Search

Background: Type 2-Diabetes is a widespread global health problem affecting approximately 10.5% of the adult population aged 20–79 years. The disease is characterized by insulin resistance, affects the body's regulation of blood sugar levels, and can lead to serious complications such as microangiopathy. The quality of life for people with type 2 diabetes is closely linked to how the disease affects their everyday life. In order to assess the adaptation to the disease and the management of its physical and psychological challenges, the persons experiences of quality of life are crucial. Aim: The aim is to investigate how people with type2 diabetes experience their quality of life. Method: The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles, of which 9 articles were selected for the results. The collected data was analyzed based on Friberg's (2017) five-step process to identify key findings. Results: Three main themes emerged: healthy lifestyle choices; challenges and success factors, factors that deteriorates the quality of life and factors that improves the quality of life that answered the purpose of the study. Conclusion: The results indicate that people with type 2 diabetes face challenges in disease management. In order to support these individuals and improve their quality of life, a holistic view and individual centered care is required., Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin livskvalitet. Resultatet pekade på att diabetes typ 2 medförde betydande hinder och utmaningar för de som lever med sjukdomen. Det framkom särskilda svårigheter relaterade till sjukdomsinformation och kunskapsinhämtning om diabetes typ 2. Även psykosociala aspekter presenterades där det erhölls att personer som lever med diabetes typ 2, upplevde mentala svårigheter och minskad sexuell lust. Det fanns även en positiv syn på livet med diabetes typ 2, där upplevda hälsofördelar utgjorde en betydande aspekt. Närstående, religion och spiritualitet uppgavs vara stödjande faktorer för att hantera vardagen med den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Detta bevisar att trots de påfrestningar som sjukdomen medför, fanns det en känsla av positivitet och möjlighet till förbättring av hälsan. Omkring 10,5% av den vuxna populationen 20–79 år har diabetes och över 90% av dem har diabetes typ 2. Diabetes typ 2 har länge varit en utmaning, och det är känt att livsstilsförändringar är nyckeln till en förbättrad hälsa. Men att tillämpa och bibehålla dessa förändringar kan vara påfrestande. Studien genomfördes i behovet av att förstå den upplevda livskvaliteten och de verkliga utmaningarna som människor med diabetes typ 2 står inför i sin vardag. Detta examensarbete utgår från en litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar valdes ut eftersom fokuset var att förstå personers upplevelser av livskvalitet. Begreppet livskvalitet handlar om en subjektiv upplevelse av sin livssituation, det kan inkludera det allmänna välbefinnandet samt fysisk och psykisk hälsa. Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att det råder en brist på tillgänglig och förståelig information kring diabetes typ 2. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vårdandet och stödet av patienter. För att skapa rätt förutsättningar för personer som lever med diabetes typ 2 finns det ett behov av att

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 1–3% av befolkningen i Sverige. Sjukdomens symtom och behandling leder till utmaningar hos personen och det förekommer även brist på samhällelig förståelse, vilket kan försvåra personens hantering av sjukdomen. Sjuksköterskans stöd är essentiellt för att möjliggöra lindrat lidande och främjad hälsa hos personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som lever med bipolär sjukdom. Analysprocessen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod för manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnade i tre huvudkategorier 1) Leva under lidandets skugga, 2) Sociala utmaningar och 3) Hitta tillfredsställelse trots sjukdomens utmaningar, vilka gemensamt resulterade i elva underkategorier. Slutsats: Upplevelsen av att leva med bipolär sjukdom kännetecknades av en förekomst av lidande där skam, svårigheter att acceptera sjukdomen, upplevelser av vanmakt och oro samt tankar om döden förekom. Nyckeln till välbefinnande och hälsa fanns i att acceptera sjukdomen, förstå sjukdomens begränsningar, att vara ärlig om sin sjukdom, få stöd från omgivningen och finna rutiner som hjälper till att upprätthålla den vardagliga balansen. Resultaten är relevanta att ta del av för sjuksköterskan då en inblick i personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom hjälper sjuksköterskan att utveckla sitt stöd gällande att lindra lidande och främja hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med ergonomi på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Studien avser att besvara följande frågeställningar: - Hur tolkas de ergonomiska inslagen i styrdokumenten av gymnasielärare? - Hur arbetar gymnasielärare med ergonomi i ämnet idrott och hälsa? - Vilka möjligheter och begränsningar upplever gymnasielärare vid undervisning om ergonomi? Med utgångspunkt i läroplansteorin och ramfaktorteorin har studien undersökt hur sju behöriga lärare utformar sin undervisning kring momentet ergonomi i idrott och hälsa kurs 1 på gymnasiet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer är den använda undersökningsmetoden. Intervjuerna genomfördes digitalt via videokonferensprogram. Efter insamlandet av materialet tillämpades tematisk analys vid analysprocessen. Resultatet av studien visar att deltagarna har en varierad syn på styrdokumenten och tolkar de även därefter olika, genom att utforma olika upplägg för sin ergonomiundervisning. Deltagarna bedriver både praktiska och teoretiska moment i ergonomiundervisningen och undervisningen anpassas även efter elevernas gymnasieprogram. Vidare framkommer flertal möjligheter och utmaningar som påverkar ergonomiundervisningen i idrott och hälsa. Resultatet visar att samtliga deltagare anser momentet som viktigt men att det inte är prioriterat. Det framkommer även att momentet ergonomi i lärarutbildningen var bristfällig. Studiens slutsatser är att styrdokumenten upplevs innefatta ett tolkningsutrymme som visar på möjligheten att utforma undervisningen varierat. En utmaning som framhävs är att motivera eleverna i momentet och vi tror att vidare forskning inom området skulle kunna gynna framtida undervisning i momentet ergonomi. Vi tror även att en utveckling av ergonomimomentet på lärarutbildningar hade kunnat bidra till att ergonomi skulle prioriteras högre i undervisningen., The purpose of this study is to investigate how teachers work with ergonomics at the upper secondary school in the subject of sports and health. The study intends to answer the following questions: - How are the ergonomic elements in the curriculum documents interpreted by upper secondary school teachers? - How do upper secondary school teachers work with ergonomics in the subject of sports and health? - What opportunities and limitations do upper secondary school teachers experience when teaching ergonomics? Based on the curriculum theory and framework theory, this research investigates how seven qualified teachers structure their teaching concerning the ergonomics component in Course 1 of physical and health education at the upper secondary school level. The study employs a qualitative approach, utilizing interviews as the method of investigation. The interviews were conducted digitally using video conferencing programs. After the collection of the material, thematic analysis was applied to the analysis process. The study's findings reveal that participants have diverse interpretations of the curriculum documents, resulting in varied approaches to their ergonomics instruction. Participants engage in both practical and theoretical aspects of ergonomics teaching, adapting their instruction to accommodate students' upper secondary school programs. Further emerges several opportunities and challenges influencing the teaching of ergonomics in physical and health education. The results indicate that while all participants acknowledge the significance of the component, it is not prioritized. It also appears that the element of ergonomics in teacher training was deficient. The study's conclusions are that the curriculum documents are perceived to include a space for interpretation that shows the possibility of designing the teaching in a varied way. A challenge that is highlighted is to motivate the students in the section and we believe that further research in the

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa 1 talar om hälsa samt vilket utrymme hälsoundervisningen ges i gymnasieskolan. Tre frågeställningar har formulerats. 1. Vilka hälsodiskurser synliggörs i idrott och hälsa? 2. Vilka hälsodiskurser osynliggörs i idrott och hälsa? 3. Vilka subjektspositioner skapas genom hälsodiskurserna? Metod Studien utgörs av en kvalitativ forskningsmetod. Det primära empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sekundära empiriska materialet, övergripande planeringar och lektionsmaterial, har sedermera inhämtats via mejl från forskningsdeltagarna. Det empiriska materialet har bearbetats med hjälp av en Foucaultinspirerad diskursanalys. Relevanta frågor har ställts till materialet och använts som analysmetod för bearbetning. Analys I vår studie har sex hälsodiskurser synliggjorts, tre osynliggjorda diskurser har framträtt samt två subjektspositioner för studiens forskningsdeltagare och en för deras elever utformats. Studiens analys påvisar att det föreligger en salutogen ansats och en holistisk syn på hälsa hos studiens forskningsdeltagare i ämnet Idrott och hälsa 1. Därtill visar analysen att hälsa har en självklar plats i forskningsdeltagarnas undervisning men att förhållandet mellan hälsa och idrott inte är jämställt. Undervisning med anknytning till idrott och fysisk aktivitet överordnar hälsa i undervisningsutrymmet. Subjektspositionerna har namngetts som den holistiska läraren, den fysiologiska rörelseläraren och den passiva eleven. Slutsats Den holistiska diskursen producerar ett dominerande tal om hälsa som avspeglas i forskningsdeltagarnas hälsoundervisning. Mantradiskursen, salutogen diskurs och alla ska med-diskursen utgör studiens tre osynliggjorda diskurser där ingen diskurs är överordnad. Två subjektspositioner för forskningsdeltagarna och en subjektsposition för deras elever har skapats genom hälsodiskurserna. Slutsatserna vi gör är att lärarnas, Purpose and questions The purpose of the study is to investigate how teachers in physical education and health 1 talkabout health and what space health education is given in upper secondary school. Threequestions have been formulated. 1. Which health discourses are made visible in Sport andhealth? 2. Which health discourses are made invisible in Sport and health? 3. Which subject positions are created through the health discourses? Method The study consists of a qualitative research method. The primary empirical material has beencollected through semi-structured interviews. The secondary empirical material, overall plansand lesson materials, have subsequently been obtained via email from the researchparticipants. The empirical material has been processed using a Foucault-inspired discourseanalysis. Relevant questions have been asked of the material and used as an analysis method. Analysis In our study, six health discourses have been made visible, three discourses made invisiblehave emerged and two subject positions for the study's research participants and one for theirstudents have been designed. The study's analysis shows that there is a salutogenic approachand a holistic view of health among the study's research participants in the subject Sport andhealth 1. In addition, the analysis shows that health has an obvious place in the researchparticipants' teaching, but that the relationship between health and sport is not equal. Teaching related to sports and physical activity takes precedence over health in the teaching space. The subject positions have been named the holistic teacher, the physiological movement teacher and the passive learner. Conclusion The holistic discourse produces a dominant speech about health that is reflected in theresearch participants' health education. The Mantra discourse, Salutogenic discourse andEveryone Should Join discourse make up the study's three invisible discourses where nodiscourse is superior. Two subject positions for the re

