Search

This study examines the role of non-normative sexuality in the construction of national images. It focuses on how non-normative sexuality affects and is affected by Swedish constructions of the image of Russia and, by extension, Sweden’s self-image. Employing queer, feminist, and postcolonial theories, and methodologically grounded in discourse-theoretical analysis with a queer sensibility, the dissertation explores what images of Russia are constructed, negotiated, and circulated in Swedish discourse. The material includes mass media, examples from popular culture, art, and the club scene spanning the period 1991-2019. The analysis draws on texts and images in the five largest Swedish dailies: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Expressen; video performances “Propaganda!” by Måns Zelmerlöw and “Folkkär” by Kamferdrops feat. Frej Larsson; visual arts projects, State of Mind by Axel Karlsson Rixon and Anna Viola Hallberg, as well as At the Time of the Third Reading by Axel Karlsson Rixon; and Baba Bomba Diskoteka, a series of club events held in Stockholm by a group of Russian-speaking friends. Analyzing the uses of non-normative sexuality across the material, the study focuses on aspects of space, temporality, and emotion. The study challenges the representational model of LGBTQ visibility by destabilizing the relationships between representation, visibility, and recognition, arguing for alternative conceptualizations of LGBTQ politics. The thesis finds that sexuality is central to shaping both hegemonic and counter-hegemonic discourses on Russia in Sweden. In hegemonic discourse, Russian LGBTQ individuals are cast into subject positions circumscribed by expectations of intelligibility and visibility, while Russia is constructed as backward and homophobic. This perpetuates Swedish sexual exceptionalism, reinforcing notions of responsibility and progress while oversimplifying the complexity of Russian LGBTQ lives. Counter-hegemonic disco, Avhandlingen undersöker betydelsen av icke-normativ sexualitet i skapandet av nationella bilder. Fokus riktas mot hur icke-normativ sexualitet påverkar svenska konstruktioner av Rysslandsbilden och den svenska självbilden. Med hjälp av queer-, feministisk- och postkolonial teori, samt en diskursteoretisk analys med queer sensibilitet som metod, utforskar avhandlingen vilka bilder av icke-normativ sexualitet och Ryssland som konstrueras, förhandlas och cirkuleras i svensk diskurs. Materialet består av artiklar från dagstidningar och kvällspress, exempel från populärkultur, konstprojekt och en klubb. Det sträcker sig över perioden 1991–2019. Analysen i det första analyskapitlet baseras på texter från de fem största svenska tidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Expressen. I kapitel två analyseras bilder från samma tidningar samt Youtube-videorna ”Propaganda!” av Måns Zelmerlöw och ”Folkkär” av Kamferdrops feat. Frej Larsson. Analyskapitel tre baseras på konstprojekt av svenska konstnärer: State of Mind av Axel Karlsson Rixon och Anna Viola Hallberg samt At the Time of the Third Reading / Vid tiden för den tredje läsningen av Axel Karlsson Rixon. I det fjärde kapitlet analyseras Baba Bomba Diskoteka, en serie klubbevenemang som ägde rum i Stockholm mellan 2017 och 2019, som arrangerades av en grupp rysktalande vänner. I analysen av materialet fokuserar avhandlingen på hur rumslighet, temporalitet och känslor spelar roll i konstruktionen av nationella bilder. Studien utmanar den rådande modellen av hbtq-synlighet (the representational model of visibility) genom att destabilisera förhållandet mellan representation, synlighet och erkännande. Vikten av alternativa konceptualiseringar av hbtq-politik framhävs. Avhandlingen finner att icke-normativ sexualitet spelar en central roll i formandet av både hegemoniska och mothegemoniska diskurser om Ryssland i Sverige. Inom den svenska hegemoniska diskursen om Ryssland placeras ryska hbt

Syftet med detta självständiga arbete är att belysa några transpersoners erfarenheter av sin röstanvändning samt sitt deltagande i sångundervisning. Undersökningen genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod där fyra transpersoner med erfarenhet av individuell samt gruppbaserad sångundervisningen intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet består av två olika utfallsrum; uppfattningar gällande röst samt uppfattningar gällande sångundervisning. I utfallsrummet gällande röst framkommer uppfattningar om att rösten är fundamental för ens identitet, att röstanvändning kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt att vissa faktorer i rösten som påverkar könsuttrycket är svåra att styra själv. Transspecifika erfarenheter vid röstanvändning som framkommer är könsdysfori, könseufori samt upplevelser av röstförändringar till följd av könsbekräftande behandling. I utfallsrummet gällande sångundervisning framkommer uppfattningar om att det finns transexkluderande praktiker i sångundervisning, att sångundervisning skulle kunna utformas på ett mer transinkluderande sätt, samt att det är viktigt att lärare har transspecifik kompetens. Aspekter som bör reflekteras över vid transinkluderande undervisning är bland annat användandet av könande begrepp, gruppindelning och repertoarval. Läraren bör även lyssna på elevens önskemål angående utformningen av utbildningen.

För hbtq-personer kan vägarna till föräldraskap se mycket olika ut. För homosexuella män, som både enskilt och i par saknar biologiska förutsättningar att bli gravida på egen hand, är möjligheterna till familjebildning särskilt begränsade. Tidigare forskning på området visar även att gruppen möter tydliga utmaningar och hinder i sin strävan efter att bli föräldrar. Syftet med studien var att genom åtta semistrukturerade intervjuer undersöka hur homosexuella män i samkönade par motiverar sin önskan om att skaffa barn, diskuterar och fattar beslut kring möjliga sätt att bilda familj, samt utforska erfarenheter av möjligheter och hinder på vägen mot att bli föräldrar till ett gemensamt barn. Studien motiveras av att forskning kring homosexuella mäns föräldraskap är knapphändig, särskilt i svensk kontext. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys och utmynnade i tre huvudteman och tio underteman. Resultaten visar att det finns en tydlig barnlängtan bland de deltagande paren men att normativa, ekonomiska, praktiska, juridiska och sociala hinder är vanligt förekommande i deras strävan efter att bilda familj. Med hjälp av ett queerteoretiskt ramverk synliggörs att homosexuella mäns familjebildning påverkas av heteronormativitet, kärnfamiljsideal och normer inom gaycommunityt. Deras erfarenheter synliggör ett dubbelt utanförskap i relation till dessa motstridiga normsystem. Avsaknaden av en tydlig väg att gå resulterar i osäkerhet, komplexa överväganden och en känsla av att vara utelämnad till sitt eget öde. Resultaten och tidigare forskning pekar mot behovet av samhälleliga och normativa förändringar, ökad tillgång till information, positiva rollmodeller och lämpligt stöd längsmed vägen mot ett tänkt föräldraskap. Det kan på sikt främja och underlätta homosexuella mäns möjligheter till familjebildning bortom heteronormens snäva ramar., For LGBTQ individuals, the paths to parenthood can look very different. For gay men, who lack the biological ability to become pregnant on their own, the options to becoming parents are particularly limited. Previous research also shows that gay men face many challenges and obstacles in their pursuit of parenthood. By analyzing eight semi-structured interviews, the purpose of this study was to investigate how gay men in same-sex relationships motivate their desire to have children, how they discuss and make decisions regarding their family formation, and to explore opportunities and obstacles on their path to parenthood. The study is motivated by the fact that research on gay men's parenthood is scarce, especially in a Swedish context. The interviews were analyzed using thematic analysis and resulted in three main themes and ten subthemes. The results show that the participating couples are longing to have children, but normative, economic, practical, legal, and social obstacles are common in their pursuits to start a family. With the help of a queer theoretical framework, the results show that gay men's family formation is influenced by heteronormativity, ideals regarding the nuclear family, and norms within the gay community. Their experiences highlight a double exclusion in relation to these conflicting normative systems. The lack of a clear path forward results in uncertainty, complex decision making, and a sense of being left to their own devices. The results from this study and previous research point to the need for societal and normative changes, increased access to information, positive role models, and appropriate support along the challenging path towards parenthood. This could, in turn, promote and facilitate gay men's opportunities for family formation beyond the narrow confinements of heteronormativity.

