Search

Ingress: Barn som inte kan slå en kullerbytta, såga med en såg eller ens klippa rakt med en sax. Det är en trend som måste brytas och därför borde bygglekplatser som koncept återinföras, skriver Maria Hammarsten, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet., Publicerad online 30 augusti 2024.

Moderator: Maria Hammarsten.

Maria Hammarsten höll också en workshop med titeln "Utomhuspedagogik i praktiken".

This review of research publications in the period 1989–2021 examines both advantages and limitations of walking methodologies used as a research method, aiming to serve education researchers contemplating using the approach with children. Walking methodologies combine walking with verbal and non-verbal communication, such as body language or photography, and are particularly useful to study how children and young people relate to their environment, as well as for research on experiential and outdoor education. Advantages mentioned in the reviewed studies included improved communication, enhanced memory and reducing power imbalances. Challenges included group dynamics, possible exclusion based on disability or language, practical issues such as distractions, and power imbalances or limited relationship capital. Child-led walks, distractions, effects of the weather, and influence of place or the children’s interest on conversation topics reduced the researcher’s control over the research process, while at the same time offering greater agency for the children., Included in licentiate thesis in manuscript form.

Ingress: Dåtidens, nutidens och mot framtidens firande., Publicerad 13 maj 2024 på bloggen Vertikals.se.

Magnus Nilsson pratar med Maria Hammarsten om hur hon ska beforska golfbanan som undervisningsrum.Inslaget med Maria börjar 3 timmar 51 minuter in i programmet.

Om föredraget: Barn får mindre utrymme i den offentliga miljön. Ofta skapas den utifrån de vuxnas perspektiv. Var kan barn få upptäcka, leka, skapa och lära? I projektet ”Kojan” samarbetade Österhängens konsthall, konstnärer samt barn i åldrarna 4–12 år kring nya lösningar och svar på hur platser för barn kan utformas och användas och därmed också nya metoder för hur dessa kan skapas. Natursnokarnas, Naturskyddsföreningens barn- och familjeverksamhet, motto är att varenda unge ska känna sig hemma i naturen. Att få lära känna och förstå mer om naturen gör också att vi vill vara med och hjälpa, skydda och bevara den. Inom verksamheten är barnen och deras vuxna varandras medupptäckare. Vad händer när vi ger utrymme för barns egna önskningar, fantasi och skapande? Välkomna till ett föredrag om Naturskyddsföreningens verksamhet Natursnokarna, Österängens konsthall och det praktiknära forskningsprojektet "Kojan"., Föredraget hölls den 5 maj 2024.

Kojanprojektet initierades av chefen för en konsthall, utifrån ett konstaterande att utomhusmiljöer för barn i närområdet oftast skapats av vuxenvärlden utan barns inflytande eller hänsyn till barns behov. Efter ett uppstartsmöte i december 2022, löpte projektet där professionella konstnärsteam arbetade med barn från förskola, fritidshem och fritidsgård för att gestalta och bygga kojor från februari till maj 2023. Denna fallstudie använder en etnografisk ansats, och baseras på 590 fotografier samt fältanteckningar från deltagande observationer på totalt 28 timmar under arbetet med tre av de fyra grupperna (två fritidshemsgrupper och en fritidsgårdsgrupp). Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter (affordances) processerna erbjöd barnen, men även de utmaningar som framträdde med att bedriva ett projekt av den här typen. Teoretiskt tar studien avstamp i barndomssociologi med utgångspunkten att barns erfarenheter och åsikter spelar roll. Barn ses som kompetenta personer, som redan är och kan något, inte bara som personer i blivande som ska socialiseras in i vuxenvärlden. Barnen fick reflektera över sina känslor omkring olika platser på skolområdet, vilka aktiviteter platserna möjliggjorde, och vad de önskade sig. Barnen fick sedan gemensamt välja lämpliga platser för att bygga kojorna. I gestaltningsmöten fick de utrycka med ord, bilder, och små modeller hur de önskade sig kojorna, diskutera för att komma överens, och sedan gemensamt bygga de tre kojorna tillsammans med konstnärsteamen. Studiens kunskapsbidrag visar hur ”platser för barn” kan omvandlas till ”barns platser” genom deltagandeprocesser, men även hur barn kan stärkas i sin initiativförmåga och utveckla tilltro till sin förmåga att gemensamt genomföra drömmar.

