Search

Kustnära marina ekosystem över hela världen är hotade på grund av mänskliga aktiviteteroch klimatförändringar. I ramdirektivet för havsplanering (2014/89 / EU) angesatt havsplanering ska stödja och underlätta hållbar tillväxt av havsbaserade aktivitetersom fiske, sjöfart och vattenbruk, och samtidigt bevara, skydda och förbättra våramarina miljöer. För att lyckas krävs data, god kunskap och noggrann planering avvåra komplexa marina ekosystem. Modeller kan vara effektiva verktyg för kustzonsplaneringoch förvaltning eftersom de möjliggör scenariosimuleringar och icke-invasivaexperiment. Tillgång till data av god kvalitet, både som indata till modeller och förmodellvalidering, är viktigt för att modellresultaten ska hålla hög kvalitet. Det är dockofta en utmaning att hitta bra dataunderlag.Målet med denna syntes var att utvärdera möjligheter och brister i hur data,modeller och planeringsverktyg används idag och hur de skulle kunna användas iframtiden. Som ett led i detta har olika modeller, planeringsverktyg och datakällorsammanställts, beskrivits och utvärderats. Nya tekniker som skulle kunna hjälpatill att fylla de luckor och brister som identifierats har beskrivits. Kan, till exempel,data och modeller kombineras och användas för att underlätta kustzonsplaneringoch förvaltning?Resultaten från denna syntes visar att nuvarande inventering och kartering avarter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering.Det finns ett stort antal modeller och planeringsverktyg anpassade för kustzonen,men i det flesta fall saknas grundläggande data, såsom geografiskt fördelade dataöver var olika arter och biotoper finns samt batymetri. Om underliggande data tillmodellerna eller planeringsverktygen är bristfälliga finns det en stor risk att resultatfeltolkas eller övertolkas.I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoderbör utforskas. Detta kan handla om att kombinera, till exempel, miljö-DNA, maskininlärningstekniker,modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för attsamla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper.Resultaten från denna studie visar även att det finns stora möjligheter med att delaoch återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, Det finns idag flera portalerdär data delas, dock kan det vara svårt att hitta rätt data eftersom nödvändiga metadataofta är bristfällig. Denna studie visar att det behövs ett system för datahanteringoch delning. Särskilt vill vi lyfta värdet av att arbeta med länkade data och beständigaidentifierare. För att ha en chans att bevara våra kustnära ekosystem och naturvärdenmåste vi samla kompetens om miljö, digitalisering och näringsliv från såväl myndigheter,forskare och verksamhetsutövare. Det kommer krävas en övergripande långsiktigsatsning som inkluderar utveckling av nya metoder och arbetssätt samt enförvaltningsgemensam digitalisering.

Förekomsten av samma typ av låtar och musikgenrer i förskolans vardag är påtaglig och oftast är det traditionell barn- och popmusik som spelas. Tidigare forsknings fokus riktas främst åt undervisning och lärande, och inte så mycket åt musiklyssnandet och barnens meningsskapande kring lyssning på musik. Genom att använda olika genrer och öppna upp för barnens tal om dessa breddas förskolans musikrepertoar och barns perspektiv närmas. Syftet med föreliggande studie är därför att ur ett barndomssociologiskt perspektiv undersöka och analysera barns tal om och meningsskapande av musik i relation till olika musikgenrer. Elva barn från två olika förskolor har intervjuats efter att ha lyssnat på olika sorters musik. Barnens tal och meningsskapande har sedan analyserats utifrån Corsaros (2015) begrepp interpretive reproduction, peer cultures och The orb web model, samt utifrån begreppen aktör, struktur och barns perspektiv. DeNoras (2000) musiksociologiska begrepp musikens semiotik, tolkande flexibilitet och agency har även använts. Studiens resultat visar att barns sätt att tolka och skapa mening påverkas av tidigare erfarenheter. Genom interpretive reproduction är barnen aktivt med och omskapar sin omvärld. Olika kroppsliga processer visas i barnens sätt att interagera dels med musiken, dels med varandra. Barnen skapar peer culture och en egen tolkning av musiken, där deras tidigare kunskaper och erfarenheter möts. Genom att prata om barnens musikaliska erfarenheter och tankar i relation till musiklyssnande blir musik inte bara ett sång- och spel-ämne, utan också ett lyssnar-ämne. När barnens utbud av musikgenres breddas och meningsfulla musikaktiviteter skapas möjliggörs barnen olika sätt att uttrycka sig och skapa egna uttryck och begrepp. Dessa skapar grund för senare möten med redan existerande musikaliska begrepp.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares uppfattningar om kooperativt lärande i relation till elevers kunskapsutveckling, sociala färdigheter och inkluderingsmöjligheter i matematik. Det sociokulturella synsättet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie. Ett resultat som har kommit fram i studien är att elever har möjlighet att utveckla sina kunskaper i matematik när de arbetar i kooperativa grupper. Det har även konstaterats att kooperativt lärande kan öka elevers delaktighet i matematikundervisningen. Ett annat resultat visar att arbetet med kooperativt lärande bidrog till att utveckla elevers sociala relationer. Det har dock framkommit att elevers mognad och förmåga att hantera konflikter som kan uppstå i kooperativa grupper har betydelse för hur det kooperativa arbetet utförs. Vidare har det även konstaterats att det finns skillnader kring hur lärare arbetar med kooperativt lärande för att inkludera sina elever i matematikundervisning. En slutsats kan vara att elevers relation sinsemellan och det klimat som finns i klassrummet har betydelse för elevers utveckling av såväl sina kunskaper som sina sociala färdigheter. Möjligheter till inkludering finns i det kooperativa lärandets strukturer dock kan det inte hävdas att elevers inkluderingsmöjligheter förbättras i kooperativa grupper.