Hbtq-personer rapporterar sämre psykisk hälsa samt trivs sämre på arbetet än andra, något som kopplats till begreppet minoritetsstress. Tidigare forskning har även lyft copingstrategier som en möjlig faktor som påverkar sambandet mellan utsatthet för kränkningar och påverkan på mående. Syftet med denna studie var att undersöka hur copingstrategier och ohövlighet på arbetsplatsen (eng. workplace incivility) var kopplat till utfallen psykisk ohälsa och trivsel på arbetsplatsen, samt om dessa faktorer modererade några skillnader för dessa utfall mellan hbtq-personer och heterosexuella cispersoner. Studien ämnade även att undersöka vilka copingstrategier som var kopplade till förbättringar eller försämringar av psykisk hälsa (i termer av depression, ångest och stress) och trivsel på arbetsplatsen. Studiens urval bestod av 1926 deltagare mellan 18-74 år (medelålder = 38.2) som rekryterades till att besvara en online-enkät. Resultaten visade att copingstrategier samt ohövlighet på arbetsplatsen var bättre på att förklara skillnader i varians för trivsel och psykisk ohälsa än enbart könsidentitet och sexualitet. Trots detta rapporterade bi- och pansexuella högre depression och stress än heterosexeualla. Individer med transerfarenhet, icke-binära och ciskvinnor rapporterade lägre trivsel på arbetsplatsen än cismän. Undvikande copingstrategier var associerat till försämrad psykisk hälsa och trivsel, medans närmade copingstrategier hade en svagt buffrande effekt. Upplägg för framtida forskning samt praktiska implikationer för hur arbetsplatser kan arbeta förebyggande diskuterades., LGBTQ individuals report worse mental health as well as lower job satisfaction than others, something that has been associated with the concept of minority stress. Previous research has also highlighted coping strategies as a potential factor that affects the association between experienced discrimination and its effect on mental health. The aim of this study was to explore how coping strategies and workplace incivility was associated with mental health (in terms of depression, anxiety, and stress) and job satisfaction, as well as if coping and workplace incivility moderated any differences in these outcomes between LGBTQ individuals and heterosexual and/or cisgendered individuals. The study also aimed to investigate which coping strategies were associated with improved and worsened mental health and job satisfaction. The study sample was comprised of 1926 participants between the ages of 18 and 74 (mean age = 38.2), who were recruited to answer an online survey. The results showed that coping strategies along with workplace incivility explained the differences in variance for job satisfaction and mental health better than solely gender identity or sexuality. Despite this, bi- and pansexual individuals still reported higher amounts of depression and stress than heterosexual individuals. Individuals with trans experience, non-binary individuals and cis women also reported lower job satisfaction than cis men. Avoidant coping strategies were associated with worsened mental health and job satisfaction, while approaching coping strategies had a positive if weak effect on the same. Suggestions for future research as well as practical implications for preventative action within the work environment were discussed., Så kan arbetsgivare skapa tryggare arbetsplatser för hbtq+ personer. Arbetsgivare i Sverige har länge efterfrågat bättre verktyg för hur de skapar hbtq-vänliga arbetsplatser. Ny forskning från Lunds universitet förklarar vad arbetsgivare bör fokusera på för störst effekt. Bakgrund Hbtq-personer i Sverige rapporterar mer psykisk ohälsa än befolkningen i allmänhet. För att förklara denna skillnad används ofta begreppet minoritetsstress, vilket syftar till den stress som hbtq+ personer upplever i sin vardag på grund av sin identitet och hur den bemöts av omgivningen. Minoritetsstress kan bero på diskriminering och kränkningar, eller bara en rädsla eller oro för att bli utsatt. En bisexuell person som hör nedsättande kommentarer på jobbet om bisexuella kanske väljer att inte vara öppen med sin identitet. Detta blir en copingstrategi – något vi gör för att hantera svåra situationer – för att undvika att bli illa behandlad, men det kan leda till utanförskap och psykisk ohälsa. En alternativ copingstrategi skulle kunna vara att berätta om kommentarerna för chef eller kollega, men även detta för med sig oro och stress inför potentiella konsekvenser - till exempel utfrysning eller utsatthet. Hur trygg omgivningen känns kan alltså påverka vilken copingstrategi hbtq-personer använder för att hantera otrevligt bemötande på sina arbetsplatser. Vad kan ligga bakom skillnaderna? Inom ett forskningsprojekt vid Lunds universitet kring hbtq+ personers upplevelser av minoritetsstress på svenska arbetsplatser genomfördes en studie med 1926 deltagare med fokus på relationen mellan upplevd ohövlighet på arbetsplatsen, trivsel på arbetsplatsen, mående och olika typer av copingstrategier. Det visade sig att inkludering av copingstrategier med fokus på undvikande eller internalisering (t.ex. uppgivenhet, självdistraktion eller att anklaga sig själv) samt till viss del upplevd ohövlighet på arbetsplatsen bättre förklarade skillnaden i mående än enbart sexualitet eller könstillhörighet. Gälla

