached by 2050, and involves a continued reduction in the fishing fleet in Sweden. This will lead to a decrease in employment in the Swedish commercial fishing sector. On the other hand, the new common fisheries policy recommendations that small-scale fisheries receive larger shares of the quota will counteract a decrease in employment. Overall, we expect that the current employment in the fishing fleet in the beginning will decrease due to retirement over the next few years but that it eventually stabilizes and returns to current levels again. This is because the improved environmental status results in more even fishery efforts (fewer temporary closings) and an increased share of small-scale fisheries that are more labor intensive. The initial assessment by the Swedish Agency for Marine and Water Management 2012 showed that the marine tourism accounts for a significant share of the Swedish maritime economy, approximately 17% of net sales. This includes cruise traffic, boating, holiday homes, commercial housing, other residents and day trips to the coast. An assessment of socio-economic values is implemented for the scenario that good environmental status is reached according to the Marine Strategy Framework Directive with respect to marine tourism and recreation. The analysis builds on the initial assessment 2012 concerning the link between tourism activities and its dependence and impact on marine ecosystems services. Assessments are also made for other marine and land-based activities affecting the marine ecosystem services. A businessas-usual scenario was developed for the period up to 2020 and then 2050, which was then compared to good environmental status. The analysis shows that the socio-economic values that can be expected in the sector marine tourism and recreation, in terms of present values for reaching and maintaining good environmental status, amount to about 90-100 billion SEK. The value consists of the benefits that are expected to arise as a result of industry growth and increased recreational values. This assessment is uncertain.