The authentic leadership is a leadership that is based upon honesty and genuineness. The leadership consists of four dimensions; relational transparency, internalized moral perspective, balanced processing, self-awareness. Work engagement is described as a positive work-related state of mind consisting of the psychological mindsets, vigour, dedication, and absorption. The purpose of this study was to examine the relation between the authentic leadership and work engagement and how the dimensions within the authentic leadership predicted each psychological mindset within work engagement. A digital questionnaire was designed and based upon The Authentic Leadership Questionnaire (ALQ) and The Utrecht Work Engagement scale (UWES-9). The questionnaire was published on LinkedIn and answered by 211 respondents within the Swedish labour market. The results showed that the authentic leadership significantly predicted work engagement with relational transparency and self- awareness as the significant predictors. The authentic leadership predicted each psychological mindset after similar patterns, with relational transparency and self- awareness as the most prominent predictors.

Digital competence has become a concept that gradually has been addressed in classroom practices as well as in policy documents. This is due to educa-tional reforms and policy documents regarding the digitisation of educa-tional practices. How, then, can teachers make sense of these changes put-ting pressure on improved quality of their educational outcomes? The aim of this work in progress paper is to shed light over how teachers in pre-schools and schools participated in professional learning to become digital competent. The overall research question addresses how teachers can be supported in their professional learning and digital technology integration through an action research approach, in particular inspired by Schön’s per-spective on designing and learning, focusing on the initial design process. We investigate teachers’ tensions and sensemaking strategies regarding in-tegration of digital technology in their educational practice through a model of participation, involvement, and responsibility (DIA model). Methodical-ly, the paper is based on a design approach to learning and includes out-comes from two baseline questionnaires. The results unfold the importance of a context-conscious leadership as well as promoting team learning and collaboration between teams to create dynamics between the teachers.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka lärares arbete medatt erbjuda elever i årskurs 1-3 en meningsfull teknikundervisning. Den empiriskaundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån två frågeställningar där lärare fickbeskriva hur de planerar och genomför teknikundervisning för att den ska blimeningsfull för eleverna, samt vilka utmaningar och möjligheter lärare ser med atterbjuda elever i årskurs 1-3 meningsfull teknikundervisning. En kvalitativ metod iform av intervjuer har använts och tio lärare från tre olika skolor deltog i studien.Insamlad empiri har analyserats utifrån ett pragmatiskt perspektiv, vilken förespråkaren skola som representerar barnets liv utanför skolkontexten. Resultatet visar attlärare utgår från eleven och elevens vardag för att väcka elevers engagemang, menhur lärarna väljer att knyta an till elevernas vardag varierar. Lärare beskriver att detkan vara en utmaning att knyta an till elevernas vardag eftersom skolans alla eleverär olika. Resultatet påvisar även vikten av att teknikundervisningen ska göra nytta,eleverna ska kunna använda sig av sina teknikkunskaper i och utanför skolan. Samtvikten av att i teknikundervisningen sammanväva teori och praktik för att elevernaska ges möjlighet till reflektion och därav utveckla en djupare förståelse och få intekniken i ett sammanhang. Teknik

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om kooperativt lärande har effekter på elevers utveckling i matematik. I kunskapsöversikten beskrivs vilka effekter kooperativt lärande har på elevers utveckling i matematikundervisningen, samt vad läraren bör göra för att framgångsrikt använda kooperativt lärande. För detta har 8 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanfattats. Resultatet visar på att kooperativa arbetsmetoder är effektivare än de traditionella i matematikundervisningen. Elevernas prestationer tyder på att användning av kooperativa arbetssätt främjar elevernas förståelse i matematik. Dessutom påverkar kooperativt lärande elevernas relationer och motivation i matematikundervisningen. I de klasser kooperativa metoder används, har påvisats att eleverna utvecklar sina sociala förmågor samt andra färdigheter, såsom att ta beslut, kompromissa och förhandla. Studierna visar även att lärarens roll är betydelsefull för metodens framgång. Utöver detta visar studierna att metoden inte är enkel att använda, den kräver tid och välplanerad matematikundervisning. Slutligen konstateras att kooperativt lärande är en effektiv metod för elevers utveckling i matematik och att den fungerar från förskoleklass upp till årskurs 7 oavsett elevers kunskapsnivå. För att genomföras måste läraren ha en bred kunskapsbas inom kooperativt lärande för att framgångsrikt kunna använda metoden i matematikundervisningen.

Denna guide riktar sig till alla verksamheter som upplever problem med diffus damning och beskriver till att börja med vad diffus damning är, vilka problem det ger samt de källor och omgivande faktorer som resulterar i damning. Den största delen av guiden är sedan ägnad åt att beskriva åtgärder som passar vid olika typer av damning.

De allra flesta barn i dagens samhälle tillbringar den största delen av sin vakna tid i förskolan. Detta innebär att barngrupperna blir allt större vilket leder till att personalen inte räcker till. Detta får oss att undra hur förskolan klarar av att tillgodose alla bans behov. Samtidigt trycker styrdokumneten allt mer på att utbildningen skall anpassas till alla barn oavsett förutsättningar och behov (Lpfö2018, 2018, s.6). Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare ser på specialpedagogik och om det finns behov av det i förskolan. I vår studie har vi använt oss av samtalsintervju som metod för att få en inblick i hur pedagogerna ser på specialpedagogiken i förskolan. Vi har valt att utgå från det Relationella perspektivet och dess centrala begrepp inom teorin när vi har analyserat materialet och framställt resultaten. Det sammanlagda resultatet visar på att de flesta av pedagogerna har ett relationellt synsätt på specialpedagogik. Det framkom under intervjuerna att de arbetar på ett inkluderande sätt genom att oftast involvera hela barngruppen när de gör anpassningar för ett visst barn. Det framkom även att de jobbar med att anpassa miljön och material i verksamheten. Samtliga pedagoger lyfte upp betydelsen av att sätta in specialpedagogiska insatser redan i förskolan då det är deras uppdrag att möjliggöra för alla barn oavsett svårigheter att kunna utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar. Det framkom dock att det råder brist på specialpedagoger i kommunen och att det därför kan ta lång tid innan de får pedagogiskt handledning. Detta innebär att anpassningarna inte alltid blir inkluderande då pedagoger saknar den specialpedagogiska expertkunskapen. Samtliga pedagoger framhöll även vikten av att ha samma förhållningsätt när man arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Därför är det av stor vikt att kommunikationen med vårdnadshavarna fungerar bra så att man har ett gemensamt mål och tillämpar samma förhållningsätt. På så sätt underlättar man för barnen i deras vardag.

