Search

Klimatförändringar leder till ökade och nya risker i samhällen. Översvämningar från skyfall är en sådan risk som redan genererar stora skador, vilka förväntas öka markant i framtiden. Inte minst riskerar många villaägare att drabbas av översvämningar och de har också tillskrivits en central roll i Sveriges klimatanpassningsarbete. Trots detta har inga tidigare svenska studier undersökt specifikt hur villaägare påverkats av översvämningar bortom skadekostnader och ytterst få har undersökt hur de har hanterat eller ser på sitt ansvar att förebygga översvämningsrisker. Bristen på sådan kunskap kan leda till mindre informerade beslut om klimatanpassning. Genom intervjuer med villaägare som drabbats av översvämningar undersöker denna studie hur villaägare; ser på översvämningsrisker, har påverkats materiellt och hälsomässigt, har hanterat situationen, och ser på ansvar att förebygga nya skador. Studien påvisar tydliga effekter på villaägares välbefinnande, att få villaägare har implementerat åtgärder, tendenser att underskatta risker för översvämningar samt att ansvaret för förebyggande åtgärder skjuts över till andra aktörer.

As has been pointed out in previous research, teacher-led learning plays an important role in developing preschool childrens technological skills and technological self-esteem. What is missing in research are more detailed analysis of how the childrens and teachers actions and interactions shape the learning process. In order to study this within the field of construction, an action research project was conducted, where construction activities were developed, implemented and revised in an iterative procedure. Data from the second cycle were analyzed for this article using graphic transcriptions and multimodal analysis, with a focus on action, interaction and experience from a pragmatist perspective. Our findings show that children who quickly and decisively engage with the material, the teachers and their peers in suggesting which material to use and/or how the material can be used, end up in a central role in the design process. These children (or their actions) often get legitimized by the teachers. Thus, in order to give children access to equal opportunities in the construction activities, it is important for teachers to understand how the childrens construction-focused actions become constitutive and what their role in that process is., Funding Agencies|Linnaeus University

In this study, we adopt a critical perspective on knowledge about sustainable development in Swedish free teaching materials, where certain ways of illustrating sustainable development can make invisible alternative ways to understand and delimit it. We analyse physical, free materials for school teaching, distributed by Utbudet. The materials were produced between 2008 and 2019. Our analysis shows that there is a focus on facts, certifications and technical fixes, as well as scientific and societal consensus. The companies’ perspectives are prominent in the free materials, as are anthropocentric and Western approaches. Taken together, our study shows that the free materials convey that the global situation has improved and that development is on the right track, rather than in crisis, or that the sustainability problems are complex and difficult to manage. Thus, the materials present a fairly one-sided picture of the situation and the future, which does not really agree with the aim in Swedish education of presenting a balanced view of sustainable development.

https://universitetslararen.se/2019/03/18/styrning-med-stuprorsperspektiv-gor-nya-macchiarinis-mojliga

A majority of Swedish children between six and nine years old attend afterschool activities in a leisure-time centre, fritidshem, until their parents finish work for the day. Leisure-time centres are characterised by “educare” activities, that is, both educational and carerelated activities and thus both formal and informal learning settings. The centres are part of the Swedish educational system and activities should be related to the national curriculum for the compulsory school. The centres are right now in an interesting transition which will lead to the introduction of more formal learning activities, for instance, in technology, at the same time as virtually no research has been carried out on technology activities in the centres. The aim of this paper is therefore to study the role of technology in activities in leisure-time centres. The results are drawn from field work conducted in three Swedish leisure-time centres. The observations focused upon the daily activities in the leisure centres, specifically activities where technology play a central part. The data collection was completed with interviews with teachers. We use the concept of boundary object to analyse the technological activities. The findings indicate that there is a special technology education that emerges in the context of the leisuretime center – leisure-time technology education – at the intersection between informal and formal technology learning, which ranges from the informal play-related construction of Lego and wooden blocks to the more formal computer instruction. The amorphousness of leisure-time technology – the fact that children can choose what they want it to be and what to learn –points to it being a boundary object with a very open interpretative flexibility.

The purpose of this paper is to discuss some of the different strategies used by teachers in handling sustainable development (SD) as an area of knowledge in Swedish schools. A dominating idea in Western school systems is that knowledge is somewhat separated from the subject. Regarding this idea, the task of the school system is to deliver necessary packages of knowledge and bring forward the subject’s ability to make rational and autonomous choices. When it comes to SD, this becomes a problematic standpoint. The paper builds on the analysis of transcribed interviews and focus interviews with teachers in Swedish high schools and upper secondary schools as well as on observations and sound recordings in classrooms while working with sustainable development as an area of knowledge. The coding was done by identification of key concepts, tensions and meaning fixations and their relations to each other. The study presents two models for how the teachers handle - and are allowed to handle - knowledge about SD: the Accountant and the Adventurer. The accountant counts, distributes and summarizes knowledge; it is the results that matter. The adventurer goes into the wild, with a more flexible map; where the experiences are the ones that count. The school system pressures the teachers to become accountants, but it is in the wild that routines and patterns are shaken and boundaries are tested; where students acquire understanding and deeper knowledge.

