Search

Deutsch und Chinesisch verwenden verschiedene Methoden, um einen Zeitbezug zuerstellen. Diese Methoden, mit Fokus auf Tempus im Deutschen und Aspekt im Chinesischen, werden in dieser Arbeit vorgestellt und verglichen. Eine Studie mit chinesischen DeutschlernerInnen, die ihre Beziehung mit den deutschen Tempora und ihren Übersetzungstrategien zwischen Deutsch und Chinesisch untersucht, wurde durchgeführt undweist auf, dass in den meisten Fällen ähnliche Strategien verwendet werden, um Sätze, die einen Zeitbezug haben, in die andere Sprache zu übersetzen. Das Resultat dieser Arbeit zeigt außerdem, dass es eindeutig Strategien gibt, um die deutschen Tempora mit anderen Mitteln auf Chinesisch zu vermitteln, obwohl das Plusquamperfekt und Futur II Herausforderungen präsentieren. Es erwies sich etwas komplexer, die chinesischen Aspekte mit der gleichen Bedeutung ins Deutsche zu übertragen, da Aspekt im Deutschen nicht grammatikalisiert ist und die Nuancen der Abgeschlossenheit/nicht-Abgeschlossenheit in der Übersetzung oft verloren gehen.

English abstract: The purpose of this Master’s thesis is to investigate a claim found in Grammatik over det Danske Sprog (Hansen & Heltoft 2011) which states that the choice of construction for the indirect object comes with a choice of telicity by default: the IONP is telic and the IOPP is not. To elaborate, this means that the telic meaning component is a hard-coded part of the IONP construction itself while this meaning component is absent for the IOPP. In addition, a section of this study takes the participants age into account and explore the possibility of language change and age-related differences. Utilizing theoretical frameworks from contemporary Danish linguistic research, the thesis critically examines verb semantics and argument structures, and their grammatical implications related to the indirect object as a linguistic sign in Danish, that is the relationship between content and expression. A significant portion of the thesis is dedicated methodology and discusses strengths and weaknesses within the methodological framework of this study and the related contemporary studies. Methodologically, this study employs a mixed-methods approach, combining both quantitative and qualitative data. Methodologically, data were collected through questionnaires focusing on specific verb usage, processed to uncover patterns and anomalies. The questionnaires included a limited set of sentence structures using different monotransitive verbs. Participants were asked to interpret these sentences and assess their semantic differences, partly on a scale from 1 to 5 but also by e.g. an open-ended question in the later part of the questionnaire, providing a data set that was subsequently analyzed for patterns and inconsistencies. The results indicate no significant evidence supporting the hypothesis that IONP constructions are inherently telic while IOPP constructions are atelic. It is, however, unclear whether telicity is hard-coded for either construction types

Genom att använda de bestämda artiklarna "le" (maskulin singular), "la" (feminin singular) och "les" (plural) uttrycker man bestämdhet på franska. Dessa bestämda artiklar används för att specificera eller markera något som är känt eller identifierat i en given kontext. Den bestämda formen på svenska signalerar, i kommunikationen, om det man talar om är känt i sammanhanget eller inte. Vi försökte besvara följande fråga: Vilka likheter och betydande skillnader i användningen av bestämd artikel kan en jämförande studie mellan ett litterärt originalverk och dess översättning till svenska avslöja? Vi analyserade alltså hur de bestämda artiklarna översätts i Saint-Exupérys verk Le Petit Prince i en svensk översättning för att utforska och illustrera problemet. Denna studie belyser flera skillnader i användningen eller utelämnandet av den bestämda artikeln mellan franska och svenska. Resultaten har naturligtvis implikationer för undervisningen i franska för svensktalande elever. Sammanfattningsvis kommer denna jämförande studie att ge en djupare förståelse för användningen av bestämda artiklar på franska.