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två (DMT2) är en vanligt förekommande sjukdom i flera av världens länder. Prevalensen är ökande och sjukdomen debuterar i allt yngre åldrar. De främsta riskfaktorerna för att drabbas av DMT2 är övervikt och fetma. Sjukdomen är smygande progressiv med diffusa symtom, vilket leder till att diagnosen ofta upptäckt och fastställs i samband med andra undersökningar. Vid en fastställd diagnos utgör livsstilsförändringar en central del av behandlingen där en hälsosam kost och en ökad fysisk aktivitet är grundläggande. Att genomgå och upprätthålla livsstilsförändringar kan vara en svår och tung process som kräver stöd och vägledning från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diagnostiserad diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Att ändra kosten och öka den fysiska aktiviteten upplevdes vara utmanande och genererade i känslor som skam, skuld, press och rädsla. Motivation och stöd från sjuksköterskan samt närstående upplevdes betydelsefullt för att kunna bemästra livsstilsförändringarna och implementera nya rutiner. Slutsats: En diagnostisering av DMT2 kräver i många fall en livsstilsförändring. Att ändra livslånga vanor upplevdes vara en tung och sår process att genomgå. Olika tankar och känslor uppkom under processen och för att lyckas ändra sin livsstil var motivation väsentligt. Ett anpassat vårdande där sjuksköterskan tar del av patientens livsvärld visade sig vara av betydelse för en lyckad förändring. Genom att lyckas implementera livsstilsförändringarna till en ny rutin kan hälsa upplevas, trots sjukdom.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom utan botemedel där majoriteten som insjuknar är kvinnor. Sjukdomsförloppet är individuellt och kan leda till både funktionsnedsättning och lidande. Det medför att individanpassad omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och minska lidande. Personer med multipel skleros kan påträffas i alla vårdkontexter. Kunskap om hur MS upplevs är därav relevant för allmänsjuksköterskan. Syfte: Syftet var att undersöka vuxna svenska kvinnors upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser hämtats från självbiografier. Resultat: Studiens resultat delades in i fyra huvudkategorier: en vardag fylld av fysisk begränsning, återkommande kamp mot negativa känslor, känsla av ett inre välbefinnande samt behov av stöd och bemötande. Dessa fyra huvudkategorier är återkommande i samtliga självbiografier. Slutsats: Att leva med MS behöver inte vara ett konstant lidande utan hälsa och välbefinnande kan även upplevas.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär aktivitetsutmaningar i vardagen hos individen. Karakteristiska symtom för diagnosen är svårigheter beträffande ouppmärksamhet, nedsatt impulskontroll och hyperaktivitet, vilket kan inskränka på individens rätt till delaktighet och hälsa. Studiens syfte var att undersöka arbetsterapeutiska interventioner och vad de har för påverkan på delaktighet och hälsa i vardagen för vuxna personer med adhd. Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Resultatet presenterades under rubrikerna: intervention för att förbättra utförande inom produktivitet, intervention för att förbättra kognitiva förmågor och intervention för att förbättra vanor, roller och dagliga aktiviteter. Sex interventioner undersöktes i litteraturöversikten. I två av studierna påvisades inga signifikanta skillnader, signifikans uppnåddes i tre studier och i den sista studien undersöktes elektroniska planeringshjälpmedel, där resultatet visade att personlig digital assistans [PDA] var det mest använda hjälpmedlet. Slutsatsen visar att interventionerna från de inkluderade artiklarna hade varierade resultat, men kan underlätta inom vissa livsområden för vuxna personer med adhd. Slutsatsen konstaterar även att det i dagsläget finns en begränsad mängd forskning inom ämnet och uppsatsförfattarna understryker behovet av vidare forskning.

Bakgrund: I Sverige vårdas patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård och den begränsade vårdmiljön inom rättspsykiatrin kan ha en negativ effekt på patienternas hälsa. Patienterna har förutom psykiatrisk problematik även ökad dödlighet, risk för somatisk sjukdom och fetma jämfört med övriga befolkningen. Patienterna gör ofta mindre hälsosamma val. Vårdpersonalen ställs ofta inför svårigheter med att utföra sitt vårdande uppdrag och att stärka patienternas hälsoprocesser samtidigt som de ska förhålla sig till säkerhet och patienternas tvångsvård. En ökad förståelse för vårdpersonalens hälsofrämjande arbete behövs för att stärka det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet inom rättspsykiatrisk vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal uppfattar och erfar hälsofrämjande arbete inom rättspsykiatrisk vård samt främjande och hämmande faktorer för detta arbete. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats gjordes med fokusgrupper som metod för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes. Deltagarna bestod av elva vårdpersonal. Fokusgruppintervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Tio underkategorier bildade tre huvudkategorier. En stödjande vårdmiljö, En god vårdrelation och ett tålmodigt arbete samt Att inte alltid kunna hjälpa. Slutligen bildades ett övergripande tema: Ett outtröttligt arbete och engagemang trots hinder och utmaningar.Slutsats: Vårdpersonalens hälsofrämjande arbete sker med hjälp av stöd till fysisk aktivitet, meningsfull aktivitet samt ger kostråd. Detta är av särskild vikt då patienterna ofta har sämre hälsa. Genom att patienterna får välja hälsofrämjande aktivitet förstärks deras empowerment. Nyckeln för att kunna arbeta hälsofrämjande i en begränsad vårdmiljö är att skapa goda vårdrelationer. Vårdpersonal kan själva behöva stöd i att hantera att patienterna trots personalens arbete väljer att göra andra val., Background: In Sweden, forensic psychiatric patients, undergo treatment in confined environments that may adversely affect their health. In addition to psychiatric issues, patients have increased mortality, a heightened risk of somatic illness, and obesity compared to the general population. Patients often make less health-conscious choices. Nursing staff often confront difficulties in carrying out their caregiving mandates and reinforcing the health processes of patients, simultaneously navigating the imperative of ensuring safety and adhering to compulsory psychiatric care. An increased understanding of the health-promoting endeavours of healthcare professionals is required to fortify health-promotion initiatives within forensic psychiatric care.Aim: The aim of the study was to illuminate how nursing staff perceive and experience health-promoting work within forensic psychiatric care, as well as identifying facilitating and inhibiting factors for this work.Method: A qualitative inductive method used focus groups with eleven healthcare professionals. Interviews analysed qualitatively following Graneheim and Lundman´s method.Results: Ten subcategories formed three main categories: A supportive care environment, A good care relationship and patient-centered approach, and The challenge of not always being able to help. These main categories formed an overarching theme: Relentless work and commitment despite obstacles and challenges. Conclusion: Nursing staff promote health through support to physical activity, meaningful activity and dietary advice. This is crucial for compromised patient health. Empowering patients to choose health-promoting activities is key. Positive care relationships are crucial; inadequate knowledge in forensic psychiatry hinders healthpromotion work. Personnel might need support in handling patients, because despitehard work patients still make other choices.

Bakgrund: Nattarbete är väsentligt för att kunna bedriva hälso- och sjukvård dygnet runt. Hälsa är ett tillstånd av fullständigt mentalt, fysiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Det finns vetenskaplig grund att skiftarbete stör kroppens naturliga dygnsrytm, vilket leder till trötthet, sömnlöshet och sömnapné. Sjuksköterskor behöver ha rätt förutsättningar för att bedriva patientsäker vård. Syfte: var att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelser av nattarbete på sjukhus med avseende på egna hälsoeffekter. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningen genomfördes i CINAHL och MEDLINE där 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Innefattar två teman: Upplevelsen av påverkat psykiskt och socialt välbefinnande och upplevelsen av påverkat fysiskt välbefinnande. Följt av sex subteman: att uppleva rädsla och oro, att uppleva social samhörighet och ansträngda relationer, att uppleva yrkesmässigt illa- och välbefinnande, att uppleva fysiska symtom, att uppleva trötthet och att uppleva stress, Sjuksköterskorna som arbetade natt upplevde både positiva och negativa effekter på hälsan. Slutsats: Resultatet påvisade att trötthet var en stor anledning till att hälsan påverkades vid nattarbete. Trötthet bidrog även till andra hälsoeffekter som oro, stress samt en påverkan på sociala relationer. Detta kunde i sin tur påverka patientsäkerheten.

Bakgrund: Typ-2 diabetes är en kronisk sjukdom som ökar snabbt över hela världen. Typ-2 diabetes mellitus uppstår på grund av förhöjda glukosnivåer i blodet, och om tillståndet förblir obehandlat kan det resultera i ett antal komplikationer. Egenvård vid diabetes typ-2 omfattar blodsockerkontroll, livsstilsförändringar och behandlingen som innebär både läkemedelsbehandling och livsstilsförändring. Teoretiska grunden ligger på Orems egenvårdsteori, begreppet hälsa, livsvärld och egenvård där sjuksköterskerollen är avsevärt avgörande. Syftet: Syftet är att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård i samband med typ-2 diabetes. Metod: Studien grundas på en kvalitativ ­litteratursammanställning där datainsamling har skett genom 10 artiklar som söktes genom databasen Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2020-) integrerade sammanställningsmetoder och har en beskrivande syntes. Resultat: Genom analysen framkom tre tema och nio subtema. Första teman är Känslomässiga reaktioner där Varierande känslor hos patienter och Rädsla för komplikationer som motivation till egenvård blev subteman. Andra teman är Erfarenheter av att förändra levnadsvanor där subteman blev Erfarenheter i samband med kostförändring, Erfarenheter av fysisk aktivitet, Erfarenheter av blodsockerkontroll och medicinering. Tredje teman är Stödjande faktorer i en komplex realitet där subteman blev Vikten av tillräcklig information och kunskap, Vårdrelationens dubbla ansikten, Stöd från anhöriga och kamratgrupper samt Känslomässiga hantering och acceptans är nyckel till lyckad egenvård. Slutsatser: Egenvård vid typ 2-diabetes medför olika utmaningar och svårigheter i vardagen, särskilt när det kommer till livsstilsförändringar att anpassa kostvanor. I denna kontext får sjuksköterskor en betydande roll, särskilt när det gäller att stödja följsamhet till egenvård, hantera känslomässiga reaktioner och främja förändringar i levnadsvanor.

Syftet med denna studie är att förstå hur studenter inom fakulteten teknik och samhälle påverkats av den påtvingade distansundervisningen. Studien handlar därmed om att undersöka vilka möjligheter, utmaningar och risker som tidigare studenter upplevt under covid-19 pandemin och dess digitala omställning. Undersökningen och resultaten ämnar att bistå som ett underlag inför ett eventuellt förbättringsarbete inom Malmö universitet. De risker som identifieras utifrån uppsatsens resultat kan likställas med potentiella lärdomar som bör tas hänsyn till för att kunna uppnå en lika hög kvalitet på den digitala undervisningen som den campusbaserade. Med hjälp av intervjuer som undersökningsmetod kan studien göra sig underrättad om hur en sådan digital omställning fungerar och upplevs. Totalt genomfördes åtta intervjuer, vilka omfattades av både studenter och lärare inom Malmö universitet. Resultatet och analysen visade att den digitala omställningen resulterade i flera omfattande risker som både påverkade studenternas motivation, engagemang, koncentrationsförmåga och sociala hälsa. Covid-19 pandemins hastiga och omfattande omställning visade även på en högre stressnivå för lärarna, där de varken fick tillräckligt med information inför omställningen eller tiden till att hinna anpassa och reformera kurserna. Följden av detta blev att studenterna upplevde lärarna till att ha bristande kunskaper inom de digitala verktygen som användes, vilket därtill ledde till en sämre kvalitet på undervisningen. Slutsatsen är att den påtvingade digitala undervisningen involverat flera utmaningar och risker som försvårat studiemotivationen och engagemanget. Fortsättningsvis upplevde universitetsstudenterna i denna studie att de minskade och försvårade kontakterna ledde till en försämrad hälsa och motivation.

Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på unive

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan. Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.

Psykisk ohälsa har ökat bland studenter vilket kan ha negativa effekter på kunskapsinhämtning och leda till att studenter skjuter upp sina studier. Forskning visar att risken finns att fler studenter inte fullföljer studietiden på grund av hälsoproblem. Därför är det viktigt att högskolor och universitet arbetar med insatser för att förbättra hälsan hos studenter. Svenska universitet och högskolor har en skyldighet att erbjuda studenthälsovård. Syftet är att belysa hur personal på studenthälsan beskriver att de arbetar med att främja och skapa förutsättningar för studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Studien har utgått från en teoretisk grund i hälsoteorin känsla av sammanhang (KASAM) och teoretiska begreppet aktörskap. En kvalitativ ansats har tillämpats bestående av åtta semistrukturerade intervjuer med personal från studenthälsan runt om i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i två kategorier: Skapar möjligheter för studenter att delta i gemensamma aktiviteter och erbjuda behovsanpassat stöd till studenter. Resultatet visar att studenthälsan via sina aktiviteter främjar studenters hälsa och aktörskap för sitt lärande. Vidare visar resultatet vilken nyckelroll studenthälsan har för en students studietid. Slutsatsen för studien är att personalen beskriver att de har en betydande roll som ett socialt stöd för studenten, för att främja hälsa och aktörskap för sitt lärande. Personalen beskriver att deras arbete bidrar till ett meningsfullt och hållbart studentliv som i sin tur kan öka förutsättningar för bättre studie- och hälsoresultat.