Hållbar utveckling som kunskapsområde

De flesta människor vet att vi står inför gigantiska miljöproblem. De flesta vet också hur man kan göra för att minska sin påverkan och därmed också minska effekterna av problemen. I själva verket känner de flesta till väldigt många åtgärder och förändringar i sitt vardagsliv som faktiskt skulle kunna göra skillnad. Fast å andra sidan så är ju den lilla skillnaden som jag kan göra så liten att det kanske inte har så stor betydelse i det stora hela. Dessutom så gör jag redan en massa saker och vissa saker tycker jag att jag har rätt att göra. Det finns många argument för att inte göra det man själv anser att man egentligen borde göra. Denna bok lyfter fram och diskuterar tio sådana skäl och diskuterar varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende som påverkar miljön.

Hållbar utveckling som kunskapsområde

This article investigates the mechanisms that govern the processes of inclusion and exclusion of knowledges. It draws on three cases from Swedish classrooms about how energy is created as an area of knowledge. We are interested in how knowledge is made valid and legitimate in a school context, and in defining and finding tools to identify structures that govern potential meanings in a certain situation. To do this we develop a theoretical model that explains the preconditions for meaning. The purpose is to understand why certain knowledges are legitimated in the classroom and to explain how this happens. The analysis is based on participatory observations in classrooms, audio recordings of students engaged in group projects, educational materials and the students’ own work. The apparatuses of the school offer a wide range of possible meanings concerning energy. At the same time there are forces evolved in the school practice that effectively sift out what counts as values from what counts as facts and valid knowledge. These forces create a certain order and certain effects for what counts as truth. The article investigate the nature of the correlations between the different preconditions identified that makes one discourse more likely and “true” than another.

Besides that Swedish households stands for half of the environmental stress in Sweden they also have one of the words highest electricity and heat consumption. The purpose with this paper is to show the dominant discourse in how Swedish householders reason about energy. It is built on the analysis of transcribed interviews with 19 households. Sometimes there were just one and sometimes two persons participating in the interviews. The coding is done by identification of key concept, tensions and meaning fixations and their relation to each other. Three different discourses are identified: One is called “the green dream”, another “the path of least resistant” and the most dominant discourse is called “the technoscientific optimization of lifestyle”. The discourse of technoscientific optimization builds on a very active relation to energy. The basic idea is that what you do matters but on the other hand you just do what you can, what you have time and other resources to perform. Energy is divided into different areas of action and these areas are measurable (light bulbs, insulation) and defined by amount of money, electricity, heat loss, etc to earn/save. The optimization also means that you can choose environmental friendly activities according to what fits in a certain situation. Environmental problems can be solved by increased knowledge and new technology. Thus there are a strong trust in experts and their capability to solve crucial problems of the modern society. This paper contributes with a deeper understanding of how global environmental problems are handled in day to day life and the role of science and technology.

The aim of this study is to analyze the dominating discourse of Swedish climate politics between the autumn of 2006 and the end of 2009, i.e. the tense period between the publication of the Stern-report and COP15. An analytical point of departure is the theory of reflexive modernity advocated by Ulrich Beck. His concept of industrial fatalism is used to explain the frames of climate politics that were constructed during these years of climate alarms. The empirical material that is investigated consists mainly of a large amount of debate articles on climate change and climate mitigation published in Swedish newspapers and journals during the period. Methodologically close reading of every single text is used in order to identify its central meanings and rhetorical figures. The coding process led to the identification of different patterns and meaning relations which together form different discourses. The most dominant of these discourses is called “the discourse of industrial fatalism”.

