Search

Title in English: The Poetic Gap – Arts-Based Learning from Secondary School Students´ Perspective Author: Torben FreytagLanguage: Swedish, with an English summaryKeywords: Aesthetic Learning, Drama, Film, Music, Phenomenography, Multimodality, Focus Group Interviews, Practice-Based Research This practice-based and phenomenographic study belongs to the field of aesthetic teaching and learning, covering an intersection of subjects, such as Drama, Music, Visual Arts and Swedish (mother tongue). The study focuses on how secondary school students experience teaching where different aesthetic forms of expression are included. Several research reviews use terms as transfer to describe how it affects students’ learning in school. The voices that are heard in this research field are usually from a teacher and school leader perspective. However, classroom studies where students’ voices constitute sources are rare. This study may therefore be of interest for teachers, school leaders and researchers in the field of education. Point of departure for this study is John Dewey’s theories about the importance of experience for learning and the role of arts. The theoretical framework is built on theories of multimodality and a multimodal perspective on learning. To investigate the students' learning, a four-week teaching design was planned. The following questions were posed: How do lower secondary school students experience to express themselves aesthetically? How do lower secondary school students experience teaching and learning that includes aesthetic expressions when reading fiction? To answer these questions, the following research methods were used: practice-based research, focus group interviews and art-based methods. In essence, the interviews with the students formed the basis for the analysis. The phenomenographic analysis of the material led to four descriptive categories of students´ aesthetic experience: To express freely, To interpret and figure out, To try differ, Examinator: Docent, Ketil Thorgersen

Introduction: School attendance problems (SAPs) affect both the education and development of young learners. There is a need to better understand what supports are needed to overcome and prevent SAPs from students’ perspectives. The aim of the current study is to explore students’ perspectives on what challenges they faced, and what they perceived as helpful in overcoming attendance challenges on their pathways towards completing their education. Method: We conducted interviews with students (n = 9) in a local comprehensive school (Stadtteilschule) in the city-state Hamburg in Germany. Students were in their final year before obtaining a certificate that qualifies them for possible admission to post-secondary education. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Findings show that students experienced complex challenges to school attendance that were associated with emotional distress, negative school experiences, and reduced well-being. Our findings point to common protective mechanisms in students’ perceptions of what helped them overcome SAPs. The key drivers of school attendance are located within students and their social contexts, including personal resilience, supportive relationships at school, and the social environment. Discussion: Based on students’ views, we present a model that illustrates the interconnectedness of perceived challenges and supports in the function of risk and protective factors moving across ecological systems in the development of SAPs. We highlight how these areas can guide prevention and intervention to support students in successfully completing their education and transitioning into multiple post-secondary pathways., School Attendance in International Comparison (SAPIC)

Föreliggande studie undersöker hur elever i årskurs 9 använder sig av kausala sambandsmarkörer i de nationella provens skriftliga delprov, särskilt med avseende på olika textgenrer. Trots att sambandsmarkörer är essentiella för tydlighet och flyt i kommunikation, varierar deras användning beroende på textgenre. Studien syftar till att förstå om och hur användningen av kausala sambandsmarkörer påverkas av textgenren och därmed hur detta skulle kunna påverka bedömningen av elevernas prestationer. En kvalitativ textanalys med SFL som forskningsperspektiv har valts varvid kausala sambandsmarkörer i en klassuppsättning med 26 elevers skriftliga delprov från de nationella proven från år 2023 har kategoriserats och undersökts. Eleverna skrev argumenterande texter, noveller samt krönikor. Resultaten visar på att eleverna som skrev argumenterande texter använde fler kausala sambandsmarkörer, särskilt kausala processer, än de som skrev noveller eller krönikor. Noveller innehöll generellt sett minst antal kausala sambandsmarkörer. Den vanligast förekommande sambandsmarkören var ”för att”, oberoende på textgenre. I ljuset av tidigare forskning kan slutsatsen dras att olika textgenrer ger olika förutsättningar för betyg, där elever som väljer att skriva textgenrer som uppmanar till en högre grad av flyt och tydlighet får bättre förutsättningar för höga betyg än de som väljer textgenrer med mindre fokus på kausalitet. Detta lyfter viktiga frågor om jämställdhet och rättvisa i bedömningen av de nationella proven., The present study investigates how ninth-grade students use causal connectors in the written section of the national exams, with a particular focus on different text genres. Despite the fact that connectors are essential for clarity and coherence in communication, their usage varies depending on the genre of the text. The study aims to understand if and how the use of causal connectors is influenced by the text genre, and how this might affect the assessment of students' performances. A qualitative text analysis, using Systemic Functional Linguistics (SFL) as the research perspective, was conducted to categorize and examine the use of causal connectors in a set of 26 students' written responses from the 2023 national exams. The students wrote argumentative texts, short stories, and opinion pieces. The results show that students who wrote argumentative texts used more causal connectors, particularly causal processes, compared to those who wrote short stories or opinion pieces. Short stories generally contained the fewest causal connectors. The most frequently used connector, regardless of genre, was "because." In light of previous research, the conclusion can be drawn that different text genres provide varying opportunities for assessment. Students who choose to write genres that encourage a higher degree of coherence and clarity are more likely to achieve higher grades than those who write genres with less focus on causality. This raises important questions about fairness and equality in the assessment of the national exams.

På grund av hög skolfrånvaro i grundskolan har Skolverket tagit fram rekommendationer till skolan för att minska skolfrånvaro. I Studien har därför handlingsplaner gällande skolfrånvaro i svenska kommuner och grundskollärares kännedom om handlingarna undersökts baserat på rekommendationer från Skolverket. Syftet med studien är att analysera om handlingsplanerna överensstämmer med Skolverkets rekommendationer, samt att identifiera likheter och skillnader mellan kommunerna. Det används både innehållsanalys och survey för att studera kommunala handlingsplaner och grundskollärares kännedom om dessa planer. En survey genomförs där grundskollärare tillfrågas om deras kännedom. En innehållsanalys utförs på enkätsvaren och de kommunala handlingsplanerna för att analysera dess innehåll utifrån Skolverkets rekommendationer. Dokumentär forskning används för att samla in material från Skolverket och kommunerna. Som teoretisk utgångspunkt används Skolan som ett löst kopplat system av kapslade subsystem, delvis sammanhängande och delvis oberoende. Resultat visar på ett delvis sammanhängande och löst kopplat system inom skolan, där handlingsplaner och riktlinjer finns men där det också finns utrymme för självständighet och anpassning efter varje kommun, skolas specifika situation och behov. Resultaten stöder tidigare forskning som betonar vikten av lokal kontext och samarbete mellan skolor och kommuner för att effektivt hantera elevfrånvaro i skolan. Studien visar behovet av att ytterligare analysera och förstå hur handlingsplaner och riktlinjer implementeras på lokal nivå. Därtill lyfter den vikten av att tidigt uppmärksamma elever med frånvaro och sätta in tidiga insatser för att förebygga utveckling av frånvaroproblematik i skolan. English title: Action Plans in a Partially Loosely Connected System: An analysis of Swedish municipalities' action plans regarding school absenteeism and elementary school teachers' knowledge (A study based on the Swedish National Agency for Educatio

The aim of our study is to investigate the behavioral problems that school staff in Sweden encounter in their professional daily lives. The selection was based on trying to include geographical diversity and different socioeconomic areas. All informants work in grades 4–9. Data was collected through semi-structured group interviews, and the results suggest that school staff share many perceptions. The material was categorized and analyzed to provide an overview of the behavioral problems that school staff identified and did not identify. The results show that school staff see similar behavioral problems in their professional daily lives and share the same concerns. We observed a certain difference between those who teach in middle school and those in junior high school, primarily concerning drug issues.