Denna kvalitativa studie berör ett specialpedagogiskt område som handlar om möten och bemötanden utifrån förskollärares och specialpedagogers perspektiv. Undersökningsmetoden bestod av så kallad self report då ett fysiskt möte inte var möjligt på grund av Covid-19. I studien framkom det att förskollärarna eftersökte mer kunskaper och stöd inom det specialpedagogiska området för att alla barn ska ges rätt förutsättningar i förskoleundervisningen. Kunskaper inom lärande miljöer och tillgängliga miljöer var något som efterfrågades av förskollärarna. Specialpedagogerna i studien upplevde detsamma och berättade hur de ofta gav handledning kring olika strategier i möten med barn. Specialpedagogerna belyste även riskerna kring affektsituationer där stigmatisering blir en konsekvens när man inte utgår från bland annat det relationella perspektivet. Studien har tydliggjort delar av specialpedagogers yrkesroll likaså att utbildningen har betydelse för det pedagogiska och specialpedagogiska arbetet då utbildningen bidrar till mer kunskap hos de som är yrkesverksamma jämfört med de som saknar utbildning och är yrkesverksamma.

Diffus damning är ett vanligt förekommande problem för verksamheter där material, såsom sten, jord, malm eller kalk, bryts, hanteras eller bearbetas. Syftet med denna studie har varit att identifiera och kvantifiera effekten av olika damningsreducerande åtgärder. Studien har fokuserat på dammande processer associerade med täktverksamhet. För täktverksamhet identifierades fyra huvudsakliga källor till damning: losshållning, transporter, materialhantering och passiv vinddriven damning från upplag och öppna ytor. Av dessa konstaterades transporter och materialhantering (krossning och siktning) vara de källor som orsakade mest damning och valdes därav ut för test av åtgärder. Mätningar och beräkningar genomfördes för att uppskatta effekten av följande åtgärder: städning av asfaltsväg, vattenbegjutning av grusväg, vattenbegjutning vid krossning och siktning samt skumbegjutning vid krossning och siktning. Resultaten visade att städning av asfaltsväg i stort sett inte gav någon effekt på kort sikt. Vattenbegjutning av grusväg visade sig däremot kortsiktigt vara mycket effektivt. Efter fem timmar var dock effekten av vattenbegjutningen borta. För krossning och siktning visade sig skumbegjutning vara en mycket effektiv åtgärd. Partikelemissionerna från krossen minskade med mellan 96 och 99%. Skummet tillsattes i krossen men effekten återfanns även i sikten, vars partikelemissioner minskade med 78 - 87%. Diffus damning är ett vanligt förekommande problem för verksamheter där material, såsom sten, jord, malm eller kalk, bryts, hanteras eller bearbetas. Syftet med denna studie har varit att, med hjälp av mätningar, beräkningar, spridningsmodellering och en litteraturstudie, identifiera och kvantifiera effekten av olika damningsreducerande åtgärder. Studien har även innefattat en analys av hur yttre parametrar, såsom meteorologi, påverkar damningsintensiteten samt en diskussion om vilka damningsreducerande åtgärder som bör sättas in och när.

Tidigare forskning visar en konstant ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga sedan 1980-talet och i elevhälsans lagstadgade uppdrag ingår att arbeta förebyggande i syfte att främja elevernas hälsa. Genom sju semistrukturerade intervjuer med professionella inom elevhälsan syftar denna studie till att undersöka hur de upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med avseende på psykisk ohälsa. Studien är genomförd i en medelstor stad i Mellansverige och informanterna är uteslutande kvinnor. I studiens resultat framkommer att det finns både hinder och möjligheter i arbetet mot psykisk ohälsa. De professionellas handlingsutrymme och organisationens stöd framhålls som godtagbara och visar sig vara en grund för att elevhälsan ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Det finns dock vissa brister i samverkan, arbetsbeskrivningar och utvärderingar vilket försvårar ett framgångsrikt arbete. Av resultatet framgår således att det finns utvecklingspotential vad gäller elevhälsans arbete. Fortsatt forskning inom ämnet skulle kunna ge de professionella bättre förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag och aktivt verka för att främja barn och ungas psykiska hälsa. Previous research shows a constant increase of mental illness among children and young people since the 1980s and the statutory assignment of the student school health team includes to work preventive in order to promote the students' health. Through seven semi-structured interviews with professionals within the student school health team, this study aims to investigate how they perceive their ability to work health promotive and preventive regarding mental illness. The study has taken place in a medium sized city in the middle of Sweden and the participants are exclusively women. The result of the study shows that there are both obstacles and opportunities in the work against mental illness. The professionals' action space and the support of the organization is emphasized as acceptable and proves to be a base for the student health team to be able to fulfill its mission. There are however some shortcomings in collaboration, job descriptions and evaluations which complicates a successful work. The result thereby shows that there is a development potential in the work of the student school health team. Continued research within the subject could give the professionals better opportunities to complete their assignment and actively work to promote the mental health of children and young people.

Förtätning av städer innebär många miljöfördelar i form av effektivare användning av infrastruktur och service och minskade transporter, men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar luften i städerna om förtätningen medför att luftgenomströmningen minskar. Med hjälp av datormodeller har effekten på luftkvalitet från olika scenarier simulerats i denna studie, med syfte att tydliggöra hur utformningen av framtidens täta, gröna städer kan optimeras med avseende på luftkvalitet.