Denna rapport presenterar en kartläggning av utvärderade styrmedel för hållbar konsumtion samt en sammanfattning av effekter, framgångsfaktorer, svårigheter och erfarenheter av dessa styrmedel från genomförda utvärderingar av dessa. Kartläggningen har utgått från en uppdatering av de styrmedel som ingick i den fördjupade utvärderingen 2012. Uppdateringen har skett genom förfrågningar efter utvärderingar hos ansvariga myndigheter samt svenska och utländska forskningsinstitutioner. Förfrågningar genomfördes under perioden den 21 juli – 15 augusti 2014. Insända utvärderingar har gåtts igenom och dess slutsatser sammanfattats. Kartläggningen omfattar både utvärderingar (dvs. ex post analyser) och framåtblickande ex ante analyser i de fall de senare har inslag av ex post analyser av befintliga styrmedel. Med styrmedel för hållbar konsumtion avses här styrmedel som syftar till att direkt påverka hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning. Med syftet ”direkt påverka” förstås en tydlig koppling mellan styrmedel och konsumtionsval och konsumenters efterfrågan. Inom detta uppdrag betyder detta antingen att lagstiftningen bakom styrmedlet juridiskt utdelar direkta skyldigheter till konsumenter/fysiska personer utifrån ett miljöstyrande perspektiv, t.ex. regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken eller koldioxiddifferentierad fordonsskatt för fordonsägare, och/eller att styrmedlet i lagstiftning, propositioner eller andra förarbeten har det uttryckliga syftet att påverka hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning, t.ex. koldioxidskatt.Sammantaget kan sägas att urvalet av styrmedel och utvärderingar i denna rapport är ett resultat av att styrmedlen ska vara direkt riktade mot konsumtionsbeteende enligt ovan och förekomma i minst en utvärdering som har ett miljöperspektiv. Det finns därför många styrmedel som inte omfattas av denna kartläggning. Det är t.ex. styrmedel där inte utvärderingar av konsumtionsbeteende har inkommit, styrmedel såsom elcertifikatsystemet eller handel med utsläppsrätter eftersom lagstiftningen bakom dessa inte utdelar juridiska skyldigheter till konsumenter/fysiska personer och/eller de saknar uttryckliga syften i lagstiftning och förarbeten att påverka särskilt hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning. Styrmedel som t.ex. fastighetsbeskattning, mervärdeskatt och ROT-avdrag omfattas inte heller eftersom de i lagstiftning eller förarbeten saknar syfte utifrån miljöperspektiv. Detta hindrar inte att dessa styrmedel kan ha indirekt påverkan på konsumtionsbeteende som både främjar eller motverkar en hållbar utveckling sett utifrån ett miljöperspektiv. Utvärderingarna är genomförda av ansvariga myndigheter, konsulter, universitet och forskningsinstitut. Denna rapport sammanfattar enbart slutsatserna från utvärderingarna och innehåller således inga egna slutsatser av författarna. Korta sammanfattande slutsatser av författarna återfinns dock i kapitel 7.5. Sammanlagt omfattar rapporten 32 styrmedel vilka är presenterade inom konsumtionsområdena Boende, Kommunikation, Shopping samt Ätande. Bland de utvärderade styrmedel som omfattas har den koldioxiddifferentierade fordonskatten, miljöbilspremien och trängselskatterna i Göteborg och Stockholm inom konsumtionsområdet kommunikation varit styrmedel som enligt utvärderingarna haft entydiga signifikanta effekter på konsumtionsbeteendet på kort sikt. Utvärderingarna av den koldioxiddifferentierade fordonskatten och miljöbilspremien baseras på ekonometriska modeller för att isolera statistiska orsaksverkanssamband mellan styrmedel och effekter på observerat beteende. Resultaten är statistisk signifikanta. Utvärderingarna av trängselskatterna noterar en kortsiktig minskning av biltrafiken vid skatternas införande. Utvärderingarna använder dock inte metoder för att isolera effekterna från trängselskatten från andra faktorer som skett samtidigt, t.ex. införandet av andra åtgärder såsom utbyggnad av kollektivtrafik. Att trängselskatterna ligger bakom de största av de observerade effekterna baseras i dessa utvärderingar på kvalitativa bedömningar. Utredningen av trängselskatten i Göteborg finner vidare att ingen annan enskild åtgärd ger samma effekt på trafikmängderna som trängselskatten.Inom konsumtionsområdet Boende har flera bidrag och stöd för installationer av miljöförbättrade åtgärder i bostader utvärderats. Sammantaget finner utvärderingarna i huvudsak ofta begränsade effekter på åtgärdsbeteende från subventioner såsom bidrag och stöd. Även om många åtgärder har fått subventioner finner utvärderingarna att många individer i enkätstudier anger att de skulle ha gjort åtgärderna även om subventionerna inte hade funnits. Detta kan delvis bero på att lönsamheten hos flera av de ofta energibesparande åtgärdernas påverkas av att det redan finns energi- och koldioxidskatter. Det gör att den faktiska effekten av styrmedlet blir mindre vilket också gör att kostnaden för bidragen och stöden (mätt som kr per kg reduktion) ökar. Utvärderingarna kommer i några fall också fram till att subventionerna generellt sett inte gjort åtgärderna privatekonomiskt lönsamma. Även teoretiskt sett borde stöden i sådana fall enligt utvärderingarnas slutsatser inte ha någon större effekt på konsumtionsbeteendet. Vissa stöd, t.ex. installationer av solvärme