Search

The purpose of this study is to analyze how Swedish students in year 9 perceives of, relates to and makes meaning of the historical narrative of a Holocaust survivor. The material used consist of letters written to the survivor Ilona Enqvist after her presentations in Swedish schools during the mid-1990s. The main conclusion is that the life story of a survivor quite effectively engages students in general questions on basic human rights, morals and ethics. The students also stress that the story´s authenticity and its individual perspective offers important insights. On the other hand, the study also shows how the presentation falls short of getting students to understand the historical dimension of the narrative and the historical context. It shows the need for teaching that emphasizes the historical perspective and that, through historization, can potentially qualify the process of meaning making. The study highlights the importance of the presentation to the students. It also gives a hint on the importance of the contribution made by Holocaust survivors in offering Swedish students unique and deeply engaging perspectives on the Holocaust that offers opportunities for teachers to conduct value-based history teaching.

This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research. The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.

I denna studie analyseras filmen Quo Vadis, Aida? (2020) utifrån dess potential att utveckla narrativ kompetens, som ett uttryck för historiemedvetande, hos elever i en undervisningskontext. Filmen analyseras utifrån en narrativ analysmetod med fokus på vad filmen berättar samt hur det berättas. Därefter används Rüsens teoretiska begrepp erfarandets, tolkandets samt orienterandets kompetens för att belysa filmens potential att utveckla narrativ kompetens. Rüsens teoretiska begrepp används som utgångspunkt men vävs också ihop med fler teoretiska analysverktyg, som den dubbla tankeoperationen och historisk empati. Utifrån tidigare forskning diskuteras sedan filmens möjligheter samt utmaningar att användas i historieundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att det finns potential för Quo Vadis, Aida? att kunna användas på ett meningsfullt sätt i historieundervisningen för att utveckla elevers narrativa kompetens, som uttryck för historiemedvetande. Möjligheterna utgörs av filmens sätt att gestalta och väva samman ”små” och ”stora” berättelser, dess potential att beröra eleverna känslomässigt, samt öppna upp för värdeladdade frågor och diskussioner kring moraliska dilemman. Det finns också ett par utmaningar som behöver tas i beaktande för att filmen ska kunna leva upp till sin fulla potential. Det är ett tidkrävande och komplext arbete för läraren att se till att det finns en balans mellan känslor och kognitiva processer i undervisningen, för att inte elevernas känslor ska ta över och riskera att utvecklandet av historisk empati och historiemedvetandet blir lidande.

I dagens svenska samhälle finns det ett samtycke om att många av våra skolor är väldigt mångkulturella och inom dessa skolor så finns det elever från olika delar av världen med olika historiekulturer, men det är inte endast eleverna som har en historiekultur utan det har lärarna också och kan generellt bindas till den svenska historiekulturen Syftet med denna uppsats är att titta på olika studier för att kunna få en uppfattning om hur historiekulturer påverkar undervisningen som ges under historielektionen och om lärarens historiekultur påverkar elevernas historieförståelse eller om elevernas historiekultur påverkar den undervisning som de tar till sig. Frågorna vi har ställt för att kunna nå syftet med denna uppsats är “Hur påverkas eleverna av sin historiekultur när de ska ta till sig historieundervisning?" samt “Hur påverkar lärarens egna historiekultur utförandet av deras historieundervisning?” Metoden vi använt oss av för denna kunskapsöversikt är informationssökning i olika databaser, framför allt Libsearch, Diva och Google Scholar. Vi har även sökt i böcker, studier, artiklar och avhandlingar också. Vi har försökt hitta så många svenska undersökningar som möjligt men vi har även tittat på internationella forskningar för att förstärka förståelsen för vårt arbete. Resultaten i denna kunskapsöversikten visar att den forskning som vi har fördjupat oss i har en viss brist på information om hur historiekultur påverkar elever och/eller lärare, men den visar att historiekultur påverkar. Vissa studier vi har tittat på behandlar något liknande ämne men i deras resultat ser man att de även behandlat frågan om historiekultur, dock utan svar om hur det påverkar. Slusatsen vi kom fram till i denna kunskapöversikt är att enligt forskningen som har gjorts, inte bara i Sverige men även i andra delar av världen kan man se att elevers historiekultur påverkar deras undervisning. Vissa lärare kan med hjälp av undervisning i historia ändra delar av historiekulturer som är byggda

Human rights are a relatively modern term that has a key role in our globalized society. Before human rights were developed, European colonialism was dominating the world arena and the rights that came with it. However, when human rights were established after World War 2 and it’s atrocities, decolonization began through social movements demanding independence and the rights they sought after. Throughout the twentieth century, human rights have been implemented in most countries and laws that protect human life against discrimination of ethnicity, culture, religion and gender, which also pervades the school's activities. In schools human rights have become an increasingly dependent resource to protect the rights for children but also adults. One subject that is highly affected by human rights is history when reflecting upon the treatment of indigenous people historically. When reading history it is important to source and corroborate sources in order to understand historical views and policies in order to connect them to the present. At the same time, empathy and judgment have become an increasing way of viewing history. According to a study made by Thomas Nygren, some students in Sweden tend to ignore historical views and place their own views of what's right and wrong historically connected to empathy and judgment. The consequence of viewing history through personal opinions or only referring to modern standards, may decrease historical consciousness and exclude critical thinking. To understand the school's foundation of values ​​and governing documents, colonialism is an essential historical area to make sense of the past, present and future. It may change the perception of what today's students think of how human rights has grown throughout history, and in turn affected our school system and society.

Historieämnet i skolan ämnar utveckla elevers historiemedvetande, något som blandannat ger dem möjlighet att förstå sin närvaro i den historiska kontext de lever i.Identitetsskapandet som historieämnet medverkar i, påverkas av de narrativ och denhistoria som får ta plats i undervisningen. Avsaknaden av den egna historiska berättelseninom den stora kollektiva berättelsen, kan på så vis påverka elevers identitetsskapandenegativt och bidra till en försämrad självbild. Kunskapsöversikten syfte är att undersökavad tidigare forskning säger om historieämnet som någonting identitetsskapande och hurdet kopplas samman med historiemedvetande, historiekultur och historiebruk.Materialet som använts består av akademisk forskning som tagits fram genomsökningar i diverse databaser och de valda artiklarna, avhandlingarna och böckerna harsedan lästs, sammanfattats och presenterats. Resultatet av den tidigare forskningen tyderpå att historieämnet påverkar och medverkar i elevernas identitetsformering. Kännedomom hur historiemedvetande, historiekultur och historiebruk spelar roll i denna formering,och kontinuerligt arbete med dessa, kan bidra till ett identitetsskapande hos elever bådepå individuell nivå och som ett kollektiv. De historiska berättelserna, specifikt den egnaberättelsen, bidrar till elevers utveckling av ett historiemedvetande och derasidentitetsskapande. Ett utvecklat historiemedvetande bidrar även till elevers orientering itid och syn på framtid.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och f