The data presented in this paper is supporting the research article “Life history traits predict the response to increased light among 33 tropical rainforest tree species” [3]. We show basic growth and survival data collected over the 6 years duration of the experiment, as well as data from traits inventories covering 12 tree traits collected prior to and after a canopy reduction treatment in 2013. Further, we also include canopy closure and forest light environment data from measurements with hemispherical photographs before and after the treatment.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattning av vad viktig information ska innehålla. Vad anser pedagogerna i förskolan är det centrala i informationen som de lämnar och vilka förväntningar har pedagogerna i förskoleklassen kring informationen som de ska få vid övergången. På vilket sätt används informationen om barnets förmågor i en kommande pedagogisk verksamhet? Vi har genomfört en kvalitativ forskningsstudie där vi har intervjuat nio pedagoger som är yrkesverksamma i förskola och förskoleklass. I analysen har vi lutat oss mot en fenomenografisk metod vilket innebär att kartlägga och hitta skillnader och likheter i det som framkommit av intervjuerna och därmed få en djupare förståelse för informationens betydelse i övergången. Resultatet har speglats genom ett sociokulturellt perspektiv och Nilholms (2011) olika perspektiv kopplat till specialpedagogik: kompensatoriska perspektivet, kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. En viktig grundsten i analysen och bearbetningen av materialet är det relationella och kategoriska perspektivet, samt betydelsen av en relationell pedagogik i mötet med olika barn. Det handlar också om hur olika förväntningar i en övergång kan påverka barnet (Persson, 2011). Studien visar att det finns behov av att förskolan ger mer specifik och tydlig information till förskoleklassen kring hur barnet varit en del av verksamheten. Förskolans pedagoger fokuserar på hur barnet lärt sig och vad som fångar intresset. Förskoleklasspedagogerna riktar in sig på att informationen som lämnas bör innehålla barnets sociala förmåga, hur samspelet fungerat med kompisar och pedagoger i miljön som erbjudits. En viktig mening som blivit framträdande är att det borde framgå tydligare i informationen hur barnet upplevt tidigare förändringar. Hur ser barnets erfarenheter ut när det handlar om olika förändringar eller då barnet lämnat en trygg och invand miljö och blir en del av det nya? Relationens betydelse är en avgörande faktor för hur övergången och starten ska upplevas. Barnet möter en ny verksamhet med nya krav, pedagoger och kompisar. Samverkan på olika plan mellan förskolorna, förskoleklass och vårdnadshavare kan skapa en delaktighet och förståelse som kan ge en positiv upplevelse av övergången.

Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön. I rapporten presenteras en utvärdering av miljöeffekter och samhällsekonomi av projektet Samordnad varudistribution på Södertörn. Utvärderingen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och med finansiering av Energimyndigheten. Samordningsprojektet startade 2014 och innefattar åtta kommuner med ett gemensamt invånarantal på cirka 500 000. Mellan åren 2014 och 2017 har de fossila koldioxidutsläppen relaterat till distribution av varor (kommunalt och privat gods) i kommunerna minskat med 73 procent, vilket främst beror på en ökning av användningen av biobaserade drivmedel. Motsvarande körsträcka har minskat med fyra procent. Hur koldioxidutsläppen och körsträckan förknippat med enbart det kommunala godset har påverkats av samordnad varudistribution har inte kunnat särskiljas från den totala effekten men antalet leveranstillfällen till de kommunala enheterna har halverats jämfört med innan samordningsprojektet infördes, baserat på data från tre kommuner. Förstudien som genomfördes innan projektet startade visade på större effekter gällande minskade körsträckor. En anledning till att resultaten skiljer sig är att man i förstudien inte tog hänsyn till att de stora fullsortimentsleverantörerna till en hög grad samordnade sina varutransporter redan innan samordningsprojektet genomfördes. Utsläppen av kväveoxider och partiklar inom kommungränserna har även dessa minskat med omkring 70 procent. Effekten på den lokala luftkvalitén är dock försumbar eftersom minskningarna i emissioner från varudistributionen trots allt är små jämfört med utsläppen från övrig trafik. De minskade utsläppen av luftföroreningar från varudistributionen i kommunerna beror främst på en ökad användning av Euro VI-lastbilar. Vid tillfället för utvärderingen har samordnad varudistribution implementerats i samtliga åtta kommuner men det kvarstår att ansluta fler varugrupper och leverantörer och att omförhandla flertalet leverantörsavtal. En uppföljande utvärdering bör därför utföras om ytterligare några år för att avgöra den fulla effekten av samordnad varudistribution. Denna studie visar potentialen för samordnad varudistribution för några alternativa scenarion. I nuläget har samordningsprojektet inte lett till fler lokala leverantörer men möjligheterna för lokala leverantörer att ansluta sig vid kommande upphandlingar har förbättrats. Vid en övergång till en ökad andel lokala leverantörer visar utvärderingen att den samordnade varudistributionen har potential att minska miljöpåverkan. Kommunalt samordnade varutransporter, med tydliga krav på användning av icke-fossila bränslen, kan också visa sig vara en viktig åtgärd för att kunna säkra dagens med biodrivmedel uppnådda klimatvinster. De samhällsekonomiska vinsterna med samordningsprojektet är i dagsläget små jämfört med de ökade projektkostnaderna som det medfört. Det kontrakterade åkeriets distributionstrafik dominerar kostnaderna, men även kommunernas administrativa kostnader som kan knytas till samordningsprojektet är betydande. Dessa kostnader kan delvis knytas till den introduktionsfas som fortfarande pågår, varför dessa förväntas minska då projektet hösten 2017 övergår till en förvaltnings- och utvecklingsfas. Av de miljönyttor som har kvantifierats står minskad klimatpåverkan för den största. En betydande framtida kostnadsbesparing för kommunerna ligger i lägre varukostnader, då sluttransporten för varan i framtiden inte bör ingå i priset för varorna. Effekten på arbetsmiljön har inte kunnat fastställas baserat på de intervjuer som har utförts, men det är tydligt att upplevelsen hos de anställda inom kommunernas verksamheter skiljer sig mellan olika kommuner. Liksom i andra studier av samordnad varudistribution har kommunikation identifierats som en nyckel till ett fungerande system, såväl internt inom kommunerna som mellan åkeriet som är kontrakterat för distributionstrafiken och varuleverantörerna. I den här rapporten presenteras en samhällsekonomisk utvärdering av projektet Samordnad varudistribution i Södertörns kommuner. Samordnad varudistribution i kommunal regi har testats i flera kommuner i Sverige, och trots att intresset för konceptet växer i landet finns det brist på grundliga utvärderingar om hur den här typen av logistikförändringar påverkar miljön.

