Search

Commissioned by the Swedish Agency for Marine and Water management, the Swedish University for Agricultural Sciences, established a Secretariat for selective fishing between 2014 and 2017. The secretariat main task has been to gather and evaluate ideas of new gears from the industry on how to minimize unwanted catches. The industry´s initiative and engagement are essential for the successful development of new ideas. All projects have followed the same work flow; a development of project ideas by science-industry collaboration, an industry lead development phase and finally scientific evaluation and reporting. Thirty-four projects have been completed between 2014 and 2017. The separate projects have been reported yearly123 (in Swedish). As there is also an apparent need to interact with similar initiatives in other countries and to disseminate to an international audience we here summarize all 34 projects according to the results of the scientific evaluations, their applicability given current fisheries regulations and fishing practises and also on the up-take of the new gears. The report is divided between active and passive gears and the different projects are grouped based on fisheries (gear type and target species). In the end of the report, fact sheets is included for the most relevant project.

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som har ansvarat för regeringsuppdraget selektivt fiske, upprättade SLU Aqua ett Sekretariat för selektivt fiske mellan 2014 och 2017. Sekretariatets huvuduppgift har varit att samla in idéer tillsammans med näringen, för att stimulera utvecklingen av selektiva fiskemetoder i syfte att minska mängden oönskad fångst. Näringens initiativ och engagemang har varit helt avgörande för en framgångsrik utveckling av nya idéer. Under projektperioden har sekretariatet tillsammans med näringen drivit 34 projekt inom selektivt fiske. Samtliga projekt är vetenskapligt utvärderade och redovisade i årliga verksamhetsrapporter. I denna syntesrapport sammanställs resultaten från projekt med liknande problemställningar, målarter och fiskemetoder, till olika fisken. De olika fiskena är uppdelade mellan aktiva och passiva redskap. I sammanställningen har alla projekten bedömts efter en 5-gradig skala som sammanfattar resultatet av den vetenskapliga utvärderingen, redskapets tillämpbarhet i verkligt fiske samt behov av förvaltningsåtgärder och/eller andra incitament för att redskapen verkligen skall komma till bred användning i fisket.

Kring Gotland förekommer ett riktat garnfiske efter både piggvar och flundra. Populationen av gråsäl har ökat sedan 1980-talet och med den har även säl- och fiskekonflikten ökat vilket innebär stora ekonomiska förluster för det småskaliga kustnära fisket. Syftet med detta projekt var att beskriva sälproblematiken i kustfisket efter piggvar och flundra samt att studera olika alternativa fiskemetoder till garnfisket. I den första delen av projektet analyserades information från loggboken för att få en uppfattning av hur stor del av fångsten som är sälskadad i det gotländska piggvar- och flundrefisket. I den andra delen av projektet testades burars och ryssjors fångsteffektivitet av flundra och piggvar och jämfördes med fångster från garnfiske i samma område. Projektet undersökte även vilka stimuli som är optimala för att attrahera piggvar och flundra genom att studera beteendet hos dessa arter i relation till utsatta stimuli som ljus, bete och rörelse. Loggboksanalyserna visade att mängden fångad piggvar kring Gotland minskat från över 100 ton 1996 till ett ton 2016. Fiskeansträngningen och antalet fiskare har minskat och samtidigt har andelen sälskador ökat drastiskt från år 2000 när inga sälskador rapporterades till 82 % av ansträngningen år 2015. Dock kan de ökande sälskadorna vara en bidragande orsak till minskningen i fiskeansträngning och en lägre fiskeansträngning kan i sin tur också bidra till ökande sälskador för enskilda fiskare. Loggboksanalyserna av sälskador på flundra var svårtolkade eftersom att andelen av torsk i flundregarn ofta överstiger mängden flundra vilket innebär att det kan vara sälskadad torsk som främst bidrar till sälskadenoteringarna. Det var ingen signifikant skillnad i total fångsteffektivitet mellan torskburar, torskryssjor och braxryssjor under 2013. Inga piggvarar över 30 cm fångades i burar eller ryssjor, dock fångades 0,68 st/100 m garn vilket indikerar att det fanns piggvar i området. Fångsterna av flundra över 25 cm var små i burar och ryssjor, totalt 8 st medan 62 st fångades i garn (0,7 st/100 m garn). Det var en signifikant skillnad i total fångsteffektivitet mellan de olika redskapen år 2014. Både braxryssjan och torskryssjan fick signifikant större fångster än samtliga burmodeller. I båda redskapstyperna fångades mer flundra än torsk. Inga piggvarar över minimimåttet fångades i burar eller ryssjor, däremot fångades 56 st i garn (1,33 st/100 m garn). De små fångsterna av flundra i de betade redskapen tyder på att flundror inte i samma utsträckning som torsk attraheras av betesdoft, samtidigt som fångsterna i garnen under slutet av fiskeperioden visade att det inte är var stora tätheter av flundra i området. Vid stimuliförsöken filmades totalt 314 timmar varav 215 analyserades. Rörelse var det stimuli som attraherade flest piggvarar medan flundra attraherades främst till bete. Stimulins attraktionskraft avtog med tiden efter att de sattes ut. Den avtagande effekten med tid förväntas främst vid användande av bete då doften är starkast i början. Sammanfattningsvis kan det konstateras att enstaka betade burar och ryssjor såsom de som används i detta projekt inte omedelbart kommer att kunna utgöra ett alternativ till garnfisket efter piggvar på Gotland under sommaren, på grund av de ringa fångster som erhölls i provfisket.

Under hösten/vintern 2015/2016 genomförde sekretariatet för selektivt fiske,vid institutionen för akvatiska resurser (SLU-Aqua) tillsammans med svenskt yrkesfiske, nio projekt inom ramen för regeringsuppdraget selektivt fiske. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom selektivt fiske är att underlätta införandet av den landningsskyldighet som beslutats i och med reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Projekten syftade därför till att minska oönskad fångst i svenskt fiske antingen genom att utveckla befintliga fiskemetoder (framförallt inom trålfiske) eller genom att utveckla alternativa fiskemetoder (främst passiva redskap såsom fällor och burar). 1. "Kombinationsrist för utsortering av fisk och små räkor" (HaV Dnr 1718-15) 2. ”Selektivitet anpassad för små räktrålare” (HaV Dnr 1488-16) 3. "Räkburar” (HaV Dnr 1892-15) 4. ”Vidareutveckling av storleksselektiv kräftrist Halland” (HaV Dnr 1717-15) 5. ”Trål för fångst av plattfisk och stor torsk-rist/stormaskig trål” (HaV Dnr 1716-15) 6. "Förbättrad selektivitet i torsktrålar i Östersjön" (HaV Dnr 2384-15) 7. "Utsortering av gråsej i pelagiska trålar" (HaV Dnr 1715-15) 8. "Selektiv laxfälla" (HaV Dnr 1713-15) 9. "Multifunktionsburar" (HaV Dnr 1712-15) Projekten genomfördes genom att förslag togs fram gemensamt av SLU-Aqua och näringen utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en särskild styrgrupp på Havs- och vattenmyndigheten (HaV), varefter SLU-Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare. Vinnande part ansvarade sedan för att anskaffa och utveckla respektive projektidé enligt projektplanen med stöd från sekretariatet. Projekten avslutades genom en vetenskaplig utvärdering där personal från SLUAqua deltog i ett experimentellt fiske där det nyutvecklade redskapets fångstegenskaper dokumenterades och analyserades under kommersiella fiskeförhållanden.