Search

More than three years ago, work package 3 (WP3) in EOSC-Nordic started with the hypothesis that the European Open Science Cloud (EOSC) will be - at least initially - built from existing services offered by various stakeholders (called service providers in this document): universities, research organisations, national e-infrastructure providers, regional and pan-European organisations. Key questions we wanted to answer during the project were: ● How can we support the service providers to offer their services also through EOSC? ● Are the existing services mature enough to be accepted into the EOSC service catalog? ● How can we help the service providers to improve the maturity of their services? ● What needs to be done to foster interoperability of these services? In the document, we first provide some context about what EOSC is and what it aims to achieve, how the whole EOSC-Nordic project was structured and what aims of EOSC were addressed by work package 3. We then describe the approach taken in work package 3 of EOSC-Nordic and provide an overview of the work done in work package 3. We briefly present work package 5 (titled "Open research data & services") of EOSC-Nordic and discuss their key findings - how they are supported by EOSC goals and what solutions work package 3 provides for their requirements. In the section "Service Provider Interviews," we report on interviews with service providers we conducted at the end of the project. We conclude the report with key recommendations for future work.

Research data is the most valuable resource for research institutions, but support and infrastructure for good research data management is underdeveloped in Swedish academia, which is fragmented with actors with different driving forces. We outline our use of the enterprise architecture model the Milky Way to make sense of the complexities that define the research data management area in order to create a common understanding and facilitate service development for the researcher journey.

Presentation at IASSIST 2022, Gothenburg Sweden, 8 June 2022

IASSIST 2022 presentation on Research data architecture

This deliverable, the final report in an installment of three on OS policies and resource provisioning, provides an updated assessment since the last deliverable, D2.5 OS policies and resource provisioning in the Nordic and Baltic countries - second report (Hammargren, Arvola, Rauste 2021). It reports on the fragmented status of OS policies, the different choices for provisioning infrastructure resources and services in the participating countries, and the progress to establish an EOSC perspective within their national policies., This deliverable is approved by the EC on 2nd March 2023. The EOSC-Nordic project has received funding from the European Union's Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 857652.

Det svenska e-infrastrukturlandskapet ��r fragmenterat och trots rekommendationer fr��n beslutsfattare s�� ��kar fragmenteringen. De nationella akt��rer som har uppdrag och/eller mandat som r��r forskningsdata ��r fr��mst SNIC, SND, och Sunet. Dessa akt��rer tillhandah��ller tj��nster och st��d till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. P�� grund av de oklara mandat och uppdrag som r��der nationellt, s�� finns f��rv��ntningar p�� de olika akt��rerna som inte g��r att uppfylla. Ett exempel ��r lagring av forskningsdata, s��v��l aktiva som inaktiva. Svenska forskare ��r del av ett globalt forskarsamh��lle, och tar d��rigenom del av en m��ngd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC g��tt in i, s�� beh��ver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillg��ngliga tj��nster som svenska forskare anv��nder. Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar f��r att svara upp mot behoven, ��r oklart i m��nga fr��gor. Det infrastrukturella st��d som forskare beh��ver f��r att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med v��lfungerande gr��nssnitt mellan nationella och internationella akt��rers e-infrastrukturl��sningar finns i vissa fall och ��r i andra fall fragmenterat. F��r att komma vidare i utvecklingen av sammanh��llet st��d f��r forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur f��r forskningsdataomr��det, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspr��k, visualisera ett mycket komplext omr��de, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som p��verkar forskningsdatahantering. Projektet som rapporteras h��r fokuserade p�� vad forskare beh��ver ha f��r att forskningsdata ska hanteras p�� ett h��gkvalitativt s��tt och vilket infrastrukturellt st��d forskarna i detta. Projektet fokuserade p�� helheten i datahanteringen, vad som finns p�� plats p�� nationell niv�� och vad som beh��ver ��tg��rdas. Angrepps��ttet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta f��r forskningsdataomr��det, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt p�� Lunds universitet, l��g till grund f��r projektet. Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt d��r ett verksamhetsarkitekturellt angreppss��tt har anv��nts f��r att f��rst��, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av st��d i sitt arbete med forskningsdatahantering, och s��rskilt datalagring. H��r beskriver vi rapporten f��r dig som l��ser, s�� att du kan v��lja de delar som du finner mest intressanta och relevanta f��r just dig, just nu. V��r ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas p��, revideras, f��rkastas, byggas upp p�� nytt utifr��n nya resultat, och s�� vidare., Bilagor: https://git.lu.se/verksamhetsarkitektur-forskningsdata/rapportering-av-projektet-forskares-behov-av-lagringsloesningar-foer-forskningsdata

Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder. Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering. Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet. Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.

This document is a deliverable of the EOSC-Nordic project supported by the European Commission under Horizon 2020. The deliverable is the work of Work Package 3 - Support to prospective EOSC service providers (WP3). In this report, we used the infrastructure service mapping approach that we developed in D3.2. Our aim was to assess the existing services and support them to fulfil EOSC requirements and help with EOSC onboarding of services. The services were analysed using the service inventory template developed in EOSC-Nordic as summarised in D3.2. We augmented this template by adding mapping criteria which help to analyse services in terms of cross-border consumption, cross-border collaboration, commercial usage, academic use and access policies. Furthermore, results of the assessment were summarised and analysed, allowing us to improve the overall service mapping process. We intend to disseminate our summarized findings and outcomes to a wider audience via the EOSC-Nordic web site. This deliverable describes results of both the initial report and the additional mapping of EOSC prospective service providers and candidate services coming from the Nordic and Baltic countries. In order to do an additional discovery of services offered by national research infrastructure providers that participate in the EOSC-Nordic project, this deliverable adopts and extends the service inventory template developed for D3.2 2 to capture information about services. It provides a list of additional EOSC prospective service providers and candidate services and reports on the work done to integrate the first set of services and the result of this integration. 60 services from 8 countries/areas were captured., This deliverable is approved by the EC on 2nd March 2023. The EOSC-Nordic project has received funding from the European Union's Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 857652.

Projektet har gjort en kartl��ggning ��ver Lunds universitets f��rm��gor att st��tta god forskningsdatahantering med hj��lp av verksamhetsarkitekturella metoder. Kartl��ggningen grundar sig p�� intervjuer med forskare, workshops med forskare, intervjuer med expertroller och st��dorganisationspersonal, samt enk��t till st��dorganisationer. Analyser av insamlat material har resulterat i grafiska representationer av f��rm��gor som universitetet beh��ver ha, och i en bild av status i nul��get, i en s.k. heatmap. Resultaten visar att en satsning p�� forskningsdataomr��det, som utg��r ifr��n ledningen, och som samlar utvecklingen i en gemensamt uttagen riktning, ��r centralt. En rekommenderad f��rdplan presenteras f��r 2021���2023, med fokus p�� organisatoriska aspekter samt utvecklingsinitiativ av s��rskild vikt. Utvecklingen fram��t ska ses utifr��n f��rm��gorna, och inte utifr��n nuvarande organisatoriska uppl��gg, f��r att komma forskarna till gagn. Forskningsdataomr��det g��r, precis som e-infrastrukturomr��det, p�� tv��rs ��ver m��nga organisatoriska gr��nser, och beh��ver f�� det utrymmet f��r en gynnsam utveckling. Detta g��ller s��v��l horisontellt som vertikalt inom universitetet. Ledningen beh��ver st�� f��r en vision och tydligt uttagen riktning, som f��ljs av resurss��ttning och beredskap f��r f��r��ndring inom organisationen