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Unga transpersoner är en växande elevgrupp vilket gör att allt fler sånglärare möter elever som identifierar sig som transpersoner i sin undervisning. En persons röst är nära sammankopplad med den personliga identiteten men det finns väldigt lite forskning om transpersoner i sångsammanhang. Denna studie som bygger på tre samtal i en fokusgrupp bestående av fyra transpersoner i gymnasieålder har genomförts i syfte att undersöka deras erfarenheter av röst, sång och sångundervisning. Studiens deltagare lyfter fram positiva erfarenheter från sångsammanhang där de mött medvetna lärare med erfarenhet av att undervisa transpersoner. Trots lärarnas normkritiska blick och medvetenhet om bland annat språkbruk kan tradition som förstärker könsnormer ibland leva kvar och leda till att studiens informanter inte känner sig inkluderade. Vidare beskriver de hur fysiska förutsättningar sätter stark prägel på deras erfarenheter av röst och sång, där rösten antingen förstärker könsidentiteten och leder till positiva erfarenheter eller blir ett hinder för dem att uttrycka sig som de vill och leva i enlighet med sin identitet. Individuella anpassningar i dialog med transelever är ett viktigt led i att skapa inkluderande sångsammanhang eftersom varje person är unik och det därför inte finns några entydiga svar och lösningar som passar alla., Young transgender people are a growing group of students, which means that more and more singing teachers meet students who identify as transgender in their classes. A person's voice is closely connected to personal identity, but there is very little research on transgender people in the context of singing. This study, which is based on three conversations in a focus group consisting of four trans students in high school, has been conducted with the aim of investigating their experiences of voice, singing, and singing education. The study's participants highlight positive experiences from singing contexts where they have met conscious teachers with experience in teaching transgender students. Despite the teachers' norm-critical view and awareness of, among other things, language use, tradition that reinforces gender norms can sometimes still be present and lead to transgender students not feeling included. Furthermore, they describe how physical conditions strongly influence their experiences of voice and singing, where the voice either reinforces gender identity and leads to positive experiences or becomes an obstacle for them to express themselves as they want and live in accordance with their identity. Individual adaptations in dialogue with trans students are an important step in creating inclusive singing contexts since each person is unique and therefore there are no clear answers and solutions that fit everyone.

Research has shown that the lgbtq community not always feels included and represented in the library’s collections and services. In the last 10 years the public libraries in Sweden have started active work towards the lgbtq community in changing this exclusion byengaging the lgbtq community in library services. One way to do that is to make the libraries undergo a process to get a lgbtq-certificate which many libraries in Sweden have done. The libraries in Umeå and Västerbotten have undergone a lgbtq-certificate process that recently hasbeen completed. This study has examined how the librarians in Umeå have experienced the process of getting the certificate. The result shows that libraries through their democratic mission have good pre-conditions to work towards lgbtq-people. The librarians experience that their knowledge about lgbtq has improved during the process, and the knowledge is expressed through increased insights about the needs of the community. The challenge the libraries in Umeå have after the process of getting the certificate is to manage the knowledge inside the organizations. The results show that there has been an increased cooperation between the libraries in Umeå in how they should work towards the lgbtq community, and that the work is less bounded to one person. The libraries now must work on how to manage the knowledge acquired as a result of the certificate process in each library in an effective way.

Sexuality, sex, and gender represent three out of seven grounds of discriminations, and teachers carry the duty to actively counteract discrimination according to the Swedish National Agency for Education. Even though Sweden is in fifth place of gender equality and teachers are supposed to educate students to become accepting human beings, the Swedish Schools Inspectorate published that only one out of three Swedish teachers include LGBTQ questions in their teaching. This paper aims to summarise what research says about the effects of LGTBQ inclusion in the early years of Swedish primary school. After systematically searching for academic sources in three different databases, and then assessing them, the results were reoccurring. While the Swedish LGBTQ teaching is inadequate, British, and American research shows that the effects of a LGBTQ inclusive curriculum are motivated and committed students, that have greater understanding for social injustices, leading to less discrimination. The results are discussed based on what the relevance is for Swedish primary school, in accordance with the Swedish National Agency for Educations’ fundamental values and overall goals, and the core content of civics.

The essay aims to make a theoretical analysis of the consequenses from violence and its constitution of the subject. With the background of vulnerability for transgendered bodies in prostitition the analysis consist of the discussing reasons for the problematic capability to exit prostitution safely while still being able to dream of a social future life, and further the essay attempt to contribute with a discussion of how the mechanics of violence has fatal impacts for these vulnerable bodies. Conclusively, I will adress the importance of a more poststructural understanding of repercussions of violence to be able to offer an adequate social support. With the basis of a queer perspective of the ontology of death, primarily based on Judith Butler and Martin Heidegger, I will suggest a more radical erotogenizing of the body to constitute itself rather than on the basis hegemonic conventions.

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hurspecialpedagogen tolkar det normkritiska uppdraget och hur hen beskriver sin egen kunskapoch förmåga att implementera och driva detta uppdrag i verksamheten. Tidigare forskningvisar hur en hbtq-inkluderande läroplan tenderar att generera begränsad förändring av skolansom verksamhet och att elever efterfrågar större synlighet av frågorna i den dagligaundervisningen. Vidare visar forskning på hur avsaknad av kunskap bidrar till en otrygghetinför att hantera frågor runt sexualitet och identitet då den heteronormativa matrisen skaifrågasättas. Ett förändringsarbete i enlighet med den nya läroplanen förutsätter kunskapvilket erhålls genom gemensam utbildning. Studiens resultat visar på stor diskrepans gällandespecialpedagogens roll i förhållande till det normkritiska uppdraget, vilket delvis kanförklaras av yrkesrollens breda och komplexa uppdrag. Resultatet visar att behovet av såvälegen som gemensam kunskap är stort, vilket även styrks av tidigare forskning, samt attytterligare kunskap efterfrågas. Vidare visar resultatet på hur specialpedagogens olikauppdrag, såsom att utveckla den tillgängliga lärmiljön, driva skolutvecklingsfrågor samthandleda pedagoger, tolkas på diametralt skilda sätt i förhållande till det normkritiskauppdraget. Då frågornas placering i läroplanens inledande delar fastställer att uppdragetinvolverar skolans samtliga personal menar vi att denna variation av tolkningar ärproblematisk. Specialpedagogens roll gällande delaktighet och ansvar i skolans normkritiskauppdrag är enligt denna placering inte förhandlingsbar. Med anledning av detta menar vi attspecialpedagogens uppdrag är förenligt med möjligheten att anta rollen somförändringsagent, med syfte att belysa rådande heteronorm i skolans verksamhet.