och solceller, bedöms dock ha lett till att åtgärder har tidigarelagts samt ökad teknikutveckling. Inom konsumtionsområdet Boende finns även utredningar av plan- och bygglagen samt regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken. Dessa tillhör de få styrmedel där privatpersoner omfattas av prövning (lov enligt PBL respektive tillstånd enligt miljöbalken). Det är i dessa fall kommunen (byggnadsnämnden respektive miljönämnden) som prövar och utövar tillsyn. Fysiska personer omfattas främst av Plan- och bygglagen (PBL) genom regleringen av byggnation av småhus. Regleringen av enskilda avlopp består huvudsakligen av en kombination av styrmedel;förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöbalken (1998:808) samt förordning om miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950). I såväl utredningarna av PBL som regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken har det konstaterats svårigheter med efterlevnad av regelverk och myndigheters beslut. I bägge fall ansågs låga avgiftsnivåer, otydliga regler och långa ledtider i beslutsprocesserna kring straff och sanktionsavgifter vara förklaring till dålig efterlevnad. I bägge fall har särskilt straff- och sanktionssystem varit föremål för utredning. Kritik riktades även mot att kommunerna (tillsynsmyndigheterna) inom nuvarande system inte gavs incitament att besluta om åtgärder vid överträdelser och därför inte alltid krävde rättelse när samhällskraven eftersatts. En trend hos slutsatserna kring förbättringar för ökad efterlevnad generellt vid administrativa styrmedel är att sanktionsavgifter bör ersätta straff på vissa områden. Utredningen av PBL kom fram till att överträdelser ska vara lätt konstaterbara, en sanktionsavgifts kriterier för påförande samt dess storlek bör vara allmänt kända av berörda aktörer, en överträdelse ska kunna föranleda en snabb reaktion från samhället i form av en sanktionsavgift, avgiftsnivåer ska vara såpass höga att de har avskräckande effekt samt att avgiftsskyldigheten ska bygga på s.k. strikt ansvarför att förenkla och påskynda handläggningen.En svårighet är om tekniska skäl, såsom i fallet med enskilda avlopp, förutsätterresurskrävande inspektioner eller analyser för att utreda om överträdelse skett eller inte i varje enskilt fall. Det kan i sin tur leda till att kontroll- och tillsynsmyndigheter drar sig för att besluta om sanktionsavgifter, alternativt inte anmäler överträdelser till polis, åklagare och domstol med försämrad efterlevnad som följd. Under omständigheter då det av tekniska skäl är svårt och/eller kostsamt att fastställa lätt konstaterbara gränser huruvida funktionskrav är uppfyllda eller inte, alternativt det är svårt att mäta t.ex. utsläppsnivåer varje enskilt fall, kan teknikkrav vara en effektivare reglering än reglering med funktionskrav eller ekonomiska styrmedel. Alternativa incitamentsmekanismer bör då införas parallellt för att främja teknikutveckling och att teknikkraven sedan uppdateras över tiden. Informativa styrmedel som inte kombineras med andra styrmedel har i utvärderingarna haft begränsade effekter på beteendet inom konsumtionsområdena boende och ätande. Effekterna av t.ex. klimat- och miljömärkning låg i dessa utvärderingar lågkring 5-10 % ökning av miljövänliga val hos besluten. Större effekter har setts isituationer då individerna haft stor förkunskap om de olika valen i besluten. Andra studier visade att hyllmärkning ledde till en ökad försäljning av vissa varor (t.ex. ekologiskt kaffe och olivolja) men inte andra varor t.ex. ekologiskt mjöl. Informativa styrmedel som inte kombinerats med andra styrmedel har som regel små effekter om åtgärderna kräver relativt stora privata uppoffringar och kostnader av individerna som t.ex. fallet med enskilda avlopp. Ett generellt problem med utvärderingar av styrmedel är att det är svårt att isolera styrmedlens effekter på beteendet utan att använda sig av kontrollerade experiment eller ekonometriska metoder med lämplig data. I en majoritet av utvärderingarna görs kvalitativa bedömningar av olika slag om styrmedlens effekter. En vanlig metod är t.ex. att visuellt jämföra beteendevariablernas utveckling (t.ex. nyregistering av miljöbilar) under perioden före och efter ett styrmedel införs för att se om det finns brytningar i trenderna. En annan vanlig metod är att använda sig av enkätundersökningar och intervjuer. Aktörerna kan t.ex. tillfrågas hur tydligt de upplever styrmedlen och/eller få hypotetiska frågor om de skulle ha genomfört åtgärder i det fall styrmedlet aldrig hade införts. En viss svaghet med det sistnämnda är att det kan finnas skillnader mellan vad konsumenter uppger om sitt beteende i en hypotetisk situation och deras faktiska beteende.Ett styrmedels effekter på privata aktörers beteenden är den första gemensamma nämnaren för att fastställa flera andra effekter som sedan följer i orsakverkanskedjan från styrmedel till miljöeffekter. Om styrmedlets effekter på beteenden är osäkra, eller felskattade, blir även uppskattningarna av andra utvärderingskriterier såsom miljöeffekter, måluppfyllelse, fördelningseffekter, kostnader och kostnadseffektivitet också osäkra respektive felskattade. Det är därför av stor vikt för utvärderingens slutsatser att tillförlitliga metoder används för att isolera de utvärderade styrmedlens effekter på beteenden.