Föreliggande studie handlar om hur läroböcker kan bidra till utveckling av historiemedvetande. I studien definieras begreppet historiemedvetande som en medvetenhet om historicitet, det vill säga medvetenhet om att historia är skapat i tid och rum och därför är kontextberoende, vilket kan betraktas som det övergripande målet med all historieundervisning i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken potential läroböcker i historia för årskurs 1-3 har att utveckla elevers historiemedvetande. För att uppfylla detta syfte används frågeställningarna Hur syns olika narrativ i lärobokstexterna? och På vilket sätt inbjuder lärobokstexterna till reflektion om historicitet?. Studiens teoretiska utgångspunkter är historiedidaktik, historiemedvetande, historicitet och narrativ. Historiedidaktiken, som handlar om hur historia förmedlas och förstås, fungerar som ett övergripande tankesätt som genomsyrar hela studien. Historiemedvetande, historicitet och narrativ utgör de perspektiv genom vilka studiens resultat genereras. Studiens empiri utgörs av textstycken från läroböckerna Boken om SO, PULS SO-boken, PULS Historia Forntiden, Hitta historien och Nyfiken på historiens familjer. Dessa valdes genom ett målstyrt icke-sekventiellt urval. Vidare genomfördes analysen med en deduktiv ansats eftersom empirin analyserades utifrån ett förutbestämt ramverk. Detta ramverk togs fram genom en operationalisering av begreppen historicitet och narrativ, vilka i sin tur genererade två typer av narrativ som eftersöktes i läroböckerna. Studiens resultat visar att läroböckerna på egen hand har begränsad potential att utveckla elevers historiemedvetande då det finns få inslag som inbjuder till elevers reflektion om tillkomst och perspektiv i historiska narrativ. Tidigare forskning inom området både bekräftar och motsäger denna studies resultat. Från studiens resultat dras slutsatsen att läraren har en avgörande roll för om läroböcker ska kunna bidra till utvecklingen av historiemed

Den här studien syftar till att undersöka läroböckers språkhistoriska innehåll utifrån språklighistoriemedvetenhet, hur innehållet kopplas till kursplanen i svenska, samt vilka materiallärare använder sig av i undervisning av språkhistoria i högstadiet. För att besvara dessa frågor har en läromedelsanalys och enkätstudie utförts. Läromedelsanalysen utgår från kategorierna: epoker, språkliga släktband, språkliga nivåer samt språkets milstolpar. Resultatet visar att läroböckerna till viss del drar kopplingar mellan dåtid och nutid, men om avsikten är att skapa en större samtidsförståelse med hjälp av det är oklart. De tre läroböckerna har olika omfattande språkhistoriskt innehåll, där både styrkor och brister har hittats i analysen. Läroböckernas språkhistoriska innehåll förhåller sig till kursplanens syfte och centrala innehåll, och beskriver i olika utsträckning språkets utveckling. Enkätstudien visade att lärare använder en blandning läromedel i sin undervisning av språkhistoria. De kombinerar olika läromedel för att skapa en helhet i undervisningen. Resultatet visade också att läroboken fortfarande har en plats i undervisningen av språkhistoria. Slutsatser av denna studie visar att läroböckerna på olika sätt saknar innehåll som kan främja språkligt historiemedvetande i ämnet, samt att läroboken fortfarande används i undervisning av språkhistoria, men ofta i kombination med andra former av läromedel för att komplettera ämnesinnehållet.

To meet history in the archives can give a feeling of contact and closeness to the past. It can awaken a joy and interest for the subject of history. The power of the primary sources in the archives is something that could be used in historical education to not only arouse a joy for a lifelong learning but also for the understanding of the past. In order to make students develop their idea of history they need to encounter and work with primary historical sources. This also aligns with the Swedish curriculum for the subject of history as it says that the history education should give students an insight to historical methods. It also states that students should meet sources and artifacts that reflects human living conditions throughout history. The aim of this study has been to showcase the cooperation between Swedish history teachers in high school and the archives. It also studies the educational value and benefits of that cooperation. Our preconceived idea, and our own experience, has been that a lot of teachers aren't aware of the power of the archives and that the archives aren't aware of the needs that teachers and adolescents have. The study shows that this is partly true, but also highlights the parts of the collaboration that works well. This study has a qualitative approach and its method has been semi-structured interviews with both teachers and the staff of several archives. To find these informants we have used Arkivpedagogiskt Forum, a platform that connects staff in the archives who conduct educational work. The teachers of this study have been selected from our personal connections. The study’s contribution is twofold. Firstly it provides an insight to the cooperation that exists between archives and teachers today in Sweden. It shows what teachers want from the archives in order to make the cooperation more efficient, as well as the parts of the cooperation that works very well. Secondly, it shows that archives do have an enormous potential in hist

Kursplanen för historia har fått en del ändringar mellan Läroplan för grundskolan,förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) och Läroplan för grundskolan,förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Lgr22). I den rådande läroplanen har historiskakällor tilldelats en större roll medan historiska platser inte har en lika stor del.Litteraturstudiens syfte är att belysa hur elevers inlärning påverkas av användandet avhistoriska källor och historiska platser. Studien vill även ta reda på hur lärare kanundervisa med hjälp av historiska källor och historiska platser. Litteraturstudien utgör enforskningsöversikt, där aktuell forskning har analyserats och sammanställts. Resultatetvisar att det finns stora fördelar för elevers lärande och historiemedvetande genom attanvända sig av historiska källor och historiska platser i historieundervisningen. Resultatethar även visat att historiska källor och historiska platser kopplat till haptik bidrar till enhistorisk förståelse. Studien ger även förslag på olika metoder som lärare kan använda sigav för att inkludera historiska källor och historiska platser i undervisningen.