Ingress: MOTORIKLARMET. I den pågående pedagogiska debatten talas det om barns försämrade finmotorik. Det framkommer att barn inte kan klippa rakt med en sax, såga med en handsåg eller trä tråden i nålen., Publicerad 24 april 2024 på bloggen Vertikals.se.

Maria Hammarsten samtalar med programledaren Magnus Nilsson om barns skärmtid, slöjd och skapande verksamhet. Inslaget pågår från 33:12–35:22 och 38:55–42:52. .

Varmt välkomna till en lunchtimme om forskning och utbildning i konstens tecken. Maria Hammarsten, fil. lic. i pedagogik med inriktning mot didaktik vid Jönköping University kommer berätta om det praktiknära projekt, Kojan. Hon har bedrivit deltagande observationer när tre professionella konstnärsteam och barn arbetat med att gestalta platser utomhus. Linda Baccstig, fil. master i bilddidaktik vid Jönköping University är en av redaktörerna till boken, Undervisningens konst. Hon kommer att tala om värdet av att låta skapandeprocessen bli en bärande del i lärprocessen., Vandalorums Vetenskapslunch fredagen den 29 september kl. 11:30-12:30.

Även panelsamtal ("Framtiden – Utomhuspedagogik i ett japanskt perspektiv i skolmiljön") och workshop ("Skogsparty med himlen som tak”). Tolk var Sawako Akune. PDF-filen visar en sammanfattning av konferensen i Chiba. Maria Hammarstens medverkan presenteras i sektion A1 (föreläsning) på sidan 15 och B9 (workshop) på sidan 21.

Föredrag Surugadai University, Hanno, Japan, 2 november 2023. Inbjuden av professor Kodama. Inkluderade även ett panelsamtal om ekoturism.

Den här lärarhandledningen är framtagen av Odlarföreningen Små Frön i Broddetorp tillsammans med konsult Anders Stålhand, inom projektet “Skolträdgård, närmiljö och lokalsamhälle som redskap för pedagogiken i F-6-skola” som finansierats av medel från Västra Götalandsregionen och Klimat 2030.

Anette Wiik intervjuar Maria Hammarsten om att hitta nya sätt att förena konst, kultur och design för att fördjupa elevers lärande. Intervjun gjordes på Vandalorum.Inslaget börjar 3 timmar 47 minuter in i programmet.

Ingress: Vad har ”svensk” utomhusundervisning att bidra med till Japans undervisningstradition – och tvärtom? Att vistas utomhus i ett undervisningssammanhang är inget som många elever i svensk utbildningskontext höjer ögonbrynen för, men i Japan är det mycket ovanligt att ”gå ut för att lära in”, exempelvis i matematik- och språklärande., Publicerad 15 december 2023 på bloggen Vertikals.se.

Från inbjudan: Välkommen till Jönköpings kommuns webbinarium om pedagogik för utomhusundervisning! Jönköpings kommun drar nu i gång ett treårigt LONA-projekt vid namn ”Multifunktionell golfbana: utveckling av grönområde, biologisk mångfald och utomhuspedagogik”., Jönköpings kommuns webbinarium om pedagogik för utomhusundervisning. Onsdag 4 oktober 2023.

Föredrag Osaka University, Japan, 30 oktober 2023. Inbjuden av professor Mieko Takahashi.

Föredrag på Tsuru University, Tsuru, Japan, 10 november 2023.

Beskrivning: Du kommer i denna workshop få tillfälle att prova på olika undervisningsupplägg som bidrar till en tillgänglig, inkluderande och hållbar undervisning. Det är främst mot matematik- och språklärande i en utomhus- och lärmiljö. Målgrupp: Äldre förskolebarn upp till årskurs 2. Workshopledare: Maria Hammarsten.