En av vår tids stora utmaning i svensk skola är arbetet med kontroversiella frågor. De kontroversiella frågorna ligger dessutom till grund för SO-lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är därav att få kunskap om hur SO-lärare förstår och hanterar kontroversiella frågor samt vilket stöd de får i arbetet med kontroversiella frågor i undervisningen. Uppsatsen baserar sig på en kvalitativ metod där kvalitativa intervjuer gjorts för att undersöka hur SO-lärare i samhällskunskap förstår och hanterar kontroversiella frågor i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter lutar sig mot didaktisk teori och Hess (2005) fyra förhållningssätt. Studiens resultat visar att de medverkande lärarna förstår kontroversiella frågor som sådana som väcker känslor och motreaktioner hos eleverna och att kontroversiella frågor skiftar över tid. Resultatet visar att lärarna hanterar kontroversiella frågor på olika sätt. Deras strategier kantas av att vara påläst och förberedd, använda sig av klassrumsregler, låta olika perspektiv få gehör i undervisningen till att utgå från att de finns rätta svar som återfinns i värdegrundens normer och värden. Slutligen visar resultatet att lärare får ett lågt stöd i arbetet med kontroversiella frågor.

This paper compiles research regarding comics utilised in the visual arts classroom. Our findings are based on numerous research projects demonstrating the positive impact of incorporating comics into the classroom while acknowledging some potential challenges. Some of the history and background of comics will be explored, and we will take you along on our journey through databases full of research and case studies. Furthermore, the studies are sorted in an ascending fashion according to their relevance to this paper. Our goal is to offer insight into the educational potential of comics, drawing from the work of various researchers in the field. The findings show that while some challenges in instruction may occur, comics are a vastly underestimated and overlooked teaching tool in both visual arts and various subjects. The results tell us that comics in the visual arts classroom are filled with opportunities to broaden the bank of knowledge and resources further.

This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning och beskrivning kring huruvida digitaliseringen av skolan har påverkat deras skrivundervisning inom svenskämnet. Studien är gjord genom kvalitativa metoder där tio yrkesverksamma lärare från två olika skolor i Sverige har deltagit genom att besvara en enkät. Analysen av resultatet görs genom en tematisk analys samt att det teoretiska ramverket TPACK används i syfte att beskriva de val lärare gör kopplat till användningen av digitala verktyg i sin skrivundervisning. Resultatet av studien visar hur lärare kombinerar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper samt teknisk kompetens i de val de gör i sin skrivundervisning i svenskämnet. Lärarna i studien beskriver både positiva och negativa aspekter med en ökad digitalisering av skolan i stort samt specifikt i deras skrivundervisning genom användandet av digitala verktyg. Resultatet visar också att det inte råder någon större skillnad mellan de två skolorna i hur de beskriver att de implementerar digitala verktyg i sin undervisning. Majoriteten av de deltagande lärarna var rörande överens om att det saknades fortbildning i detta ämne, men att det kollegiala samarbetet lärarna emellan visade sig kompensera avsaknaden.

The traditional history educational methods mainly consists of and are focused on memory, reading, repetition and writing skills, however this paper aims to give an overview of research regarding “Game-based learning”, it’s uses in education of history, and if it can be used as a way to complement the traditional education and give history teachers the tools to make their teaching more diverse. Useful materials were found in the databases: EBSCO, IEEE Xplore och Science Direct. Each of the 3 practical and 3 informational studies has been carefully selected by their subject relevance and the quality of the study’s gathering, use and compilation of data. The results in this overview are both positive and negative. The studies found on the subject show that the students not only learn historical facts when using game-based learning but also become very engaged in the lesson and achieve a deeper historical perspective where they can understand the historical events in the historical context and relate to people of that point in time. However, the drawbacks are that some students have been reported to have missed some facts altogether, and that would have been avoided in traditional education (Erhel & Jamet, 2013). Another drawback that has been noted is that Game Based learning is incredibly time consuming and if it is not used correctly it risks creating a dilemma for the history teacher where the teacher has to choose Game-based learning or traditional education of history (Watson & Mong & Harris, 2010). But if it is used correctly, studies have also shown that they can be combined (Erhel & Jamet, 2013; Kuran & Tozoglu & Tavernari, 2018).

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa hur verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet uppfattar begreppet ”god skrivundervisning” samt hur deras uppfattningar och didaktiska val kan relateras till Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser. Syftet realiseras genom att följande frågeställningar besvaras: • Vad innebär god skrivundervisning för verksamma svensklärare på högstadiet och gymnasiet? • Hur framträder Ivaničs (2004; Sturk & Lindgren, 2020, s. 8) skrivdiskurser i lärarnas didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning? Studien utgår från en kvalitativ metodansats och datainsamling har gjorts genomskriftlig självrapportering från sex olika lärare. Empirin har analyserats med hjälp av Georgios analysmetod för självrapporterad data (Davidsson, 2007, s. 74f.) och kopplats till Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s. 8) skrivdiskurser. Resultatet visar på sex olika, om än med många likheter, uppfattningar om vad god skrivundervisning innebär. Lärarnas didaktiska val och uppfattningar om skrivundervisning kan kopplas till samtliga av Ivaničs (2004; Sturk m. fl., 2020, s.8) diskurser. Dominerar gör dock processdiskursen (Ivanič, 2004, s. 231) och genrediskursen (Ivanič, 2004, s. 234). Dessa realiseras bland annat genom att lärarna arbetar med cirkelmodellen, feedback, stöttning och textsamtal. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska val och uppfattningar om vad som är god skrivundervisning i hög utsträckning präglas av didaktisk forskning. Det faktum att ingen informant presenterar exakt samma didaktiska val, eller exakt samma uppfattning om god skrivundervisning, som någon annan pekar dock på att resultaten inte kan generaliseras till att gälla en större grupp än den som medverkat i studien. Avslutningsvis lyfts behovet av forskning som synliggör elevers upplevelser av skrivundervisningen.