This study examines how history teachers in upper secondary schools approach the teaching of contemporary history, focusing on the period from 1991 to the present. The aim is to investigate the content of this teaching, the motivations behind it, and the perceived opportunities and challenges. Using Ronald W. Evans' typology of historical perspectives, the study also seeks to identify which views of history are most prevalent in contemporary history teaching. Data was collected through a combination of surveys and semi-structured interviews with history teachers. The results reveal that the teaching of contemporary history differs from regular history instruction, with a stronger emphasis on global events and conflicts. Teachers with a relativistic view of history, who promote a global perspective and prioritises students' interests, are particularly advantaged using contemporary history in this context. In contrast, those with a narrative perspective, who prefer a chronological and Eurocentric approach, face more challenges, particularly regarding time constraints and the use of materials. The study highlights that teachers' selection of topics and methods is heavily influenced by students' interests and current societal debates, contrasting with the more rigid structure of traditional history teaching. Overall, contemporary history teaching enhances students' historical consciousness by connecting past events with current issues, although it requires students to have a foundational understanding of the historical events discussed. The study concludes that a relativistic perspective is best suited for teaching contemporary history, given its adaptability to current global contexts and its alignment with students' interests.

The purpose of this study is to describe and analyze the use of local cultural heritage as a teaching resource in Sweden’s primary school (grades f-3). Additionally, we aim to gain an understanding of how, or if, this teaching differs between schools, with the hope of identifying patterns that could account for the varied approaches to instruction. This study employs a combination of qualitative and quantitative methodologies. We conducted interview studies with four teachers who teach in different grades and at different schools within the municipality where the study was conducted. Additionally, we interviewed an antiquarian at the local museum. As a complement to the interviews, teacher surveys were administered. Furthermore, we conducted student surveys to examine students' perceptions of the use of cultural heritage in their education. Finally, we conducted two observations: one of regular classroom instruction and another of a field trip to the local museum. The study found that field trips and the use of artifacts generate significant interest and engagement among students. We can conclude that these methods enhance students' historical awareness and contribute to improved historical literacy. Instruction varies depending on the school's geographical proximity to the cultural heritage. The geographical distance appears to be the primary barrier, leading to additional obstacles such as time and cost constraints due to longer travel distances and higher transportation expenses. Schools in rural areas less frequently organize field trips compared to centrally located schools. Rural schools tend to focus more on local narratives than central schools., Syftet med denna undersökning är att beskriva och analysera användningen av det lokala kulturarvet som undervisningsresurs i årskurs f-3. Vi vill också få en uppfattning för hur, eller om, denna undervisning skiljer sig mellan skolor och hoppas på så sätt kunna upptäcka mönster, vilka skulle kunna vara orsaker till den varierade undervisningen. Detta har undersökts med hjälp av en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Vi har genomfört intervjustudier med fyra lärare vilka undervisar i olika årskurser och på olika skolor utspritt i den kommun studien genomförts i. Vi har också intervjuat en antikvarie på det lokala museet. Som komplement till intervjuerna har vi också genomfört lärarenkäter. Dessutom har vi utfört elevenkäter för att undersöka elevernas uppfattning av användningen av kulturarvet i undervisningen. Till sist har vi gjort två observationer. En av dem i vanlig klassrumsundervisning och av ett studiebesök på det lokala museet. I undersökningen har det konstaterats att studiebesök och användandet av artefakter väcker stort intresse och engagemang hos eleverna och vi kan dra slutsatsen att dessa metoder utvecklar elevernas historiemedvetenhet samt bidrar till ett bättre historiebruk. Undervisningen varierar beroende på skolans geografiska placering i förhållande till kulturarvet. Det geografiska avståndet verkar vara det största hindret men vilket också ger upphov till fler hinder som tid och ekonomi då resan blir längre och transporten dit kostar mer. Skolor på landsbygden gör mer sällan studiebesök i jämförelse med centralt belägna skolor. Skolorna på landsbygden fokuserar mer på lokala berättelser än vad centrala skolor gör.

Studiens syfte är att undersöka lärares definition av och attityder till begreppet historiemedvetande samt vilken betydelse lärare anser att skönlitteratur har och hur den används i undervisningen för att främja elevers utvecklande av historiemedvetande. Syftet konkretiseras med fyra frågeställningar som berör lärares uppdrag att utveckla elevers historiemedvetande och arbete med skönlitteratur. En kvalitativ enkät används för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Enkäten distribuerades digitalt till målgruppen för studien som är historielärare för årskurs 4–6. En tematisering av empirin utförs och analyseras sedan utifrån Biestas (2011) tre dimensioner och Rüsens (2005) fyra underkategorier av historiemedvetande. Resultatet tyder på att begreppet historiemedvetande inte är helt lätt för lärarna att definiera men kan trots det kategoriseras enligt Rüsens (2005) fyra kategorier som blir underordnade kategorier av historiemedvetande som stort. Historiemedvetande består av reflekterande förmågor som kan vara svåra för eleverna att utveckla i de fall de inte kan hänga upp sina kunskaper på något de kan relatera till. Resultatet tyder även på att skönlitteraturen kan ha en betydelse i historieundervisningen om det i undervisningen inkluderas ett före, under och efterarbete kring det lästa. Detta visar även på att skönlitteratur som media är ett tidskrävande arbetssätt men är behjälpligt vid elevernas utveckling av ett historiemedvetande., Pedagogiskt arbete, inriktning SO