Studiens syfte var att undersöka hur grammatikundervisningen i kursen Svenska 2 kan se ut. Genom en semistrukturerad intervju studeras sex verksamma svensklärares beskrivning av sitt grammatikinnehåll och sitt resonemang kring innehållsurvalet. Resultatet visar att det finns en samsyn mellan majoriteten av lärarna kring vilket innehåll de inkluderar: fraser, satsdelar och bisatser i kombination med satslösning. Majoriteten av lärarna undervisar grammatik utifrån en traditionell utgångspunkt med explicit undervisning och begreppslära, även om kunskaperna vävs in i den fortsatta undervisningen främst i koppling till textproduktion. Resultatet visar även att det finns lärare som inte ser nyttan med explicit grammatikundervisning utan i stället lyfter in grammatikkunskaper när de bedömer att det behövs. Lärarna motiverar sitt innehållsurval främst med hänvisningar till överenskommelser i ämneslaget, vikten av ett metaspråk och som en del i elevernas skrivutveckling., How can grammar teaching be designed in the course Svenska 2? An interview study about Swedish teachers’ grammar teaching in the course Svenska 2 The purpose of this study was to investigate how grammar teaching can be designed in the course Svenska 2. Through the method of semi structured interview, six Swedish teachers’ description of their selection of grammar content as well as their explanation for said selection of content was studied. The study also examines the teachers’ interpretation of steering documents as well as how much time they allocate to grammar teaching to get a deeper understanding of how the grammar element is taught in Svenska 2. The result showed that most participants teach after a traditional approach where explicit teaching and concept knowledge are central even though they make connections to the following teaching content, especially to text production. One of the teachers does not share the view that explicit grammar teaching and concept knowledge is important and instead includes grammar when they see a need for it.

I denna uppsats undersöks hur tre ämneslärare på gymnasiet bedriver grammatikundervisning i kursen Svenska 2 genom att fokusera på deras synsätt och arbetsmetoder. Denna uppsats syftar till att bidra med en fördjupad förståelse för hur grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskämne motiveras och utformas i praktiken. Med utgångspunkt i tre djupgående intervjuer och analys av arbetsmaterial kartlägger studien lärarnas syn på grammatik samt de argument och strategier de använder för att motivera och genomföra grammatikundervisning. Uppsatsen presenterar tre distinkta synsätt på grammatikundervisning bland svensklärare i gymnasieskolan. Samtliga lärare understryker grammatikens betydelse för elevernas språkutveckling och dess roll i att förbättra skrivförmågan. Lärarna använder varierande metoder för sin grammatikundervisning, vilket reflekterar deras syn på grammatikundervisning och deras strävan efter att främja elevernas språkliga förståelse och skrivförmåga.

Det saknas, i stor utsträckning, forskning om läromedlens roll i grammatikundervisningen på lågstadiet i svenska skolor. Samtidigt framkommer grammatikens betydelse, om än inte explicit, i kursplanen för ämnet svenska och mycket tyder samtidigt på att läromedlen spelar en central roll för planeringen och genomförandet av undervisningen. Den här studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för läromedlens funktion i grammatikundervisningen på lågstadiet samt hur lärare beskriver användningen av och uppfattningen om de läromedel de använder. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i det sociokulturella lärandeperspektivet som kompletteras med Shulmans didaktiska pedagogical content knowledge. Genom fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare samt utdrag av de läromedel de använder, framkommer efter en tematisk analys, uppfattningen om läromedel som ett stöd men även en begränsning för grammatikundervisningen. Ett stöd så till vida att det bidrar till ökad trygghet för lärarna, men en begränsning utifrån dess utformning och avsaknad av flexibilitet. Vidare utkristalliseras en bild av grammatiken som ett begrepp vilket lärare, samt läromedlen, använder med stor försiktighet. Med anknytning i tidigare forskning samt det teoretiska ramverk som studien hänvisar till förs en diskussion kring läromedlens roll i grammatikundervisningen idag, samt dess roll i framtiden., There is, to a large extent, a lack of research regarding the role of teaching materials as a resource in grammar teaching at a primary level in L1 education in Sweden. At the same time, the importance of grammar education appears, if not explicitly, in the curriculum for the Swedish subject. Much indicates that teaching materials play a large role in the planning and implementing of the teaching. This study aims to contribute an increased understanding of how teaching materials are used in grammar teaching in primary education, and how teachers describe the use of and the perceptions they have regarding the teaching materials they use. The theoretical framework for this study is based on the sociocultural learning theory, which is supplemented by Shulman's didactic pedagogical content knowledge. The data was collected through four qualitative interviews with practicing primary school teachers, along with excerptions from the teaching materials they use. After analyzing the data through a thematic analysis, the perception of textbooks as both a support but also a limitation for grammar education was discerned. A support to the extent that it contributes to an increased security for the teachers, but a limitation based on its design and lack of flexibility. Moreover, a perception of grammar as a concept appears, which teachers as well as textbooks handle with caution. With regards to previous research and the theoretical framework this study relies on, a discussion is initiated where the role of teaching materials in grammar education on a primary level today, and in the future is in focus.

