Search

Bostads- och servicesektorn står för den största energianvändningen i hela Sverige på 40 %, följt av industrisektorn och transportsektorn. Sveriges riksdag har satt upp ett klimatpolitiskt ramverk från energiöverenskommelsen, bland annat med målet om att energianvändningen ska vara 50 % effektivare till år 2030 i jämförelse med år 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till BNP. Det finns stora besparingsmöjligheter att hämta i bostäder, och för att göra en skillnad måste information och kunskap spridas till både fastighetsägare och privatpersoner. Det här examensarbetet är en del av Energikontor Norrs projekt ”Stratus” som arbetar med att stötta 12 kommuner i Norrbottens län, genom att strategiskt arbeta mot att hitta en effektiv och framgångsrik väg för att nå de nationella energi- och klimatmålen anpassad till respektive kommuns förutsättningar. Syftet med projektet har varit att kartlägga behovet/potentialen för energieffektivisering i olika befintliga byggnader hos alla de 14 kommunerna i Norrbottens län genom analys och bearbetning av data från energideklarationer, lantmäteriet och litteratur. Byggbeståndet har kategoriserats i fyra byggnadskategorier: ”en- och tvåbostadshus”, ”flerbostadshus”, ”lokal- och specialbyggnader” och ”lokalbyggnader”. Resultatet visar ett energideklarerat byggnadsbestånd där 80 % av byggnaderna har en energiklass mellan D-G, där stor andel av beståndet är byggt under 60–80 talet, därav i behov av någon form av renovering. Byggnadsbeståndet som saknar energideklaration är främst komplementbyggnader som ofta inte behöver en energideklaration, följt av bostäder, där friliggande småhus hör till den största andelen. Den största besparingspotentialen utifrån förslagna åtgärdsförslag finns att hämta i lokal- och specialbyggnader följt av lokalbyggnader enligt energideklarationerna. En estimerad besparingspotential för energianvändningen i hela Norrbottens län, baserat på åtgärdsförslag från energideklarationerna, visar sig vara 1,65 TWh, mest troligt mycket större än det. Exempel på vanliga förekommande åtgärdsförslag är ”isolera tak” och ”byte/installation av värmepump” för alla byggnadskategorier tillsammans. En prognos för energiprestandan (kWh/m2 och år) fram till år 2030 visar en minskning med cirka 36 % från hur läget var år 2009 då de första energideklarationerna gjordes i Norrbottens län. Det indikerar att energiprestandan är på rätt väg och potentialen för att minska energianvändningen i våra bostäder finns där, men kommer inte utav sig själv utan det finns fortfarande stora behov av renovering och åtgärder i byggnadsbeståndet. The housing and service sector accounts for the largest energy consumption, 40 % in Sweden followed by the industrial and transport sectors. The Swedish Parliament has established a climate policy framework from the energy agreement, including the goal of energy use being 50 % more efficient by 2030, compared to 2005, expressed in terms of energy input in relation to GDP. There are great savings opportunities to obtain in housing, and to make a difference knowledge must be disseminated to both property owners and private individuals. This project is part of the Energikontor Norr project "Stratus", which works to support 12 municipalities in Norrbotten County, by strategically working towards finding an effective and successful way to achieve the national energy and climate goals adapted to the respective municipalities' conditions. The purpose of the project has been to identify the need / potential for energy efficiency in various existing buildings in all the 14 municipalities in Norrbotten County through analysis and processing of data from energy performance certificates (EPC’s), surveying and literature. The building stock has been categorized into four categories: “one- and two-dwelling houses”, “apartment buildings”, “local- and special buildings” and “local buildings”. The result shows an energy-declared building stock where 80 % of the buildings have an energy class between D-G, where a large proportion of the stock is built in the 60-80s, hence in need of renovation to reduce the energy consumption. The building stock that does not have an EPC is mainly complementary buildings, that do not even need an EPC, followed by housing, where detached houses belong to the largest proportion. The greatest savings potential based on policy proposal can be found in the “local and special buildings”, followed by “local buildings” according to the EPC’s. An estimated saving potential for energy use in the entire county of Norrbotten, based on policy proposal proposed by the EPC’s, turns out to be 1.65 TWh, most likely much larger than that. Examples of common policy proposal are "insulate roofs" and "replacement / installation of heat pump" for all building categories together. A forecast for the energy performance (kWh/m2 and year) until 2030 shows a decrease of approximately 36% from 2009 when the first EPC’s in the Norrbotten was made. This indicates that energy performance is on the right track and the potential for reducing energy use in our homes is there, but will not come by itself, there is still a great need of renovation and policy proposal in the building stock.

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here. This work has been carried out to investigate whether phytoremediation is a realistic remediation method for Glasriket or not. Phytoremediation is affected by many factors such as the environment, soil characteristics and the metals bioavailability. But the key determinant for the method is the choice of plants. The chosen plants must have the ability to survive at the location but also have a high biomass and a good ability to absorb heavy metals. Plants with these criteria do not generally grow in Sweden, which leads to the conclusion that phytoremediation not are a realistic option for Glasriket. But phytoremediation can be used as a second method or in a combination with other methods.

Bakgrund: Det är 150 miljoner människor i välden som är smittade med hepatit C. Hepatit C är ett blodburet virus som angriper levern, följderna av sjukdomen kan resultera i skrumplever och levercancer. En av de vanligaste smittvägarna är intravenöst missbruk. Det har påvisats att sjukvårdspersonal ofta har förutfattade meningar mot patienter med hepatit C. Mötet har en stor betydelse hur patienter upplever sin sjukdom och stödet i vården. Sjukvårdspersonalen har i uppgift att bemöta en patient på ett respektfullt sätt och professionellt vårda för att mötet ska bli så bra som möjligt och att det inte ska uppstå några missförstånd för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med hepatit C upplever stigma och bemötandet i mötet med sjukvårdspersonal. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De åtta artiklarna kvalitetsbedömdes efter Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll och innehållet analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det två huvudkategorier. Första kategorin var att patienterna upplevde stigmatisering och diskriminering då de blev tagna för injektionsmissbrukare även om patienterna blivit smittade av annan orsak. Patienterna upplevde även att de blev annorlunda bemötta när de hade blivit smittade av hepatit C. Andra kategorin var att patienterna hade positiva upplevelser som gav dem bättre livskvalitet i mötet med sjukvårdspersonal, de fick stöd och hjälp att leva vidare med sin sjukdom. Slutsats: Patienternas upplevelser av stigma ledde till att patienterna fick emotionella problem och dem ville då inte besöka vården. Detta kan ha speglats i att sjukvårdspersonal inte har tillräckligt med kunskap om hepatit C. Det ses som ett problem och vidare forskning borde lägga fokus på att ta reda på varför sjukvårdspersonal har så lite kunskap om hepatit C.