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

This dissertation examines three family history research experiences as public pedagogical spaces, analysing the narratives presented and participants’ negotiations with these. In the context of enhanced digitalisation and rapidly developing technologies, disturbances in the form of pandemics, hackers, and wars remind us of the instability of the present, raising existential questions and reinforcing the desire to anchor oneself in the past. Despite this growing interest, academic research focusing on family history is sparse. This dissertation project is unique in its focus on a Swedish context, the selection of three specific family history experiences as case studies, and its use of a public pedagogical perspective examining relational learning beyond formal institutions intrinsically woven within the fabric of society. This dissertation uses three case studies as reflections of more extensive experiences of the phenomenon of interest in family history and the past. These include the Swedish family history television series Allt för Sverige’s previous contestants’ narratives, the results from four genetic ancestry testing companies, and participants’ narratives from two Swedish non-formal family history research courses. Analysing these further within this compilation dissertation engages a conceptual framework consisting of Rüsen’s historical narrative typology, Hall’s decoding/encoding model, and Ellsworth’s use of Public Pedagogy as relational and facilitating transitional spaces for knowledge in the making. An emphasis on the process of pedagogy, rather than the product of knowledge, is prominent in this hermeneutic phenomenological study and reflects the concept of Bildung as the cultivation of the whole person. The findings reveal a more complex picture of family historians, history, and family history research experiences than what is often portrayed. Participants deem not only the effervescent or exceptional findings and activities valuable, but the every, I denna avhandling undersöks tre släktforskningsupplevelser som utgår från en svensk kontext och fungerar som exempel av det som på engelska kallas för public pedagogical spaces. Avhandlingen analyserar vilka narrativ som framträder och deltagarnas förhandlingar av dessa. Ökad digitalisering och snabbt utvecklad teknik påminner oss om hur instabil samtiden är. Problem och utmaningar i form av pandemier, hackerattacker och krig väcker existentiella frågor och underblåser människors strävan mot att förankra sig i det förflutna. Dessa tendenser förstärker även behovet av att studera släktforskning vetenskapligt vilket ännu inte fullt ut återspeglas av det växande intresset. I avhandlingen ses public pedagogy som relationellt lärande bortom formella institutioner men nära sammanvävt med samhället. Det omfattande intresset för släktforskning och det förflutna representeras i denna avhandling av tre fallstudier. De inkluderar narrativen hos deltagare i den svenska släktforsknings-tv-serien Allt för Sverige, resultat från fyra genetiska släktforskningsföretag samt deltagares narrativ i två svenska icke-formella släktforskningskurser. För att analysera dessa används ett konceptuellt ramverk bestående av Rüsens historiska narrativa typologi, Halls encoding-/decodingmodell och Ellsworth användning av public pedagogy som relationellt och format av vad Ellsworth benämner transitional spaces i byggandet av kunskap. Centralt i denna hermeneutisk-fenomenologiska avhandling är betoningen av den pedagogiska processen, snarare än kunskapen som produkt, vilket återspeglas i användandet av begreppet Bildung som kultivering av hela människan. Resultaten ger en mer nyanserad bild av familjehistoria, historieintresse och släktforskningsupplevelser än den som ofta presenteras. Deltagarna anser inte bara att de extraordinära resultaten och aktiviteterna som värdefulla, utan även att det vardagliga uppfattas som betydelsefullt och bidrar till utvecklingen av förståelse och mening. Oavsett de, The three original papers are interleaved in the thesis text. All are published under Creative Commons licenses.

The purpose of my investigation is to see if and, if so, how teachers for the younger ages work with local history as a resource in history teaching. And if the teachers believe that the use of local history gives a greater historical awareness and makes it easier to remember the knowledge when the teaching becomes closer to the students compared to the more nationally adapted textbook.The focus is on the concepts of historical awareness, time perspective and place identity.The method I used is semi-structured interviews with teachers. I even took part in their planning, how they carried out the teaching and assessed it, based on the teachers' own stories. I have also analyzed the curriculum for the history subject and the textbook used as a basis.The results of the work are linked to previous research results and strengthen the previous theories that concrete teaching where the students are more involved and can relate to their local environment strengthens their awareness of history and gives a greater interest in their own history and in their home village.The survey is important when teachers plan their teaching in the subject of history and can give inspiration to how the teaching can be carried out to increase students' knowledge and commitment to the subject in both a national and a local context.

A central aspect of Swedish history teaching is to develop one's ability to use history and to develop historical awareness. As a support for the teacher, there are several different textbooks, but the content may differ in terms of both factual knowledge and methods. With this as a starting point and with focus on using history, the purpose of this essay is to investigate how source management can be applied to different historical events and people, as well as how historical awareness can be developed with the help of different thinking tools. The questions that will be answered are which people and events the books cover withthe source management chapters that exist, how source management methods can be applied to this course of events and how historical awareness can be developed through these books.The method that will be used is a qualitative content analysis to analyze and interpret theteaching books. To examine these issues, Peter Seixa's thinking tool guide and Niklas Ammert's learning material theory will be used as the theoretical framework. With the help ofthese, the content must be assimilated to investigate how the development of historical thinking. Based on previous research, there are abilities and knowledge students must develop through history teaching, but how textbooks can be used is not presented to the same extent.

Detta är en studie som granskar hur läromedel och undervisningsmaterial främjar historiemedvetande och historisk empati genom dess historiebruk och samspel mellan textinnehåll och semiotiska modaliteter. Syftet med studien är att granska vanligt förekommande läromedel och undervisningsmaterial, som används i historieundervisningen i grundskolans årskurs 1–3, för att analysera hur de främjar historiemedvetandet och den historiska empatin hos elever. Genom historiemedvetande, som förmåga, ska elever kunna reflektera och diskutera olika händelser i relation till olika tidsdimensioner utifrån jaget. Genom historisk empati, som förmåga, ska elever kunna leva sig in i andra människors livsvillkor och värderingar, i förhållande till de kontexter som de levde i. Historiebruk avser på vilket sätt historia förmedlas utifrån dess syfte och mål. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: historiskt tänkande (Gibson, 2021; Nordgren 2019; Karlsson & Zander, 2014; Johansson, 2014; Huijgen et al., 2016), historiemedvetande (Thorp & Törnqvist, 2017; Rudnert, 2019; Johansson, 2014; Nordgren, 2016; 2019; Karlsson & Zander, 2014), historisk empati (Stymne, 2017; Karlsson, 2021; Huijgen et al., 2016; Endacott & Brooks, 2013; Thorp, 2016), historiebruk (Nordgren, 2016; Stymne, 2017; Thorp, 2016; 2017, Ammert, 2010; Karlsson & Zander, 2014). Forskare har försökt att definiera och forska utifrån studiens begrepp för att studera hur dessa begrepp som kognitiva förmågor synliggörs, främjas och bedöms. Majoriteten av forskning som gjorts är på äldre elever och lärares undervisning genom klassrumsobservationer och/eller intervjuer. Det saknas relevant forskning på hur läromedel och undervisningsmaterial kan främja förmågorna i de yngre årskurserna. De centrala begreppen, historiemedvetande, historisk empati och historiebruk utgör, i kombination, med det socialsemiotiska multimodala perspektivet studiens teoretiska ramverk. Tillsammans skapar de tolkningsverktyg fö

The genocide in Srebrenica is described as "UN's darkest hour" and is the largest genocide in modern time after the Holocaust. 2020 marks the 25th year anniversary since the genocide took place in Srebrenica. The purpose of this study is to answer how history teachers present genocide in their teaching and how teachers discuss the genocide in Srebrenica. This study is based on a qualitative method through data collection that is obtained from interviews with five different teachers who work in Swedish schools. The study's theoretical frame of reference is based on historical awareness, use of history and non-use of history to promote understanding of teaching choices and teaching methods. This study presents that the teachers use students' emotions through discussions and movies when depicting genocide. The Holocaust is presented as the premiss of the teaching regarding genocide. The genocide in Srebrenica is only mentioned or exemplified in connection with, and in relation to, other genocides such as the Holocaust. The teachers confirm that there is a lack of time, uncertainty, and knowledge regarding the genocide in Srebrenica. The consequence of this is that a large part of the society neither relates to nor barely knows about this genocide. Europe's and the UN's biggest stain becomes hidden, and the victims do not get the attention and justice they deserve. When ignorance exists in relation to the genocide in Srebrenica, we will not be able to reach the message that is often associated with The Holocaust - Never again.

