Search

I föreliggande artikel belyses utifrån en studie av förskollärares gruppreflektioner inom ett nätverk hur ett förskoledidaktiskt perspektiv på undervisning växer fram inom ett avgränsat kunskapsområde. Särskilt fokuseras hur förskollärarna lyssnar in och fångar upp barns frågor och engagemang inom naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens empiri innehåller tolv inspelade och transkriberade fokusgruppssamtal genomförda vid tre träffar i nätverket. I samtalen framkommer hur förskollärarna utgår från barnens inspel (frågor, framväxande teorier, ageranden) som underlag för planering och genomförande av en undervisning kring naturvetenskapliga fenomen och processer samt hållbarhetsfrågor, där estetik, lek och utforskande ses som viktiga delar i relation till ämnesinnehållsliga frågor. Med utgångspunkt från begreppet lärande som ett relationellt potentialitetsfält, som formulerats i relation till Deleuzes filosofi (se Dahlberg & Elfström, 2014), framträder i analysen av samtalen även att barns och förskollärares frågor sammanfaller, går isär och att det sker parallella processer. Det framkommer också vilken betydelse förskollärarnas ämneskunskaper har för ett fortsatt utforskande när utgångspunkten är barnens frågor.

The aim is to examine how children create and embody ethics by analyzing their encounters and how possibilities are conditioned by the framework surrounding them. The focus has been on the following problem areas: Conditions that enable children’s ethical encounters with regard to frameworks, rules and order Conditions that enable children’s ethical encounters related to the teachers’ approach Children’s encounters in play from an ethical perspective Children’s encounters with nature from an ethical perspective The theoretical standpoint is ”the ethics of an encounter” from Emmanuel Levinas’ idea of ethics of alterity. In ethics which precedes being itself, the ethical becoming and its relational aspects appear in the encounter with the Other. The tools of analysis are mainly drawn from previous pedagogical/didactical research in ethics which highlights the ethical conditions, such as listening, encounters with diversity and differences, and preschool/school as an ethical space. The study is based on one year of ethnographical field studies relying on participant observations, video observations, focus groups, stimulated recalls and guided tours. The empirical findings show that rules and frameworks which regulate the everyday life of the preschool classes are repeatedly negotiated. The negotiations about “what’s what?”, where both the children and the teachers are involved, take place on a verbal and a bodily level. In the pedagogues’ approach, the listening is a central and complex condition for the ethical space in the preschool classes. In the children’s encounters in play and in their encounters with nature the relational aspect becomes clear. The ethical boundaries and the fixing of those boundaries are discussed in connection with the idea of the ethics of an encounter and the vision of preschool/school as a potential ethical space.