Syfte: Att utveckla färdigheter inom utveckling av utomhusbaserat undervisningsmaterial som stöder barns intressen och utökar deras inlärningspotential. Sammanfattning: Med Maria Hammarsten och Sawako Akune från Sverige som gäster, är detta en workshop där varje deltagare försöker skapa sitt eget undervisningsmaterial med hjälp av Gifu Academy of Forest Science and Culture's fält under temat att utveckla fältbaserade undervisningsmaterial. Till att börja med kommer Maria och Akune att berätta om hur de arbetar med att ta fram utbildningsmateria. Deltagarna går sedan tillsammans genom fältet för att hitta resurser som kan kopplas till undervisningsmaterial och diskutera idéer. Slutligen arbetar deltagarna på egen hand med att skapa och presentera undervisningsmaterial m.m., med utgångspunkt i vad som är viktigt för dem, och utvecklar sina färdigheter i att syssla med undervisningsmaterial genom diskussion. I detta sammanhang kommer Maria också att presentera sin bok,”Handbook for Outdoor Teaching (preliminär titel på japanska)”, som de planerar att utforma japanska version, samt presentera olika undervisningsmaterial., Föredrag den 28/11 och workshops 29/11.

Barn hänvisas till hårdgjorda ytor och tillrättalagda utomhusplatser. ”Vildmarken”, den ”orörda” naturen där barn på egen hand kan upptäcka, lära, leka och skapa – var finns den?

Ingress: Barn hänvisas ofta till hårdgjorda ytor och tillrättalagda utomhusplatser. ”Vildmarken”, den ”orörda” naturen där barn på egen hand kan upptäcka, lära, leka och skapa – var finns den? Hur kan stadens utomhusmiljöer förnyas för att skapa plats åt barnen?, Publicerad 20 april 2023 på bloggen Vertikals.se.

Ingress: I veckan presenterade politiken att det ska anläggas några stora lekparker för barn, så kallade temaparker. Det är ett steg i rätt riktning, att annektera dyrbar mark i staden för barns aktiviteter och lek, men varför ska det vara temaparker?, Publicerad 14 april 2023 på bloggen Vertikals.se.

Maria Hammarsten i panelsamtal med konstnärskollektivet, aghili/karlsson. Moderator: Linda Tedsdotter. Verket Pari*porten invigs med ett samtal mellan konstnärerna och projektets följeforskare Maria Hammarsten, Högskolan för Lärande och Kommunikation, Jönköping. Huskvarna Folkets Park, 21 maj 2023.

Jönköpings kommuns planer på nya stora lekparker med olika teman kritiseras nu av forskare. Maria Hammarsten från Jönköping University kallar dem för "designade och permanenta" och menar att barnen istället vill skapa utefter sin fantasi. Hör ansvarig politiker svara på kritiken., Inslaget i Morgon i P4 Jönköping: Maria Hammarsten samtalar med reportern Karin Selldén om lekplatser ur barns perspektiv. Hela inslaget pågår mellan 01:18:40-01:22:55.

Måndagen den 27 februari hölls ett författarbesök på HLK inför ett 120-tal deltagare från hela Sverige. Det var årets första seminarium i fritidspedagogik. Emma AdBåge talade bland annat om sin Augustprisade bilderbok, ”Gropen”, där hon berättar hur det gick när gropen som barnen lekte i tas bort av vuxenvärlden. Genom sin fantasi lyckas barnen då hitta nya miljöer som de kallar Kanten och Högen. Maria Hammarsten, universitetsadjunkt i pedagogik på HLK, var kvällens moderator. Hon fick navigera mellan deltagarnas frågor via zoom och på plats på HLK om Emmas författar- och konstnärskap. Yrkesverksamma lärare, lärarstudenter och andra intressenter skapade en dynamik av infallsvinklar som Emma på ett sakligt och lättsamt sätt fick besvara. Alla deltagare lämnade evenemanget lite rikare och med nya idéer, efter att ha fått öva sig i att se platser med barns ögon., Publicerad på JU:s intranät 7 mars 2023.

En egen plats, fri från vuxnas blickar, som bjuder in till lek, fantasi och egen kreativitet. I projektet "Kojan" har barngrupper på Österängen och Huskvarna samarbetat med fyra konstnärer och konstnärsgrupper och tillsammans skapat lekplatser som bjuder in till spontan lek. Välkommen till ett seminarium om hur man med medskapande- och deltagarmetoder kan skapa tillåtande platser för barn., Panelsamtal 26 maj 2023 på Österängens konsthall. Medverkande: Hillevi Cecilia Högström Cathrine Paterson (Lekkontoret), Robin Tidblom & Ruben Wätte, Gunilla Lundahl, Maria Hammarsten, Åsa Mårtensson.