När elever står inför uppgifter inom problemlösning är det ett flertal steg som eleven ska ta sig igenom: Förstå uppgiften, göra någon form av plan, sedan genomföra planen och i bästa fall även gå tillbaka till uppgiften och reflektera över lösning och svar. Syftet med studien var att undersöka och belysa lösningsstrategier inom problemlösning ur ett elevperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats varit till grund för studien, som bestod av två datainsamlingar: ett elevtest och efterföljande gruppintervjuer. Resultatet för den första datainsamlingen analyserades med ett begreppsligt ramverk som definierar och begreppsliggör lösningsstrategier. Det visade att eleverna till stor del valde mellan algebraisk lösning och blockmodellen. Elevperspektivet har belysts genom att elever efter ett genomfört test ombetts reflektera gällande deras val av lösningsstrategi. Intervjuerna analyserades utifrån en induktiv ansats där data tematiserades och påvisade fem centrala motiveringar till att elever väljer de strategier de väljer. Dessa var: enkelhet att tolka, tid spenderad på varje uppgift, erfarenhet och självförtroende, uppgiftens karaktär och lärarens undervisning., When students face tasks in problem-solving, there are several steps they need to go through: understanding the task, devising some form of plan, executing the plan, and ideally, revisiting the task to reflect on the solution and answer. The purpose of the study was to investigate and illuminate problem-solving strategies from a student perspective. To address this purpose, a qualitative approach was employed, consisting of two data collection phases: a student test followed by group interviews. The results of the initial data collection were analyzed using a conceptual framework that defines and elucidates problem-solving strategies. It was found that students largely chose between algebraic solutions and block modeling. The student perspective was illuminated by having students reflect on their choice of solution strategy after completing the test. The interviews were analyzed using an inductive approach where data were themed, revealing six central motivations for why students choose the strategies they do. These were: simplicity of interpretation, time spent on each task, experience and self-confidence, the nature of the task, and teacher instruction.

Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpeda

Sammanfattning/Abstract Ekström, Tove och Wiking, Maria (2023). Resiliens hos elever med ADHD – med fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer på högstadiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie bidrar till forskningsområdet genom att ha ett holistiskt och salutogent fokus på elever med ADHD. Genom att integrera psykologiska och sociologiska perspektiv skapar studien en tvärdisciplinär brygga till det specialpedagogiska fältet samt bidrar till förståelsen av de dynamiska och komplexa faktorer som påverkar välbefinnande och skolgång för elever med ADHD. Vidare bidrar studien genom att föra fram elevernas röster. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om det dialektiska förhållandet mellan högstadieelever med ADHD och lärmiljön, med särskilt fokus på stress, risk- och skyddsfaktorer. Syftet är vidare att belysa upplevelserna av det pedagogiska arbetet och dess inverkan på resiliens hos elever med ADHD. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats, vilka båda avser att synliggöra uppfattningarna hos såväl specialpedagoger som högstadieelever med ADHD. Vilka uppfattningar finns avseende stress, risk- och skyddsfaktorer som påverkar elever med ADHD i skolan? Vilka uppfattningar finns avseende olika typer av pedagogiskt stöd och hur kan dessa påverka elevernas resiliens? Teori Komplexitetsteorin kan ses som ett övergripande teoretiskt paraply i den teoretiska förankringen. De centrala begrepp som används i analysen är hämtade ur resiliensperspektivet, transaktionell stressteori och Goffmans interaktionssociologi. Metod Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 5 specialpedagoger och 5 högstadieelever med ADHD. En tematisk analys har gjorts med de centrala begreppen och den tidigare forskningen som ver

Införandet av programmering i den svenska grundskolans läroplan har skapat utmaningar för lärare, som står inför komplexiteten att integrera denna nya komponent i en redan befintlig läroplan. Trots att det har gått flera år sedan programmering inkluderades i LGR11 och förstärktes i LGR22, upplever lärare fortfarande svårigheter med att införliva programmering i matematikundervisningen. Läroböckerna får därmed en betydande roll i matematikundervisningen och kan verka som stöd för lärare när de utformar sin undervisning. Denna undersökning syftar till att analysera hur läroböcker i matematik på högstadiet integrerar programmeringsinnehåll. Genom att utvärdera mängden och kvaliteten på programmeringsuppgifter undersöks hur dessa uppgifter utmanar elevernas kognitiva förmågor och främjar matematisk förståelse. Metodologiskt använder undersökningen en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, där uppgifter i utvalda läroböcker systematiskt kategoriseras och utvärderas. Tre läroboksserier från skilda förlag analyseras för att täcka ett representativt urval av material som används i svensk högstadiematematik. Resultaten avslöjar signifikanta skillnader i hur läroböckerna integrerar programmering, både gällande kvantitet och komplexitet, var i läroböckerna programmeringsuppgifter återfinns och även i graden av instruktion och vägledning lärare och elever ges. I diskussionen understryks behovet av en balanserad integration av programmering i matematikundervisningen för att förbättra elevernas matematiska och programmeringsmässiga förmågor. Forskningen pekar på att läroboksinnehållet spelar en kritisk roll i utbildningen och att en medvetenhet om innehållets kognitiva krav är avgörande för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att tillgodogöra sig ämnesinnehållet.

Problematisk skolfrånvaro är ett socialt problem som ökar och skapar bekymmer i skolvärlden. Syftet med studien har varit att öka kunskapen kring skolkuratorernas upplevelser med arbetet med högstadieelever som har en problematisk skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på högstadie-nivå. Intervjupersonerna hade socionomexamen och hade arbetat som skolkurator i minst ett år. Insamlade empiri analyserades med kvalitativ innehållsanalys och då utifrån tidigare forskning samt genom Lipskys teoretiska begrepp gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att deras roll som skolkurator är otydlig och samtliga har, någon gång under sin tjänst, känt sig ensam i sin profession i skolan. Skolkuratorerna upplever även att arbetet med problematisk skolfrånvaro kunnat utföras annorlunda om det fanns mer resurser för arbete med problematisk skolfrånvaro. Arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kräver god samverkan med både interna aktörer inom skolan och externa aktörer såsom socialtjänst. Omständigheter, som individuella-, skol- eller familjerelaterade svårigheter, ofta komplexa och i kombination upplevs av skolkuratorerna ligga bakom problematisk skolfrånvaro., School absence among teenagers is a social problem that increases and contributes to challenges within the school system. The purpose of this study has been to gain an understanding regarding school councelors work in relation to students within the upper secondary education system, and their problematic abscence from school. It does so by using a qualitative method and by utilising six semi-structured interviews with school councelors currently working within the swedish upper secondary education system. The respondents have a bachelor degree in social work and have been working within the field for a minimum of one year. The collected empirical data was analyzed with the help of previous research as well as Lipskys theoretical concept of grassroots bureaucracy and room of action. The study shows that the school counselors experience in regards to their role as school counselors is uncertain, and that all respondents, at least once during their employment, have experienced some degree of loneliness. They have also experienced that the problematic school abscence among teenagers could be different, if the educational system as a whole had more availaible resources. In addition to this the school counselors highlighted the importance of internal cooperation (within the school system) and external cooperation (with, for example, social services). Regarding the underlying circumstances of problematic school abscence among teenagers the school counselors refers to individual, school or family related challenges. In its conclusion the study shows that a combination of the factors above contributes to problematic school abscence among teenagers.