Våld i samkönade relationer är ett utbrett socialt problem men alltför ofta brister både bemötandet samt stödet till de våldsutsatta. Studier visar på att homo- och bisexuella i högre grad än heterosexuella är utsatta för våld i nära relationer. Trots det blir de våldsutsatta bemötta med likgiltighet, okunskap och heteronormativa föreställningar. Syftet med den här studien är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av arbetet med våld i samkönade relationer inom socialt arbete. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från en hermeneutisk ansats vilken syftar till att skapa förståelse och tolkning. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer valts som tillvägagångssätt. Studiens slutsatser är att yrkesverksamma upplever att det finns vissa brister i både stödet och bemötandet av personer som blivit utsatta för våld i samkönade relationer. Vår tolkning är att professionella som arbetar med våldsutsatta påverkas av heteronormativa samt stereotypa föreställningar kring rollerna som förövare och offer. Stödinsatserna och bemötandet av våldsutsatta i samkönade relationer är och förblir bristande om inte arbetet utvecklas framåt.

Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar. En villkorad gemenskap baseras på djupintervjuer med 29 kristna hbtq-personer och utgör den första svenska vetenskapliga studien i ämnet. Med en fenomenologisk ansats undersöker författaren hur sexualitet, intimitet och tro erfars av de intervjuade samt hur deras kristna identitet samverkar med deras identitet som hbtq-personer. En villkorad gemenskap riktar sig till lärare, forskare och studenter i exempelvis religionsvetenskap, sexologi, genusvetenskap och psykologi. Boken är också av intresse för den som i sitt yrke behöver kunskap i ämnet, till exempel själavårdare och terapeuter. Vidare kan den fungera som underlag för samtal och reflektion om tro, sexualitet och hbtq inom frikyrkliga sammanhang. Charlotta Carlström är doktor i socialt arbete och verksam som forskare och lärare på Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet. Hennes forskning berör olika perspektiv på sexualitet, kön, makt, intimitet och religion., Homosexuality, bisexuality, transgender and queer have long been a sensitive topic in Christian churches. As society has changed, some denominations have become increasingly affirming, while others see the changes as incompatible with Christian values. A Conditional Community is based on in-depth interviews with 29 lgbtq Christians and is the first Swedish scientific study on the subject. Using a phenomenological approach, the author investigate how sexuality, intimacy and faith are experienced by the interviewees and how their Christian identity interacts with their identity as lgbtq people. A Conditional Community is aimed at teachers, researchers and students in fields such as religious studies, sexology, gender studies and psychology. The book is also of interest to professionals who require knowledge on the subject, such as pastors and therapists. Furthermore, it can serve as a basis for discussions and reflection on faith, sexuality and lgbtq in the Free Church contexts.

Situationen för LGBTI-personer i de nordiska länderna har förändrats radikalt de senaste årtiondena. Detta har medfört ökad tillgång till rättigheter på det sociala och juridiska området, förstärkt skydd mot diskriminering, ökad synlighet och fler möjligheter till gemenskap. Trots detta framgår det i studier att en könsidentitet eller sexuell läggning som inte följer den konventionella normen fortfarandesignifikant ökar risken för ohälsa. Hur påverkar dessa villkor förutsättningar för äldre LGBTI-personers möjligheter i åldrandet och vad som sker i kontakten med vård och omsorg? Nordiska ministerrådet har tagit initiativ till ett projekt som ska bidra till ökad kunskap om äldre LGBTI-personers levnadsvillkor och livskvalitet, särskilt i mötet med hälso- och omsorgsvård. Rapporten baseras på 38 publikationer som utgörs av kvantitativa såväl som kvalitativa studier, Finansiär: Nordiska ministerrådet

This essay deals with the early trans movement in Sweden, which started in the sixties. Through the personal archive of Eva-Lisa Bengtson, activist and co-founder, it presents the groups Transvestia and FPE-NE (Full personality Expression, Northern Europe) as the first organisations to be started by and for any gender non-conforming people in Sweden. Their primary target group were heterosexual, male transvestites which means most of their members at times dressed as, acted as and in other ways personified women. The primary focus is to analyse how these transvestites viewed themselves and their gender non-conforming identities and practices. Using the heterosexual matrix from queer studies but also acknowledging the primacy of lived and embodied experiences in the tradition of trans studies, this essay aims to capture what it could mean to be a transvestite during the sixties in Sweden. While there are some simple definitions, a closer examination shows that there were a multitude of ways to look at and practise transvestism. Looking at how the transvestites distanced themselves from transsexuals, homosexuals and men dressing in women clothing for sexual pleasure will show a large variety in interpretations, inclusions, and exclusions. The analysis of these areas of uncertainty will also discuss why these processes were important to the transvestites in relation to the surrounding society. This will be examined through contextualising in three arenas: the public debate on sex, gender and sexual freedom, the medical society, and the impact of contacts with the community of American transvestites surrounding the magazine Transvestia and its founder, Virginia Prince.

Denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som de svenska migrationsmyndigheterna bedömer vara trovärdiga i asylberättelser hos dem som åberopat sexuell läggning som asylskäl. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys, ett tematiskt tillvägagångssätt och med ett queerteoretiskt perspektiv ämnar studien även att hitta potentiella underliggande mönster som kan indikera på heteronormativa eller stereotypa föreställningar hos migrationsmyndigheterna. Detta analyseras utifrån sex stycken rättsfall där asylsökande åberopat sexuell läggning som asylskäl. Studiens resultat visar att de svenska migrationsmyndigheterna bedömer trovärdigheten och tillförlitligheten i den asylsökandes berättelse baserat på berättelsens detaljrikedom och personens djupa reflektioner. Vidare konstateras det att migrationsmyndigheterna gärna ser att dessa reflektioner baseras på negativa känslor såsom rädsla, skam och stigma kring sin sexuella läggning. Med en queerteoretisk applicering på resultatet konstaterar studien att det finns tendenser på heteronormativa och stereotypa föreställningar vid migrationsmyndigheternas trovärdighetsbedömningar., The aim of this study is to investigate which factors the Swedish migration authorities consider to be credible in the asylum narratives of those who have invoked sexual orientation as ground for asylum. Based on a qualitative content analysis, a thematic approach and with a queer theoretical perspective, the study also aims to find potential underlying patterns that may indicate heteronormative or stereotypical beliefs in the migration authorities. This is analyzed based on six court cases where asylum seekers invoked sexual orientation as ground for asylum. The results of the study show that the Swedish migration authorities assess the credibility and reliability of the asylum seeker's story based on the detail of the story and the person's deep reflections. Furthermore, it is noted that the migration authorities would like to see that these reflections are based on negative emotions such as fear, shame and stigma about one's sexual orientation. With a queer theoretical application to the results, the study concludes that there are tendencies of heteronormative and stereotypical notions in the migration authority's credibility assessments.