Humans have the ability to describe and discuss language, which is known as having a metalanguage. In the Swedish educational system, students are expected to develop a metalanguage in all subjects to be able to communicate about the various subjects. The syllabus for the subject of Swedish at upper secondary school states that students should develop knowledge about the Swedish language and the ability to talk about and analyze language. Even though previous research on the use of metalanguage is inconclusive, there is evidence that suggest that the use of a grammatical metalanguage within a functional grammatical discourse can be beneficial for students’ development in writing. Studies have shown that the subject of Swedish generally use a more colloquial language, which is why this study aimed to investigate teachers’ and students’ use of metalanguage in terms of grammatical terminology. A combination of ethnographic method and discourse analysis was used, and three teachers and their students were observed over a period of approximately two months. Notes from the observations as well as teacher feedback in students’ texts, assignment instructions and students’ written tasks were collected and analyzed through grammatical discourses and a model for metalanguage use. The results show that mainly teachers use grammatical metalanguage while students only use such meta-language when instructed by the teacher to do so. Furthermore, the use of grammatical meta-language varies based on context, but is more frequent when grammar poses as study object. The teachers use grammatical metalanguage mainly within a prescriptive and descriptive grammatical discourse, but there are instances of usage within a functional discourse. The students’ use of grammatical metalanguage is characterized by a lack of understanding of grammatical terminology, and they struggle to make clear connections between the term and its meaning in written language.

Bakgrund: I den svenska läroplanen Lgr 22 förekommer inte termen "grammatik" explicit (Skolverket, 2023). Däremot förekommer andra terminologier som tydligt beskriver grammatiska principer och strukturer såsom språklig struktur, normer och ordföljd. Läroplanen fungerar som en handledning för lärare inom specifika ämnen och fastställer både lärandemål för eleverna och kriterierna för bedömning. Det som fortfarande är oklart är vad för slags metod lärare i svenska som andraspråk använder för att undervisa eleverna i grammatik. Syftet: Syftet med vår studie med lärares strategier i grammatikundervisning i svenska som andraspråk är att ta reda på lärares uppfattningar om sin egen grammatikundervisning och deras tillvägagångssätt. Metod: Studien tillämpas genom en kvalitativ enkätmetod genom öppna frågor där informanterna motiverar sina svar. Informanterna är svenska som andraspråkslärare. Studien sammankopplas med den fenomenografiska metoden, där vi kategoriserar informanternas svar i olika kategorier. Resultat: Studiens resultat är att lärarnas strategier i grammatikundervisningen baseras främst på faktorer såsom klassens eventuellt gruppens behov. Dessutom arbetar majoriteten av lärarna med grammatik implicit där lärarna väver in grammatiken i olika moment av undervisningen snarare än explicit.

Språk är ett viktigt verktyg för kommunikation som används dagligen i samspelet individer emellan. Grammatik som är språkets regler för uppbyggnad däremot används inte lika ofta på ett medvetet sätt. Majoriteten av elever på grundskolan har en negativ eller neutral inställning till grammatikundervisning och detta kan förklaras av en mängd olika faktorer såsom undermåliga uppgifter, oengagerade lärare eller alltför hög abstraktionsnivå på uppgifterna. Forskningsperspektivet i denna uppsats är sociokulturell teori, forskare som Vygotskij, Säljö samt Cummins och hans välanvända fyrfältsmodell fungerar som verktyg för lärares didaktiska arbete, i detta fall grammatikundervisning men används också som analytiskt redskap i det här arbetet. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning och elevernas eventuellt positiva inställning till grammatikundervisning i ämnet svenska. En kvantitativ ansats har valts varvid enkätundersökningar har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 99 elever på en kommunal högstadieskola i en större västsvensk stad. Enkäterna har analyserats genom en envägs variansanalys (ANOVA). Resultatet har visat på samband mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning (Cummins fält B) och elevers positiva inställning till grammatik.

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with

I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.