IVL and the Department of Public Health and Clinical Medicine at Umeå University have, on behalf of the Swedish EPA, performed a health impact assessment (HIA) for the year 2015. The population exposure to annual mean concentrations of NO2, PM10 and PM2.5 in ambient air has been quantified, and the health and associated economic consequences have been calculated based on these results. To allow application of known exposure-response functions for assessment of health effects this study exclusively focus on regional and urban background concentrations. Roadside concentrations are not addressed here. The results from this study show that background concentrations of the examined pollutants in 2015 were overall low, well below the environmental standards in most parts of the country. The background concentrations were also below the environmental objective for all examined pollutants, with the exception of a small stretch along the Swedish west coast and Skåne, where the particle concentrations were of the same magnitude as the environmental objective. It should be noted that a slight over-estimation of PM2.5 may occur in coastal regions due to the presence of sea salt which may affect the PM2.5/PM10 ratio used to calculate PM2.5 in this study. Nearly the entire Swedish population was exposed to concentrations below the environmental standards, and 97%, 78% and 77% was exposed to concentrations below the respective specifications of the environmental objective for NO2, PM10 and PM2.5. Exposure to the highest concentrations was found in the most polluted central parts of our largest cities. Comparing the results from this study to the 2010 assessment shows a slight increase in mean population exposure to NO2 and PM. For NO2, we also find a slight increase in the percentage of the population exposed to concentrations above the environmental objective. For PM, exposure to concentrations above the environmental objective was instead found to have decreased with up to 5%. Particle concentrations show a decreasing trend in Sweden, resulting in reduced exposure to the highest PM concentrations and an increased exposure to concentrations just below the environmental objectives. The slight increase in mean population exposure to PM can be explained by a growing population and ongoing urbanization, resulting in more people exposed to relatively high PM concentrations in the urban centres. While the contribution of local sources is minor for the smallest PM, it makes up the major part of NO2 concentrations in urban areas. The slight increase indicated for NO2 exposure is thus primarily connected to increased local emissions of NO2, due to, for example, increasing traffic and use of diesel vehicles. This, in combination with the ongoing urbanization, results in a growing number of people living in areas with higher concentrations. Excess mortality is usually the main health indicator. We estimate approximately 3600 deaths per year associated with exposure to regional background (long-distance transported) concentrations of PM2.5. On average each premature death represents over 11 years of life lost. The total exposure to PM2.5 was recently in an EU report estimated to cause just over 3700 deaths per year in Sweden when no differences between sources and no threshold for effects were assumed. We assume that locally emitted particles (road dust, wood smoke and exhaust particles) have different effects on mortality, but face problems to find specific exposure-response functions. This is even more striking regarding effects on morbidity. Acknowledging the uncertainty, we estimate particles from local wood burning to cause more than 900 deaths per year, but here the exposure estimate is very uncertain. For road dust we calculate 215 deaths per year based on the exposure-response function from a Swedish study. We believe that the impact on mortality from locally emitted vehicle exhaust including particles is best indicated by exposure-response functions for within city gradients in NO2, which also could include effects of NO2 itself. We estimate approximately 2850 deaths per year from vehicle exhaust, but using alternative risk functions would result in 15-30% reduced estimates. The total number of excess deaths due to air pollution exposure was estimated up to 7600 in 2015. The increase in comparison to the 2010 estimate is not due to changes in estimated exposure, but resulting from a revision of assumed exposure-response relations. If we for 2010 had assumed the urban NO2 contribution to increase mortality without any cutoff, we would have estimated almost the same impact on mortality associated with NO2 as in 2015. Finally, the health impacts from exposure to NO2 and PM2.5 can be conservatively estimated to cause socio-economic costs of ~56 billion Krona in 2015. Just absence from work and studies can be estimated to cause socio-economic costs of ~0.4% of GDP in Sweden. Air pollution concentrations in Swedish cities are among the lowest in Europe. Despite this, health impacts due to exposure to ambient air pollution is still an important issue and the concentration levels, especially of nitrogen dioxide (NO2) and particles (PM10 and PM2.5), occasionally exceed the air quality standards at street level in many urban areas. In this report presents a health impact assessment (HIA) for the year 2015. Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

This study aims to investigate the attitudes towards the employer brand of an individualcompany from an employee perspective. By applying the Employer Attractiveness scale(EmpAt) (Berthon et al. 2005), it is investigated how the employees perception ofattractiveness of the employer varies depending on selected demographic components.Furthermore, the purpose is to establish whether a statistically significant relationship existsbetween employees loyalty and perception of the employer attractiveness. A quantitativeresearch method in terms of an online survey is used when collecting the data of the study,which is later analyzed using the statistical computer program SPSS. The results indicate thatthere are no significant demographic differences regarding the perceived attractiveness of theemployer. A strong positive correlation has been identified between the attractiveness of thestudied company and its employees loyalty. The results of the study are only applicable to theparticipating population, and cannot be generalized to a different population than the studyparticipatory. Denna studie syftar till att undersöka medarbetares attityder gentemot ett enskilt företagsemployer brand. Genom tillämpning av Employer Attractiveness-skalan (EmpAt) (Berthon etal. 2005) studeras hur medarbetarnas uppfattning av attraktiviteten hos arbetsgivaren varierarberoende på utvalda demografiska komponenter. Vidare är syftet att ta reda på huruvida ettstatistiskt signifikant samband existerar mellan medarbetarnas lojalitet och medarbetarnasuppfattning om arbetsgivarens attraktivitet. En kvantitativ forskningsmetod i form av endigital enkätundersökning tillämpas vid insamling av studiens datamaterial, vilket analyserasi det statistiska dataprogrammet SPSS. Resultaten visar att det inte råder några signifikantademografiska skillnader vad gäller den upplevda attraktiviteten hos arbetsgivaren. Ett starktpositivt samband har identifierats mellan det undersökta företagets attraktivitetsvärde ochdess medarbetares lojalitet. Studiens resultat är endast applicerbara för den deltagandepopulationen, och kan inte generaliseras till en annan population än den i studien deltagande.