The Public Health Agency of Sweden are reporting negative statistics regarding the mental health of the LGBTQ-community. The Swedish National Agency for Education has therefore tasked all Swedish teachers and schools to implement a more inclusive way of processing questions regarding the LGBTQ-community in their ways of educating. The aim of this study is therefore to scrutinize teachers' own view of their discretion to implement these types of questions in their respective subjects. The chosen methods for this essay were qualitative semi-structured interviews with four different teachers with different subjects and workplaces. To complement the interviews, we also conducted an analysis of documents consisting of articles written by teachers or of teachers experiences regarding the subject of the essay. To analyse our results we used Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy. Our study found that, as a teacher, implementing new ideas and reforms in schools in Sweden is navigating a conglomerate of factors. One of the most influential difficulties according to our results were found in the relationship between the teachers and students. These relationships often had a connection to prevailing norms both in the classroom and society as a whole. Which led to an education that catered to the pupils and the specific teachers' own norms and expectance of acceptance rather than the demands from governing bodies. Resources in the form of knowledge of the given subject and a lack of time to implement changes also made up a restraint in the teacher's discretion.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa., Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp. Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Våld i nära relationer är ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem. Sverige är folkrättsligt förpliktat att ha en lagstiftning som överensstämmer med ratificerade konventioner som har till uppgift att bekämpa detta globala problem. Konventionerna och såväl svensk som internationell forskning om våld i nära relationer handlar främst om mäns våld mot kvinnor. Det finns visserligen studier som uppmärksammar hbtq-personers utsatthet för partnervåld. Emellertid finns inga särskilt utformade insatser mot våld i nära relationer för hbtq-personer inom ramen för socialt arbete. Syftet med detta arbete är att analysera och problematisera hur våld i nära relationer i allmänhet och våldsutsatthet i hbtq-relationer i synnerhet konstrueras i offentliga dokument över tid. Genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med utgångspunkt i queerteori ämnar arbetet utröna om och hur hbtq-personer konstrueras som målgrupp för samhällets stöd. Studien omfattar även hur kön, genus och sexualitet konstrueras och förstås i det empiriska materialet. Empirin består av fyra av statens offentliga utredningar som sträcker sig från år 1994 till 2021. Med Norman Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys som analysmetod har 13 diskurser om våld i nära relationer identifierats. Av dessa har en diskurs visat sig vara intakt över tid: "diskursen om den utsatta kvinnan". Undersökningen visar att utredningarnas diskurser främst konstruerar kvinnor i heterosexuella relationer som våldsutsatta. Män konstrueras som våldsutövare då våldsamt beteende associeras med maskulinitetsnormer. Kön konstrueras i enlighet med det binära genussystemet som antar att man antingen är man eller kvinna. Genus förstås som en spegling av det biologiska könet. Sexualitet konstrueras som en binär uppdelning i antingen heterosexualitet eller homosexualitet. Från och med utredningen från 2014 förstås våldet inom hbtq-parkonstellationer som våld i "samkönade relationer". Homosexuella personer konstrueras sålunda som en målg

Sverige är ett av de länder i världen som erbjuder störst skydd av HBTQI+-personers rättigheter. Detta skydd utgår bland annat från de mänskliga rättigheterna och den svenska diskrimineringslagstiftningen. Det är förvaltningens uppgift att se till att diskrimineringslagstiftningen upprätthålls i det svenska samhället. Utifall att själva förvaltningen skulle frångå en lag skulle dess verkan i samhället undermineras, både genom att förvaltningen inte utför sin uppgift och eftersom den fungerar som ett exempel på hur svensk lag bör implementeras. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida indikationer finns på att det i den svenska förvaltningen förekommer diskriminering av HBTQI+-personer. Vidare vill uppsatsen även finna indikationer på hur denna eventuella diskriminering i så fall ser ut, då HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter tas i beaktande. Dessa syften ämnas uppfyllas genom en fallstudie av den svenska Kriminalvården utifrån principen mest trolig att finna diskriminering av HBTQI+-personer. För att besvara frågeställningarna genomförs en intervjustudie. Materialet från denna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och en analysram byggd utifrån begreppet diskriminering, såsom det beskrivs i svensk lag. En av de tydligaste slutsatserna som kommit av analysen är att indikationer finns på att diskriminering av HBTQI+-personer existerar inom Kriminalvården, och därmed i den svenska förvaltningen. I slutsatserna beskrivs även indikationer på hur denna diskriminering ser ut i relation till HBTQI+-personernas olika minoritetsidentiteter.

Bakgrund Partnervåld innebär att en person på något sätt våldför sig på eller skadar personen den har en romantisk relation med. Våldet kan ske på olika sätt, men den aktuella litteraturöversikten utgick från det fysiska våldet. Risken att utsättas för partnervåld är högre i en HBTQ-relation än i en heterosexuell relation. Därför är det av vikt att som sjuksköterska vara medveten om problematiken samt veta vilken typ av hjälp HBTQ-personer kan behöva till skillnad från heterosexuella personer. Genom kartläggning av kunskapsluckor i det aktuella ämnet genererades viktig kunskap för sjuksköterskans profession. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur fysiskt partnervåld i en HBTQrelation påverkar den utsattes hälsa och beteende samt vilka hanteringsstrategier som personen kan tillämpa. Metod Den aktuella studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades var av både kvalitativ och kvantitativ design. De inhämtades från två olika databaser med hjälp av anpassade sökord i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en bedömningsmatris modifierad av Sophiahemmet Högskola. Därefter utfördes en integrerad analys för att presentera och analysera resultatet. Resultat Resultatet i den aktuella litteraturöversikten beskriver hur den psykiska hälsan påverkades hos HBTQ-personer som utsatts för partnervåld samt vilka hanteringsstrategier en våldsutsatt HBTQ-person använde sig av. Resultatet lyfter även vikten av det sociala stödet som den våldsutsatta upplevde och hur det påverkade HBTQ-personen i sitt hjälpsökande. Slutsats Eftersom HBTQ-personer som utsätts för partnervåld upplever mer psykisk ohälsa samt har ett mindre socialt stöd, har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta denna grupp på ett anpassat vis. Med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa en tillitsfull relation till patienten. Därmed kan sjuksköterskan föra en konversation om partnervåld och psyki, Background Intimate partner violence refers to when a person in any way violates or harms another person, who they are in a romantic relationship with. There are many different types of violence, but this literature review focused on physical violence. It is more frequent to be subjected to intimate partner violence in an LGBTQ relationship, than in a heterosexual relationship. Therefore, it is of importance that the nurse is aware of the problem and knows what type of help LGBTQ persons can need, that differs from the needs of heterosexuals. By identifying the current knowledge gaps in this area, important information for the nurse’s profession was generated. Aim The purpose of this literature review was to investigate how physical intimate partner violence in an LGBTQ relationship affects a person's health and behavior, and what coping strategies can be used by the person. Method This study was a non-systematic literature overview based on 19 scientific articles. The included articles were of both qualitative and quantitative design. They were gathered from two different databases by using specific search words in different combinations. The scientific articles were examined using an evaluation matrix modified by Sophiahemmet Högskola. Then an integrated analysis method was used to obtain and analyze the result. Results The results in the current literature review describe how the mental health of an LGBTQ person was affected by intimate partner violence and what coping strategies a victim of intimate partner violence was used. The result also highlights the importance of social support and how it affected the person's help-seeking behavior. Conclusions Since LGBTQ persons who have been victimized by intimate partner violence suffer more from mental illness and have less social support, the nurse has a responsibility to meet this group in an adapted way. With person-centered care, the nurse can build a trusting relationship with the patient. By doing so the nurse