This masters thesis examines children of Holocaust survivors otherwise known as second-generation survivors. The aim is to research how memories from a traumatic past, which affected the survivor’s parents during the Holocaust, lives on and continues to affect the lives of those who were not there to experience them. The study examines the life stories presented by children of Holocaust survivors in Swedish journalist and author Bernt Hermele’s podcast Överlevarna –Andra generationen (English translation Survivors – Second-Generation). The study approaches the second-generation survivor’s life stories via a theoretical framework that combines Jörn Rüsens theory of historical narrative and Marianne Hirsch concept of postmemory. By using this new theoretical approach to children of survivor’s life stories the study manages to investigate how the past become and remain important for children of survivors. From the analysis several results surrounding how, the past remains relevant can be discerned. Firstly, that the second-generation survivors in Sweden exhibits a postmemory. This postmemory however should not always be interpreted as traumatic and does not over necessarily overshadow other joyful family memories. The children of survivors negotiate their identity as second-generation survivors and there is no uniform answer to what it actually means to be a second-generations survivor. The main identity discussed by the second-generation is their Jewish identity. However, their Jewish identity does not mainly come from religious beliefs but rather from their relationship to their parents and their parent’s behaviour during childhood. Due to their postmemory, some second-generation survivors show a continuous search for their parents and their parent’s stories. In lack of answers, they use experiences from the present that can be interpreted and applied on their parents for increased understanding of them. This phenomenon can be referred to as postmemory-continuity. La

I läroplanen för grundskolan och fritidshemmet är det framskrivet att elever i F-3 ska arbeta med den historiska tidslinjen men även utveckla deras historiemedvetande. Syftet med studien är att undersöka hur F-3 lärare resonerar kring deras arbetsätt när de arbetar med den historiska tidslijen samt hur de resonerar kring att utveckla elevers historiemedvetande. Den metod som använts inom studien är en semistrukturerad intervju som genomförts digitalt. För att kunna analysera det insamlade materialet har vi använt tematisk analys vid bearbetningen. Resultatet visade att de intervjuade lärarna hade olika sätt resonera kring begreppen inom arbetet med historiska tidslinjen. Begreppet historiemedvetande var ett begrepp som vissa av lärarna kände till och andra inte. Men det som märktes vid analysen var att lärarna på ett eller annat sätt arbetade med historiemedvetande utan att benämna begreppet i undervisningen. Efter bearbetningen av intervjuerna framkom det flera olika arbetssätt som används av F-3 lärare när de arbetar med den historiska tidslinjen. Det framkom även att informanterna inte alltid kände till ordet historiemedvetande däremot beskrev dem olika faktorer som visade att de arbetade med att utveckla ett historiemedvetande.

The purpose of this study is to compare how pre-service teacher students describe historical consciousness, concerning if they are studying their first or last history course. The concept historical consciousness was chosen because of its central role in the Swedish curriculum for the history subject. To achieve the study’s purpose eight pre-service teacherswere qualitatively interviewed. Five of the eight students studied their first history course, while the remaining three studied their last history course. The two theories that made up the theoretical framework of the study was Rüsen’s three principles for narrative competence as well as Jensen’s five processes of historical consciousness. The result of the studyshows that a clear majority of the students described historical consciousness as a method of learning from historical mistakes. This trend was clear with both groups of students. This study also shows that a majority of students had difficulties with the future’s role in historical consciousness. One out of the eight students made clear and continuous references between the three tenses past, present and future. The result reveal that the teacher education should focus more on the three tenses past, present, and future in relation to practical teaching situations. This to make historical consciousness more practical for the student teachers.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur Lödöse museum arbetar för att nå ut till skolor. Syftet är att beskriva och analysera museipedagogers arbete för att nå ut till skolor med fokus på hur Lödöse museum skapar en relevant verksamhet för skolor och historieundervisningen. För att finna svar på hur Lödöse museum arbetar har jag använt mig utav en fallstudie. En fallstudie handlar om att studera ett enskilt fall. Syftet är att jag som undersökare kan upptäcka nya kunskaper och insikter som inte hade uppenbarats genom en masstudie. För att få svar på syftet har jag använt mig utav metodvalen: Dokument Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023, rapporten Jämlik Kultur 2016-2017, intervju av museipedagog och observation. Resultatet av metoderna resulterade i en samstämmighet kring visionen om att nå ut till alla skolor i 49 kommuner, samt att Lödöse museum har ett rikt utbud för att kunna levandegöra skolans historieundervisning., This thesis is a description of how the Lödöse Museum works to reach out to schools. The aim is to describe and analyze the work of museum educators to reach out to schools, with a focus on how the Lödöse Museum works, I have used a case study. A case study is about studying an individual case. The purpose is that I, as a researcher, can discover new knowledge and insights that had not been revealed through a mass study. In order to get answers to the purpose, I have used the method choices: The document Cultural Strategy Västra Götaland and Regional Cultural Plan 2020-2023, the report Equal Culture 2016-2017, interview by museum educator and observation. The results of the methods resulted in a consensus on the vision of reaching out to all schools in forty-nine municipalities. Where Lödöse Museum has a rich selection to be able to bring the school´s history to life.

The purpose of this study is to analyse the 2021 video game The Forgotten City from a historical didactical theoretical framework. The study aims to highlight how the game can contribute to the players historical consciousness with its digital recreation of ancient Rome. The method used for analyzing the video game was a playthrough of the game with careful notetaking that was then analyzed with a qualitative method. The result of this analysis found many interesting aspects of how the game can contribute to the players historical consciousness. The game utilized moral-philosophical debates, an epistemological immersion in the game world, and a digital museum like presentation of history. The main problems that were identified was that there is no clear distinction between pure fiction and history which can lead to players without a historical framework of ancient Rome to assume that fiction is historical fact. Finally, the study presents a use case for how a video game like The Forgotten City can be used in a Swedish classroom setting.