Background and problem discussion: The concept of Lean Production comes from Toyota's way of building cars with higher quality and efficiency. The concept is that you want to create continuous improvements by rationalizing your work and trying to reduce waste. The Lean concept was founded in production, but Lean has recently begun to be used in other industries and operations, including Lean Administration. Lean has become more common in public activity, and can be a way to work more efficiently and provide citizens with better service. Purpose: The purpose of our study was to create a greater understanding of the extent to which Lean Administration is applied in the 10 largest municipalities in Sweden, how this application looks and what similarities and differences exist between the municipalities' way of working with Lean. Methods: We have conducted a survey, where the ten largest municipalities have been asked about their Lean work. We have used a combined method where the survey was based on multiple choice questions and open questions, ie both quantitative and qualitative approaches. Conclusion: Our study shows that half of the municipalities in question are working with Lean to some extent. The study also shows that three of the municipalities who answered no to the question of working with Lean use the Lean approach without naming it as Lean work. The municipalities are satisfied about their Lean improvements. Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet Lean Production kommer från Toyotas sätt att bygga bilar med högre kvalitet och effektivitet. Konceptet går ut på att man vill skapa ständiga förbättringar genom att rationalisera sitt arbete och försöka minska slöserier. Konceptet Lean grundades inom produktionen men på senare tid har Lean börjat användas inom andra branscher och verksamheter, bland annat Lean Administration. Lean har blivit allt vanligare i offentlig verksamhet, och kan vara ett sätt att arbeta mer effektivt och ge medborgarna en bättre service. Syfte: Syftet med vår studie var att skapa en större förståelse för i vilken utsträckning Lean Administration tillämpas i de 10 största kommunerna i Sverige, hur denna tillämpning ser ut och vilka likheter och skillnader som finns mellan kommunernas sätt att arbeta med Lean. Metod: Vi har genomfört en enkätundersökning där de tio största kommunerna har fått berätta om sitt Lean-arbete. Vi har genomfört en kombinerad metod där undersökningen byggde på flervalsfrågor och öppna frågor, dvs både kvantitativ och kvalitativ ansats. Slutsats: Vår studie visar att hälften av de tillfrågade kommunerna arbetar med Lean i någon form. Studien visar också att tre av de kommuner som svarade nej på frågan om de arbetar med Lean använder sig av Lean-synsättet utan att benämna det som Lean-arbete. Kommunerna är nöjda med förbättringarna som Lean-arbetet lett till.

Hållbarhet, vilket kan förklaras som en balans mellan sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer, är ett ständigt aktuellt ämne och Transparens ett relativt nytt sådant. Transparens beskrivs som den mängd information som ett företag är villig att avslöja om deras leverantörskedja. Det sägs att människor vill höra klädesplaggets historia, så som vem, var och hur det har blivit tillverkat, men trots detta är Fast Fashion fortfarande ett utbrett koncept. Fast Fashion innebär att företag prioriterar låga priser, kort leveranstid och snabbt föränderliga trender. Denna studie syftar till att undersöka om Transparens kan räknas som ett verktyg för Hållbarhet inom Fast Fashion, utifrån studenters perspektiv. Genom en kvantitativ enkät är förhoppningen att få svar på frågor om vad dessa konsumenter anser om hållbarhet och om det kopplas ihop med Transparens. Studien är menad att bidra till modeföretag med indikationer på konsumenters kunskap och åsikter om ämnet, för att ge dem en eventuell anledning att implementera Transparens i sin verksamhet. Resultaten visar på att intresse för Transparens finns hos målgruppen studenter och indikerar på att dessa ser ett samband mellan Hållbarhet och Transparens. Sustainability, which can be explained as a balance between social, economic and ecological factors, is a constantly relevant topic and Transparency is a relatively new one. Transparency is described as the amount of information a company is willing to disclose about their supply chain. It is said that people want to hear the history of the garment, such as who, where and how it has been manufactured, but despite that, Fast Fashion is still a widespread concept. Fast Fashion means that companies prioritize low prices, short delivery times and fast-changing trends.This study aims at investigating whether Transparency can be regarded as a tool for sustainability in Fast Fashion, based on student perspectives. Through a quantitative survey, the hope is to answer questions about these consumers opinions about sustainability and if it is connected to Transparency. The study is intended to contribute to fashion companies with indications of consumer knowledge and opinions about the subject, to give them a possible reason to implement Transparency in their business. The results show that interest in Transparency is found in the target audience of students, indicating that they see a connection between Sustainability and Transparency. This paper is written in Swedish.

As a result of a growing demand of fast produced fashion and new trends, it seems as if the consumers' needs are changing continuously. Furthermore, the product development of clothes often take place on expected demand and desires, several months in advance and not on request. The fashion industry faces further issues, for instance the difficulty of producing items with perfect fit and how to optimise inventory. Customisation, and more specifcally mass customisation could be a solution to these issues. It would be a way for companies to offer customised products for the individual consumer, but with a price similar to that of massproduction. Earlier research have claimed that digital technologies can be implemented by companies in combination with mass customisation to make their business more effective. How companies work with acitivites and resources to optimise the business process in-house is called operations management and can be crucial for the survival of a company. The aim of this essay is to understand how companies in the fashion industry can work with customisation and mass customisation with the support of digital technologies in order to be competative. Through working with this concept companies may meet the consumers' need and desires. We have, in the theoretical framework, used a model founded in the five dimensions: quality, speed, dependability, flexibility and cost. With these in mind we have studied three companies working with customisation. By doing that we have come to results showing that the concept of mass mustomisation affects all dimensions, but mostly quality. The concept can be used by companies to offer consumers what they demand when they demand it and thus create competitiveness. Till följd av en växande efterfrågan på snabbt producerat mode och nya trender, verkar konsumenters behov i ständigt förändring. Vidare sker produktutveckling av kläder ofta på prognotiserade behov och önskemål, flera månader i förväg och inte på aktuell efterfrågan. Modebranschen besitter ytterligare problem, som bland annat berör svårigheter att ta fram plagg med en bra passform, samt att optimera lagerhållning. För att frånkomma dessa problemen kan kundanpassning och mer specifikt - konceptet mass customisation ses som en lösning. Det blir ett sätt för företag att erbjuda kundanpassade produkter för den individuella konsumenten, men med ett pris liknande massproduktion. Tidigare forskning har lyft fram digitala teknologier som kan implementeras av företag i kombination med mass customasition, för effektiviserade aktiviteter i verksamheten. Hur företag vidare arbetar med aktiviteter och resurser internt för att optimera affärsprocessen kan benämnas som operations management och kan vara avgörande för ett företags överlevnad. Denna uppsats syftar till att förstå hur modeföretag kan arbeta med kundanpassning och mass customisation, med stöd av digitala teknologier, för att skapa konkurrenskraftighet. Genom att arbeta med detta koncept kan företag i större utsträckning tillmötesgå konsumenters behov och önskemål. Vi har i den teoretiska referensramen utgått från en modell som grundar sig i de fem dimensionerna: kvalitet, hastighet, pålitlighet, flexibilitet och kostnader. Utifrån dessa har vi studerat tre fallföretag som arbetar med kundanpassning på något sätt. Således har vi fått fram ett resultat som pekar på att konceptet mass customisation påverkar samtliga dimensioner, men att det främst karaktäriseras av dimensionen kvalitet. Konceptet kan användas av företag för att erbjuda konsumenter vad de efterfrågar när de efterfrågar det och på så sätt skapa konkurrenskraft.