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

The issues regarding LGBTQ+ are relevant in today’s society, not least for young people who are forming their understanding of themselves and the society around them. School libraries are considered a valuable resource when addressing these issues in Swedish schools. However, the subject of how school libraries include LGBTQ+ perspectives in their work is a relatively unexplored area of research. The aim of this study is to contribute to the field of research within Library and Information Science by exploring how the Swedish school libraries work with LGBTQ+. A questionnaire was sent to school library staff working with students in primary and secondary schools in Sweden. The results from this study show which methods are most commonly used by school library staff when addressing LGBTQ+ issues and also what support they have and use concerning this work. The authors also conclude that more research is needed to gain further insight into the subject of how Swedish school libraries work with LGBTQ+.

The aim of this study was to describe and analyze the terms for lgbtq people in an honor context. Qualitative, semi-structured interviews have been conducted with six people who identify with the lgbtq community and who describe that they have been exposed to honor related norms. The interviews were analyzed using Stockholms stads model about the staircase of honor and Suad Joseph's theory of connectivity. The results show that due to partly methodological shortcomings, it is difficult to determine whether the target group has been exposed to honor related norms or not. This is partly due to the fact that too few questions were asked about how the honor was expressed, but also to the fact that it is difficult to determine whether the target group is exposed to violence due to honor or due to heteronorms. Despite this, there are similarities between the interviewees and previous literature on the target group in terms of vulnerability, strategies and consequences. The conclusion is therefore that further research on the target group is needed to be able to more easily determine when people in the target group have been exposed to honor related norms or not.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hbtqi-arbete på gymnasiebibliotek, och hur faktorer som normer, fysisk yta och samarbeten med skolverksamheten kan påverkadetta arbete. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört intervjuer av bibliotekspersonal, medfokus på bibliotekspersonalens egna upplevelser av och reflektioner över sitt arbete medhbtqi. Vi ställer frågorna hur bibliotekspersonalen arbetar normbrytande vidgymnasiebiblioteken, hur de arbetar med synliggörandet av hbtqi-medier, och hur deupplever samverkansarbetet med skolornas lärare gällande hbtqi. Resultaten visar att rådandenormer skiljer sig åt mellan olika skolor, vilket påverkar hbtqi-arbete i gymnasiebiblioteken. Dessa normer, samt fysisk yta, påverkar synliggörandet av hbtqi-medier och leder i sin tur tillatt även synliggörandet ser olika ut mellan de undersökta gymnasiebiblioteken. Presentationen av hbtqi-medier diskuteras utifrån begreppen inkludering och exkludering. Studien belyser även utmaningar med samverkansarbetet mellan yrkesgruppernabibliotekspersonal och lärare.

I denna kvalitativa översiktsstudie var syftet att undersöka vad forskning har identifierat som svårigheter för våldsoffer i samkönade parrelationer i deras hjälpsökande beteende av formella källor, samt hur de upplever det stödet de söker. Efter en innehållsanalys identifierades olika svårigheter som kunde vara barriärer i HBTQ-personers hjälpsökande beteende som sedan analyserades utifrån konstruktivistiska teorier. Svårigheter att definiera deras upplevelser som våld samt brist på kunskap om tillgänglig hjälp framkom. “Outing”, bristande kompetens hos myndigheter, tidigare dåligt bemötande och förväntade negativa konsekvenser var andra möjliga barriärer i målgruppens hjälpsökande beteende. Vidare framkom att det för HBTQ-personer är viktigt att det stöd som finns är HBTQ-anpassat. I diskussionen lyfts målgruppens svåråtkomlighet som en försvårande faktor vad gäller forskning inom området. Vidare diskuteras hur normer och kontext har en betydande roll för HBTQ-personer avseende deras hjälpsökande beteende. Avsaknaden av forskning avseende våld i samkönade parrelationer generellt diskuteras samt förslag att utöka forskning inom området ges., This qualitative scoping review aimed to investigate what current research states as difficulties for victims of same-sex partner violence in their help-seeking behaviours of formal sources. Furthermore it aims to investigate LGBT-persons experiences of their sought support. After a content-analysis different barriers were identified as possible obstacles in their help-seeking behavior, which was then analyzed through constructivist theories. Results indicated that problems identifying their experiences as violence and lack of knowledge emerged as a potential barrier. As was outing, lack of professional competence, prior negative encounters and expected negative outcomes were other possible barriers in their help-seeking behavior. Furthermore, the importance of LGBT-specific services emerged as an important facet for the respondents. In the discussion part of the study, difficulties regarding reaching the target group are discussed as a specific hindrance in LGBT research. Also, the implications of norms and the current context is discussed as an important factor regarding LGBT-persons help-seeking behavior. The current lack of research regarding violence in same-sex couples is discussed and more research is suggested as being needed in the field.

Denna kvalitativa översiktsstudie har som syfte att övergripande undersöka våld i nära relation när det kommer till samkönade par. Genom en narrativ syntes identifierades ett antal teman som analyserades med hjälp av ett Queerteoretiskt ramverk och med genusperspektivet i åtanke. Under analysen framgick att det fanns likheter med det våld som förekommer i heterosexuella relationernär det kommer till utsatthet, förlopp och våldets natur. Orsakerna till våld och möjligheten till att söka stöd och hjälp kompliceras dock till följd av heteronormativa ideal, där extern homofobi och fördomar internaliseras och leder till spänningar och våld i relationen. Vidare upplevde deltagarna att den allmänna uppfattningen om vem som är offer och förövare inte passar in på verkliga narrativet och att organisationer som arbetar med våldsfrågor saknar kunskap om hbtq- personers specifika behov. HBTQ-personer är en bred och svår målgrupp att fånga in när det kommer till våld i nära relation vilket genomsyrar forskningen i stort såväl som den här studien., The purpose of this qualitative overview study is to examine overall violence in close relationships when it comes to same-sex couples. Through a narrative synthesis, a number of themes were identified that were analyzed using a Queer theoretical framework and with the gender perspective in mind. The analysis showed that there were similarities with the violence that occurs in heterosexual relationships when it comes to vulnerability, course and the nature of violence. However, the causes of violence and the ability to seek support and help are complicated by heteronormative ideals, where external homophobia and prejudice are internalized and lead to tensions and violence in the relationship. Furthermore, the participants experienced that the general perception of who are the victims and perpetrators does not fit into the real narrative and that organizations that work with issues of violence lack knowledge about the specific needs of LGBTQ people.