Denna studie utforskar idrottsliga evenemang på tre olika skolor. Studien undersöker vilket syfte de idrottsliga evenemang har samt hur lärare tror att idrottsliga evenemang kan motivera och engagera elever relaterat till ämnet idrott och hälsa. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer, med tre idrott och hälsa lärare som respondenter. Teorin om idrottsutveckling fungerar som ett anpassat ramverk för studien. Intervjuerna och resultatet avslöjade lärarnas olika perspektiv på idrottsliga evenemang. Trots varierande tillvägagångsätt framkommer ett gemensamt fokus på planering, främjade av sociala värden och erbjudande av olika aktiviteter. Forskningen belyser lärarnas syn på, om idrottsliga evenemang motivera och engagera elever till ämnet idrott och hälsa, med ett resultat som uppmärksammar att lärarna uppfattar att elevernas motivation och engagemang påverkas olika beroende på evenemang. Genom att jämföra skolornas tillvägagångsätt får studien fram värdefulla insikter bland de olika strategierna lärarna anpassar för idrottsliga evenemang. Denna kvalitativa och jämförande studie fyller en lucka inom detta område, då det finns begränsad tidigare forskning inom detta område och ger praktisk vägledning för skolor som strävar efter att öka det motivationskapade inflytandet vid idrottsliga evenemang på skolan.

The purpose of this study is to examine how preschool teachers experience their work with preschool children's physical, mental and social health. The study also highlights what conditions the preschool teachers experience they need for this kind of work to be possible. Many children spend a lot of their awake time in different preschools and that makes the preschools an important place for the children´s health. The preschools are also a place where the children can learn about their own, and others health. Eight preschool teachers have been interviewed in this study to reach the results that will be presented. The results have been analyzed from a sociocultural perspective. The questions that were examined in this study are: How do preschool teachers describe that they work with and teach about children's physical, mental and social health in preschool? What conditions do the preschool teachers think need to exist in the preschool in order for work with children's physical, mental and social health to be possible? The results indicate that the preschool teachers have knowledge about the three aspects physical, mental and social health but not necessarily knowledge on how to work with it in preschool. The results also show that most of the participants could describe their work with children's health but did not plan for activities with health in focus.

Denna studie syftar till att beskriva hur ser gymkulturen ut i en mindre svenskstad. Genom att undersöka gymkulturen som ett socialt fenomen om hur medlemmar socialt samspelar med varandra och vilka beteendemönster urskiljer hos gruppen gymbesökare. En etnografisk metod antas med sex deltagande observationer och fyra informella intervjuer i form av bekvämlighetsurval strävan efter att besvara studiens frågeställning: Hur ser gymkulturen ut i gymmet i mindre svensk stad? Tillsammans med etnometodologi genom att utföra två mindre socialt fält experiment eller störning under fältarbetet för att hjälpa studien att belysa resultatet. Genom att förena det teoretiska ramverket, dramaturgiska perspektivet och undersöka hur gymgästerna samspelar med varandra, hur de styr varandra med utifrån bland annat intrycksstyrning, via tekniker är det vanligt förekommande och det sker främst utifrån icke verbal kommunaktion. Studien styrker tidigare forskning som visat att gymkulturen handlar om identitet, kropp, hälsa och kultur. Resultatet visar fem huvudteman som besvarar på studiens frågeställning genom det insamlade material från deltagande observation och informella intervjuer, resultat påpekar olika synpunkter som lyfter fram hur ser gymkultur i svensk mindre stad. Slutsatsen gymmiljö lutar sig åt individualism och är full av normer och oskrivna regler som skapats av medlemmarna själva.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa förmedlar och befäster praktisk kunskap hos elever med syfte att skapa livslång hälsa. Studiens frågeställningar: Hur arbetar gymnasielärarna praktiskt med hälsa i ämnet idrott och hälsa och hur bedöms de praktiska momenten i hälsa i ämnet idrott och hälsa? Teori och Metod Studien har en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod där intervjuguiden skapats utifrån teorin om learning by doing samt begreppet healthying. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval där fem legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa deltog med ett spann mellan 18 och 42 år av undervisningserfarenhet inom ämnet. Fyra av intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplats och en intervju genomfördes på videokonferensprogrammet Zoom. Det transkriberade datainsamlingsmaterialet analyserades genom en tematisk analysmetod bestående av sex steg. Resultat Resultatet av studien visar på att undervisningen i hälsa tendrar att fokusera på den fysiska hälsan med konditions- och styrkemoment. Den psykiska hälsan undervisas främst teoretiskt genom att skriftligt och muntligt reflektera över relationen mellan det fysiska och det psykiska, men det kan även undervisas praktiskt genom yoga, mental träning och mindfulness. Den sociala hälsan undervisas genom samarbetsövningar för att föra ihop elevgrupperna, men även genom lekar och dans. Lärarna har som målsättningen att undervisa praktiskt i hälsa men trots det sker mycket av undervisningen teoretiskt för att hantera tidsbrist, en otydlig och patogen kursplan samt bedömningssvårigheter. Bedömningen i hälsa sker formativt då eleverna ges flera möjligheter att utveckla och visa sina kunskaper, därtill sker den över en längre tid och examinationsformerna varierar. Fokus ligger på att bedöma elevernas förståelse och begriplighet av hälsa och inte på att genomföra tester för att bedöma deras hälsostatus. Slutsats Alla, Aim and Research Questions The aim of this study is to investigate how teachers in Physical Education (P.E.) convey and consolidate practical knowledge in students with the aim of creating lifelong health. The study´s research questions: How do secondary school teachers work practically with Health in P.E. And how are the practical lessons about health assessed in P.E.? Theory and Method The study has a qualitative approach, with semi-structured interviews as data collection method where the interview guide was created based on the theory learning by doing and the concept of healthying. The selection was made through a convenience selection where five certified teachers in P.E. participated with between 18-42 years of teaching experience. Four of the interviews were conducted at the participants’ workplace and one interview was conducted over Zoom. The transcribed data have been analyzed through a thematic analysis following six steps. Results The result of this study showcases that health education tend to focus on physical health through cardio and strength. The psychological health is mainly educated theoretically through written and verbal reflections about the correlation between physical activities and psychological, but it can also be taught practically through yoga, mental training, and mindfulness. Social health is taught through collaborative exercises to get the student group closer together but can also be taught trough games and dance. The teachers have the aim to educate practically about health, however big parts about health education are taught theoretically to handle lack of time, unclear and pathogen syllabus and assessment difficulties. The grading in health is made through formative assessment where the students are given multiple occasions to improve and show their abilities over a long period of time, and the examination format varies. When assessing, the focus is to assess students’ understanding and comprehensibility of health and not to co

Användningen av konversationsagenter har ökat de senaste åren, då tekniken utvecklassnabbt. En utmaning inom design av konversationsagenter är att kombinera enkonversationsagent med motivation inom vardagsmotion. Tidigare studier har undersöktkonversationsagenter i andra kontexter så som i bilar, men det saknas forskning ikontexten vardagsmotion. Inom självbestämmandeteorin har tidigare forskning visat attmotivation kan stöttas genom de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens ochsamhörighet. Forskning inom design av konversationsagenter har visat att förståelse ochförtroende är en stor del för god design. Studien syftar till att undersöka hur olikadesignförslag baserat på autonomi, kompetens och samhörighet inomsjälvbestämmandeteorin kan användas för att designa en konversationsagent för attmotivera vardagsmotion. För att undersöka detta har en designorienterad studiegenomförts där designförslag formats från litteraturen. De designförslag som formatshar därefter utvärderats med hjälp av en prototyp tillsammans med testpersoner. Studienhar resulterat i kunskaper om hur en konversationsagent kan designas för att motiveratill vardagsmotion. Sex designförslag presenteras som beskriver hur enkonversationsagent kan designas för att främja motivation.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten., Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa

Mental health is an important resource for a successful and developing athleticcareer (Schinke et al., 2018), which also results in better performance (Henriksen et al.,2019). Commitment to a dual career (DC) seems to be beneficial to the athlete inrelation to several aspects (Aquilina, 2013; Stambulova et al., 2015; Henriksen et al.,2020). A DC can also bring several challenges for a student-athlete (Brown et al., 2015;Stambulova et al., 2015; Linnér, Stambulova & Ziegert, 2021), which could contributeto mental illness instead (Stambulova et al., 2020). Therefore, the aim of this study wasto examine which DC-experiences predict mental health in student-athletes at uppersecondary school in sport. 405 student-athletes participated in this study, 141 women,259 men and 5 participants who identified themselves as neither male nor female. Allparticipants combined studies with sports and were between 15–19 years old (M=16.8;SD=3.3). Data was collected via web survey. Two multiple regressions analysis were conducted. The result of this study shows that DC-experiences such as DC-support, DC-obstacles, DC-competence, and DC-benefits predict mental health. In conclusion, student athletes who have more DC-support, DC-benefits, obtain DC-competencies and have fewer obstacles in their DC, maintain DC-balance and therefore seem to experience better mental health., Mental hälsa är en viktig resurs för en framgångsrik och utvecklande idrottskarriär (Schinke et al., 2018), vilket även genererar en bättre prestation (Henriksen et al., 2019). Satsning på en dubbel karriär (DK) verkar gynnsamt för idrottaren utifrån flera aspekter (Aquilina, 2013; Stambulova et al., 2015; Henriksen et al., 2020). En dubbel karriär kan även medföra flera utmaningar för en idrottselev (Brown et al., 2015; Stambulova et al.,2015; Linnér, Stambulova & Ziegert, 2021), vilket kan bidra till mental ohälsa (Stambulova et al., 2020). Därav syftar denna studie till att undersöka vilka DK-upplevelser som predicerar mental hälsa hos idrottselever på gymnasienivå. I studien deltog 405 idrottselever, varav 141 kvinnor, 259 män och 5 individer som identifieradesig som varken man eller kvinna. Samtliga deltagare kombinerade studier med idrottoch var mellan 15–19 år (M=16.8; SD=3.3). Datainsamlingen genomfördes via webbenkäter och därefter utfördes två multipla regressionsanalyser. Resultatet indikerarpå att DK-upplevelser såsom DK-stöd, DK-hinder, DK-kompetenser samt DK-fördelar predicerar mental hälsa. Sammanfattningsvis verkar idrottselever som upplever DK-stöd, DK-fördelar, besitter DK-kompetenser och upplever färre hinder i sin DK, kan upprätthålla DK-balans och därmed erfara en bättre mental hälsa.

Background: Being an artist in the Swedish music industry in 2023 has been found to labor relations involving challenges related to health, hope, creativity and inspiration(Rödblom et al., 2023). Previous studies have also examined the working environment of artists, such as challenging work relationships, how artistic expression demands emotional awareness, and how this may impact the mental health of artists. However, what is the actual experience of health among artists, and why?Purpose and Objectives Summary: Through this investigation, I contribute to filling the existing knowledge gap and mapping how artists perceive health, and the reasons for their experiences in the contemporary music industry.Methodology and data collection: This thesis constitutes a qualitative study with an inductive approach. To structure the research study, I have chosen to adopt Grounded theory, which has involved entering the field with an open mind, collecting information,and subsequently compiling, coding and reflecting upon the data. I have conducted unstructured interviews with three artists and three managers to gain insights into how artists perceive health, and later also discuss why they perceive health in that way.Results: The findings reveal that the artists' experience of health is shaped by various challenges such as establishing a balance between work and leisure, motivation, social media and how artists engage with it, and challenges regarding their health. There is no doubt that they have a passion for their profession and that this is truly what they wish to dedicate their time and efforts to. However, the sacrifice involved in doing so encompasses factors that pose challenges to their overall well-being and health in various ways. The reason why the abovementioned themes have been highlighted in my interpretation, is because the artists experience a certain frustration, wherein they perceive a lack of support, structure, sustainability, and health in the mentioned as

Rapporten redovisar resultatet av Trafikverkets miljöarbete under 2023. Den ger samtidigt en överblick av klimat-, miljö och hälsopåverkan från transportsystemet och Trafikverkets verksamhet och har därför en bred målgrupp. Årets temaavsnitt lägger fokus på effekter av EU:s klimatpolitik på transportsektorn och Trafikverkets verksamhet. Avsnittet redogör för hur EU:s klimatpolitik kommer att påverka transportsektorn i allmänhet och Trafikverket i synnerhet.