Ingress: Riskfylld lek. Kunskapsorganisationen Riskful Play värnar barns rätt att utvecklas på sina egna villkor, men för att utvecklas krävs också lärorika miljöer som utmanar.– Barn har rätt till skrubb­­sår, säger Ahmed Al-Breihi som är projekt­ledare., Publicerad på tidskriften Förskolans webbplats den 14 september 2023.

Inslaget i Morgon i P4 Jönköping: Maria Hammarsten samtalar med reportern Malte Nordlöf om att flytta ut kontoret i naturen. Hela inslaget pågår mellan 08:09 – 08:14.

Ingress: Att Sveriges elever befinner sig i en ”läskris” är nog de flesta inom skola och utbildning överens om. Enligt skolministern, Lena Edholm behövs mer läsning, mer mängdträning i läsning och fler faktiska böcker. Elever behöver mindre skärmtid och digital läsning. Det kan vara bra, men det måste också lyftas fram att fler pedagogiska metoder behöver användas och olika lärmiljöer., Publicerad 24 augusti 2023 på bloggen Vertikals.se.

Publicerad 15 september 2023 på bloggen Vertikals.se.

Ingress: Kunskapsorganisationen Riskful Play värnar barns rätt att utvecklas på sina egna villkor, men då krävs också lärorika miljöer som utmanar. - Barn har rätt till skrubbsår, säger Ahmed AI-Breihi som är projektledare.

Barns villkor och varande är centralt i barndomssociologin. Barndomen ses som en tid av delaktighet i det omgivande samhället, och barn som aktiva deltagare med förmåga att skapa och påverka de egna villkoren i interaktion med miljö och omvärld. Forskning inom barndomsgeografi visar att platser i närområdet eller som kan besökas regelbundet är särskilt viktiga. Trots att utomhusmiljön har stor betydelse för barns lek och utforskande samt umgänge med kompisar, tycks dock barns liv och de miljöer de vistas i att vara alltmer planerade och styrda av vuxna (Harju & Rasmusson, 2013; Hammarsten, 2021). Föreliggande presentation handlar om det praktiknära projektet Kojan, som tar spjärn mot utomhusmiljöer som skapats utan barns inflytande eller hänsyn till barns behov. Projektet är initierat av Österängens konsthall år 2023, som tillsammans med fyra konstnärsteam och barn, i åldrarna 4–12, söker efter nya lösningar på hur platser för barn kan utformas med barn, och hur de kan användas. I studien kommer jag att följa detta projekt med syfte att utveckla kunskap om hur platsbaserade metoder används i ett pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete samt hur sådana processer kan utveckla barns känsla för plats och miljö. Studien vill också belysa platsens betydelse för lek, utforskande och lärande. Studien leds av följande frågor: Hur gestaltas en utomhusmiljö ur barns perspektiv? Vad möjliggörs när barn själva får vara med i skapandet av sin utomhusmiljö? Vilka utmaningar finns när barn får skapa sin utomhusmiljö? Studien genomförs som följeforskning (Ahnberg et al., 2010), där deltagande observation och deltagande samtal genomförs. Teoretiskt, tar studien utgångspunkt i barndomssociologi, med inriktning mot barndomsgeografi och relationen mellan barn, plats och rum (McKendrick, 2000; Harju & Rasmusson, 2013). I enlighet med dessa perspektiv betraktas barn som kompetenta aktörer. Ett förväntat resultat av projektet är nya insikter i hur barn idag tänker och önskar