Diese Erwerbsstudie beschreibt die Adaption eines Testverfahrens aus der Britischen Gebärdensprache von Herman et al. (2004) in Deutsche Gebärdensprache (DGS). NaKom DGS ist ein Testverfahren das narrative und grammatische Kompetenzen in Kindererzählungen analysiert. NaKom DGS elizitiert Erzählungen mittels eines kurzen sprachfreien Stimulus-Videos und ist für Kinder im Alter von 4-11 Jahren validiert. In einer Querschnittsstudie wurde das Testverfahren mit 97 Kindern deutschlandweit durchgeführt, um das Testverfahren zu validieren. Die Referenzwerte für NaKom DGS basieren auf den Erzählungen von 72 Kindern mit Zugang zu DGS ab Geburt durch taube in DGS kommunizierende Eltern. Durch diese Studie wurden neue Erkenntnisse zum Spracherwerb von DGS gewonnen. Die gefundenen Erwerbsverläufe bieten Wissenschaftler_innen in vielen der untersuchten Strukturen erste Anhaltspunkte für den Spracherwerb in DGS, mit denen zukünftige Forschungsergebnisse verglichen werden können. Ausgewertet werden als narrative Kompetenzen Strukturelemente nach dem globalen Strukturmodell von Labov and Waletzky (1973), sowie Erzählinhalt und Reihenfolge der Erzählung. Als grammatische Kompetenzen werden in Anlehnung an Johnston (2016) auf kleiner satzähnlicher Ebene Verbmodifikationen analysiert: Modifikationen der Art und Weise, direktionale Modifikationen, aspektuelle Modifikationen und abbildende Verben. Auf Textebene, d.h. in Bezug zur gesamten Erzählung, wird konstruierte Aktion untersucht. Die Referenzwerte von NaKom DGS werden cross-linguistisch mit den Ergebnissen des Grundlagentests, sowie einer weiteren Adaption in Amerikanische Gebärdensprache (Enns et al. 2019) verglichen und dadurch zusätzlich bestätigt., This acquisition study describes the test adaptation process of the British Sign Language (BSL) Productive Skills test from Herman et al. (2004) to German Sign Language (DGS), resulting in the new assessment tool „Sprachproduktionstest zu narrativen Kompetenzen in Deutscher Gebärdensprache“ (NaKom DGS). NaKom DGS analyzes narrative and grammatical competences in children´s narrations, that are elicited via a short language free videoclip. In a nationwide cross-sectional study NaKom DGS was validated with data from 97 signing children, 4-11 years old. The standards for the test are derived from the results of 72 native signing children, that acquire DGS from Deaf DGS signing parents. This study provides new insights in language acquisition in DGS. Up to now research in DGS acquisition is sparse, therefore the results of NaKom DGS are the first insights in many of the analyzed areas. The results provide scholars with first insights and stepping stones for future research. This study focuses on narrative competences as the global structural elements from the model of Labov and Waletzky (1973), as well as narrative content and narrative sequence. Grammatic competences specifically modifications of verbs are analyzed on the level of small clause like units, following Johnston (2016): indicating directional modifications, depicting verbs, aspect and manner. On text level constructed action is analyzed across the whole narration. Additionally the newly developed standards for NaKom DGS are compared to the standards from the BSL test as well as another adaptation to American Sign Language (Enns et al. 2019). This cross-linguistic comparison supports the validity of the German test results.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur konjunktiv ur ett komparativt och innehållsligt perspektiv beskrivs och behandlas i två läroböcker samt två grammatikböcker i spanska för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Ytterligare ett syfte är att klargöra hur det som står i läroplanen för Moderna språk 4 relateras till de utvalda delar i dessa läroböcker och grammatikböcker. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Beträffande den första och den andra frågeställningen har resultat visat att avsnittet om konjunktiv behandlas på nästan liknande sätt i läroböckerna och grammatikböckerna. Skillnaden är att i grammatikböckerna förklaras konjunktiven på ett mer avancerat sätt och att undersökta grammatikböckerna kompletterar varandra. Beträffande den tredje frågeställningen har studiens resultat visat att det inte finns något särskilt i läroplanens centrala innehåll som beskriver hur grammatiken ska undervisas och vilka delar av grammatiken som är viktiga. Slutsatsen är att i läroplanen för kursen Moderna språk 4 är det mycket fokus på kommunikation och ”talande” som också är en trend när det gäller undervisningen av moderna språk och inte minst spanska. Tidigare forskning har också visat detsamma.