Denna studie undersökte effekterna av spelifiering på aktivitetsnivån hos individer med en övervägande stillasittande livsstil. Studien omfattade 14 deltagare i åldrarna 18-60 år, där 42.9% var män och 57.1% var kvinnor. Genom att integrera spelifieringselement som poäng, märken och topplistor i en mobilapplikation, syftade studien till att undersöka om dessa kunde främja fysisk aktivitet och bidra till hälsosammare beteendemönster. Studien använde både kvantitativa och kvalitativa metoder, där deltagarnas aktivitetsnivåer före och efter interventionen jämfördes genom statistiska tester. Resultaten visade dock ingen signifikant förändring i aktivitetsnivåer (p > 0,05). Den genomsnittliga upplevda aktivitetsnivån minskade marginellt från 6,00 till 5,86, medan genomsnittet för antal aktiva gånger per vecka ökade från 4,07 till 4,64. Den dagliga stillasittande tiden minskade något på arbetsplatsen från 4,43 till 3,86 timmar, men ökade utanför arbetsplatsen från 3,29 till 3,50 timmar. Slutsatsen drogs därmed att spelifiering baserat på studien inte gav en positiv förändring i deltagarnas aktivitetsmönster. Studien diskuterade möjliga förklaringar till dessa resultat, såsom interventionsperiodens längd och deltagarnas mottaglighet för spelifiering. Framtida forskning uppmuntras att utforska längre interventionsperioder, mer målgruppsanpassad spelifiering samt en bredare deltagargrupp., This study examined the effects of gamification on the activity levels of individuals with a predominantly sedentary lifestyle. The study included 14 participants aged 18-60 years, of which 42.9% were men and 57.1% were women. By integrating gamification elements such as points, badges, and leaderboards into a mobile application, the study aimed to investigate whether these could promote physical activity and contribute to healthier behavior patterns. The study used both quantitative and qualitative methods, comparing participants' activity levels before and after the intervention through statistical tests. The results showed no significant change in activity levels (p > 0.05). The average perceived activity level decreased marginally from 6.00 to 5.86, while the average number of active times per week increased from 4.07 to 4.64. Daily sedentary time decreased slightly at the workplace from 4.43 to 3.86 hours, but increased outside the workplace from 3.29 to 3.50 hours. The conclusion was that gamification, based on the study, did not result in a positive change in participants' activity patterns. The study discussed possible explanations for these results, such as the duration of the intervention and participants' receptiveness to gamification. Future research is encouraged to explore longer intervention periods, more targeted gamification, and a broader participant group.

Dagens samhälle påverkas av produktivitet, kvalitet och tjänster. För att minska negativa kostnader, öka produktivitet och förbättra resultat behöver företag och organisationer ta större hänsyn till anställdas hälsa. Företag och organisationer som bryr sig om en god arbetsmiljö och arbetsorganisation har större kapacitet för ökad hållbar hälsa och prestation hos medarbetaren. Det finns ett samband mellan hälsa och kvalitetsledning som genom användning av effektiva metoder och strävan efter att förbättra förhållanden på en arbetsplats gör det möjligt att påverka medarbetarnas hälsa i en positiv riktning. För ett lyckat ledarskap är kommunikation av betydelse och för att bli en bättre och effektiv ledare spelar det kommunikativa ledarskapet en stor roll. Moderna arbetsplatser kräver både kommunikativt ledarskap och ledarskapsutveckling. Det är av vikt att uppmärksammas och ingå som ett eget forskningsområde i syfte att bidra till det systematiska och proaktiva arbetsmiljöarbetet. Denna studie syftar till att öka förståelse och kunskap om hur chefer med användning av kvalitetsledning och sin kommunikativa förmåga kan skapa och öka hållbar hälsa inom organisationer eller företag. Studien utfördes genom en kvantitativ metod med ett deduktivt tillvägagångssätt. Datainsamlingen skedde genom litteraturgenomgång och enkätundersökning. För dataanalys användes ett cirkeldiagram. Studieresultatet visar att kommunikativt ledarskap kan bidra till positiv påverkan på medarbetares välmående när ledning fokuserar på, kommunicerar och mäter välmående hos medarbetare. Detta ger möjlighet att tidigt upptäcka arbetsområden som behöver mer hänsynstagande och utveckling för att hindra ohälsa bland medarbetare. Studien ger möjlighet för chefer att se och inspireras av hur användning av kvalitetsledning, dess värderingar och kommunikativt ledarskap kan bidra till medarbetarnas välmående. Genom att fokusera på hälsofrämjande faktorer och aktiviteter som skapar förutsättningar att styra och u, Today's society is affected by productivity, quality, and services. In order to reduce negative costs, increase productivity and improve results, companies and organizations need to pay greater attention to employee health. Companies and organizations that care about a good work environment and work organization have a greater capacity for increased sustainable health and performance of the employee. There is a connection between health and quality management; it makes possible to influence the health of employees in a positive direction by using of effective methods and the pursuit of improving conditions in a workplace. For the successful leadership, communication is important. Communicative leadership plays a big role to become a better and effective leader. For modern workplaces, both communicative leadership and leadership development are important and worthy of attention as a separate research area with the aim of contributing to systematic and proactive work environment work. This study aims to increase understanding and knowledge of how managers using of quality management and their communicative skills can create and increase sustainable health within organizations and/or companies. The study was conducted through a quantitative method with a deductive approach. Data was collected through a literature review and questionnaire survey. A pie chart was used for data analysis. Study results show that communicative leadership can contribute to a positive impact on employee well-being when management focuses on, communicates, and measures employee well-being. This gives the opportunity to early discover work areas that need more consideration and development to prevent ill health among employees. The study provides an opportunity for managers to see and be inspired by how the use of quality management, its values and communicative leadership can contribute to employee well-being. By focusing on health-promoting factors and activities that create the conditions to

Background: Myocardial infarction is the deadliest disease globally. It is significantly more common for men to be affected than women, where men more often die of myocardial infarction. Experiencing the myocardial infarction as a negative turning point is not unusual, as a challenging time awaits where the person suddenly needs to adapt to a new, changed everyday life. Aim: The aim of this study was to investigate men's experiences of having suffered a myocardial infarction. Method: This study was based on a qualitative literature study. Literature research was done in the databases Cinahl, PsycInfo and Pubmed to find relevant articles. 12 articles were selected and analyzed using five-step analysis. Results: Three major themes emerged; a changed everyday life, the feeling of having been changed and the importance of support. The result showed that men were affected in different ways after the myocardial infarction where some men could not accept their illness or wanted to change their lifestyle. The experience of support also varied, and some men experienced that the support from healthcare was deficient. Conclusion: The results show that nurses need to give more information about possible challenges, lifestyle changes and follow-up., Män är överrepresenterade i insjuknandet och dödligheten av hjärtinfarkt. Livet efter en hjärtinfarkt kan vara en skrämmande och omvälvande upplevelse som följs av många tankar och känslor inför framtiden. Det vardagliga livet förändras, varpå anpassningar och förändringar måste göras för att få den nya vardagen att fungera. Därmed var syftet med studien att undersöka mäns erfarenheter efter en genomgången hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att deltagarna upplevde sin nya vardag på ett varierande sätt. Attityden inför livsstilsförändringar skiftade mellan en vilja av att förändras för en förbättrad hälsa, samt känslor av förlust inför att ge upp tidigare ohälsosamma vanor. Negativa följder efter hjärtinfarkten beskrevs vara trötthet, svaghet, isolering, ensamhet, dödsångest, oro och grubblande. En upplevd minskad manlighet förekom där svaghet och en försämrad arbetsförmåga var bidragande faktorer. Å andra sidan var positiva upplevelser till följd av hjärtinfarkten en ökad motivation till ett förändrat levnadssätt. Andra positiva upplevelser var en ökad tacksamhet samt värnande för livet och relationer. Avseende stöd hade vården samt nära och kära en betydande roll. Vårdpersonalen främjade till delaktighet, men informationen kunde upplevas som överväldigande och svårtolkad. Slutsatserna som kan dras är att en genomgången hjärtinfarkt påverkar män på olika sätt både psykiskt och fysiskt. Livet efter hjärtinfarkten kunde ses som en nystart, men även som en negativ vändpunkt. Sjuksköterskans roll är att kunna möta dessa män oavsett vilka utmaningar de står inför i vardagen.Riskfaktorer för hjärtinfarkt är manligt kön, hög ålder, rökning, övervikt, bukfetma, höga blodfetter, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och diabetes typ 2 och stress. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar i att stödja personer till beteendeförändringar samt att uppmuntra till livsstilsförändringar för att uppnå en förbättrad hälsa. Att ha goda levnadsvanor är en förutsättning för en god hälsa och

Denna studie undersöker förekomsten av ortorexi nervosa bland universitetsstudenter vid städer i Mellansverige och dess möjliga samband med socioekonomiska resurser, inklusive kapitalart, klassbakgrund, kön, ålder och föräldrarnas utbildningsnivå. Ortorexi definieras som en fixering vid hälsosam kost och livsstil, vilket kan leda till extremt restriktiva matvanor och känslomässiga påfrestningar. Genom en kvantitativ enkätundersökning analyserades data från ett stickprov av 122 universitetsstudenter inom kultur-, respektive ekonomiutbildningar. Resultaten visade att förekomsten av ortorexi i stickprovet var 9,84%. Vidare visade analysen att kapitalart, särskilt kopplat till vissa utbildningsinriktningar, hade en statistiskt signifikant inverkan på graden av ortorektiska tendenser. Utifrån mätinstrumentet ORTO-11, som använder en skala från 5 till 60 där ett resultat på 25 eller lägre indikerar ortorektiska tendenser, hade studenter vid ekonomiutbildningar i genomsnitt ett resultat som var 2,5 enheter lägre än studenter vid kulturutbildningar. Således indikerar studiens resultat att studenter vid ekonomiskt präglade utbildningar kan ha en högre risk för utvecklandet av ortorektiska tendenser i jämförelse med studenter vid kulturellt präglade utbildningar. De övriga socioekonomiska variablerna, såsom yrkesbaserad klassbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, kön och ålder, visade inga statistiskt signifikanta effekter på ortorexi-värdena. Även om dessa faktorer inte uppnådde signifikans, indikerar resultaten att det kan finnas potentiella samband som är värda att undersöka vidare i framtida studier. Slutsatserna från denna studie pekar på vikten av att beakta socioekonomiska faktorer vid bedömningen av ortorektiska beteenden bland universitetsstudenter. Trots att flertalet variabler inte visade statistiskt signifikanta effekter, samt begränsningar i studiens omfattning, bidrar studien till en ökad förståelse för komplexiteten kring, samt möjliga förklaringar för, hur o