Syftet med studien var att beskriva och analysera anhörigas delaktighet i och upplevelse av vården på äldreboende av närstående äldre med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Vidare var syftet att beskriva och analysera hur anhörigrollen kan ha förändrats i samband med den närstående äldres flytt från egen bostad till äldreboende. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med anhöriga till närstående äldre bosatta vid ett specifikt boende. Studiens resultat visade att anhörigrollen förändrats efter flytt till äldreboende. Majoriteten av respondenterna hade tidigare agerat anhörigvårdare i hemmet och efter deras närstående äldres flytt till äldreboende, beskrev de blandade känslor av exempelvis lättnad och ensamhet. Vidare visade resultatet att respondenterna hade en positiv upplevelse av vården och kände sig delaktiga i vården av sin närstående bosatt vid boendet. The aim of this study was to describe and analyse relative’s involvement and experience of the care in a nursing home for a next of kin who was an older person with behavioural and psychological symptoms of dementia, and how the role as a relative changed after the elderly’s move from their own home to a nursing home. We conducted five qualitative interviews with relatives related to elderly residing at a nursing home. The results showed that the role as a relative changed after their related elderly’s move to nursing home. The majority of the respondents had previously acted as a caretaker in the home and after their related elderly’s move to nursing home they described mixed feelings of relief and loneliness. The results showed that the respondents had a positive experience of the care and felt involved in the care of their related elderly residing in the nursing home.

Den 31 augusti 2014 till 27 februari 2015 pågick ett vulkanutbrott på Island med utsläpp av svaveldioxid (SO2) i samma storleksordning som de dubbla antropogena utsläppen från Europa under ett år. Merparten av svavelutsläppen från vulkanen skedde under september till november 2014. Vulkanutbrottet påverkade periodvis luftkvaliteten i Sverige, framför allt under september och oktober 2014. och i synnerhet i norra Sverige som normalt har en relativt ren miljö utan större föroreningskällor.Samtliga mätplatser inom Krondroppsnätet visade förhöjda lufthalter av SO2 i september 2014 jämfört med tidigare år. Den uppmätta genomsnittliga SO2-halten i september 2014 över Sverige, var sex gånger så hög som motsvarande treårsmedelvärde för september under 2011-2013. Ökningen var störst i norra Sverige, där lufthalterna var 25 gånger högre än normalt. I södra och mellersta Sverige var ökningen betydligt mindre, ungefär 3 gånger så hög i mellersta Sverige och dubbelt så hög i södra Sverige. Spridningsmodellering med EMEP-modellen visade att över 90 % av SO2-halterna under september 2014 i norra Sverige hade sitt ursprung i SO2-emissioner från vulkanutbrottet.I likhet med lufthalterna ökade svavelnedfallet mest i norra Sverige, men för nedfallet var ökningen störst under oktober månad. Detta kan förklaras av att nederbördsmängden under oktober månad var hög. September månad karaktäriserades av en låg nederbördsmängd, varför en stor mängd av torrdepositionen av svavel från september, det vill säga den deposition som fastnar i trädkronorna, sköljdes ner med regnet och samlades in i krondroppsmätningarna under träd-kronorna först under oktober månad. Detta bidrog till att den totala svaveldepositionen (alltså mätningarna via krondropp) blev hög under oktober.Nedfallet av svavel med nederbörden (våtdepositionen) var ca tre gånger så hög under oktober 2014 över Sverige jämfört med motsvarande treårsmedelvärde för oktober under 2011-2013. Totaldepositionen som krondropp ökade ännu mer och var ca fem gånger högre. Nedfallet ökade mest i norra Sverige, där nedfallet över öppet fält ökade med 350 % och totaldepositionen som krondropp ökade drygt 1200 %. Motsvarande ökning i mellersta Sverige var 270 % för nedfallet över öppet fält och 760 % för totaldepositionen som krondropp. I södra Sverige var ökningen bara 130 % respektive 220 %. Spridningsberäkningen med EMEP-modellen visade att våtdepositions-andelen från vulkanen var mer än 80 % i vissa delar av norra Sverige, under tiden för vulkanutbrottet (september 2014 – februari 2015).Även om mätresultaten visar på kraftiga förhöjningar av SO2-halter och svavelnedfall på månads-basis, så syns effekten inte lika tydligt om man analyserar data för årsmedelvärden (hydrologiska år), framförallt inte i södra och mellersta Sverige. Detta beror framförallt på att inledningen av vulkanutbrottet (september 2014) tillfaller det hydrologiska året 2013/2014, medan återstoden av vulkanutbrottet tillfaller det hydrologiska året 2014/2015. Om man däremot analyserar data på kalenderåret 2014 så syns effekten tydligt i hela landet.Även om det antropogena svavelnedfallet och lufthalterna av SO2 minskat dramatiskt i Sverige under de senaste 30 åren, belyser den här studien vikten av att upprätthålla luftkvalitetsmätningar. Krondroppsnätets mätningar bekräftar inte bara återhämtning, utan är också ett användbart verktyg för att spåra effekterna av specifika föroreningshändelser såsom vulkaniska utsläpp av SO2.