The intention of this study is, through a phenomenographic method, to see how students in a Swedish upper secondary school perceive the accusative object in German as a foreign language. Through descriptions of these various perceptions, three outcome areas were identified. These were understanding or no or little understanding of the accusative or the accusative object. These outcome areas were further divided into subcategories, corresponding to the students’ own way of expression. The outcome of the study is, that there are indeed various forms of perceptions among the students. All perceptions however funnel down to a common understanding, with few exceptions, when the students were asked to explain the accusative object, as opposed to when they were shown example sentences containing an accusative object. The study also shows that the results can be beneficial for teachers of German as a foreign language, in the sense of mapping the understanding of the students. Thus, this understanding can give teachers a ground for creating a deeper and better understanding of the accusative object and the accusative.

This master thesis deals with the theory of Lexical-Functional Grammar (LFG) and the phenomena of phonetic non-realisation in Japanese and Korean. Radical pro-drop languages, such as those just mentioned, allow linguistic elements in a sentence to be unpronounced without losing grammaticality. The phenomena of phonetic non-realisation include pro-drop, ellipsis, and null arguments. This thesis focuses on three dimensions of LFG to describe these phenomena in Japanese and Korean, namely the constituent-, functional- and argument-structure (c-, f- and a-structure for short). Firstly, the theory-building terms of LFG, namely Lexical, Functional and Grammar, are introduced and explained. Secondly, detailed information on the three structural levels is provided. Thirdly, the correspondence between these dimensions is illustrated using a Japanese and Korean example. Fourthly, the terms pro-drop, ellipsis and null argument are distinguished from each other and their state of research regarding the Japanese and Korean language is presented. Lastly, the phenomena of phonetic non-realisation of the two languages are examined within the framework of LFG. The thesis uses descriptive and comparative methods to analyse the differences and similarities between Japanese and Korean concerning their c-, f- and a-structure. The analysis shows that, due to their structural similarity and agglutinative nature, the two languages are also similar in terms of their behaviour regarding pro-drop, ellipsis, and null arguments. Japanese and Korean both allow the subject, direct and indirect object argument to be omitted if the context is given by the preceding discourse. It is possible that the linguistic entities are absent in the c-structure but information on them is present in the f- and a-structure., Simone Fuchs, BA, in englischer Sprache, Masterarbeit Universität Innsbruck 2023

En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos., The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för hur elever som nu läser kursen Svenska 2 upplever sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper i svenska och till grammatikmomentet i gymnasieskolans svenskämne gällande graden av motivation och bakomliggande faktorer. Denna studie baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder genom en digital enkät. Informanterna utgörs av 44 elever som läser kursen Svenska 2. Diagram användes för att bearbeta de slutna frågorna i enkäten och innehållsanalys användes för att bearbeta de öppna frågorna. Self-determination theory (SDT) användes för att analysera det bearbetade materialet. Resultaten visar att eleverna är övervägande omotiverade eller neutralt inställda till sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper och till grammatikmomentet i skolan men däremot ser många nyttan med grammatiken, något som kan relateras till internalisering utifrån SDT. Bakomliggande faktorer som återfinns är de följande: tråkigt/ointresse, roligare uppgifter eller arbetssätt, kan redan, jobb, allmänna användningsområden, viktigt men..., nyttan för skolan, vilja att lära, varför?, teknik och lära sig andra språk. Dessa ger i vissa fall uttryck för inre respektive yttre motivation men många faktorer inom SDT som har en positiv påverkan för motivationen kan sägas saknas, såsom competence, relatedness och autonomy. Pedagogiska implikationer som följer på dessa slutsatser är bl.a. att grammatikområdet kan behöva motiveras för eleverna, laborativa uppgifter som ett sätt att anpassa undervisningen efter eleverna och en balans mellan förståelse för elevers negativa inställning, såsom SDT förespråkar, och lärarens egna, positiva, inställning.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning. Bokens sju kapitel är uppbyggda kring teman, där varje kapitel innehåller autentiska tematexter av varierande svårighetsgrad. Texterna följs av intresseväckande diskussionsfrågor samt uppslag till att undersöka olika ämnen inom kultur och samhällsliv. Till varje kapitel hör en fördjupningsdel som lägger stor vikt vid kommunikativa övningar och aktiverande uppgifter. I fördjupningsdelen finns även tydliga genomgångar av grammatik och ordförråd med tillhörande övningar. Inom varje kapitel finns en progression, från enklare texter och övningar inom temat till mer avancerade. Tanken är att man ska kunna arbeta med kapitlen och delarna i dem i valfri ordning utifrån intresse och språknivå. Till boken hör en webbplats med inlästa ljudfiler till bokens texter och dialoger, fler och fördjupande övningar samt facit. Svenska för internationella akademiker vänder sig till dem som vill studera svenska på B1/B2-nivå upp till C1-nivå på Europarådets nivåskala (CEFR). Boken passar även för självstudier.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