Achieving a high quality of waste plastic materials and recycling processes is a key challenge in closing the resource loops for plastics. This report reviews the status and trends for plastic waste flows and treatment in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Furthermore, it gives an overview of existing policy instruments and the main challenges for designing policy instruments for improved recycling of plastic waste in these Nordic countries. The report identifies potential market failures associated with closing the resource loops for plastics. It reviews the economics research literature on policy instrument design for achieving optimal recycling rates and makes policy recommendations from the Nordic perspective. Finally, it presents results from a survey on market conditions to managers in the recycling and plastic manufacturing industry in Sweden.

The Baltic Sea suffers from eutrophication and one major effect is that seaweed and algae accumulate in large volumes on beaches along the sea. The seaweed and algae undergo partial decomposition which constitutes a major obstacle for usage of the beaches for bathing and other recreation. The costs for removing the seaweed and algae in order to make the beaches available for tourism and recreation are substantial, but the benefits from tourism greatly exceed the cost for removing the algae. Additionally, the removal of the algae also brings about important environmental and social benefits since the phosphorous, cadmium and nitrogen in the algae are extracted from the Baltic Sea. The removal of algae also makes coastal areas available for spawning fish and other organisms by improving the availability of oxygen. When decaying, algae also contribute to high emissions of methane, which would be reduced if the algae are removed. The initial idea of this project was to digest the sampled algae in a fermentation plant. The intention was to achieve recycling of the phosphorus while eliminating the cadmium content. During the project it was concluded that this is possible but not viable. This is carefully elaborated in the appendix “technical feasibility and ecological assessment”. The PhosCad project has investigated and examined the most cost-efficient solutions for removing the algae, recycling the phosphorous, reducing the level of cadmium and utilizing the residue for production of biogas and as fertilizer. The business plan framework is based on the results from the technical feasibility and ecological assessment report and presents the motives for removing the algae from a municipal business perspective. The municipality of Trelleborg functions as a case study since detailed information concerning beach related tourism and cost for removing algae is available for this city. Drying, incineration and ash disposal , with partial drying and incineration for district heat and electricity, is considered to be the most viable way to handle the material. The project benefits, including municipal tax revenues from beach related tourism and environmental benefits substantially outweigh the project costs, i.e. costs for drying, transport, incineration and ash disposal. All costs and benefits are rough estimates and not all cost information is available, and needs to be further investigated in a fully elaborated business plan. The increase in algae blooms have resulted in empty beaches and reduced beach tourism all around the Baltic Sea. The suggested method, Drying, incineration and ash disposal, is most likely of interest to many other regional and local governments around the Baltic Sea, at least as interim measures until more far reaching measure are implemented to improve the marine environment in the Baltic Sea. This report is only available in English.

This paper fills a gap in the current academic and policy literature concerning how parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change find common ground when distributing commitments and responsibilities to curb climate change. Preferred principles for sharing the effort to mitigate greenhouse gas emissions are compared among 170 delegates and more than 300 observers attending the UN Climate Conference in Copenhagen in December 2009. Respondents were asked to indicate their degree of support for eight effort-sharing principles for mitigation action. The survey results are analysed according to geographical region and party coalition affiliation. The results indicate that voluntary contribution, indicated as willingness to contribute, was the least preferred principle among both negotiators and observers. This could be seen as ironic, given that voluntary contribution is the guiding principle of the Copenhagen Accord. Across regions and party coalitions, agreement was strongest for basing a country’s mitigation level on its capacity to pay in terms of GDP per capita and on its historic greenhouse gas emissions since 1990.