Arbetet genomfördes i samarbete med Falu Basket som var i behov av en ny grafisk profil, då deras befintliga var osammanhängande och inte attraherade deras målgrupp. Vi ställde oss frågan: Hur kan Falu Baskets grafiska profil moderniseras så att den attraherar målgruppen, medlemmar i föreningen i åldrarna 10–15 år? Det genomfördes en intervju med en styrelsemedlem i syfte att ta fram fakta om föreningen och för att få en bättre förståelse för hur de ville identifiera sig. Två visuella innehållsanalyser utfördes på basketlag i Norra Svealand för att ta reda på hur konkurrenternas logotyper och profilkläder såg ut. En enkätundersökning genomfördes på Falu Baskets medlemmar för att kunna utforma en logotyp efter deras önskemål. Utöver det genomfördes en webbenkätundersökning på Grafiskt kunniga för att kunna ta fram teckensnitt till en grafisk manual och Falu Baskets hemsida. För att ta fram en design till Falu Baskets profilkläder genomfördes en fokusgrupp med Falu Baskets målgrupp. Metoderna gav underlag till att utforma den nya grafiska profilen. Resultatet blev en könsneutral logotyp som attraherade målgruppen. Profilkläderna utformades efter målgruppens önskemål och resultatet från den visuella innehållsanalysen. Teckensnitten som valdes ansågs passa till logotypen och vara moderna. Resultaten från undersökningen gav oss underlag att skapa en väl genomarbetad grafisk profil i form av en grafisk manual som var sammanhängande, modern, könsneutral och tilltalade målgruppen. This assignment was done in cooperation with Falu Basket, who were in need of a new graphical profile because their current ones were incoherent and did not attract their intended audience. We asked us the question: ”How can Falu Basket 's old graphic identity be modernized so that it attracts their intended target group, members of the organization in the ages between 10 and 15 years?”. An interview was conducted with a board member for the purpose of gathering facts about the organization and to get a better understanding of how they would like to identify themselves. To get a better view of what other competing basketball organizations logos and profile clothes looked like, two visual content analyses was performed. A survey was conducted on the members of Falu Basket to be able to design a logo based on their requests. In addition to these, a web survey was given to people who were graphically knowledgeable in order to derive a suitable font to a graphical manual and for Falu Basktes website. To develop a design for Falu Baskets profile clothes, a focus group with participants from the target group was performed. All of these methods combined gave the basis for the design of the new graphical profile. The resulting logotype that was designed became a gender neutral logo which attracted the target group. The profile clothes were designed with regards to the requests of the target group and the results from the visual content analyses. The selected fonts were considered modern and a suitable match to the finished logotype. The results from the survey gave a basis to design a functional graphic identity , a graphic manual which were coherent, modern, gender neutral and which addressed the target group.

Introduktion: Epilepsi är en vanlig sjukdom som medför konsekvenser och påverkar det vardagliga livet för många personer. Arbetet med att främja livskvalitet är en grundläggande komponent i omvårdnaden av personer med epilepsi och kunskap om vad som påverkar livskvaliteten är nödvändig för sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten hos personer med epilepsi. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Data samlades in genom systematiska sökningar i de vetenskapliga databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Urvalsprocessen innefattade en kvalitetsgranskning och resulterade i elva artiklar, varav åtta med kvantitativ metod, en med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Vid databearbetningen framkom två huvudteman som har betydelse för livskvaliteten hor personer med epilepsi: Personens funktionalitet och sjukdomsbild samt Personens sociala tillvaro. Underteman som identifierades var Känslomässiga reaktioner och psykologiska aspekter; Anfallsfrekvens, kroppsliga symtom och behandling; Sysselsättning, fritid och samhällets attityder samt Familj, beroende av andra och stöd. Slutsats: Livskvaliteten hos personer med epilepsi är komplex och påverkas av flera olika aspekter. Livskvaliteten påverkas av känslomässiga reaktioner, sjukdomsbild, samhällets attityd, beroende av andra och tillgång till stöd. Sjuksköterskan bör ha förståelse för på vilket sätt epilepsi påverkar livskvaliteten för att kunna erbjuda individanpassat stöd.

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Facing the problems with global warming and the diminishing supplies of oil, alternative fuels are becoming more and more important for road traffic. Several alternative fuels are being tested such as biogas, alcohols and dimethyl ether (DME). The study includes the following fuels: replacement of petrol with diesel for light duty vehicles (LDV); natural gas for LDVs; natural gas for heavy duty vehicles (HDV); ethanol for HDVs; biodiesel for HDVs; dimethyl ether (DME) for HDVs. The analysis and modelling are done in four steps: 1) Creating an emission model. This is done for Europe and in more detail for Västra Götaland. 2) Dispersion modelling using EMEP (the European Monitoring and Evaluation Programme) for Europe and TAPM (The Air Pollution Model) for the Västra Götaland Region. 3) Calculation of population exposure to different air pollutants in the Västra Götaland Region and 4) health risk assessments. The emission scenarios for 2020 are constructed for all listed fuels and dispersion modelling is applied to some of them to obtain the human exposure to key air pollutants in the region. The dispersion modelling is performed with the EMEP model for extended Europe and the data obtained are used as boundary conditions for the model for the Västra Götaland region. In the latter, detailed traffic and emissions scenarios are used together with the TAPM model to obtain concentration levels and population exposure. The differences in health impacts are then assessed. In this study the health risks associated with emissions to air from traffic for different possible fuels are studied through air dispersion modelling for the year 2020. The focus is on health risks in the Västra Götaland Region in Sweden but changes in emissions are calculated for the whole Europe.