samt ökade samhällskostnader och äldre personer över 75 år är en av de mest drabbade åldersgrupperna. Samhällets digitalisering medför att internet och digital kompetens blir allt viktigare för att skapa och upprätthålla sociala kontakter. Tidigare forskning visar att äldre personer inte har samma digitala förmåga som yngre åldersgrupper och riskerar att hamna i digitalt utanförskap, vilket kan ge negativa hälsokonsekvenser. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan ofrivillig ensamhet och digital kompetens bland äldre personer över 55 år, samt hur detta samband påverkas av sociodemografiska faktorer. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 1000 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen var 45,5 procent. T-test och Anova test användes för jämförelser mellan sociodemografiska grupper och linjär regressionsanalys har genomförts för att undersöka samband. Resultat: Ett negativt samband mellan lägre digital kompetens och högre grad av ofrivillig ensamhet identifierades och kvarstod efter kontroll av variablerna ålder, självskattad fysisk och psykisk hälsa, självskattad ekonomisk trygghet samt utbildningsnivå. Signifikanta skillnader i grad av ofrivillig ensamhet samt digital kompetens fanns mellan sociodemografiska grupper. Faktorer med signifikanta samband med ofrivillig ensamhet som låg kvar efter multipel linjär regressionsanalys var digital kompetens, självskattad ekonomisk trygghet och självskattad psykisk hälsa. Slutsats: Riskgrupper för både ofrivillig ensamhet och digitalt utanförskap är utsatta för flera samverkande faktorer som kan ha negativ påverkan på hälsan. Studien bidrar med kunskap om denna samvariation och behovet av att stötta dessa grupper., Introduction: Loneliness is a significant public health issue, particularly affecting individuals aged over 75. With the increasing digitization of society, internet access and digital skills are vital for maintaining social connections. However, older individuals often lack the digital competencies of younger demographics, putting them at risk of digital exclusion and its negative health effects. Purpose: This study aims to explore the correlation between loneliness and digital competence among older adults aged 55 and above, while examining how sociodemographic factors influence this relationship. Method: Using a cross-sectional design with a quantitative approach, the study distributed 1,000 questionnaires and achieved a 45.5% response rate. Statistical analyses, including T-tests, ANOVA-tests, and linear regression, were conducted to compare sociodemographic groups and assess the correlation. Results: The findings reveal a significant negative correlation between low digital competence and high extent of loneliness, even after adjusting for age, self-rated physical and mental health, self-assessed financial security, and education level. Significant variations in the levels of loneliness and digital competence emerged across different sociodemographic groups. The regression analysis identified digital competence, self-assessed financial security, and self-rated mental health as significantly associated with loneliness. Conclusion: The results highlight that populations at risk of both loneliness and digital exclusion face multiple interacting challenges detrimental to their health. This study provides valuable insights into the co-variation of these factors and underscores the necessity of supporting these vulnerable groups.

Problemformulering: Studier visar på negativa hälsoeffekter vid flera arbetstimmar men det finns en kunskapslucka om effekterna av arbetstidsförkortning. Syfte: Denna studie undersökte hur anställda upplevde sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa efter en arbetstidsförkortning. Metod: Studien använde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 10 deltagare, som innefattade både anställda och chefer från två företag som verkade inom medie- och kommunikation som genomfört arbetstidsförkortning med bibehållen lön inom de två senaste åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och abduktiv forskningsansats. Huvudresultat: Deltagarna upplevde en ökad effektivitet och mer kontroll över sitt arbete men även en ökad arbetsbelastning, högre krav samt minskad social interaktion och mindre återhämtning på arbetsplatsen. På fritiden upplevde deltagarna att de fick mer tid för återhämtning, förbättrad livskvalitet och positiva förändringar i sina livsstilsvanor såsom bättre sömn, hälsosammare kost och mer tid för sociala aktiviteter. Slutsats: Studien fann förändringar i både den psykosociala arbetsmiljön och deltagarnas fritid som kan ha påverkat hälsan. Vidare kan en arbetstidsförkortning påverka balansen mellan arbete och fritid samt förhållandet mellan arbetsmiljö och fritidsfaktorer, som i sin tur kan påverka hälsan. Deltagarna rapporterade mestadels positiva hälsoförändringar efter arbetstidsförkortning, men de visade även att arbetsmiljöförändringar kan ha en negativ påverkan på hälsan, som exempelvis ökad arbetsbelastning, högre krav samt mindre social interaktion, vilket leder till osäkerhet om det kan vara ett hållbart arbetssätt för framtiden. Det behövs mer forskning för att kunna bedöma långsiktiga effekter av arbetstidsförkortning., Problem Statement: Studies have shown the negative impacts of long work hours, but there is a gap in knowledge regarding the effects of reducing the number of working hours. Purpose: This study investigated how employees experienced their psychosocial work environment and health after a reduction in working hours. Method: The study used qualitative semi-structured interviews with 10 participants, which included both employees and managers from two media and communication companies that had implemented reduced working hours while maintaining the same salary at least 2-year prior to the study. Data was analyzed using qualitative content analysis and an abductive research approach. Main results: The participants experienced increased efficiency and more control over their work, however they also experienced increased workload, higher demands and reduced social interaction in the workplace. During free time the participants experienced more recovery, improved quality of life and positive changes in their lifestyle habits such as improved sleep, better nutrition and more time for social activities. Conclusion: The study found changes in both the psychosocial work environment and free time experiences, both of which can impact health. Further, a change in working hours will affect the work life balance and the subsequent relationship of work environment and free time factors, which can additionally impact health. Participants reported mainly positive health changes after a reduction in working hours, however they also reported several work environment changes that could have a negative impact on health, for example, increased work load and demands and lower social interaction which leads to uncertainty whether it can be a sustainable work practice for the future. Future research is warranted to assess long term effects of reduced working hours

Introduktion: Den växande ohälsan på arbetsplatser anses vara ett resultat av snabba förändringar på arbetsmarknaden, vilket påverkas av ökad flexibilitet och minskad förutsägbarhet. Litteraturen framhäver de negativa aspekterna av anställningar, såsom stress och utbrändhet, och betonar vikten av att organisationer visar omsorg för anställdas hälsa. Försämrade arbetsförhållanden är en av de primära faktorerna till ohälsa och sjukfrånvaro på arbetsplatser ökar och drabbar både individer och samhället negativt. Syfte: Syfte med studien är att ta reda på hur ledarskap påverkar medarbetares hälsa och välbefinnande på arbetsplatser. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts baserad på tio vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarnas resultat analyserades sedan med tematisk analys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier (ledarskap, arbetsmiljö, påverkan och kommunikation och interaktion) och fem teman (olika ledarskapsstilar, betydelsen av en hälsosam och ohälsosam arbetsmiljö, ledarskapets påverkan på medarbetarna, organisatoriskt stöd och kontakten mellan ledare och medarbetare. Slutsats: Studien visar att transformativt och autentiskt ledarskap, i kombination med en positiv och hälsofrämjande arbetsmiljö, är avgörande för att förbättra medarbetarnas välbefinnande, organisationers produktivitet och den generella folkhälsan., Introduction: Workplace ill-health is on the rise, driven by rapid changes in the labor market characterized by increased flexibility and decreased predictability. The literature highlights the negative aspects of employment, such as stress and burnout, and emphasizes the importance of organizations demonstrating care for employee well-being. Deteriorating working conditions are a primary contributor to ill-health, and workplace absenteeism is increasing, negatively impacting both individuals and society. Aim: The study aims to explore how leadership affects employee health and well-being in the workplace. Method: A structured literature review was conducted based on ten scientific articles retrieved from the PubMed and CINAHL databases. The results of the articles were then analyzed using thematic analysis. Result: The results revealed four categories (leadership, work environment, impact, and communication and interaction) and five themes (different leadership styles, the importance of a healthy and unhealthy work environment, leadership's impact on employees, organizational support, and the connection between leaders and employees). Conclusion: The study demonstrates that transformational and authentic leadership, in combination with a positive and health-promoting work environment, is crucial for enhancing employee well-being, organizational productivity, and overall public health.

Bakgrund: Avsikten med studien är att fokusera på äldre personer som gått i pension och hurde håller sig aktiva i vardagen. Uppsatsförfattarna ville få en inblick i vilka aktiviteter somgenomfördes och hur de påverkade dem i deras vardag. Syfte: Denna kvalitativa studie syftartill att beskriva pensionärers upplevelser och erfarenheter av att delta i aktiviteter i enmeningsfull vardag. Metod: En kvalitativ metod användes och materialet är insamlat genomsemistrukturerade intervjuer via digital plattform eller på plats. Det insamlade materialet äranalyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det vilkaaktiviteter som genomfördes i vardagen samt vilken upplevd inverkan de hade förinformanterna. Resultatet visar att informanterna upplevde en större frihet efter pensionenoch att arbetet tidigare hade tagit en stor plats i deras liv. Pensionen upplevdes som positivmen att övergången från arbetet till pensionen var tuff. Det blev däremot betydligt enklaregenom att fasa ut arbetet successivt. Aktiviteter i sociala sammanhang och aktiviteter föregentid var av stor prioritet för informanterna då de gav mest livstillfredsställelse och uppgavsig ha störst betydelse för hälsan och välbefinnandet. Gemensamt för alla informanter var attde var enade om att ett aktivt liv bidrar till deras hälsa och livskvalitet där engagemang ärviktigt för att kunna hålla sig aktiv under pensionen, då det finns färre måsten i vardagen attta hänsyn till. Slutsats: Det behövs mer forskning inom hur man kan leva hälsofrämjandeäven efter en pension och högre ålder. Slutsatsen är att en bättre övergång om man fasar utarbetslivet in i pensionärslivet samt att engagemang och initiativ från den egna individenbehövs för att få till en meningsfull vardag.

Malnutrition är ett växande problem världen över i som drabbar allt fler äldre. Trots detta saknas en klar definition av begreppet malnutrition då benämningar som undernäring, undervikt och hämmad tillväxt används. Uppkomsten och risken för malnutrition visades vara flerdimensionellt med bland annat polyfarmaci och ensamhet hos patienten som bidragande orsak. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet och omhändertagandet av den äldre patienten med malnutrition. Med hjälp av riskbedömningsinstrumentet kan omvårdnadsåtgärder sättas in och en förebyggande insats kan initieras av sjuksköterskan. Sjuksköterskans förmåga att identifiera och planera ett vårdande behov hos den äldre patienten med hälsofrämjande insatser är väsentligt i det förebyggande arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre patienter på sjukhus med malnutrition. Totalt inkluderades åtta vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier och sex underkategorier där det framgick att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrister och önskade kompetensutveckling gällande kunskaper samt färdigheter i att vårda äldre patienter med malnutrition. Sjuksköterskorna beskrev brister i hur arbetet på avdelningarna utfördes vilket medförde att den äldre patienten fick en försämrad vård. Slutsats: Flertalet av sjuksköterskorna efterfråga mer och fördjupade kunskaper om malnutrition och nutrition. Vilket visar på att det finns ett behov av mer forskning av sjuksköterskans roll inom nutritionsvården. Detta för att trygga och säkra sjuksköterskor i sina kunskaper och omvårdnad av äldre malnutrierade patienter på sjukhus och på så sätt säkerställa en bättre vård.