The purpose of the study is to investigate teachers' experiences of developing cooperation and participation with students in history teaching in order to strengthen students' learning. The goal is particularly interested in understanding what collaboration and participation are in history teaching according to teachers'experiences and which methods are used to achieve this. In addition, it examines what conditions are needed for this to be achieved. Finally, it is also examined whether challenges can arise in order to create cooperation and participation in history teaching. The study is based on a semi-structured qualitative interview method with three teachers. The teachers are from two upper secondary schools and one secondary school in Sweden. The result shows that cooperation and participation can be achieved in different ways, but that the concepts relate to each other. What perhaps appeared surprising was that the relationship with the students was emphasized more than the methods themselves, which were quite basic. Another decisive factor that stood out was the teacher's ability to find inputs for the student and make personal connections to the history subject. When the teacher found the entrance, participation and cooperation also increased. The teacher's passion for the profession was also something that influenced the students' participation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i årkurserna f-3 i Sverige gör historieundervisningen mer levandegörande genom sina arbetssätt, val av material, samt vad för hinder som lärarna anser finnas för att arbeta mer praktiskt och elevnära. Detta i syfte med att undersöka hur lärarna gynnar elevernas kunskap och historiemedvetenhet. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer utav fem lärare i lågstadiet, en av dessa arbetar idag som lärare i mellanstadiet. Dock har hen varit lärare i lågstadiet i flera år och ansåg således att hens erfarenhet är fördelaktig. Alla lärare arbetar inte på samma skola och inte i samma län, således går det inte att generalisera resultatet till hur det ser ut överallt i Sverige. Dock finns det en generalisering kring lärarnas tankar kring begreppen historiemedvetenhet och levandegörande, genom praktiska moment och elevernas sinnen. Undersökningen visade att lärare antyder att ett levandegörande arbetssätt är fördelaktigt i undervisningen och hur den gynnar historiemedvetenheten hos elever. Dock använder inte alla lärare samma tillvägagångssätt för att levandegöra undervisningen, även om de hade velat göra det., The purpose of this thesis was to investigate how some primary school teachers, grade F-3 make history teaching more “alive” through their choice of methods, materials, and what obstacles the teachers consider there to be when it comes of using practical and “student-oriented teaching” teaching. Thus, the purpose is also to investigate how the teachers will further the students’ knowledge and historical consciousness. The outcome of the survey was collected and carried out through qualitative interviews with five primary school teachers, one of whom works as a middle school teacher today. However, they have beforehand worked as a primary school teacher for several years and I consider their experience to be beneficial to the survey. The teachers work in different schools and counties, which means that the survey cannot be generalized on how teachers experience the use of practical teaching methods to benefits students’ historical consciousness in Sweden. However, the teachers’ thoughts about the concept of historical consciousness and enlivening education, through practical education and the students’ senses can be generalized. The surveys outcome showed that teachers suggested that an enlivening education is beneficial in teaching method for students’ knowledge. Nevertheless, not all teachers use the same approach to make the education enliven, even if they want to.

Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur f-3 lärare ser på yngre barns förmåga att förstå historia samt hur de undervisar för att utveckla elevernas historiska kunskaper och ämnesförståelse. Detta genom att med semistrukturerade intervjuer fråga två lärare om hur de väljer att planera och undervisa i ämnet för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla ett historiemedvetande. Detta tillvägagångssätt gör dock att resultatet inte går att generalisera. Resultatet kan tolkas som att de båda lärarna strävar efter att möta det centrala innehållet för att eleverna ska nå målen inom ämnet och få en så god kronologisk överblick som möjligt. Men att mycket av den utvecklingspsykologiska tanken kring hur yngre barn kan tillägna sig historieundervisningen verkar leva kvar., The purpose of this thesis was to try to investigate how f-3 teachers view younger children's ability to understand history and how they teach to develop students' historical knowledge and subject understanding. This by using semi-structured interviews to ask two teachers about how they choose to plan and teach the subject in order to create conditions for the students to develop a historical consciousness. However, this approach makes the result impossible to generalize. The result can be interpreted as the two teachers striving to meet the central content in order for the students to achieve the goals within the subject and get as good a chronological overview as possible. But that much of the developmental psychology idea about how younger children can acquire history education seems to remain.

The purpose of this study is to explore how six history teachers in the later years of primary school teach about military conflicts. The aim is also to explore how the teachers are teaching to develop the students’ historical consciousness. The method used in this study is semi-structured interviews. The result of the study has been analyzed based on Jörn Rüsen´s typologies and principles for historical consciousness. The result has also been analyzed in relation to the previous research available. The results show that the teachers feel that teaching about military conflicts extract a particular interest from the students, where they also bring more of their own perceptions, thoughts and experiences to the classroom compared with teaching other content. Since the Russian invasion of Ukraine this has become particularly noticeable. The teachers describe military conflicts as a content that makes connections between the past and the present especially visible. The methods that the teachers use vary, but notably causality is used to achieve the purpose. Time constraints pose as a challenge for teachers to succeed in teaching. The conclusions are that military conflicts can in many ways be seen as good content to develop students’ historical consciousness, but there are challenges like time limitations and that the future perspective is not dealt with to the same degree as past and present. However, events with high topicality which are close to the students in terms of time and place make the teaching feel more meaningful. Historical consciousness is a complex concept that would need to be clarified in the curriculum in order to provide a more equal education to the students.

Vi har i detta arbete undersökt vilka syner på framtiden svenska elever har på integrationen av romer i det svenska samhället. Vi har också undersökt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor. Rent teoretiskt har vi huvudsakligen utgått från Reinhart Kosellecks två begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont, Jörn Rüsens fyra berättelsetypologier, samt David J. Staleys olika tidssyner. Som metod har vi genomfört en dokumentstudie och innehållsanalys av 63 elevsvar på en fråga från det nationella provet i historia från 2014 som berör begreppen kontinuitet och förändring. I innehållsanalysen kodades elev svarar och analyserades utifrån ett antal narrativa teman som korresponderar med Rüsens berättelsetypologier. Våra resultat visade att de flesta elever hamnade på de traditionella och exemplariska kompetensnivåerna, medan en väldigt liten andel hamnade på den högsta genetiska kompetensnivån. Den lägsta kompetensnivån präglades av en tydlig uppdelning i “vi och dem”, vilket skulle kunna tyda på framtida problem vad gäller jämlikhet och demokratiska värderingar. Vad gäller flickor och pojkar så hamnade fler flickor på den genetiska kompetensnivån, samtidigt som de flesta flickor och pojkar hamnade på någon av de lägre kompetensnivåerna. Våra slutsatser är att många svenska elever har svårt att använda begreppen kontinuitet och förändring för att argumentera för hur integration kan se ut i framtiden.

