Search

Uppsatsen undersöker folkhemstankens ideologiska utveckling utifrån texterna Folkhemstalet (Hansson, 2012) och Acceptera (Asplund et al., 1931). Det ideologiska ramverket analyseras sedan utifrån kritisk teori med ett maktteoretiskt perspektiv där ideologiernas reproducerande aspekter lyfts fram tillsammans med innebörden av dess implementering genom påverkan av medborgarens livsstil. Studien visar att det finns en diskrepans mellan ingångsvärdena i folkhemstankens ursprungliga vision och dess vidare ideologiska utveckling där kapitalism och industrialism framgångsrikt konkurrerar med den ursprungliga strävan efter jämlikhet. Vidare konstateras att implementeringen av folkhemmets ideologiska ramverk hos medborgaren genom påverkan på dennes livsstil ytterligare förstärker reproduktionen av ideologierna samtidigt som de, omedvetet för den utsatte, blir förhärskande för individen.

Uppsatsen undersöker folkhemstankens ideologiska utveckling utifrån texterna Folkhemstalet (Hansson, 2012) och Acceptera (Asplund et al., 1931). Det ideologiska ramverket analyseras sedan utifrån kritisk teori med ett maktteoretiskt perspektiv där ideologiernas reproducerande aspekter lyfts fram tillsammans med innebörden av dess implementering genom påverkan av medborgarens livsstil. Studien visar att det finns en diskrepans mellan ingångsvärdena i folkhemstankens ursprungliga vision och dess vidare ideologiska utveckling där kapitalism och industrialism framgångsrikt konkurrerar med den ursprungliga strävan efter jämlikhet. Vidare konstateras att implementeringen av folkhemmets ideologiska ramverk hos medborgaren genom påverkan på dennes livsstil ytterligare förstärker reproduktionen av ideologierna samtidigt som de, omedvetet för den utsatte, blir förhärskande för individen.