Användningen av digitala medier har tillskrivits både negativ och positiv inverkan på hälsa. Beträffande negativ inverkan kopplas digitala medier framför allt ihop med sämre psykisk hälsa. Beträffande den positiva inverkan talas det ofta om möjligheten till social gemenskap och underhållning. Syftet med detta arbete var att undersöka om det fanns något samband mellan omfattningen av användning av digitala medier och självskattad hälsa, exempelvis med avseende på omfattningen av internetanvändande, omfattningen av politisk aktivitet på internet och frekvensen av digital kommunikation med närstående. Undersökningen var av tvärsnittstyp och dataunderlag till undersökningen hämtades från självskattningsdelen avEuropean Social Survey (ESS) omgång 10 om demokrati och digitala sociala kontakter (n = 22 074). Data analyserades med logistisk regression. En högre omfattning av internetanvändande (OR = 1,21; CI: 1,03–1,43; p <0,05) och avsaknad av politisk aktivitet på internet de senaste tolv månaderna (OR: 1,41; CI: 1,19–1,66; p <0,001) var relaterat till bättre självskattad hälsa. För frekvensen av digital kommunikation med närstående erhölls enpositiv inverkan på självskattad hälsa. Undersökningens resultat visar på komplexa samband mellan digitala medier och dess påverkan på människors hälsa. Resultatet visar att användning av digitala medier både kan ha positiv och negativ inverkan och skulle kunna utgöra en del i grunden till råd kring en mer hälsosam omfattning av användningen av digitala medier. Fler studier kring omfattningen av användandet av digitala medier behövs., The use of digital media has been attributed both negative and positive impacts on health. Concerning negative impacts, digital media is primarily linked to poorer mental health. Concerning the positive impact, the possibility of social community and entertainment is often referred to. The aim of this work was to investigate whether there was any relationship between the extent of use of digital media and self-rated health, for example regarding the extent of internet use, the extent of political activity on the internet and the frequency of digital communication with relatives. The survey was cross-sectional and data for the survey were downloaded from the self-report part of the European Social Survey (ESS) round 10 on democracy and digital social contacts (n = 22,074). Data were analysed using logistic regression. A higher extent of internet use (OR = 1,21; CI: 1,03–1,43; p <0,05) and lack of political activity on the internet for the past twelve months (OR: 1,41; CI: 1,19–1,66; p <0,001) was related to better self-rated health. Concerning the frequency of digital communication with relatives, a positive impact on self-rated health was found. The results of the survey show complex connections between the subject of digital media and its impact on people's health. The results have shown that the use of digital media can have both positive and negative impacts and could form part of the basis for advice on a healthier extent of the use of digital media. More studies on the extent of the use of digital media are needed.

Introduktion: Yrkesförare som grupp uppvisar hög prevalens av kardiovaskulära sjukdomar och muskuloskeletala besvär. Yrkets ogynnsamma arbetsförhållanden leder ofta till ohälsosamma levnadsvanor och få förare når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Trots yrkesgruppens låga hälsostatus är forskningsfältet förhållandevis outforskat, i synnerhet inom området för muskuloskeletal hälsa och fysisk aktivitet. Syfte: Denna scoping review syftar till att beskriva vilka hälsofrämjande interventioner som studerats för att förbättra yrkesförares hälsa, med specifikt fokus på åtgärder för fysisk aktivitet. Metod: I detta arbete användes SBU:s metodbok och PRISMA för att följa de riktlinjer som finns för systematiska litteraturöversikter. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed och Web of Science under våren 2024. Kvalitetsgranskning gjordes enligt granskningsmallar från SBU. Resultat: Sex studier inkluderades i denna scoping review. Interventioner av livsstilsförändring, styrketräning och utbildning i fysisk aktivitet kunde alla bidra till ökad fysiska aktivitet. Styrketräning, utbildning i fysisk aktivitet, raster och stretching kunde minska muskuloskeletala besvär. Effekter på kost, sömn, antropometriska mått, kardiovaskulära hälsomarkörer och self-efficacy visade varierade resultat. Konklusion: Trots stora variationer på interventionerna fick de flesta av studierna positiva resultat på förbättrad hälsa eller hälsofrämjande beteenden i någon form, vilket visar på en bredd av möjligheter inför framtida interventioner och åtgärder. Fysisk aktivitet, som är en av hörnstenarna för kardiovaskulär och muskuloskeletal hälsa, behöver finnas med som komponent i det hälsofrämjande arbetet och där har fysioterapeuter med sin kompetens en viktig roll. Framtida forskningsprojekt behöver titta på fler potentiella åtgärder och hitta möjligheter att kringgå de utmaningar som föreligger i branschen för att bättre kunna möta yrkesgruppens behov av hälsofrämjande insatser.

Introduktion: Genom att främja ett ledarskap som stödjer och inkluderar kan organisationer bidra till att medarbetare känner sig värdefulla. Detta är i sin tur avgörande för att minska stress och förebygga utbrändhet. Flexibilitet, anpassningsförmåga och en stark digital närvaro inom ledarskapet är essentiellt för att hantera de ständigt föränderliga kraven och möjligheterna som den digitala eran medför. Effektivt ledarskap är därför centralt för både ledare och medarbetares framgång i en dynamisk arbetsmiljö. Tidigare forskning visar att tydlig kommunikation och gränssättning är nyckelfaktorer för att skapa en hälsosam arbetsmiljö. Balansen mellan arbete och privatliv är avgörande för välbefinnandet, men kan vara utmanande att uppnå utan stöd från ledare. Upplevd egenförmåga eller självförmåga och autonomi spelar en viktig roll för att minska stressrelaterad ohälsa. Att integrera dessa olika aspekter, gränssättning, självförmåga och autonomi på rätt sätt kan skapa en mer hållbar och hälsosam arbetsmiljö för alla och då minska risken för stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att sammanfatta tidigare forskning om ledarskap och dess påverkan på stressrelaterad ohälsa vid distansarbete. Metoden är en litteraturstudie där 26 vetenskapliga originalartiklar hämtades från databaserna PubMed, Scopus, Sage Journals och Medline EBSCO. Resultatet analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet gav fyra huvudteman Anpassat ledarskap för digitalt välbefinnande, Strategier för psykologiskt välbefinnande, Optimerad arbetsmiljö för produktivitet och inkludering och Förbättrad balans mellan arbete och privatliv. Slutsats: Balanserad arbetsmiljö och stöd från ledare kan minska stress och främja välbefinnandet i en digitaliserad arbetsmiljö., Introduction: By promoting leadership that supports and includes, organizations can help employees feel valued. This is crucial in reducing stress and preventing burnout. Flexibility, adaptability, and a strong digital presence within leadership are essential to manage the constantly changing demands and opportunities that the digital era brings. Effective leadership is therefore central to the success of both leaders and employees in a dynamic work environment. Previous research shows that clear communication and boundary setting are key factors in creating a healthy work environment. The balance between work and personal life is crucial for well-being, but can be challenging to achieve without support from leaders. Perceived self-efficacy and autonomy play an important role in reducing stress-related ill health. Integrating these different aspects—boundary setting, self-efficacy, and autonomy—appropriately can create a more sustainable and healthy work environment for everyone, thus reducing the risk of stress-related ill health. Aim: The aim of the study was to summarize previous research on leadership and its impact on stress-related ill health in remote work. Methods: The method used was a literature review, where 26 scientific original articles were retrieved from databases such as PubMed, Scopus, Sage Journals, and Medline EBSCO. The results were analyzed using thematic analysis. Results: The analysis yielded four main themes: Adapted Leadership for Digital Well-being, Strategies for Psychological Well-being, Optimized Work Environment for Productivity and Inclusion, and Improved Work-Life Balance. Conclusion: A balanced work environment and support from leaders can reduce stress and promote well-being in a digitalized work environment.

Bakgrund: Varje elev ska ha rätt till en god och trygg miljö. Eftersom skolan är en arena där elever spenderar mycket tid, är det viktigt att skolan anses som en trygg plats att befinna sig på. Trygghetsarbetet innefattar goda relationer, god studiemiljö samt motverka kränkande behandling och diskriminering. Utförandet av trygghetsarbete i skolan har en positiv inverkan på folkhälsan. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elevhälsoteamet arbetar trygghetsskapande i grundskolan. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och urvalet som tillämpandes var ett målstyrt urval. Sex intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervju, där varje intervju genomfördes enskilt. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Intervjupersonerna arbetade på olika skolor i olika län och hade arbetat 4-19 år. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde goda relationer, samverkan och aktiviteter som viktiga faktorer för upplevd trygghet i skolan samt goda förutsättningar för att möjliggöra ett bra trygghetsarbete. Majoriteten upplevde tidsbrist och personalbrist som ett hinder för det pågående arbetet. Slutsats: Studien visar att trygghetsarbete är ett arbete som sker varje dag, där varje elev har rätt till en god och trygg miljö. En slutsats är att elevhälsoteamet arbetar med aktiviteter, resurser och relationer kopplat till känsla av sammanhang för att uppnå en ökad trygghet hos eleven. Ytterligare en slutsats av resultatet var att det fanns en brist i arbetet gällande tid, resurs och personal, vilket försvårade utvecklingsmöjligheterna och därmed påverkade tryggheten.

Introduktion: Icke smittsamma sjukdomar står för ungefär 74% av alla dödsfall per år enligt World Health Organization (WHO, 2023), och risken för att drabbas av dem ökar med stigande ålder. En viktig medlare för för sjukdomar är fysisk aktivitet men ändå är många inte tillräckligt aktiva. Syftet med studien var att systematiskt sammanställa resultaten från systematiska översiktsartiklar publicerade efter 2017, vilka undersökt träningsinterventioners effekt på fysisk aktivitet hos äldre (60+) samt om eventuella effekter kvarstår vid uppföljning i snitt fyra månader eller mer efter baseline. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed genomsöktes efter systematiska översikter under våren 2024. Översikterna skulle undersöka träningsinterventioner ämnade att öka fysisk aktivitet hos person över 60 år, vara publiceradde efter 2017 och ha en uppföljning efter i snitt fyra månader. Urvalsprocessen gjordes oberoende av de båda författarna. Resultat: Nio översikter inkluderades i denna studie, varav fem undersökte övervakade interventioner, och fyra undersökte digitala interventioner. Resultatet var inkonsekvent men alla interventionstyperna visade tendenser att öka fysisk aktvitet, och att fåtal visade kvarstående effekt vid uppföljning vid 6 eller 12 månader. Konklusion: Samtliga interventionstyper har visat en positiv effekt på fysisk aktivitet i olika grad och ingen interventionstyp har visat en minskning i fysisk aktivitet. Den kvarstående effekten av interventioner vid uppföljning går inte att fastställa i denna studie pågrund av inkonsekventa resultat. Ingen interventionstyp visar tydligt en större effekt på ökad fysisk aktvitet eller kvarstående effekt vid uppföljning.

Background: Police officers on external duty is often associated with a high workload. The work environment varies depending on the society and the surroundings. A large part of work-related health research consists of risk factors for ill health and deficiencies rather than health-promoting factors in the workplace.Aim: The purpose with the study is to investigate police officers’ experiences of factors that promote health in a complex work environment. Method: A qualitative study with semi structured interviews was conducted with six police officers working on the external duty. Police officers on external duty were recruited through snowball selection. Data were analyzed trough qualitative content analysis. Results: The result of the study shows that the police officers experienced health-promoting factors at four system levels: individual-, group-, management- and organizational level. Individual factors that had an impact on health were motivation, balance in everyday life and individuals own preparation were perceived important on an individual level. Social relationship in the terms of colleagues, communication and everyday external social relationships had a health promoting impact on a group level. Supportive leadership was considered an important factor at the management level. At the organizational level conditions like benefits and support functions were perceived to have an important impact on the work-related health.Conclusions: The conclusion is that health-promoting factors for police officers on external duty are identified in four different system levels. The health-promoting factors need to be in alignment to reach workplace health.