Hur kan man arbeta med film i skolan? Och hur gör man det bra? Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka vilka användningsområden film har i undervisningen och vilka fördelar, nackdelar och fallgropar och problem det kan medföra. Detta görs för att ge lärare stöd i att göra bättre och mer medvetna avvägningar för att kunna ta bättre motiverade beslut i sin undervisningsplanering. Frågorna i detta arbete har varit följande: 1. Vilka fördelar har filmen som undervisningsmedium? 2. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? 3. Vilka användningsområden kan film ha i undervisningen? Litteraturen har valts ut efter kriterierna att den ska vara forskning på lägst licentiatnivå, behandla undervisning på högstadiet och gymnasiet och behandla spelfilm. Urvalet har analyserats och kodats och kategoriserats i omgångar och mynnat ut i fem olika kategorier för användningsområden, vilka innefattar såväl positiva som negativa aspekter av dessa i undervisningen. I resultatet framkommer det att film antingen används som ett kompensatoriskt verktyg för läsning, eller som en illustration för att levandegöra, illustrera och/eller jämföra. Film används också som ett analysobjektför genrekunskap, filmteknik och källkritik. Vanligast användes film som ett engagerande medium för att skapa känslor och tankar, samt ge upphov till diskussioner, meningsskapande och identitetsskapande. Film användes också som annat/övrigt, närmare bestämt utfyllnad, underhållning, belöning och motivering. Av dessa användningsområden belyses också filmens positiva egenskaper i undervisningen, men denna undersökning har kommit fram till att det krävs för- och efterarbete för att filmtittandet ska gynna lärandet. Lärare bör vara filmtekniskt kunniga för att kunna understryka att en filmatisering inte fullt ut är en korrekt återgivning av något. Lärare måste kunna skapa stödstrukturer för att filmen ska bli begriplig för undervisningenssyfte. Att vara medveten om elevernas förförståelse för det

The work covered in this essay is based on research in the areas of history, historical consciousness and use of history based movies in education. The purpose of this essay is to answer the question “ What does research tell us about the use of movies in education to develop a historical consciousness?”. One of the main goals for the school and the subject history is to get the students to develop a historical consciousness, but we wanted to search for different ways to reach that goal and what consequences it has. We have analyzed several theses such as doctoral theses and studies during our work with the essay. We discovered how the students could feel through watching a movie with historical context and how education could benefit from that but also what types of risks it could deal with. Students could create a better historical consciousness if the right movie was provided to them. Also interesting results as the emotions they feel during the movies, as they put themselves in the perspectives of historical events and historical figures. But there were also other aspects of how the students could get lost in the movie and therefore miss the whole point of it. The conclusions that we could draw was that movies do have an impact far greater than we could believe, that students can put themselves in a different time and place and use that for our time being and the future, but it's not always guaranteed that they would do that and that is something you always have to keep in mind.

The purpose of our degree project is to create an understanding of how three history textbooks and the textbook publishers make use of the use of history. The questions that we have started from are: How is the use of history presented in the textbooks? Is the depiction of history use the same between the books? When we were investigating we used the method called text analysis, and we analyzed the textbooks SOL NOVA HISTORIA 9, Utkik historia 7-9 and Fundament historia 7-9. When we have analyzed we have used books on theory by professor of History Klas-Göran Karlsson and professor of social sciences didactics Kenneth Nordgren. The conclusion of our degree project is that the history textbooks seem to have traces of both our theorists but Klas-Göran Karlsson's theory is the one that has more room in comparison to Nordgren. The reason is because the history books' description of different ways of using history is often closer to Karlsson's typology than to Nordgren´s. We can also see this because one of the books has used one of Karlsson's typologies, the moral use of history. An example of a similarity that we have seen between the books is that the use of history is a conscious act that people or groups do in order to achieve their purpose. Another similarity is that the books use similar examples when it comes to using history. An example with a similar theme between the textbooks are on the usage of ancient history such as Alexander the Great and how the use of history has an impact on Macedonian and Greek identity today. An example of a difference between the books, is that the use of history is given different amounts of space. Another example of a difference that we have seen between the books is that one of them has mentioned in its description of the use of history that history can also be used unconsciously. This is interesting because our theorists have described the use of history as a conscious act.

Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet enligt Grundskolans kursplan (Lgr 22) ska utveckla hos eleverna: förmågan att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

The purpose of this thesis is to investigate interculturality in history as an idea and practice. Two overarching research questions are raised, each concerning the theoretical and practical levels: How can history, as a field of knowledge and teaching, be related to intercultural learning as a normative practice? What obstacles and opportunities for teaching and learning emerge when intercultural historical learning is the goal? This thesis comprises four published studies. Through a hermeneutic process, the aspects of interculturality and history are investigated as interplays between theory and empirics and between generic outcomes and specific cases. Cases from three Swedish upper secondary history classrooms provide data. They are analysed narratively, using both analytical tools based on the theories of historical consciousness and historical thinking, as well as the framework of threshold concepts. Utilising the theory of powerful knowledge, interculturality, as a normative and extrinsic goal, is brought together with history as a dynamic body of knowledge. In the thesis, I argue that interculturality in history teaching is best understood as a shift in perspectives, adopting a specific gaze on historical narratives. The identified obstacles relate to the normativity of interculturality, the methodological nationalism of history and the pedagogical risk of fragmentation and deconstruction. A major result is the potential to construct complex, multidirectional narratives centred on cultural encounters and migration processes, which combine temporal and spatial layers to open the past for intercultural connections. There also seem to be specifically productive learning situations and liminal spaces in which students acquire new subject understandings. Finally, in a systematic approach, a didactic model of intercultural historical learning is presented, constituting the final, but still provisional, hermeneutic loop of the research project., Elever i dagens skola lever i en tid präglad av kulturell mångfald och rörelser av människor, vilket ställer samhället inför utmaningar. Denna avhandling menar att historia som skolämne har något värdefullt att tillföra för att rusta elever att förstå och orientera sig i en mångkulturell värld. Samtidigt finns inneboende spänningar i historieämnets möte med det mångkulturella samhället som blockerar denna potential. Tidigare berättelser om vad det innebär att leva i samhället tycks inte längre spegla den verklighet vi lever i. I avhandlingen undersöks vad interkulturalitet i historia kan vara som idé och praktik genom fyra studier. Studierna följer på varandra i en hermeneutisk process där teoriutveckling samspelar med praktiknära fallstudier från historieundervisningens klassrum. Avhandlingen argumenterar för att interkulturalitet i historieundervisning bäst förstås som en perspektivförskjutning, ett erövrande av en specifik blick där interkulturalitet och historia ger varandra färg och olika tidsliga och rumsliga lager möts och kan öppna det förflutna för interkulturella kopplingar. Hur detta kan möjliggöras, liksom vilka svårigheter som kan uppstå, diskuteras i bokens kapitel. Slutligen föreslås för läraren en praktisk didaktisk modell för interkulturell historieundervisning.