Barn och ungdomar behöver träna på sina förmågor för att utvecklas som självständiga individer och bli redo för morgondagens okända utmaningar. Ahmed och Xinga, från Riskful Play organisationen föreläser om hur lärare och pedagoger från förskola, fritidshem, grundskola, gymnasiet, fritidsgård, politiken och andra intressenter kan arbeta för att skapa en pedagogisk verksamhet där förmågor gällande riskbenägenhet kan skapas. Barn och unga ska kunna få klättra i träd, ha tillgång till en klättervägg, springa i en hinderbana och bada i sjöar – eller? Under föredraget kommer du få kunskap och inspiration kring hur vi i vuxenvärlden kan arbeta för att kunna möjliggöra dessa utmaningar. Hur förebygger vi vuxnas rädslor hos rektorer, lärare och andra intressenter till förmån för barnens långsiktiga utveckling? Det är skillnad på risk och fara. Ett av dessa ska vi främja, den andra förhindra. Svaret finner vi tillsammans i föredraget. Välkomna!, Maria Hammarsten är moderator för föredraget "Riskful Play – verkligen lek på liv och död?" med föreläsarna Ahmed Al-Breihi och Xinga Li från Riskful Play på Högskolan för lärande och kommunikation den 8 september 2023.

Ingress: Stäng inte in klätterstenen med ett staket. Elever behöver få pröva sitt risktagande, skriver Maria Hammarsten i en debattartikel.

Ingress: Stäng inte in klätterstenen. Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, skriver debattörerna Maria Hammarsten och Carina Brage.

Ingress: Barn behöver testa sina förmågor, få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande för att förstår vad de kan och vad de behöver öva på. De behöver gradvis lära sig att bedöma olika situationer som de kan möta i livet. Detta är avgörande för att barn ska få en uppfattning om konsekvenser, och kunna bete sig ansvarsfullt i tonåren, eller senare som vuxna., Publicerad 7 februari 2023 på bloggen Vertikals.se.

Ingress: I den senaste statliga utredningen om fritidshemmen (SOU 2022:61) föreslås det att införa ett allmänt fritidshem. Det rekommenderas att alla barn borde få tillgång till fritidshemspedagogisk verksamhet, oavsett föräldrarnas situation. Det beskrivs i utredningen att ett väl fungerande fritidshem, med meningsfull fritid, kan skapa en positiv inverkan både för det enskilda barnets liv och för hela samhället., Publicerad 13 januari 2023 på bloggen Vertikals.se.

Utomhusmiljöer vid barns hem, längs med vägen till skola eller fritidsaktiviteter, liksom i samband med shopping eller semestrar med föräldrar, ger barn och unga olika möjligheter till upplevelser och aktiviteter. Dessa miljöer formar deras syn på sig själva, deras plats i samhället, kontaktmöjligheter med andra samt deras relationer till andra levande varelser, natur och landskap., Artikeln ingår som ett nummer av Gröna Fakta (ISSN 0284-9798) i Tidningen Utemiljö.

This research is based on children’s visits to a Holma forest garden in southern Sweden. In my ongoing study, I have published two articles about children´s perspectives on this outdoor place for learning and hands-on activity, summarised below. Nature can be seen as an (underutilized) resource for children's health and well-being in a high-tech age. The forest garden in my study gave the children a variety of experiences. They experienced the color, shape and taste of plants, the sound of the wind chime and the chirping of birds. They could listen to the crackling fire, while it also offered the opportunity to get warm. The physicality of balancing on unstable rocks in the pond stimulated emotional responses through challenges, excitement, and risk-taking. The visceral experience of getting wet and gooey could also bring about emotions. Such experiences, Wooltorton (2006) emphasizes, are not accessible to children spending time in front of screens. The present study shows that the forest garden with committed forest garden educators gives the children a wealth of experiences and experiential learning, becoming a kind of outdoor laboratory that complements the primary school. Forest garden visits are particularly important at a time when humans have lost their understanding of our dependence on a functioning ecosystem as forest garden visits can develop and increase children's ecological literacy, as they are given the conditions to learn about plants and animals, something that is difficult to develop in a concrete urban suburb.

Ingress: Barn behöver få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande, så att de gradvis lär sig att bedöma de olika situationer de kan möta i livet, skriver debattörerna., Nätupplagans (Corren) titel: Vilka utomhusmiljöer erbjuder vi våra förskolebarn?