Workplaces provide promising prospects for enhanced public health through related efforts,intended to preserve, enhance and ensure safety and health. A Health and Wellness departmentat a pharmaceutical company conveyed curiosity regarding the reach of the health-promotinginitiatives they provided to their front-line workers. The aim of this study was thus to investigatehow the front-line workers perceive health-promoting initiatives and to identify promoting andhindering aspects for increased engagement. Applied methods included semi-structuredinterviews, document review, and a synthesis of collected empirical evidence to enable anoverview and formulation of proposals. The interviews contributed insight into how the healthpromotingefforts are perceived by the target group, which also highlighted nuanced aspects ofcommitment. The approach included 18 respondents, with nine front-line representatives, andthe rest with a reputable connection to health promotion efforts and the work of the target group.The document review included web-based material on health promotion initiatives, termedHealth-Toolbox, focusing on three of its domains which include physical health, competencedevelopment and Health Ambassadors. The synthesis was constructed via an applicableframework (HTO), systematic review and comparison of collected data. The results showedthat a variety of health-promoting efforts exist at the company, but that perceptions about itsavailability and applicability often vary from person to person. Promoting aspects for increasedengagement were found to include motivational work, support, communication andaccessibility as well as the Health Ambassador role. While hindering aspects included lack oftime and resources, format and availability. A recurring phenomenon in the results was to findaspects that sometimes highlighted two sides of the same coin, where, for example, accessibilitywas shown as a promoting aspect that required a separate interpretation from availabili, rbetsplatser utgör förutsättningar för förbättrad folkhälsa genom relaterade insatser, avseddaatt bevara, förhöja och säkerställa säkerhet och hälsa. En enhet dedikerad till hälsa ochvälbefinnande på ett globalt läkemedelsföretag har uttryck nyfikenhet angående tillhandahållnahälsofrämjande insatsers räckvidd i relation till deras LO-kollektiv. Syftet med denna studie varsåledes att undersöka hur LO-kollektivet uppfattar hälsofrämjande insatser och att identifierafrämjande respektive hindrande aspekter för förhöjt engagemang. Tillämpade metoderinkluderade semistrukturerade intervjuer, dokumentgenomgång av internt underlag, och ensyntetisering av insamlad empiri för att möjliggöra en överblick och formulering för förslag.Intervjuerna bidrog till insyn i hur de hälsofrämjande insatserna uppfattas av målgruppen somdessutom belyste nyanserade aspekter av engagemang. Tillvägagångssättet inkluderade 18respondenter, med nio representanter från LO-kollektivet, och resterande med koppling tillhälsofrämjande insatser och målgruppens arbete. Dokumentgenomgången inkluderadewebbaserade hälsofrämjande insatser, tillhandahållna via ett verktyg som benämns hälsostrålen,med fokus på tre av dess områden som innefattar fysisk hälsa, kompetensutveckling ochhälsoinspiratörer. Syntetiseringen konstruerades via ett tillämpbart ramverk (MTO) ochsystematisk genomgång och jämförande av inhämtad empiri. Resultatet visade att en mängdolika hälsofrämjande insatser existerar på företaget men att uppfattningar kring desstillgänglighet och tillämpbarhet ofta varierar från person till person. Främjande aspekter förförhöjt engagemang visade sig inkludera motiverande arbete, stöd, kommunikation ochtillgänglighet, samt hälsoinspiratörsrollen. Hindrande aspekter inkluderade brist på tid ochresurser, format samt åtkomlighet. En återkommande företeelse av resultaten var att funnaaspekter ideligen belyste två sidor av samma mynt, där exempelvis tillgänglighet visades somen främjande aspekt som behövde en

Aim: The aim was to investigate the perceived self-esteem and self-estimated physical activity levels in connection with the Aktivitet Förebygger project for third graders in a school based in Sweden, as well as to investigate whether there were any gender differences in the students perceived self-esteem. Method: This study has a parallel convergent mixed method design including 10 qualitative semi structured interviews and a quantitative survey which had 60 respondents. Qualitative data was transcribed, coded and categorized through a thematic analysis to identify patterns. Quantitative data was analyzed through a descriptive analysis where means and standard deviations were calculated alongside a t-test to compare results before and after respective project. Result: The study showed that participation within Aktivitet Förebygger had a positive effect on students domain specific self-esteem. But the effect on children's global self-esteem was limited. No significant differences regarding gender differences related to self-esteem were found. Conclusion: The findings of this study emphasizes that Aktivitet Förebygger has had a positive effect on children's self-esteem but further research is necessary to examine how great the impact is.

Bakgrund: Det denna studie vill betona är vikten av subjektiva självrapporterade mätinstrument inom hörselvården med inriktning på populationen äldre. Vidare diskuteras vilka utmaningar denna population kan tänkas ställas inför, samt diverse begränsningar som kan medföras vid tillämpning av endast teknocentrisk rehabilitering. Sammantaget det denna studie vill lyfta fram är ett personcentrerat arbetssätt inom hörselvården och understryka betydelsen av att se till varje enskild individs behov och preferenser. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vardagsfungerande hos äldre i förhållande till självskattad hörselnedsättning, kön och hörhjälpmedelsanvändning. Metod: En tvärsnittsstudie där underlaget är tillhandahållna data från redan insamlad enkät för självskattningsinstrumentet HFEQ-Sv. Populationen är respondenter från 65 till 80 år ur ett urval på totalt 390 personer. Datamaterialet bestod av sju demografiska frågor och 28 stycken enkätfrågor. För sex kategorierna “hälsa”, “hörsel”, “kommunikation”, “delaktighet i samhället”, “individuella resurser” och “stöd från samhället” skapades index. För analys av datamaterialet användes testerna Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test. Resultat: Det som kan utläsas av analyserna är att desto större graden av hörselnedsättning är, ju större svårigheter har skattats i förhållande till vardagfungerande. Vid undersökning av populationen äldre som använder sig av hörhjälpmedel visade analyserna att trots användningen av hörhjälpmedel, upplever de fortfarande svårigheter i vardagsfungerande. I synnerhet gällande kategorierna hälsa, hörsel, kommunikation och individuella resurser. Dock hittades inga statiskt signifikanta skillnader mellan vardagsfungerande och kön. Analysen mellan grad av skattad hörselnedsättning och aktivitetsbegränsningar i frågan om delaktighet visade att personer som skattat sin hörselnedsättning som svår och grav, uppgav sig upplevda större svårigheter i förhållande till delaktighet i både friti, Background: What this study wants to emphasize is the importance of subjective self-reported measuring instruments in hearing care, with a focus on the elderly population. Furthermore, it is discussed which challenges this population might conceivably face, as well as various limitations that can be brought about when applying only technocentric rehabilitation. Overall, what this study wants to highlight is a person-centered way of working in hearing care and underline the importance of looking after each individual's needs and preferences. Aim: This study aims to investigate everyday functioning in the elderly in relation to self-assessed hearing loss, gender and hearing aid use.Method: A cross-sectional study where the basis is provided data from an already collected questionnaire for the self-assessment instrument HFEQ-Sv. The data material consisted of seven demographic questions and 28 survey questions with six categories "health", "hearing", "communication", "participation in society", "individual resources" and "support from society". The population is respondents aged 65 to 80 from a sample of a total of 390 people. For analysis of the data, Mann Whitney U test and Kruskal Wallis test were used. Results: It can be interpreted that the greater the degree of hearing loss, the greater the estimated difficulties in relation to everyday functioning. Despite the use of assistive listening devices such as hearing aids, the respondents still experience difficulties in everyday functioning. In particular for the categories of health, hearing, communication and individual resources. However, there were no differences between everyday functioning in relation to gender. The analysis between degree of estimated hearing loss and activity limitations in the question of participation, showed that people who estimated their hearing loss as severe and profound hearing impairment, stated that they experienced greater difficulties in relation to participation in both leisure an

Idag består befolkningen av flera generationer som är i åldersgrupperna 65 år och äldre som behöver hjälp med olika vård- och omsorgsinsatser. Inom vård och omsorg förekommer en hög sjukfrånvaro och uppsägningar som bidrar till en hög personalomsättning. Arbetsmiljön brister där det är vanligt med hög arbetsbelastning, stress och underbemanning. Därför är det användbart att ta reda på vad det finns för friskfaktorer och riskfaktorer så arbetsmiljön blir bättre och undvika att medarbetare blir sjuka. Studiens syfte är att studera och analysera tidigare forskning för att undersöka vad det finns för riskfaktorer och friskfaktorer som påverkar arbetslivet och arbetsmiljön för medarbetare inom vård och omsorg. Metoden är en litteraturstudie där befintlig forskning i form av vetenskapliga artiklar analyseras och sammanställs. Denna metod gör så att det går att få en bra översikt kring vad det finns för forskning kring litteraturstudiens syfte. De viktigaste slutsatserna i resultatet är att det finns en rad olika faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse och som i sin tur påverkar viljan att stanna kvar i yrket. Dessa faktorer är bland annat arbetsvillkor, engagemang, delaktighet, meningsfullhet, få uppskattning och att kunna kombinera arbetsliv med privatliv. I diskussionen framkommer det att mer forskning behövs kring friskfaktorer samt hälsosam arbetsmiljö. Det resoneras kring de utmaningar som finns inom vård och omsorg som handlar om att det finns hög sjukfrånvaro och brist på medarbetare som dessutom saknar relevant kompetens. Med hjälp av arbetsmiljöarbete går det att utveckla arbetsplatser som är attraktiva och hälsosamma där medarbetarna är hållbara.

Bakgrund Förekomsten av typ 2-diabetes ökar globalt. Att ha ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar av diabetes samt bidrar till höga samhällskostnader och sjukdomsbördan i Sverige. Till levnadsvanor hör kostvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Sjuksköterskor har en viktig roll att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Stigmatisering och bristande kommunikation kan försvåra och utgöra ett hinder i sjuksköterskans arbete och bemötande. Motiverande samtal är en personcentrerad rådgivningsstil som kan användas för att stärka personens motivation till förändring. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att se hur motiverande samtal fungerar i detta sammanhang. Syfte Syftet var att beskriva motiverande samtal för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Metod För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet analyserades utifrån en integrerad dataanalys. Resultat I resultatet har det framkommit att motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos personer med typ 2-diabetes. Vidare visades att kommunikationen samt relationen förbättrades mellan sjuksköterskor och personer med typ 2-diabetes där även förbättrad fysisk, psykisk och social hälsa kunde ses. Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter av omvårdnad som handlar om att se personen bakom sjukdomen. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser hur motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Sammanställningen av aktuell forskning visar att det finns p, Background The prevalance of type 2 diabetes is increasing globally. Having unhealthy lifestyle habits increases the risk of complications and sequelae of diabetes and contributes to high social costs and the burden of disease in Sweden. Lifestyle habits include diet, physical activity, smoking and alcohol use. Nurses have an important role in promoting healthy lifestyles and health in people with type 2 diabetes. Stigmatization and lack of communication can make it difficult and constitute a barrier in the nurse's work and approach. Motivational interviewing is a person-centered counselling style that can be used to strengthen the person's motivation to change. There is a need to compile current research to see how motivational interviewing function in this context. Aim The aim was to describe motivational interviewing to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. Method In order to answer the purpose, a non-systematic literature review was made in which 11 scientific articles were included. The scientific articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The included articles have undergone a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents. The result was analyzed based on an integrated data analysis. Results In the result, it has emerged that motivational interviewing can work to promote healthy dietary habits and physical activity in people with type 2 diabetes. Furthermore, it was shown that communication and the relationship improved between nurses and people with type 2 diabetes, where improved physical, mental and social health could also be seen. The result was discussed based on Travelbee's nursing theory about interpersonal aspects of nursing which is about seeing the person behind the illness. Conclusions This literature review highlights how motivational interviewing works to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. The comp

Bakgrund: Metakognition kan beskrivas som tankemönster. Det har påverkan på människans utveckling, problemlösning och inlärningsförmåga. Skolsköterskans roll är bland annat att stödja barn och ungdomar i sin utveckling utifrån både hälsofrämjande och livsbejakande perspektiv. Statistik visar att elever i skolan har svårt att nå sina studiemål och saknar framtidstro. Vetenskaplig kunskap om ämnet metakognition i förhållande till barn och ungdomar kan vara värdefull för professioner inom skolan. Syfte: Syftet är att belysa metakognition hos barn och ungdomar. Metod: Examensarbetet är baserat på en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i relevanta databaser. Det resulterade slutligen i tio artiklar. Dessa analyserades med tematisk analys. Resultat: Teman som framkom utifrån analys kring den metakognitiva aspekten hos barn och ungdomar var självuppfattning och utveckling, metakognition och agerande samt metakognition som resurs för måluppfyllelse. Resultatet belyser hur den metakognitiva förmågan inverkar på barn och ungdomars utveckling. Konklusion: Metakognition har inverkan hos barn och ungdomar utifrån personlig utveckling och hälsa. Genom utveckling av metakognition kan möjligtvis hälsa, välbefinnande och skolframgång hos barn och ungdomar öka. Skolsköterskan har förutsättningar genom sitt arbete att stödja elever i utvecklingen av deras metakognitiva förmåga, Background: Metacognition can be described as thought patterns. It has an impact on human development, problem solving and learning ability. The school nurse role is to support children and adolescence in their development including health. Several students find difficulties in achieving study goals and lack faith in the future. Hence, in-depth scientific knowledge of the subject is valuable. Aim: Is to shed light on metacognition in children and adolescence. Method: The thesis was based on a systematic literature study. This resulted in ten articles, which were reviewed and analyzed. Findings: The themes that emerged from analysis of the metacognitive aspect of children and young people were self-concept and development, metacognition and acting and metacognition as a resource for goal achievement. Furthermore, an interpretation is presented regarding how the metacognitive ability affects the development of children and adolescence. Conclusion: Metacognition has an impact on children and adolescence based on personal development and health. Through the development of metacognition, the health, well-being and school attendance of children and adolescence can possibly increase. The school nurse has the conditions through her work to support students in the development of their metacognitive ability.