Historia ska i gymnasieskolan utveckla elevers förmåga att använda historien som en referensram för att bättre kunna förstå sin samtid och därmed även sin framtid. Detta kallas även för historiemedvetande. I detta sammanhang utgör en grund att förstå att vi människor är och har en historia. Nutidens människa är ett resultat av tidigare skeenden i historien. Samtidigt har nutidens människor olika behov och syften när vi vänder oss till historien för att finna referenspunkter där vi selektivt väljer relevant historia. Vi gör eller brukar historia. Vi är alltså både skapade och skapare av historien. Två sätt att arbeta med historia på härstammar utifrån denna insikt. Det ena sättet är genetiskt, vilket tar hänsyn till historiens utvecklingslinjer med fokus på historiska samhällen och människors utveckling. Perspektivet har sitt fokus i de historiska rötterna och förklarar sedan utveckling och kronologin framåt. Det andra sättet är genealogiskt, vilket vänder sig till historien med avstamp från nutiden. Här rör sig perspektivet baklänges från betraktarens tidshorisont för att svara mot specifika behov och intressen där historien kan ge svar och riktlinjer. Dessa två perspektiv har bägge sina egna fördelar och kan därmed komplettera varandra. Historiedidaktisk forskning menar att bägge dessa perspektiv behöver sammanföras i en då kallad dubbel tankeoperation Denna uppsats grundar sig på dessa två perspektiv och försöker genom elevsvar på skriftliga prov ta reda på i vilka sammanhang dessa två perspektiv synliggörs. Provfrågan som eleverna skulle svara på handlade om varför Adolf Hitler och nazismen blev populär i Tyskland samt vilka orsaker som föranledde själva maktövertagandet. Vad resultatet har kunnat visa på var att det genetiska perspektivet synliggjordes genom orsaksförklaringar och historiska strukturella sammanhang. Här lyfte eleverna bland annat den ekonomiska situationen i Tyskland, Versaillesfredens villkor och utpekandet av en syndabock. Den historiska fr

Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar utifrån intellektuella och fysiska artefakter i historieundervisningen? Hur beskriver F-3 lärare att elever utvecklar sitt historiemedvetande?Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med multimodala arbetssätt som pedagogiskt drama,lekpedagogik och skönlitteratur för att utveckla elevernas historiemedvetande? Detta är de forskningsfrågor som vi har undersökt i vår studie. Studiens syfte är att undersöka hur F-3 lärare förhåller sig till begreppet historiemedvetande och vilka arbetssätt de använder sig avför att utveckla elevernas historiemedvetande. Vi har undersökt om lärarna arbetar med multimodalt lärande i sin historieundervisning och valt att särskilt undersöka användandet i undervisningen av gestaltande arbetssätt som skönlitteratur, pedagogiskt drama och lekpedagogik. Vi valde att närmare undersöka användandet av dessa arbetssätt eftersom tidigare forskning har visat att arbetssätt som levandegör kunskapsinnehåll bidrar till utvecklandet av elevernas historiemedvetande. Inom ramen för vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem F-3 lärare för att ta reda på hur de arbetar i sin historieundervisning. Det empiriska materialet från dessa intervjuer ligger till grund för vårstudies resultat och besvarar tillsammans med tidigare forskning studiens forskningsfrågor.Studiens resultat visar att fyra av fem intervjuade lärare inte kände till begreppet historiemedvetande sedan tidigare. Vidare visade vår studie att det finns både skillnader och likheter mellan hur de intervjuade lärarna väljer att lägga upp sin historieundervisning. Det fanns däremot en gemensam uppfattning om att det finns fördelar med att arbeta med gestaltande arbetssätt och skönlitteratur i historieundervisningen. Både för att det bidrar till ett lustfyllt lärande och för att det utvecklar elevernas historiemedvetande där eleverna får en förståelse för hur dåtid, nutid och framtid hänger samman och att vi alla är med och påverkar framtiden samt

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14

Begreppet historiemedvetande återfinns i den inledande syftestexten för ämnet historia i grundskolan. Begreppet beskrivs vara inflätat i elevens förståelse för hur det förflutna samspelar med det nutida och ska ge eleven perspektiv på framtiden. Historiemedvetande är ett nyckelbegrepp i historiedidaktiken och har en roll i syftet med ämnet. Varierande benämningar på begreppet historiemedvetande enligt tidigare forskning och sökandet på hur undervisningen ska planeras för att främja utvecklingen av elevernas historiemedvetande föranleder syftet med föreliggande studie. För att uppnå studiens syfte där frågeställningar ämnar besvara hur verksamma lärare tolkar och använder begreppet historiemedvetande i mellanstadiet användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare. Resultatet analyserades utifrån valda teman som diskuteras i förhållande till tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet i resultats diskussionen. Resultatet till studien visar att det finns arbetssätt som gynnar elevernas historiemedvetande och att det finns utmaningar med att arbeta med begreppet. Arbetssätt som lärarna beskriver är att arbeta med närområdet, moment som innehåller diskussioner och att använda digitala verktyg. Utmaningar beskrivs vara när eleverna inte kan koppla sitt eget liv till svensk historia och att läromedel inte alltid tillgodoser möjligheten att utveckla elevernas historiemedvetande., The concept of historical consciousness is found in the introductory aim text for the subject history in middle school. The concept is described as intertwined in the pupil's understanding of how the past interacts with the present and should give the pupil a perspective on the future. Historical consciousness is a key concept in history didactics and has a role in the purpose of the subject. Varying names for the concept of historical consciousness according to previous research and the search for how teaching should be planned to promote the development of pupil's historical consciousness give rise to the purpose of the present study. To achieve the purpose of the study, where questions intend to answer how active teachers interpret and use the concept of historical consciousness in middle school, semi-structured qualitative interviews with five teachers were used. The results were analysed based on selected themes that are discussed in relation to previous research and the socio-cultural perspective in the results discussion. The results of the study show that there are working methods that benefit pupil´s consciousness of history and that there are challenges in working with the concept. The working methods that the teachers describe are to work with the local area, elements that contain discussions and to use digital tools. Challenges are described as being when pupil´s cannot connect their own lives to Swedish history and that teaching materials do not always satisfy the opportunity to develop historical consciousness.