Search

Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter. När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning.

The purpose of this study is to see what kind of support in school is linked to secondary school eligibility in primary compulsory school and parent satisfaction. The questions this study aims to answer were: (1) What type of support was reported by parents? (2) What connection can be found between the type of support and secondary school eligibility? (3) What connection can be found between the type of support and parental satisfaction? To collect data, we choose to distribute a questionnaire in four different Facebook groups whose members were parents of children with neuropsychiatric disorders or individuals with neuropsychiatric disorders. Due to ethical considerations, we choose to distribute the questionnaire to parents and not children/individuals with autism. From the collected data (n = 16) we analyzed the results by comparing different types of support provided by the school from a grade and parental satisfaction perspective. One significant connection found was that parents whose children attended a special teaching group specifically for children with autism were more satisfied with school support overall, one explanation for this is that special teaching groups allow for fewer students per teacher. And therefore, more individualized support. This conclusion is supported by previous research about school support. The results showed that special seating in the classroom had a high likelihood to be connected to secondary school eligibility, however, it cannot be concluded that special seating is the only factor that affects grades. Furthermore, a lack of knowledge and understanding among the students' main teachers was reported as a factor in failure and displeasure. This study could not exclude that other factors’ impacted the connection between the type of support, parental satisfaction, and secondary school eligibility.

Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas.

Onödiga språkvalsbyten i moderna språk kan anses vara resultat av motivationsbrist kopplat till intrycket att glädje i språkvalsstudier inte leder till gymnasiebehörighet. Denna studie ämnar undersöka och fördjupa kunskap om a) samband mellan självreglering och elevmotivation, samt b) samband mellan glädje och motivation. Hattie och Zierer (2019) konstaterar att mer självreglering leder till ökad elevmotivation. För att pröva om denna slutsats kan verifieras, genomfördes en empirisk studie med lärarintervjuer som besvarade följande fråga: Vad anser lärare är en bra återkoppling till eleverna? För att kunna nå en slutsats i frågan om samband mellan självreglering och elevmotivation etablerades först en definition av begreppet självreglering. I detta syfte användes en teori som står för uppsatsens analytiska ramverk. Ramverket baseras på författare som arbetar i linje med Richard M. Ryans och Edward L. Decis Self-Determination Theory (SDT). Då slutsatsen att mer självreglerande lärande leder till ökad elevmotivation inte kunde verifieras i min empiriska studie, genomfördes en noggrann litteraturstudie. Utifrån denna kunde jag sedan göra en analys av mina frågeställningar med anslutande diskussion. Resultatet antyder att lärare bör fokusera på elevmotivationens kvalitet, med den prototypiska intrinsiska motivationen som mål, för att kunna motverka motivationsbristen i skolan. I detta forskningsarbete kom jag dessutom fram till slutsatsen att en högre motivation i allra högsta grad kan leda till ett mer effektivt lärande i allmänhet. Nyckelord: effektivt lärande, elevmotivation, intrinsisk motivation, motivationsbrist, Self-Determination Theory, självreglering, återkoppling