The licentiate thesis examines what spending time in a forest garden can offer children when this environment is used for teaching aimed at sustainability. What do the children remember from their visits to the forest garden? What do they find special or memorable? What can the children learn there? To answer such questions, walk-and-talk conversations were conducted with children who for a three-year period had regularly visited a forest garden during school hours. The overall purpose of the licentiate thesis is to deepen knowledge about what spending time in a forest garden in a school context can offer children, reflected from the children's perspectives. Furthermore, the thesis aims to deepen knowledge about walk-and-talk conversations as a data collection method when children are respondents. This leads to the research questions: 1. In what ways can walk-and-talk conversations as a data collection method reflect children's perspectives in an environment and in relation to places? What are the possibilities and limitations of the method? 2. What significance do forest garden visits in a pedagogical context aimed at learning for sustainability have from the children's perspective? The theoretical starting points of the licentiate thesis draw on social studies of childhood, ecological literacy and affordances. Another concept that emerged in the analysis process was plant blindness. Data consisted of audio-recorded walk-and-talk conversations, children's photographs and recorded informal, supplementary interviews. A total of 28 children (11 boys and 17 girls) participated in sub-studies II and III. The children were aged 7-9 years, but most were 9 years old. The licentiate thesis consists of three sub-studies: Sub-study I is a literature review that focuses on opportunities, limitations, and challenges in using walk-and-talk conversations as a data collection method with children and young people. Walk-and-talk conversations can increase opportunities to capture c, Licentiatuppsatsen undersöker vad skogträdgårdsvistelser kan erbjuda barn när en sådan miljö används för undervisning riktad mot hållbarhet. Det övergripande syfte är att fördjupa kunskap om vad skogsträdgårdsvistelser i en skolkontext kan tillföra barn, speglat utifrån barnens perspektiv. Vidare syftar uppsatsen till att fördjupa kunskaper om samtalspromenader som datainsamlingsmetod när barn är respondenter. Licentiatuppsatsens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i barndomssociologi (Social Studies of Childhood), ekologisk litteracitet och affordances. Ett annat begrepp som framkom efter analysprocessen var växtblindhet. Den undersökta skogsträdgården, var en natur- och utomhusmiljö med inriktning mot ekologisk odling designad för barn, där skogsträdgårdspedagogernas pedagogiska inramning bidrog till att skapa både pedagogiska och relationella möjligheter. Metodvalet har varit ljudupptagna samtalspromenader, barns fotografier samt inspelade informella, kompletterande intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultaten att barns skogsträdgårdsvistelser, lärande och naturmöten bidra till hållbar utveckling. Utvecklandet av ekologisk litteracitet hos den uppväxande generationen måste betraktas som central, och licentiatuppsatsens resultat pekar mot att anläggandet av pedagogiska utomhusmiljöer där barn får delar av sin undervisning kan bidra till utvecklandet av sådan litteracitet. Tillskapandet av utomhusmiljöer för barn är därför en viktig hållbarhetsfråga.

The COVID-19 pandemic has elicited a shift from campus classrooms to distance education in higher education worldwide, shaping not only students’ experiences, but also those of teachers, especially those who never have taught online. In addition, the pandemic created a meta-context that has positioned distance education as something different from previous efforts. This study aimed to investigate higher education teachers’ experiences during the transition from classroom to online teaching by using a collective auto-ethnography method based on 13 personal stories from Swedish faculty. For the abductive approach in the analysis, a framework that combines lifelong learning theory with the context collapse concept has been applied. The disjuncture that the pandemic has elicited created a situation in which teachers had to make sense of the fact that their previous experiences did not completely fit the new situation. Context collapse, a term used to describe encounters with many audiences in social media, has been introduced to highlight the clash between professional and private contexts in online educational platforms. Based on lifelong learning theories, we suggest that context collapse should be examined in terms of how it can help improve higher education, as it holds the potential to include the entire person – body and mind – in education.

Ingress: En ny utredning slår fast att fritidshemmet utgör en viktig del i barns liv och behöver prioriteras. Genom att erbjuda omsorg och stimulera barns utveckling och lärande kan fritidshemmen komplettera skolans verksamhet, men också öka integration och trygghet. Men det saknas lärare. Nu behövs satsningar både på forskare och att utbilda lärare med rätt kompetens för fritidshem, skriver bland andra Anna Klerfelt, docent i pedagogik, Debatt.