Following a class of fourteen-year-old students through their scheduled week’s lessons, this ethnographic study has the aim to contribute to the understanding of lower secondary school subjects as literacy practices from a multimodal perspective, and thereby illuminate what it can mean for students to create meaning as they move within and between these subjects. The research questions focus on how teachers offer students opportunities to create meaning and how students create representations of their meaning-making. The study is grounded in social and multimodal perspectives, theoretically framed by new literacy studies, social semiotics, and designs for learning. The empirical material, collected over four weeks and encompassing eight school subjects, consists of video observations, documented artifacts, and interviews. The analyses are conducted from different perspectives and levels of detail, using tools such as the learning design sequence model, the writing wheel, and categories from systemic functional grammar for multimodal analysis. The analyses reveal a pattern of two types of literacy offerings. In the first offering, the teacher provides knowledge representations of subject content, and students are given the opportunity to transform these into oral and written representations as tools for learning. Many students choose not to create such representations, and the written representations that are created seem to become tools for learning only to a limited extent. In the second offering, students are given the opportunity to create their own knowledge representations, which are then displayed for assessment or presented as a contribution to the subject content. The multimodal design of the knowledge representations emerges as a knowledge area in its own right, and all students participate in some way with outward-directed meaning-making. The in-depth analyses provide a more multifaceted picture of the two literacy offerings: students’ movement within

Against the background of the increased importance of multimodal expressions in today's textual landscape and the importance of young people's reading skills in the encounter with argumentative texts on the internet, the aim of this thesis is to increase knowledge about lower secondary students' critical reading of digital multimodal argumentative texts in L1, such as digitally published opinion pieces, Youtube videos, and websites. Drawing on multimodal social semiotics combined with critical literacy, the following research questions were studied: How do students read and make meaning of digital multimodal argumentative texts? How does students’ agency emerge through their descriptions of reading digital multimodal argumentative texts? What educational implications for teaching about reading multimodal argumentative texts can be discerned? 12 lessons in three classes (students aged 14-15) in Sweden have been filmed using three video cameras, in which the students make meaning of texts individually, in pairs, and in groups of four. 12 interviews with students in pairs have been conducted using video recordings as stimulated recall. Intertextual content analysis was used to examine the transcripts of the video recordings with an expansion to include aspects of visual grammar. Reflexive thematic analysis was used to analyse the recorded and transcribed interviews. Findings indicate students’ awareness of ulterior motives in the texts, yet relying on professional-looking texts or senders who appear authoritative. Lacking knowledge of argumentative text analysis, the students invent strategies when examining the texts. The students show agency in their reading process when finding their individual reading paths and making use of previous knowledge. Multimodal affordances are primarily used when reading texts dominated by other modalities than verbal text. Consequently, reading education needs to deal with reading and analysing argumentative as well as multimodal text, Läsa bredvid raderna är en avhandling om hur högstadieelever gör när de läser texter på nätet som försöker påverka dem på något sätt. Digitala texter är komplexa då de erbjuder olika läsvägar och består av olika uttrycksformer som skriven text, bilder, filmklipp och ljudfiler. Det är inte heller alltid självklart vem som ligger bakom texten, hur pålitlig den är eller vilket syftet är. I studien har högstadieelever filmats när de läser och samtalar om olika nättexter som innehåller argumentation och blivit intervjuade efteråt. Utifrån socialsemiotisk multimodal teori tillsammans med ett critical literacy-perspektiv visar resultaten av analyserna att elever uttrycker en hög grad av agens och medvetenhet i sin läsning, men ändå tenderar att ha stark tilltro till texter och avsändare som framstår som auktoriteter. Vidare har elever ofta svårt att kritiskt analysera multimodala texters argumentation och uttrycker sig istället om texter som en helhet. Avhandlingen bidrar med kunskap om hur elevers läsning och meningsskapande process ser ut och presenterar didaktiska implikationer som pekar på svensklärarens viktiga roll i arbetet med digitala multimodala argumenterande texter i klassrummet.

This compilation thesis investigates and compares Nordic literature instruction in the first year of lower secondary school, with the aim of contributing to the knowledge on how lower secondary language arts teachers across the Nordic countries use literary texts in their ordinary instruction and how they promote students’ development of literary competence. Two overarching theoretical perspectives – didactics and literary competence – frame this thesis, which relies on two kinds of data and involves both quantitative and qualitative analyses. The thesis comprises four research articles. Articles 1–3 are based on video observations from 71 literature classrooms that are part of Linking Instruction and Student Achievement, a large-scale Nordic video study, while Article 4 draws on an online questionnaire that was answered by 701 teachers. This thesis shows that literature plays an important role in Nordic language arts instruction. A key finding was that teachers in all Nordic countries, especially Swedish, Icelandic and Finnish teachers, considered the development of students’ reading comprehension a major reason for using literary texts in language arts instruction. Another key finding was the lack of encouragement for literary readings, meaning that students were rarely given the opportunity to develop their literary competence. Even in cases where students were expected to learn to identify genre features and literary devices, this knowledge was not used to promote the aesthetic reading of literary texts. A third key finding was that teachers in all Nordic countries valued reading literature as a way to provide positive reading experiences. They often made student-oriented choices of literary texts and mostly had students read narrative texts, such as short stories and teenage novels. In summary, this thesis reveals that Nordic classrooms should give more space to reading literature for its own sake, not just to achieve general literacy., Den här sammanläggningsavhandlingen undersöker och jämför nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet. Den syftar till att bidra med kunskap om hur högstadielärare i de nordiska länderna använder skönlitteratur i sin ordinarie undervisning och hur de främjar elevernas utveckling av litterär kompetens. Två övergripande teoretiska perspektiv, didaktik och litterär kompetens ramar in avhandlingen som bygger på två olika slags data och innefattar både kvantitativa och kvalitativa analyser. Avhandlingen består av fyra forskningsartiklar. Artikel 1–3 bygger på videoobservationer från 71 klassrum med skönlitteratur-undervisning. Dessa klassrum ingår i Linking Instruction and Student Achievement, en storskalig nordisk videostudie. Artikel 4 bygger på en webbenkät som besvarades av 701 lärare. Avhandlingen visar att skönlitteratur spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning. Ett huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder, särskilt svenska, isländska och finska lärare, framhöll utvecklingen av elevernas läsförståelse som en viktig anledning till att använda skönlitterära texter i undervisningen. Ett annat huvudresultat var att litterära läsningar sällan uppmuntrades, vilket innebar att eleverna sällan fick möjlighet att utveckla sin litterära kompetens. Även i de fall då eleverna förväntades lära sig att identifiera genredrag och litterära verkningsmedel användes inte denna kunskap för att främja estetisk läsning av skönlitterära texter. Ett tredje huvudresultat var att lärare i samtliga nordiska länder värdesatte läsning av skönlitteratur som ett sätt att ge eleverna positiva läsupplevelser. De gjorde ofta elevanpassade val av texter och lät oftast eleverna läsa berättande texter så som noveller och ungdomsromaner. Sammanfattningsvis pekar avhandlingen på att läsning av skönlitteratur för litteraturens egen skull, inte bara för att utveckla generell läsförståelse, behöver få större utrymme i nordiska klassrum., This compilation thesis investigates and compares Nordic literature instruction in the first year of lower secondary school. Drawing on video observations and questionnaire data, it aims to contribute knowledge on how language arts teachers across the Nordic countries use literary texts in their ordinary instruction and how they promote students’ development of literary competence. The thesis and its four research articles show that literature plays an important role in Nordic language arts instruction. A key finding was that teachers in all Nordic countries, especially Swedish, Icelandic and Finnish teachers, considered the development of students’ reading comprehension a major reason for using literary texts in language arts instruction. Another key finding was the lack of encouragement for literary readings, meaning that students were rarely given the opportunity to develop their literary competence. A third key finding was that teachers in all Nordic countries valued reading literature as a way to provide positive reading experiences. In summary, this thesis reveals that Nordic classrooms should give more space to reading literature for its own sake, not just to achieve general literacy.