In this paper we analyze the e ects of the choice of price (taxes) versus quantity (tradable permits) instruments on the policy response to technological change. We show that if policy responses incur transactional and political adjustment costs, environmental targets are less likely to be adjusted under tradable per- mits than under emission taxes. This implies that the total level of abatement over time might remain unchanged under tradable permits while it will increase under emission taxes.

The climate negotiations at the COP15 in December 2009 did not produce a new international treaty with binding emissions commitments but the Copenhagen Accord for dealing with post-2012 climate change. Given the current climate negotiation process it is unlikely that we will see a global climate agreement soon on a global cap between all Convention members participating in a single carbon market. We may be more likely to see a stepwise process moving towards this scenario, most likely involving linkages between different national policy programs when it comes to mitigation as well as offsetting emissions. In such a process countries will offer commitments based on their domestic abilities, preferences and policies, norms and institutions. National and sub-national policies are thus likely to be the de-facto building blocks of nations' abilities to make and fulfill international commitments. However, also with multilateral mitigation programs without binding commitments, carbon markets will be needed as well as international authorities that support measurement, reporting and verification rules and the international registries. Such markets will necessarily be complicated and temporary in a world without an overarching binding agreement. There will be numerous tradeoffs between different kinds of second-best arrangements. The purpose of this report is to build knowledge about the effects of the development of regional and international carbon markets and the auxiliary technology agreements that might be needed. Among the topics we address are: the evolution and integration of carbon markets, the impacts of policy and technology cost uncertainty on the cost of meeting targets through a carbon market mechanism, the effect of banking, price floors and ceilings, institutional constraints and technological change in the further development of carbon markets and their links to other environmental policy instruments, and the potential of REDD-plus to encourage sustainable forest development and climate mitigation. Godkänd; 2010; 20101005 (patrik_s)

Earlier research has shown that using a default option has a decisive effect on individuals’ choices. In many cases, however, the low proportion of subjects who switch from the pre-set default option might partly explained by inexperience with the goods or services offered, and high transaction costs for switching. By conducting a natural field experiment when environmental economists registered on the web to a conference, the default option to offset CO2 emissions was randomly pre-set. Either the participants had to opt-in to offset, opt-out to offset or there was no default option, i.e. an active choice had to be made with no implicit “guidance” from the default. We used experienced subjects and had low transaction costs of switching. Our findings show that the default has no significant effect on the decision to offset.

Knightian uncertainty in climate sensitivity is analyzed in a two sec- toral integrated assessment model (IAM), based on an extension of DICE. A representative household that expresses ambiguity aversion uses robust control to identify robust climate policy feedback rules that work well over IPCC climate-sensitivity uncertainty range [1]. Ambi- guity aversion, together with linear damage, increases carbon cost in a similar way as a low pure rate of time preference. Secondly, in combi- nation with non-linear damage it makes policy responsive to changes in climate data observations as it makes the household concerned about misreading sudden increases in carbon concentration rate and temper- ature as sources to global warming. Perfect ambiguity aversion results in an infinite expected shadow carbon cost and a zero carbon-intensive consumption path. Dynamic programming identifies an analytically tractable solution to the model.

Since the analysis of a self-enforcing agreement by Barrett (1994) it has been clear that the ratio between the slopes of the marginal cost and marginal benefit functions is conclusive for stability of self-enforcing agreements. For example Finus and Rundshagen (1998) stated: 'it turns out that all qualitative results depend only on this ratio' as it determines the non-orthogonal free-riding response along Nash reaction functions. This note shows that this 'pure' connection between the cost-benefit ratio and non-orthogonal free-riding response occurs due to the 'anonymous contributions' property of public goods, and in such cases the cost-benefit ratio effect holds regardless the functional form of objectives, the formulation of congestion or the degree of impureness of the public good. Therefore we expect to see the cost-benefit ratio still be the conclusive component also in self-enforcing agreements based on more general functional forms than seen hitherto in the literature.