Bakgrund: God hälsa omfattas av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Att åldras innebär stora förändringar både fysiologiskt, socialt och psykologiskt. Den psykiska hälsan hos äldre kan präglas av upplevelser av ensamhet, immobilitet och en känsla av att sakna ett sammanhang. Det är ur ett vårdvetenskapligt perspektiv viktigt att förstå och medvetandegöra dessa dimensioner av åldrandet för att bättre kunna främja hälsa hos äldre personer. Att i egenskap av sjuksköterska eller annan vårdpersonal se värdet av att bryta mental och känslomässig isolering hos äldre men också rent fysiskt hitta sätt att motivera till aktiviteter som främjar välbefinnande. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om och förstår husdjurs betydelse och hur de kan påverka äldres hälsa och livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur närvaron av djur kan främja hälsa hos äldre personer. Metod: För litteraturöversikten användes Fribergs (2022) analysmodell och baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i databaser som CINAHL Complete och PubMed. Studiernas kvalitet granskades utifrån fyra av Fribergs 13-14 frågor. Resultat: Resultatet visade att husdjur har en positiv inverkan på livskvaliteten hos äldre individer. Att äga ett husdjur kan förbättra den fysiska och psykiska hälsan, stärka sociala kontakter och minska känslor av ensamhet bland äldre. Detta ökar känslor av kärlek och stärker relationen mellan djurägaren och djuret. Litteraturöversikten belyste även utmaningar och risker, såsom oro för ekonomiska kostnader och svårigheter med att sköta om djuren på grund av stigande ålder och ökad fallrisk. Lösningar som anpassade boendemiljöer och förebyggande insatser i form av husdjursrelaterade aktiviteter kan vara till hjälp för både djur och deras ägare. Slutsats: Meningsfullhet spelar en viktig roll för äldre hälsa och i vissa fall kan motivation och meningsfullhet stärkas av samvaro med djur, vilket har en positiv påverkan på äldres hälsa och välbefinnande. Sjukskötersk, Background: Good health includes physical, mental, and social well-being. To age is to be exposed to many changes both physiologically, socially and mentally. Mental health within older adults can be characterized by experiences of loneliness, immobility, a sense of lacking context. From a healthcare point of view, it is of importance to understand and raise awareness of these dimensions of getting older to better promote good health amongst elderly people. As a nurse or other healthcare staff see the value of breaking the mental and emotional isolation in older people but also, from a physiology standpoint, find ways to motivate elderly to do beneficial activities to promote health and well-being. It is important for nurses to be aware of and understand the significance of pets and how they can affect the health and quality of life of the elderly. Aim: To describe how the presence of animals can promote health in older people. Method: Literature overview Friberg's (2022) analysis model is used and based on ten scientific articles. The search was performed in databases such as CINAHL Complete and PubMed. Results: The result of the review showed that pets have a positive impact on the quality of life of older individuals. Owning a pet can improve physical and mental health, strengthen social connections, and reduce feelings of loneliness among the elderly. Despite this, the relationship and love between the pet owner and the animal increase. The study also highlighted challenges and risks, such as concerns about financial costs and difficulties in caring for pets due to the increasing age and higher risk of falls. Solutions such as adapted living environments and preventive measures in the form of pet- related activities can be helpful för both the animals and their owner. Conclusions: Meaningfulness play an important role in the health of the elderly, and in some cases, motivation and meaningfulness can be strengthened by spending time with animals, which has a posi

Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett tillstånd som orsakar ihållande trötthet och därav tenderar personerna att undvika aktivitet. UMS har betydande konsekvenser för en individs utförande och deltagande i vardagliga aktiviteter. Syftet med studien var att belysa kvinnor med utmattningssyndroms upplevelser i vardagliga aktiviteter. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats. Typiskt urval tillämpades och bearbetning av data utfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt tillvägagångssätt av sju bloggar. Resultatet visade att kvinnor med utmattningssyndrom upplever svårigheter i sina vardagliga aktiviteter. Psykologiska och fysiska besvär uppstod vid fysiska aktiviteter vilket gjorde att kvinnorna undvek ansträngande aktiviteter. Återhämtning var en betydande faktor för att orka med det dagliga livet men sömnstörningarna utgjorde hinder att hantera dessa. Kvinnorna använde sig av strategier för att kunna hantera vardagliga aktiviteter. Slutsatsen var att kvinnor med utmattningssyndrom upplever olika utmaningar i vardagliga aktiviteter och studien bidrar med utökad förståelse för deras upplevelser av vardagliga aktivitet i relation till utmattningssyndrom. Vidare forskning kring personliga upplevelser av utmattningssyndrom anser författarna är relevant. Implikationer: Genom att förstå kvinnornas individuella behov, strategier och resurser kan arbetsterapeuter anpassa sina interventioner., Background: Chronic fatigue syndrome (CFS) is a condition that causes persistent fatigue and as a result people tend to avoid activity. CFS has significant consequences for an individual's performance and participation in everyday activities. The study aimed to describe how women experience the impact of CFS on everyday activities. The method was qualitative with an inductive approach. Typical sampling was applied, and data processing was performed based on qualitative content analysis with an inductive approach of seven blogs. The results showed that women with CFS experience difficulties in their everyday activities. Psychological and physical distress occurred during physical activities, causing women to avoid strenuous activities. Recovery was an important factor in coping with daily life, but sleep disturbances were barriers to managing these. The women used strategies to cope with everyday activities. The conclusion was that women with CFS experience different challenges in everyday activities and the study contributes to an increased understanding of their experiences of everyday activities with CFS. The authors believe that further research on personal experiences of fatigue syndrome is relevant. Implications: Occupational therapists can adapt interventions by understanding women's individual needs, strategies, and resources. In this way.

Introduktion: Årligen insjuknar cirka 9000 kvinnor i bröstcancer som är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor i Sverige. Det finns flera olika behandlingsmetoder, bland annat mastektomi och bröstbevarande kirurgi, vilket kan påverka kvinnor på olika sätt. Syfte: Syftet var att utforska kvinnors upplevelser av sin psykiska, fysiska och sexuella hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design genomfördes. Databasen Pubmed användes för att söka artiklar. Elva artiklar granskades och analyserades utifrån en granskningsmall. Resultatet analyserades med Popenoes analysmodell. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier; 1. Det psykiska måendet, 2. Fysiska förändringar samt synen på kroppen, och 3. Den sexuella hälsan med sammanlagt åtta underkategorier. Avsaknaden av bröst förändrade känslan av att vara kvinna, likaså deras upplevda självvärde och självkänsla. Känslor som rädsla och oro för återfall framkom. Ett förändrat sexliv var vanligt efter avslutad behandling. Många kvinnor var oförberedda på att fysiska förändringar som exempelvis smärta, fatigue och vaginal torrhet var bestående trots att cancerbehandlingen var avslutad. Slutsats: Kvinnorna upplevde olika konsekvenser relaterat till sin psykiska, fysiska och sexuella hälsa efter avslutad bröstcancerbehandling. Sjuksköterskan kan ge individualiserad vård genom att ge relevant information, samt visa respekt och lyhördhet. Ytterligare kan sjuksköterskan vara öppen för att ge stöd och råd., Introduction: Around 9000 women are diagnosed with breast cancer every year, which is the most common cancer form in women in Sweden. There are several different treatment methods, including mastectomy and breast-conserving surgery, which could affect women in a variety of ways. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of women's physiological, physical and sexual health after the end of breast cancer treatment. Method: A literature review with a descriptive design was conducted. The database Pubmed has been used to search for articles. Eleven articles have been reviewed and analyzed based on a review templates. The results were analyzed using Popenoe's analysis model. Results: The results were divided into three main categories; 1. the psychological well-being, 2. physical changes and the view of the body, and 3. The sexual health with eight subheadings. The lack of breast changed the feeling of being a woman, as well as changing self- worth and self-esteem. Feelings such as fear and anxiety of recurrence were detected. Women experienced a change in sexlife as a result of the end of the treatment. Many women were unprepared for the physical changes such as pain, fatigue and vaginal dryness that were persistent even though the cancer treatment had been completed. Conclusion: Women experienced different consequences related to several aspects of their psychological, physical and sexual health after completed breast cancer treatment. Nurses can provide individualized care by providing relevant information, as well as showing respect and responsiveness. Furthermore, the nurse can be open to providing support and advice.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och tolka hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Detta har möjliggjorts genom granskningar av ämnesplaner från åren 1960, 1965, 1970, 1994, 2011 och 2025. Metoden som har använts vid undersökningen är diskursanalys, där begreppen hälsa och välbefinnande eftersökts i ämnesplanerna. Detta har genomförts både explicit och implicit för att identifiera diskurser i relation till hälsobegreppen hälsa och välbefinnande. Tre hälsodiskurser påträffades i samtliga ämnesplaner, fysisk, psykisk och social hälsodiskurs. Diskurserna som identifierades tolkades genom Antonovskys hälsoperspektiv salutogent och patogent för att kategorisera hur hälsa och välbefinnande framställs i ämnesplanerna. Ytterligare tolkning och undersökning implementerades på ämnesplanerna genom Antonovskys teori om känsla av sammanhang för att klarlägga om hälsa kan ses ur ett salutogent perspektiv inom ämnesplanerna. Resultatet visar att en majoritet av ämnesplanerna ses ur en fysisk hälsodiskurs, där fysiologiska och anatomiska faktorer ses som det mest väsentliga. I de ämnesplanerna ett helhetsperspektiv på hälsa påvisas ses de ur ett hälsofrämjande perspektiv där verktygen för ett salutogent perspektiv på hälsa finns, förutsatt att läraren intar ett reflektivt förhållningssätt. Slutsatsen visar att ämnesplanerna gått från ett riskförebyggande patogent perspektiv på hälsa till ett mer hälsofrämjande salutogent perspektiv. I slutsatsen synlig- och tydliggörs även att begreppen hälsa och välbefinnande kan tolkas antingen explicit eller implicit beroende på analytikern och dennes tidigare erfarenhet och förhållningssätt till hälsa. Avslutningsvis poängteras att vidare forskning ständigt behövs om ämnesplaner, i takt med ett föränderligt samhälle.