Den här studien syftar till att undersöka läroböckers språkhistoriska innehåll utifrån språklighistoriemedvetenhet, hur innehållet kopplas till kursplanen i svenska, samt vilka materiallärare använder sig av i undervisning av språkhistoria i högstadiet. För att besvara dessa frågor har en läromedelsanalys och enkätstudie utförts. Läromedelsanalysen utgår från kategorierna: epoker, språkliga släktband, språkliga nivåer samt språkets milstolpar. Resultatet visar att läroböckerna till viss del drar kopplingar mellan dåtid och nutid, men om avsikten är att skapa en större samtidsförståelse med hjälp av det är oklart. De tre läroböckerna har olika omfattande språkhistoriskt innehåll, där både styrkor och brister har hittats i analysen. Läroböckernas språkhistoriska innehåll förhåller sig till kursplanens syfte och centrala innehåll, och beskriver i olika utsträckning språkets utveckling. Enkätstudien visade att lärare använder en blandning läromedel i sin undervisning av språkhistoria. De kombinerar olika läromedel för att skapa en helhet i undervisningen. Resultatet visade också att läroboken fortfarande har en plats i undervisningen av språkhistoria. Slutsatser av denna studie visar att läroböckerna på olika sätt saknar innehåll som kan främja språkligt historiemedvetande i ämnet, samt att läroboken fortfarande används i undervisning av språkhistoria, men ofta i kombination med andra former av läromedel för att komplettera ämnesinnehållet.

Forskning visar att svenska skolungdomar läser allt mindre skönlitteratur i skolan. Avancerad läsförmåga anses av Tengberg (2019) vara en förutsättning för ett framgångsrikt deltagande i högre utbildning och ett meningsfullt deltagande i det moderna samhället, där läsning av skönlitteratur har en viktig uppgift att fylla. Det innebär att den litterära socialisation som skolan förmedlar kan sägas ha en avgörande roll för elevernas framtid. Syftet med denna studie är att undersöka hur ämneslärare i svenska ser på svenskämnets skönlitterära läsundervisning. Sammanfattat kan de svensklärare som besvarat enkätundersökningen i denna studie sägas förespråka en litteraturundervisning som tillgodoser de olika uppfattningar av vad läsundervisning, enligt forskningen, ska innehålla. Som exempel kan nämnas litteraturanalys och befästande av demokratiska värderingar. Som begränsande faktorer i litteraturundervisningen omnämns bland annat elevernas bristande läsförmåga och faktorer kopplat till tid och ekonomi.

Denna empiriska undersökning behandlar högstadieelevers upplevelser och uppfattningar om drama som metod i relation till läsförståelse. Forskning visar att högstadieelever förstår mindre av det de läser och läser mindre medan annan forskning visar att drama som metod kan öka engagemang och fördjupa läsförståelse. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur elever i årskurs 9 upplever och uppfattar drama som metod i relation till läsförståelse i svenskämnet. I dataproduktionen utförs en intervention med elever i en klass i svenskundervisning i årskurs 9 som observeras och följs upp med fokusgrupper. Undersökningens producerade data analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och den transaktionella textteorin. Resultatet visar att eleverna uppfattar både inter- och intrapersonella faktorer i relation till deras läsförståelseutveckling. Bland annat uppfattar eleverna att det kollektiva arbetet ger fler perspektiv på karaktärer i den lästa litterära texten vilket skapar nyanserade tolkningar. Eleverna upplever att dramametoden är rolig vilket gör att de blir mer engagerade och insatta i läsandet samt att det finns vissa utmaningar som gör att det kan vara svårt att komma in i roll. Slutsatser som dras är att dramametoden verkar vara en metod som kan användas för att öka engagemang för läsning samt att det verkar vara en metod som eleverna uppfattar kan hjälpa dem att fördjupa sin läsförståelse., Svenska med didaktisk inriktning

Det här examensarbetet undersöker vilka utmaningar som svensklärare möter i den skönlitterära läsundervisningen, samt vilka faktorer som påverkar lärarnas val av skönlitteratur. För att undersöka detta intervjuades tio svensklärare verksamma i årskurs 7–9. Resultaten visar på flera utmaningar såsom tidsbrist för läsning, elevers låga läsengagemang och elevers olika förutsättningar. Tidsbegränsningar och organisatoriska hinder framstår som dominerande utmaningar, vilka enligt lärarnas uppfattning påverkar läsengagemanget och läsutvecklingen negativt. Dessutom pekar lärarna på elevers bristande läsvanor, vilket i sin tur påverkar deras läsengagemang och läsförståelse. Bristen på tid för läsning innebär också att eleverna med sämre förutsättningar drabbas mest. När det kommer till bokval är det flera styrande faktorer som påverkar, där tillgången till böcker är en avgörande faktor. Därutöver strävar lärarna efter att inkludera böcker som är åldersadekvata, som engagerar eleverna och som eleverna kan relatera till. Dessutom styrs bokvalen i stor mån av pedagogiska mål och läroplanens riktlinjer då det även är viktigt att böckerna som inkluderas i undervisningen kan bidra till meningsfulla diskussioner. Resultaten i studien diskuteras i relation till Transactional Theory of Reading: en teori som betonar att läsning inte är en passiv process utan en interaktion mellan läsare och text, där läsarens bakgrund och erfarenheter formar förståelsen av texten, samt didaktisk teori: som fokuserar på vad som ska läras, hur det ska läras och varför.