The aim of this thesis is to investigate how Swedish public libraries work with LGBTQ-subjects and issues, map out thoughts and attitudes of librarians in these libraries regarding specific LGBTQ shelves, also known as rainbow shelves, as well as examine how many libraries use these rainbow shelves. The study was conducted through an online survey which was sent to 428 Swedish public and integrated school libraries, and the results were analyzed using thematic analysis against a theoretical framework of queer theory. The results showed that a small majority of public libraries have chosen not to implement rainbow shelves, with many finding them excluding and discriminating with risks of outing LGBTQ-persons. Those with shelves found them to be easier to use for personnel and users, and was a powerful tool to show inclusivity toward the LBGTQ-community. Author talks, exhibits, book tips, reading lists and book clubs were the most common ways of working with the subject regardless of whether the library had rainbow shelves or not. Those with rainbow shelves were however more likely to label their LGBTQ materials, while the majority of those without the shelves didn’t label them at all, and if they did, they did so through the subject headings. The study also showed that the library staff is just as important as the library’s policies when it comes to furthering the development on social justice and LGBTQ-issues. The findings of this study show that discussions about LGBTQ-issues are prevalent public libraries and that through those the library can keep its legacy of social change alive.

This thesis analyzes how compulsory heterosexuality is present in Polish legislation on women* and trans* people’s reproductive and sexual rights. The aim of this study is to increase an understanding of how compulsory heterosexuality’s presence in legislation regarding reproductive and sexual rights can consequently affect women* and trans* people in practice. By the means of qualitative content analysis and the operationalization of compulsory heterosexuality through the lens of queer feminism, this thesis analyzes three Polish legislations on reproductive and sexual rights, namely the Constitution of Poland, the Family Planning, Human Embryo Protection and Conditions of Permissibility of Abortion Act, and the Family and Guardianship Code. Adrienne Rich’s theory of compulsory heterosexuality suggests that heterosexuality is not natural, but a violent institution enforced in society through e.g. law. This thesis found that compulsory heterosexuality was present in all three legislations, and presented itself through: erasure of women* and trans* people, denial of their sexuality, idealization of heterosexuality, rape and violence, control of their bodies, robbing of their children, punishment for being LGBTQIA+, diminishing their aspirations, restricting their self-fulfillment to parenthood and marriage, keeping them from seeking reproductive care, erasure of their traditions, objectification, and dismissive language. Possible consequences identified were: invalidation and invisibilization of queer and trans* people, increased oppression, the social norm being a negative bias against LGBTQIA+ people, criminalization of LGBTQIA+ people, more deaths at the hands of the law, more parentless children, making women* and trans* people question their body or intuition, and an increase in illegal unsafe abortions or abortion tourism.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys. Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka socialarbetares transkompetens och deras trygghet i att arbeta med transpersoner, samt hur dessa varierar med yrkesroller och arbetsplatsens rutiner och riktlinjer. Studien genomfördes med en kvantitativ enkätundersökning och vände sig till yrkesverksamma socialarbetare som möter klienter/patienter i sitt arbete. Enkäten skickades ut till socialarbetare anställda inom kommun och region i ett län i Mellansverige och besvarades av 89 socialarbetare. Empirin analyserades med hjälp av korstabeller, sambandstest och tvåvägs ANOVA, samt tolkades med ett kritiskt perspektiv, queerteori samt begreppen kompetens och bemötande. Resultatet visade att socialarbetare upplever att de har en ganska hög kunskap samt ganska hög trygghet i arbete med transpersoner, och att en hög upplevd kunskap ökade deras upplevelse av hög trygghet. Kuratorer upplevde en högre kunskap och trygghet jämfört med socialsekreterare. En transinkluderande arbetsplats med tydliga rutiner och riktlinjer hade positiv inverkan på både upplevd kunskap och trygghet, men hög kunskap var den främsta och betydande faktorn för att uppnå en hög trygghet. Socialarbetare anser att arbetsplatser främst kan utveckla sitt arbete med att möta transpersoner genom utbildning, samt att respekt, lyhördhet och öppenhet är de mest betydelsefulla egenskaperna att ha som yrkesverksam i mötet med transpersoner. Sammantaget tolkas resultatet som att socialarbetarna har en måttlig transkompetens. Vidare forskning behövs för att undersöka ytterligare hur HBTQI-certifiering samt implementering av konkreta insatser för att vara mer transinkluderande inom organisationer, främst inom socialtjänsten, kan ha en positiv inverkan på vård och stöd för transpersoner., The purpose of this study was to examine social workers transgender competence and perceived comfort in working with transgender people, and to investigate if perceived knowledge and comfort was connected to work title and different organizational factors. A quantitative study was conducted towards social workers who meet clients/patients in their work. An online-survey was constructed and sent to social workers employed within a county in mid-Sweden, with a total of 89 respondents. The data was analyzed with crosstabs, correlation tests and a two-way ANOVA, and interpreted using a critical perspective, queertheory and the theoretical concepts of competence and service experience. The results discovered that social workers experience a quite high level of perceived knowledge and comfort in working with transgender clients/patients. The perceived level of comfort increased when the level of perceived knowledge increased. Counselors perceived a higher level of knowledge and comfort than social workers in the social services. A transgender-inclusive workplace with clear routines had a positive impact on perceived knowledge and comfort, but high level of knowledge was the most significant factor in achieving high level of comfort. Social workers found that workplaces could develop their work with transgender people through education, and that respect, responsiveness and openness were the most valuable qualities for a professional working with transgender people. The conclusion was that social workers had a moderate level of transgender competence. It’s necessary to explore, primarily in social services, how LGBTQI-certification and implementation of supportive efforts might help organizations to be more trans-inclusive.