Denna grammatikbok utgör en grundläggande introduktion till språk­studier i polska och kan användas av alla som vill förvärva praktiska språkkunskaper i polska, såväl på universitetsnivå som inom studiecirklar, språkkurser och genom självstudier. Genom att ge en översiktlig bild av det polska språkets ljudlära, formlära och satsbildning som exemplifieras med många användbara exempel och överskådliga tablåer, vill vi under­lätta inlärningen så mycket som möjligt. Polsk grammatik vänder sig till alla språkälskare och kan med fördel användas som kurslitteratur inom undervisning i polska, främst i Sverige, men även i andra länder.

Grammatikundervisningens innehåll och metoder har kritiserats. Forskning har belyst att det finns ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till synen på grammatik och grammatikundervisning. Språkvetenskapen förordar en deskriptiv grammatik och att grammatiken kopplas till sammanhang där den skapar betydelse medan praktiken återspeglar en preskriptiv och formfokuserad grammatik. Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Forskning kring grammatik bör därmed ligga till grund för grammatikundervisningen i skolan. Syftet med studien är att med stöd av Blooms reviderade taxonomi bidra med kunskap om relationen mellan synen på grammatik och grammatikanvändning i ämnesplanen för svenska på gymnasiet med fokus på Svenska 2 och synen i två nya läroböcker riktade mot kursen Svenska 2. De läroböcker som analyseras är Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) och Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). Studiens frågeställningar är: Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2? Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner fokuserar grammatikövningar i läroböcker för Svenska 2? Hur ser relationen ut mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna som lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2 och de som fokuseras i läroböcker för Svenska 2? Genom kategoriseringen i Blooms reviderade taxonomi analyseras den syn på grammatik och grammatikanvändning som framträder. Resultatet visar att ämnesplanen återspeglar en funktionell syn på grammatik och grammatikanvändning som ligger i linje med språkvetenskapens syn på grammatik. Endast en av de undersökta läroböckerna återspeglar samma syn och uppvisar samstämmighet med ämnesplanen. Att synen på grammatik skiljer sig mellan läroböcker som tar sin utgångspunkt i samma ämnesplan utgör ett intressant resultat i studien. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att ämnesplanens funktionella ansats är otydlig o, The content and methods of grammar teaching have been criticized. Research has highlighted that there is a gap between theory and practice when it comes to views on grammar and grammar teaching. Linguistics advocates descriptive grammar and linking it to contexts where it creates meaning, whereas practice reflects a prescriptive and form-focused grammar. School teaching should be based on science and proven experience (SFS 2010:800). Research on grammar should therefore form the basis for the teaching of grammar in schools. The purpose of the study is to use Bloom's revised taxonomy to contribute knowledge about the relationship between the view of grammar and grammar use in the syllabus for Swedish subject in upper secondary school with a focus on the course Swedish 2 and the view in two new course books for the course Swedish 2. The course books analyzed are Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) and Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). The questions of the study are: Which cognitive processes and aspects of knowledge are highlighted in the syllabus for Swedish and the course Swedish 2? Which cognitive processes and aspects of knowledge do the grammar exercises in course books for Swedish 2 focus on? What is the relationship between these cognitive processes and aspects of knowledge as highlighted in the syllabus and the Swedish 2 course, and those which are focused on in the course books for Swedish 2? Through the categorization in Bloom’s revised taxonomy, the view of grammar and grammar use that emerges is analyzed. The results show that the syllabus reflects a functional view of grammar and grammar use which is in line with a linguistic view of grammar. Only one of the investigated course books reflects this same view and shows compliance with the syllabus. The fact that the view on grammar differs between course books which are based on the same syllabus is an interesting result of the study. The conclusion drawn from the results is tha