I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.

This study examines literary discussions from Scandinavian lower secondary school classrooms, specifically the different ways in which teachers provide opportunities for students’ development of literary competence. Moreover, it discloses what kinds of literary competence these teachers elicit and encourage. Three extended video-recorded discussions, in which a large number of students actively shared their understanding of literary texts, were selected and analysed qualitatively with regard to the interaction between teachers and students and the content of the discussions. It was found that teachers used both open-ended and closed questions to introduce new themes, and that their frequent use of follow-up questions promoted dialogicity. The teachers generally favoured one particular aspect of literary competence, yet several aspects of students’ literary competence were visible in the discussions. For example, students were encouraged to pay attention to content, formal characteristics and contextual issues. Implications for teachers’ literature instruction and for students’ development of literary competence are discussed., Linking Instruction and Student Achievement

Motivation hos eleverna är viktigt i engelskundervisningen men idag kan vi delvis se en minskad motivation hos elever som delvis kan bero på ett autenticitetsglapp mellan skolengelskan och fritidsengelskan som eleverna alltmer möter utanför skolan, så kallad extramural engelska. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om högstadieelevers uppfattningar om vad som bidrar till ökad motivation i skolämnet engelska genom en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar visar att engelska anses viktigt som ämne, men gentemot skolämnet engelska var eleverna mindre positiva. Elevernas svar visar att betydelsen av höga betyg samt variation av aktiviteter på lektionerna ökar motivationen. Studien identifierar faktorer som påverkar elevers motivation i skolämnet engelska och förslag på undervisningsaktiviteter för ökat intresse. Personliga reflektioner som lärare är behovet av att anpassa undervisningen efter dagens samhälle för att öka motivationen i engelskundervisningen.

Våterminen 2024

Studies syfte var att beskriva och analysera vilka åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogram av matematiksvårigheter och vilka åtgärder som kan leda till att eleverna som fick F på nationella proven i matematik i årskurs 6 sedan fick ett godkänt provbetyg i årskurs9. Studiens teoretiska förankring utgick dels från Bronfenbrenners (1994) modell för ekologisk systemteori som utgår från eleven och de olika delar som denne befinner sig i. Men även från de tre olika specialpedagogiska perspektiv, kompensatoriska, relationella och dilemma perspektivet. Med hjälp av tematisk analys har 28 åtgärdsprogram från två olika skolor analyserats. Det resulterade i tre teman, Elevens kunskapsmässiga svårigheter, behov av anpassningar och struktur, Elevens förmåga till fokus och koncentration och Hinder för eleven att visa sina kunskaper.

Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.

Det är allmänt accepterat att lärare bör använda sig av evolutionsteorin som ett sätt att binda ihop undervisningen i biologi. Åtskilliga studier har dock påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och föreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Det samma gäller för begreppsförståelse och konflikten mellan betydelsen av ett ord i vardagsspråket och i ämnesspråket. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse. Denna kvalitativa studie som genomfördes med hjälp av intervjuer med sex olika lärare visar på samma mönster och pekar på några möjliga lösningar för att förbättra elevers förståelse för de evolutionära mekanismerna. Samtidigt som det finns en stor samstämmighet bland de intervjuade biologilärarna kring begreppsförståelse, precis som i många andra ämnen, resonerar de olika om vilka delar som är viktiga i evolutionsundervisningen och varför. En del fokuserar mer på att lära ut innehållet enligt den lärobok som används medan en del förklarar mer om varför eleverna ska lära sig om evolution. Som ett resultat av denna studie föreslås bland annat att undervisningen om evolution borde inledas så tidigt som möjligt för att i största möjliga mån minimera risken för att olika missuppfattningar och föreställningar kring evolution inte ska cementeras tidigt. I detta sammanhang bör också information kring ämneskunskap förmedlas vid överlämningarna från ett stadium till ett annat i grundskolan. Vidare föreslås att användandet av CoRe-verktyget implementeras i planeringen av undervisningen och att det införs som ett moment under VFU- arbetet för blivande ämneslärare. Det faktum att tid är en bristvara för lärare innebär att det sällan finns tid för egen reflektion. Därför måste arbetet med CoRe-verktyget

Syftet med den här studien var att kartlägga högstadieelevers förväntningar och förkunskaper på undervisningen i sex, samtycke och relationer för att bättre kunna möta och tillgodose deras behov. En kvalitativ intervjustudie gjordes med slumpvis utvalda elever i årskurs 8 för ökad förståelse för vad elever önskar lära inom arbetsområdet samtöverensstämmelsen med Lgr 22. Kompletterande data erhölls genom en anonym enkät med samma intervjufrågor i två klasser i åk 8. Resultatet av studien visade att elever hadehöga förväntningar på undervisningen i sex och samlevnad och tilltro till skolan för information. Elever är kritiska till internet även om de ofta använder det som alternativ informationskälla. De har förståelse för begreppet samtycke och de förstår även innebörden av Samtyckeslagen. Elever visar en önskan om mer undervisning kring sex och samlevnad vilket även stöds av tidigare forskning. För att tillgodose behovet kan ämnesdidaktisk lärarfortbildning vara aktuell liksom att lärarna behöver bli à jour med samtida levnadsmönster i anslutning till revidering av läroplanerna 2022.

Detta examensarbete är en läromedelsanalys av läroböcker i ämnet samhällskunskap för årskurs 7-9. Syftet är att undersöka vilken diskurs som framträder vid framställningen av samer i dessa läroböcker samt att undersöka hur det kommer sig att denna diskurs framträder. De frågeställningar som besvarats är Vilken diskurs framträder i beskrivandet av samer i samhällskunskapens lärobokför årskurs 7–9? samt Hur framträder denna diskurs i läroböcker i samhällskunskap för årskurs 7–9? Den teori som utfåtts ifrån i undersökningen är det socialkonstruktivistiska och den metod som använts för att besvara forskningsfrågorna är kritisk diskursanalys med en komplimenterande bildanalys. Resultatet visar att det i framställningen av samer i läromedlen framträder en diskurs där samer andrafieras och skildras som ”dem”, vilka står i kontrast till ”vi”, majoritetssamhället. Detta bottnar i att det är mycket svårt att ställa sig utanför den rådande diskursen., This bachelor thesis is a teaching aid analysis in the school subject civics in junior high school. The purpose is to examine which discourse emerges when Samis being presented in these textbooks and also to examine why this discourse emerges. The questions that have been answered is Which discourse emerge in the description of the Sami in civics textbooks for Junior high school? and How does this discourse appear in civics textbooks for Junior high school? The theory that has been used in the emerge is the social constructivistic and the methods being used to answer the questions is critical discourse analysis with a complementary picture analysis. The result shows that in the description of the Sami in textbooks a discourse where the Samis othering and being named as them in contrast to us, the majority society, appears. This depends on that it is very difficult to act outside of the prevailing discourse.