Tidigare forskning rörande partnervåld har i stor utsträckning fokuserat på mäns våld mot kvinnor, emellertid beskrivs våld inom HBTQ-gemenskapen ske i samma utsträckning. Syftet med vår studie var att undersöka hur partnervåld inom HTBQ-relationer har framställts i tidigare forskning. Vår studie avsåg även att undersöka vilka faktorer som kunde ha en påverkan på offers möjligheter att söka och få hjälp från samhället. Baserat på en allmän litteraturstudie, har 14 artiklar valts ut. Vi har analyserat dessa artiklar inom det teoretiska ramverket för intersektionalitet. Resultatet visar att våld i HBTQ-relationer beskrivs på liknande sätt som våld i heterosexuella relationer, dock med vissa signifikanta skillnader. Exempelvis kan sociala faktorer såsom heteronormativitet och homofobi ligga till grund för att våld uppstår i HBTQ-relationer. Resultatet påvisar även att HBTQ-individer upplever hinder till uppsökande av hjälp, utifrån samhälleliga könsnormer.

När Sex and the Citys (1998–2004) uppföljare And Just Like That (2021) släpptes på HBOfanns det höga förväntningar på att bristerna gällande representation och gestaltning av ickevita och HBTQ-personer som Sex and the City (SATC) haft skulle åtgärdas. And Just LikeThat (AJLT) gjorde ett försök till att åtgärda de brister som kritiserats i medierna genom attexempelvis inkludera fler icke-vita personer. Trots att serien innehåller fler karaktärer som äricke-vita och HBTQ fick serien motta mycket kritik för att vara krystat woke. Syftet medstudien är att undersöka hur HBTQ och icke-vita karaktärer gestaltas i SATC och AJLT föratt urskilja vilka samhällsdiskurser som existerar. Undersökningen är en komparativ studieav scener från SATC (1998–2004) och AJLT (2021) och genomförs med hjälp av en kritiskdiskursanalys (Van Dijk, 2001). För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyseras fyraklipp från vardera serie och utgår från följande frågeställningar: Hur gestaltas HBTQkaraktärer och icke-vita i SATC kontra AJLT och vilken funktion har de? Hur förhåller sighuvudkaraktärerna till HBTQ- och de icke-vita karaktärerna? Vilka samhällsdiskurser kanurskiljas i serierna? Med hjälp av Dyers (1979) teori om stereotyper, hooks (1992) teori omden oppositionella blicken och Rubys (2020) teori om tokenism för att analyseragestaltningar av icke-vita och HBTQ-personer samt för att urskilja de samhällsdiskurser somvisas i serierna. Diskurserna som kan urskiljas i serierna handlar om bejakandet avheteronormativitet och vithetsnormer och appropriering av wokekultur. Resultaten visar atttrots att det har skett en utveckling i AJLT i form av inkludering av ett flertal icke-vita ochHBTQ-karaktärer och hur ofta huvudkaraktärerna diskuterar dessa ämnen har det inte skettnågon större förändring gällande gestaltandet eftersom AJLT, precis som SATC, använderstereotyper och tokenism i gestaltningen av samhällsdiskurser, vilket i princip skulle kunnavara mer attraktivt för en yngre, mer medveten

Under de senaste åren så har samhället blivit alltmer medvetet om asexuella och deras sexuella läggning men fortfarande så får asexuella gemenskapen kämpa med att få acceptans och erkännande av samhället och HBTQ grupper. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att leva som asexuell i ett sexuellt samhälle. Fokus ligger på individers erfarenheter och tankar kring att leva i det sexuella samhället och vilken betydelse asexualitet har på den individuella planen. Uppsatsen baseras på intervjuer med asexuella individer och netnografisk observation. Uppsatsen undersöker och kartlägger olika problem asexuella individer upplever i samhället. Studiens mest betydelsefulla resultat är gemenskapens och asexuella begreppets betydelse för den asexuella individen.

Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten., The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.

Sweden is by today’s standards one of the safest countries to live in as a LGBTQ-person. The contemporary situation of our country has however, unfortunately, not always been a given. The route towards the safety of today has been long; a road/rout full of persecution, discrimination, hatred and degrading. Homosexuality was for the first time in Swedish law criminalized in 1864. Discriminations towards and the mistreatment of homosexuals had by then been going on for some time. In 1933 a motion was received by the Parliament with a claim of the decriminalization of homosexual acts. The motion was the starting signal for the eleven-year-long process that resulted in a decriminalisation. This thesis is intended to describe the development of this process in the light of the in 1944 adopted legislative reform. Moreover, the various reasonings and arguments in the inquiries put forward by the opposition will be examined. At the time, homosexuality was primarily considered to be a biologically conditioned phenomenon, but there was a consistent view of homosexuality as something that to some extent could also be developed through a social and psychological influence from the environment. Much of the facts that were relevant at the time have now been dismissed as scientifically incorrect, but at that time they were highly relevant and medically credible. The thesis will investigate the various protection interests that were given special attention in the discussions, the various alternative measures that were considered during the process and the general societal tone towards homosexuality. With a focus on the legal and political work that motivated the decriminalization of homosexuality in 1944, I intend with my essay to contribute to the reader's increased insight into our legal history., Sverige är idag ett av världens säkraste länder att leva i som HBTQ-person. Vårt lands samtida situation har dessvärre inte alltid varit en självklarhet. Vägen till dagens trygghet har varit lång; en väg fylld med förföljelser, diskriminering, hat och förnedring. Homosexualitet blev för första gången i svensk lagstiftning uttryckligen kriminaliserat i 1864 års strafflag. Diskriminering och särbehandling mot homosexuella personer hade vid det laget förekommit sedan länge. År 1933 inkom en motion till riksdagen med ett yrkande för avkriminalisering av homosexuella handlingar. Motionen utgjorde startskottet för den elva år långa process som kom att utmynna i en avkriminalisering. Denna uppsats avser att redogöra för utvecklingen av processen mot den år 1944 antagna lagreformen. Därtill utreds de olika resonemang och argument som under utredningarna fördes fram av meningsmotståndarna. Vid aktuell tidpunkt ansågs homosexualitet främst vara en biologiskt betingad företeelse, men det förelåg en samstämmande syn på homosexualitet som något som till viss mån även kunde utvecklas fram genom en social och psykisk påverkan från omgivningen. Stora delar av den fakta som då var aktuell har numera avfärdats som vetenskapligt oriktiga, men de var vid den tiden högst relevanta och medicinskt trovärdiga. Uppsatsen kommer att utreda de olika skyddsintressen som var särskilt uppmärksammade i diskussionerna, vilka olika alternativa åtgärder som beaktades under processen samt den allmänna samhälleliga tonen gentemot homosexualitet. Med fokus på det juridiska och politiska arbetet som motiverade avkriminaliseringen av homosexualitet år 1944 ämnar jag med min uppsats bidra till läsarens utökade inblick i vår rättshistoria.