The recent approach ‘subgame consistency’ in cooperative stochastic differential games by Yeung and Petrosjan (2006) and Yeung and Petrosjan (2004) is applied to the classical Coase theorem in the presence of stochastic stock externalities. The dynamic Coasean bargaining solution is identified involving a negotiated plan of externality trade over time as well as subgame consistent Coasean liability payments flow under different assignments of property rights. The agent with the right to determine the externality has the advantage to choose his own private equilibrium as the initial condition in the dynamic system of the Coasean bargaining solution. The dynamic Coasean bargaining solution is formulated followed by an illustration showing an analytical tractable solution.

The thesis consists of four theoretical articles that can be read independently of each other on the common topic - strategic incentives in the management of natural resources. Article I concerns biodiversity conservation of essential species in sustaining the ecosystem. The issue is what forces that may explain why a natural resource stock declines although the government is running a conservation programme in a second-best solution. The focus is on the government's strategic behavior against the industry being a polluter. Ten forces are identified that explains why a resource may decline under a conservation programme. One result is that an increase in the variance of the natural growth process does not lead to an increase in investment in the emission-generating industry in the second-best solution, as in the first-best solution. In article II, a marine natural resource stock is exposed to harvest as well as damage by pollution from N countries. Each country has four decision variables: harvest effort, domestic production (generating transboundary pollution), abatement and research in environmental technology. It is shown that the marine resource is damaged `twice' as a result of a `chain effect' in the strategic incentives among the countries. A harvest function is introduced, which results in `tough' harvest efforts, implying that agents' effort increases the smaller the expected stock size as an extreme case of the `tragedy of the commons'. In article III, the classical upstream-downstream case is analyzed under the assumptions of the Coase theorem in a dynamic model. Different assignments of rights to determine the level of externality are compared to the case of no-cooperation. It is shown that the `efficiency proposition' does not necessarily hold. Specifically, a bargaining outcome may not be possible when downstream society has the right to determine the level of externality in the dynamic model as it may violate individual rationality of upstream society. In the fourth article - a technical note - it is shown in a that in most models with private provision of public goods, there exists a simple mechanism determining the reaction functions of the players.

The thesis consists of four theoretical articles that can be read independently of each other on the common topic - strategic incentives in the management of natural resources. Article I concerns biodiversity conservation of essential species in sustaining the ecosystem. The issue is what forces that may explain why a natural resource stock declines although the government is running a conservation programme in a second-best solution. The focus is on the governments strategic behavior against the industry being a polluter. Ten forces are identified that explains why a resource may decline under a conservation programme. One result is that an increase in the variance of the natural growth process does not lead to an increase in investment in the emission-generating industry in the second-best solution, as in the first-best solution. In article II, a marine natural resource stock is exposed to harvest as well as damage by pollution from N countries. Each country has four decision variables: harvest effort, domestic production (generating transboundary pollution), abatement and research in environmental technology. It is shown that the marine resource is damaged `twice as a result of a `chain effect in the strategic incentives among the countries. A harvest function is introduced, which results in `tough harvest efforts, implying that agents effort increases the smaller the expected stock size as an extreme case of the `tragedy of the commons. In article III, the classical upstream-downstream case is analyzed under the assumptions of the Coase theorem in a dynamic model. Different assignments of rights to determine the level of externality are compared to the case of no-cooperation. It is shown that the `efficiency proposition does not necessarily hold. Specifically, a bargaining outcome may not be possible when downstream society has the right to determine the level of externality in the dynamic model as it may violate individual rationality of upstream society. In the fourth article - a technical note - it is shown in a that in most models with private provision of public goods, there exists a simple mechanism determining the reaction functions of the players.

This report provides the papers and proceedings of the first International Research Conference on Carbon Pricing held from February 14-15, 2019 in New Delhi, India. With the goal of strengthening the carbon pricing knowledge base and fostering an improved understanding of the evolving challenges to its successful application, the Carbon Pricing Leadership Coalition convened researchers, practitioners, and interested stakeholders for the CPLC Research Conference.