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att

Studiens syfte var att ta reda på hur grammatikmomentet tar sig uttryck i läroböcker för gymnasiet i kurserna svenska 1, 2 och 3. Syftet skulle uppnås genom att undersöka läromedlen med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där fokus för analysen låg på att identifiera två olika grammatiska teorier: traditionell grammatik och systemisk-funktionell grammatik. Undersökningen visade att den traditionella grammatiken var mer framträdande i läromedlen, men att även systemisk-funktionella inslag förekom, främst genom läromedlens diskussion om stilistik, vilken dock visade sig ofta diskuteras med vardagliga termer.Läromedlen skiljde sig åt med avseende på kurs eftersom läromedlen för kursen Svenska 2 ofta hade ett eget grammatikkapitel, medan detta, med ett undantag, inte var fallet för de läromedel som var avsedda för kurserna Svenska 1 och Svenska 3. Dessutom verkade grammatiken i något högre utsträckning behandlas funktionellt i läromedlen avsedda för kursen Svenska 1, vilket i studien förklaras med att termen saknas i kursplanen för denna kurs, varför författarna tvingas integrera grammatiken mer löpande istället för i ett isolerat grammatikkapitel. Och förekomsten av grammatiska inslag i läromedlen för kursen Svenska 1 förklaras med att författarna har velat förebygga den potentiellt stora kunskapsklyfta som finns mellan kurserna Svenska 1 och 2 med avseende på grammatiken.

I dette speciale undersøges progressivt aspekt i moderne tysk skrift- og talesprog ud fra en korpuslingvistisk metode for at søge svar på, om der er forskel i anvendelsen af konstruktionerne am/beim/im X-en sein, samt hvilke verber der kan indgå i konstruktionerne, dvs. hvor langt konstruktionerne er nået i gramma-tikaliseringsprocessen. Gennem en kvantitativ, korpuslingvistisk undersøgelse af de progressive forekomster i både moderne tysk skrift- og talesprog i Das Deutsche Referenzkorpus (DeReKo) og Datenbank für Gesprochenes Deutsch (DGD) bliver anvendelsen og frekvensen systematisk behandlet og vurderet ud fra de empiriske undersøgelser. Andre emner i dette speciale er sprogforandring (dvs. grammatikalisering) i kombination med aspekt og aspektkategorisering som redskaber for at kunne give en vurdering af konstruktionernes grammatikaliseringsgrad og fremtidsudsigter. I analysen viser de forskellige valens- og verbalkategorier af de progressive forekomster, at am-varianten både er den mest frekvente og kompatible, især i det mundtlige sprog. Ved anvendelsen af den statistiske chi-kvadrattest har resultaterne vist sig signifikante, dvs. videnskabeligt plausible. Grammatikaliseringsparametrene taget i betragtning tyder det også på, at am-konstruktionen er nået længst i grammatikaliseringsprocessen. Mindre grammakaliseret og sjældnere er beim-progressiv og mest inkompatibel er im-konstruktionen, hvis brug næsten udelukkende er begrænset til idiomatiske udtryk. Ingen af konstruktionerne er dog nået til ende i grammatikaliseringsprocessen, da progressivt aspekt endnu ikke er en grammatisk kategori i tysk, og de undersøgte konstruktioner ofte forekommer med en eksplicit leksikalsk progressiv markør. Resultaterne indikerer en fortsat videreudvikling. Tilbage er der kun at sige: Der Progressiv ist am Studiert-Werden!, This master's thesis examines the progressive aspect in modern written and spoken German using a corpus linguistic method in order to answer the following questions: if there are differences in the use of the progressive constructions am/beim/im X-en sein and which verbs these constructions can contain, i.e. how far they are in the grammaticalization process. Through a quantitative, corpus-based study of the progressive occurrences in both modern written and spoken German using the corpora Das Deutsche Referenzkorpus (DeReKo) and Datenbank für Gesprochenes Deutsch (DGD), use and frequency are systematically treated and estimated based on empirical studies. Other topics in this thesis are language change (i.e. grammaticalization) combined with aspect and aspect categorization, used as tools in order to provide an assessment of the degree of grammaticalization in the constructions and their future prospects. In the analysis, most importantly, the various valence and verb categories of the progressive occurrences show that the am X-en sein variant is both the most frequent and compatible one, especially in the spoken language. By using the statistical chi-square test, the results were found to be significant, i.e. scientifically plausible. Considering grammaticalization parameters, it also seems like the “am” construction is the furthest in its grammaticalization process. Less grammatical and rarer is the “beim” progressive and the “im” construction is the most incompatible, as its use is almost exclusively limited to idiomatic expressions. However, none of the constructions have reached the end of the grammaticalization process, since the progressive is not yet a grammatical category in German. In addition, the examined constructions often occur together with an explicit lexical progressive marker. The results indicate continued development. All that remains to say is: Der Progressiv ist am Studiert-Werden!