The aim of this article is to analyze the relationship between identity work for environmental responsibility and sustainable development in relation to an ecological master frame. The material is based on a case study with Swedish householders and focusses on the interviewees identity work in relation to specific and detailed environmentally friendly activities. The argument put forth is that individuals construct what is possible and reasonable by identifying themselves in relation to the multitude of others and by doing certain activities. The conclusions suggest that the householders consider themselves to have a responsibility for the environment, but that they do enough by performing specific activities such as recycling. Thereby the study shows how the individuals present their own ideas and actions in relation to an ecological master frame., special issue: Sustainability and Consumption

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga göromål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika författares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Teknik är ett angeläget ämne. Om det än handlar om energi, globala klimatförändringar, välfärd eller mer vardagliga spörsmål spelar tekniken en avgörande roll. Att förstå samspelet mellan teknik, människa och samhälle är därför viktigt, både för oss som enskilda individer, medborgare och för samhället i stort. Världens gång - teknikens utveckling är uppbyggd kring ett antal centrala teman som exemplifieras genom olika förfat-tares kapitel. Bidragen ger exempel på viktig teknik i människans historia och är tänkta som inspiration för att kunna problematisera modern teknik. Vi får möta gammal teknik när den var ny, teknik under förändring, teknik i skolan och hos arkitekten, teknik som identitetsskapare, teknik som såväl redskap som komplexa system, teknik när den inte fungerar och när den får svårbegripliga och ibland förhatliga konsekvenser. Det handlar om teknikens roll i världens gång! Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare, ingenjörer och tekniker samt till forskarstuderande inom olika ämnesområden. Den kan också läsas med stor behållning av personer med ett brett allmänt intresse för teknik.

Consumption has become one of the most crucial factors, or tools, for managing development towards sustainability. Consumption offers different choices on the scale of more or less sustainable commodities. The politics and responsibility for the environment has to a large extent been transferred from an aggregate level of national politics to the world of everyday life. This paper investigates how different actors try to influence the choices made in the world of everyday life concerning energy. The study is conducted through interviews with different actors such as energy companies and municipal energy advisors, and by participating observation of practices where households are informed or educated in areas concerning energy. Another growing source of information and knowledge is, of course, the Internet. A number of different websites have been selected and analyzed in the same manner as other material. There are different ways to motivate households to change their energy behaviour. There is a strong conviction that in order to change behaviour, something must be gained, preferably economic gain. A more efficient way of living results in more money left in the wallet, and a positive side effect is that it is also good for the environment. The idea of efficiency might be the strongest one. Increasing efficiency is a way of not changing lifestyle but changing technical equipment and user routines., Energibeteende i hushåll - en arena för förändring

A household’s energy behaviour consists of several processes and interactions as well as it involve the decisions and functions of several entities. A household constitutes a technical infrastructure where people live, meet, and shape their identities in different ways. This study aims to open the black box energy behaviour and highlight different aspects and entities that influence and shape the way households use energy sources. A household’s energy behaviour is defined by different material and socio-economic objectives/aspects. These objectives often conflict with each other in terms of economic resources, political prioritisations, and technical potentials. For example, the implementation of environmental-friendly provisions in a household implies often costs and distribution of priorities. The most suitable method for highlighting and conceptualising the relationship between energy behaviour and different actors’ engagement is to study the development and construction of infrastructures (such as houses, apartment buildings etc), since infrastructures comprise the complexity of the modern society. The aim of this study is to reconstruct and follow the process of designing and implementing a construction project, namely Colonia – the new student dorms at the university of Linköping, through the lenses of household’s energy behaviour. Particularly, we aim to investigate how the interaction among different entities, such as constructors, owners, users, ventilators, heaters, climate etc, co-produces energy behavior in the context of residential student buildings and standardizes ways of construction as well as patterns of consumption. In doing so, we intend to reconstruct the households’ everyday experiences/patterns as well as to follow construction and owning practices: How does a household conceptualize its own energy use? What kind of actors influences energy use? How material and natural aspects affect the construction process and the production of behaviour

Denna artikel belyser och problematiserar olika kommunala praktikers förutsättningar för val och beslut i samband med energi. Här visas att tillförseldiskursen dominerar de praktiker som studeras. Tillförsel innebär att energi betraktas utifrån energikällorna och att de är utifrån de olika energikällornas egenskaper som vi har att göra våra val kring hur energisystemet ska utformas. Inom denna diskurs problematiseras inte brukarna. På 70-talet fick dock tankar om effektivisering ett starkare genomslag, inte minst på kommunal nivå. Effektivisering innebär att framför allt tekniken kan göras mer energisnål men också att användningen optimeras efter behoven. Detta perspektiv rymmer dock inte möjligheter till en problematisering av brukarna och brukarnas ansvar men den öppnar för perspektiv som inte bara handlar om val av energikälla. På de kommunala arenorna som studerats identifieras också en brukardiskurs som, trots att den lever i skuggan av tillförseldiskursen, gör en helt annan syn på energi gällande. I brukardiskursen har individen en stark roll. Individen har ansvar för sina handlingar och kan göra aktiva, mer eller mindre etiska val. I artikeln visas hur de olika diskurserna kommer till uttryck inom de olika kommunala praktikerna samt varför vissa diskurser är så starka medan andra lever på undantag., Energibeteende i hushåll - en arena för förändring

Energibeteende i hushåll - en arena för förändring