Statistik visar att en betydande andel elever i svensk skola är flerspråkiga och att dessa eleverofta möter svårigheter i matematikämnet, särskilt när det gäller textbaseradematematikuppgifter. Tidigare forskning lyfter fram att flerspråkiga elever har svårigheter meninte vilka strategier eleverna tillämpar för att lösa en textbaserad matematikuppgift. Studiervisar även på att flerspråkiga elever påverkar PISA-resultaten negativt i Sverige. Målet medforskningen var att ta reda på vilka strategier elever med annat modersmål än svenskatillämpar för att lösa textbaserade matematikuppgifter. Studien använde kvalitativa intervjuermed elever för att undersöka deras tillvägagångssätt vid matematikuppgifter. Genom analysav materialet med ett kognitivistiskt perspektiv, särskilt fokuserat på kontexten kringuppgiftslösningen, syftade arbetet till att ge insikt i elevernas tankeprocesser och strategier.Forskningsfrågan som besvaras i studien är; Vilken betydelse har hinder och strategier förlösningen av textbaserade matematikuppgifter hos högstadieelever med annat modersmål änsvenska? Resultatet från studien var att betydelsen skiljer sig beroende på uppgiftstyp. Dåstudien enbart utgick från åtta elever är den inte generaliserbar. Studien kan vara användbarför lärare då det ger en förståelse för hur elever går tillväga för att lösa textbaseradematematikuppgifter, vilket i sin tur kan höja PISA-resultatet i Sverige. Resultaten kananvändas för att stärka lärarens förståelse för flerspråkiga elever vid lösning av textbaseradematematikuppgifter.

Denna undersökning är utförd inom ramen för samhällskunskapsdidaktiken. Dess syfte har varit att sammanställa och analysera vad tidigare forskning synliggör om Sveriges minoritetsfolk i läromedel i ämnet. Den metod som använts är litteraturstudie med innehållsanalys som analysverktyg. Undersökningen omfattar tidigare forskning om läromedel för årskurs 7-9. Som teoretiskt verktyg har det didaktiska meningserbjudandet använts. Resultatet visar att representationen av de olika nationella minoritetsfolken skiljer sig åt där samer är den nationella minoritet som ges mest utrymme medan tornedalingar och sverigefinnar är givna minst. Hur minoritetsfolken beskrivs skiljer sig åt, men sammanfattande, i de fall minoritetsfolket beskrivs mer nyanserat är det framför allt från ett majoritetsperspektiv med stereotypiserande inslag., This survey is conducted within the subject area social studies educations didactics. Its purpose has been to conclude and analyse what previous research highlight about the Swedish national minorities in social studies textbooks. The method that has been used is literature studies with content analysis as analytical tool. The survey encompasses previous research about textbooks for junior high school. The sentence offering has been used as didactic tool. The result shows that the representation each national minority differs and that Samis are the most represented while Tornedalingar and Swedishfinnishs are the least. How the minorities are described differs, but in summary, in those cases the minorities are described more nuanced it is above all from a majority perspective with stereotyping elements.

Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. För att uppnå detta syfte används följande forskningsfrågor: • Vilka faktorer och undervisningsmetoder lyfts i litteraturen fram som främjande av god skrivundervisning på högstadiet? • Vad krävs för att dessa faktorer och undervisningsmetoder ska gynna elevers skrivutveckling? • Hur kan god skrivundervisning ta sig uttryck i klassrumssituationer? Ytterligare ett syfte med studien är att diskutera om och på vilket sätt de undervisningsmetoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) skrivdiskurser. Studien visar att tydliga instruktioner, metaspråk och metaberättande, stöttning, feedback, genrepedagogik och cirkelmodellen samt textsamtal har en positiv inverkan på elevers skrivande. God skrivundervisning i klassrummet kan ta sig olika uttryck, men mellanmänsklig interaktion har visat sig vara avgörande. Studien fann även att de faktorer och metoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till ett flertal av Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) diskurser, men att de som dominerar i grundskolan är process-, genre- och färdighetsdiskurserna. Avslutningsvis konstateras att god skrivundervisning som begrepp är subjektivt och svårtolkat. Olika lärares definition av begreppet, liksom definitionens inverkan på de didaktiska valen, kan med fördel undersökas i en uppföljningsstudie.

Hur högstadieelever uppfattar fem begrepp inom energiteknik har undersökts. Dessa är, energiformer, energiomvandlingar, ”energiförluster”, energins oförstörbarhet och energins nedväxling till lägre tekniskt värde. Underlaget för den empiriska undersökningen var ett system med en bostad som försörjs med el och fjärrvärme från ett kraftvärmeverk. Utifrån detta system fick fokusgrupper med 3-4 personer försöka svara på frågor som på olika sätt täcker de fem begreppen. För fenomenen värmeöverföring och energiomvandling genomfördes fenomenografiska analyser av transkriptioner från fokusgruppsamtalen. Energi i olika former hör till de begrepp som är svårast att hantera t.o.m. för ingenjörsstudenter. Flera svårigheter och missuppfattningar som beskrivs i litteraturen förekommer i fokusgruppsamtalen. Kvalitativt olika sätt att förstå värmeöverföring och energiomvandling kunde kartläggas.

De nationella proven har undersökts många gånger tidigare sett till proven som fenomen, men desto mindre när det kommer till hur lärares undervisning, yrkesroll och professionella kunnande påverkas i samband med de nationella proven. Syftet med litteraturstudien är därför att med utgångspunkt i forskningsresultat från bland annat vetenskapliga studier och avhandlingar undersöka hur lärare kan förbereda sina elever inför de nationella proven samtidigt som potentiella möjligheter och hinder sett till förberedelser, genomförande och efterarbete undersöks. Studien belyser även ett internationellt perspektiv på andra höginsatsprov för att undersöka hur lärares yrkesutövning påverkas när höginsatsprovet har en mer avgörande roll än vad de nationella proven för närvarande har i Sverige. Resultaten visar att det både finns möjligheter och hinder i samtliga skeden i sambandet med nationella prov och höginsatsprov, där det mest framträdande hindret rör att proven är tidskrävande medan den mest framträdande möjligheten är att lärare kan utforma sin undervisning utifrån elevers tidigare prestationer på proven.

Läsförståelse är en viktig kunskap både i skolan och i det övriga livet och samhället. Alla elever i skolan ska ges möjligheten till att utvecklas och så även inom svenskämnet. Den här studien undersöker svensklärares erfarenheter av läsning, läsförståelse och lässtrategier i deras undervisning i grundskolans senare år 7–9, detta för att försöka synliggöra framgångsrika arbetssätt vad gäller utvecklingen av läsförståelse och användandet av lässtrategier. Lässtrategier är något som ingår i svenskämnets kunskapskrav och ska hjälpa eleverna att utveckla sin läsförståelse, men det framgår inte tydligt hur undervisning i lässtrategier ska ske. Resultatet av den här studien visar att de intervjuade lärarna undervisar sina elever i läsförståelse genom att använda sig av lässtrategier. Positiva undervisningsmetoder i lässtrategier visar sig i studien genom att många av de deltagande lärarna använder sig av exempelvis fördjupningsstrategier. De hjälper alltså eleverna att bryta ned texten genom att prata om förståelse, ord, mönster och teman.

I denna systematiska litteraturstudie kommer tidigare forskning analyseras och diskuteras med syftet att undersöka fördelar och nackdelar med det digitala och det analoga skrivandet i svenskämnet på högstadiet. Detta görs genom att undersöka vilka förutsättningar elever har för att skapa redigera text kopplat till digitalt eller analogt skrivande. Med Lgr22 som grund analyseras publikationer som gjorts på elever i åldern 10–19 år i och utanför Sverige. Till grund för denna studie ligger 16 publikationer som identifierades genom en systematisk litteraturstudie i databaserna Summon, DIVA, ERIC samt Google Scholar. Bristen på publikationer gällande specifikt analogt skrivande diskuteras i metodkapitlet och detta anses vara en anledning till att studien saknar nyansering i form av att kunna ställa digitalt och analogt skrivande i motsats till varandra. Resultatet av denna studie visar på för- och nackdelar med de båda skrivteknikerna men ett övervägande antal fördelar finns kopplade till det digitala skrivandet. Det digitala skrivandet anses mest fördelaktigt kopplat till följande identifierande mönster: gemensamt och enskilt skrivande, disposition, textbearbetning samt redigering. Dessa mönster är grunden för den diskussion som förs i slutet av studien. I studiens slutsats lyfts det faktum att det digitala skrivandet har tagit allt mer plats i skrivundervisningen, vilket kan korreleras med den utveckling som gjort i läroplanen. Formuleringar kring handskriftens betydelse var tydligt framskrivet i äldre läroplaner gällande årskurs 7–9, medan det i Lgr22 inte finns kvar någon formulering kopplat till handskrift överhuvudtaget.

The aim of this study is to evaluate teachers’ descriptions of their usage of reading comprehension strategies as well as reading comprehension strategies in a multilingual classroom. In addition, the study examines what challenges the teachers believe they face in their daily work with multilingual students. This study has a qualitative approach and semi-structured interviews were conducted with six middle school teachers with varying subject qualifications in Swedish, Swedish as a second language, social studies, and STEM-subjects. All the teachers teach multilingual students. The theoretical outline is the sociocultural perspective which is focused on the learner’s interaction with its environment as well as the schema theory which emphasizes the role of previous knowledge to interpret and understand new knowledge. The division of this study is reading comprehension and reading strategies, explicit teaching of multilingual students as well as challenges and co-operation. The results show that the teachers use some reading comprehension strategies and that the biggest challenge is the students’ perceived lack of vocabulary. The conclusion is that the teachers in this study were using reading strategies to a lesser extent when teaching and, that the strategies which were used were mainly focusing on translation and not contextualizing. This highlights the need for professional development focusing on reading comprehension and reading comprehension strategies as well as the development of the professional language.

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om lärare och elevers uppfattningar om motivation och progression i bildundervisningen på högstadiet. I avsnittet bakgrund redogörs för hur bildämnets har förändrats fram till idag samt synen på bildämnet idag. Den tidigare forskningen visar att läraren är en viktig faktor för elevers motivation. Genom intervjuer med tre bildlärare verksamma på högstadiet och enkäter besvarade av tio tidigare elever från högstadiet är examensarbetet en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Svaren har analyserats tematiskt. I resultatet beskrivs att kommunikation och planering från bildläraren har en bärande roll på elevers motivation. Lärare använder sig av lektionsplanering, social samverkan och olika nivåer på uppgifter för att motivera elever. Det framkommer att bildlärare lägger upp undervisningen som grundläggande det första året på högstadiet. Elever minns till viss del progression och de minns att lärare har varit viktiga för deras motivation.

The aim of this study is to contribute knowledge about Swedish school girls’ perspectives of sexual harassment and their relations to peers when exposed to violence in terms of sexual harassment, both online and offline. The empirical data was collected through pair interviews where 28 girls participated. The theoretical framework was based on coping strategies that people use when facing stressful situations. The transcribed empirical data was read and interpreted based on what appeared to be important and decisive related to the theoretical framework. The found strategies are divided into three main categories, namely, problem-focused behavioural strategies, emotion-focused cognitive strategies, and emotion-focused behavioural strategies. The results show that the girls use different strategies depending on if the harassment occurs online or offline and if the perpetrator is known or unknown. Problem-focused cognitive strategies are used due to the specific context. Emotion-focused cognitive strategies are foremost used if the perpetrator is a known friend.

Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra musiklärare om hur de arbetar med musikskapande i grundskolans årskurser 7-9. Analysen av det empiriska materialet är genomförd ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att synliggöra musikskapande i bemärkelsen komposition i musikundervisningen och att synliggöra musiklärares reflektioner över hur den egna undervisningen möjliggör elevers skapande process samt att synliggöra hur lärare arbetar för att främja musikskapande och ett kreativt förhållningssätt hos elever. Resultatet visar att musikskapande sker stegvis, att processen behöver få ta tid och att formerna för genomförandet är beroende av vilka verktyg som finns tillgängliga, samt att tillgång till verktyg skiljer sig åt mellan olika skolor. Elever arbetar med analoga och digitala verktyg och artefakter i samspel, enskilt och i grupper, och kamratrespons och det sociala samspelet är av stor vikt för lärprocessen. Lärarens tillrättaläggande med ramar och tydlig struktur samt stöttning i den proximala utvecklingszonen är avgörande för elevers kunskapande. Elever behöver ges möjlighet att använda olika slags verktyg och artefakter, ges möjlighet att arbeta skapande i processform under trygga och fria omständigheter samt ges möjlighet att reflektera över sitt eget och andras skapande för att utveckla fantasi, kreativitet och ett kreativt tänkande.