Search

Vi lever i en urbaniserad värld och mer än hälften av jordens befolkning bor i städer globalt. God tillgång och tillgänglighet till bostadsnära grönområden har påvisats öka vår psykiska och fysiska hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har båda antagit program med mål att öka och säkra tillgängligheten till grönområden. I detta examensarbete jämförs fyra olika metoder för att analysera nuläget av tillgång och tillgänglighet i Falkenberg. Analysen genomförs i tre steg. I steg 1 definieras de grönområden som ingår i analysen. I steg 2 jämförs buffert- och nätverksanalys och i steg 3 beräknas tillgängligheten med 2 modeller av Two-Step Floating Catchment Area metoden (2SFCA). De polygonbaserade beräkningar som sker med buffert- och nätverksanalys beräknar tillgången ensidigt och beräknar den spatiala tillgängligheten eller befolkningstrycket på ett grönområde. Med 2SFCA-metoderna kombineras tillgången och efterfrågan i samma analys. Analysen finner att cirka 90 % av invånarna i Falkenberg har tillgång till bostadsnära grönområden inom 300 meter, dock är både tillgång och tillgänglighet lägre i de centrala delarna av tätorten. I studien jämförs traditionella metoder för att beräkna den spatiala tillgängligheten så väl som nyare metoder. 2SFCA-metoderna beräknas med och utan avståndsviktning. I vidare studier vore det intressant att implementera en kvalitetsaspekt där så väl ett grönområdes kvalitet som dess avstånd avgör attraktionskraft., More than half of the world population live in cities or urban areas today. Urban green spaces (UGS) have been found to have an impact on the mental and physical well-being of urban citizens. The World health organisation (WHO) and United Nations (UN) both have set goals to increase and secure the accessibility to UGS, especially for children and young people. The aim of the study is to measure the spatial accessibility to UGS in Falkenberg, Sweden. The work consists of three steps. Step 1 is to define what constitutes a green space. Step 2 aims to compare buffer and network analysis to determine which method is best suited for the third step. Step 3 is to measure the accessibility by using the Two-step Floating Catchment Area Method (2SFCA) and thereafter integrate a Gaussian distance decay to the function and conduct the measures with the Enhanced two-step floating catchment area method (E2SFCA). Step 2 finds that there is no major difference in access to green space between the buffer and network analysis as approximately 90 % of the population have access to green space within 300 meters from their home. In step 3 the implementation of the 2SFCA Method finds that 13 % has no access to UGS and 41 % has a low accessibility score. By introducing the distance decay function the population with low-mid to high-mid accessibility score increases as well as the overall accessibility. This is due to the nature of E2SFCA which does not treat the distance threshold dichotomous. Further studies could benefit from implementing a probability function to the E2SFCA method to incorporate the attraction to a UGS by using the qualitative values in combination with the distance.

Städer världen över växer konstant och Malmö är inget undantag. Urbaniseringen leder inte bara till bostadsbrist utan även brist på mark att bygga dessa nya bostäder på. Malmö stads gröna rekreationsmiljöer blir till följd av detta allt färre och mindre. Samtidigt förväntas antalet seniorer bosatta i Malmö stad öka noterbart under de kommande tio åren. En kombination av dessa faktorer kan leda till att seniorer i Malmö stad behöver färdas längre än vad de vill eller kan för att ta sig till närmsta gröna rekreationsmiljö. Det kan även leda till att de gröna rekreationsmiljöer som minskar till ytan förlorar en del av de attribut som är viktiga för seniorerna. Syftet med denna undersökning är därför att se hur seniorer i urbana Malmö upplever de befintliga gröna rekreationsmiljöer som finns i staden utifrån kvalitet och åtkomlighet. För att utföra studien användes semistrukturerade intervjuer med seniorer i urbana Malmö och landskapsarkitekter vid Malmö stad. Vid intervjuerna uppkom 4 teman som i arbetet presenteras i följande ordning: åtkomlighet, kvalitet, naturkontakt och trygghet. Resultaten visar att seniorer värdesätter närhet och god åtkomlighet till gröna rekreationsmiljöer samt god belysning och öppenhet för att skapa en känsla av trygghet. Faciliteter, som toaletter och sittplatser är viktiga för att trivas och en rik variation i naturmiljö är väsentlig för att skapa stimulerande och återhämtande miljöer för seniorer., The world's cities are constantly growing and Malmö is no exception. Urbanization is leading not only to a shortage of housing but also a shortage of land on which to build these new homes. As a result, Malmö's green recreational environments are becoming fewer and smaller. At the same time, the number of senior citizens living in the city of Malmö is expected to increase significantly over the next ten years. A combination of these factors means that seniors in the city of Malmö may have to travel further than they want or can to get to the nearest green recreational space and it can also lead to the green recreational spaces that are reduced in size losing some of the attributes that were important to seniors. The purpose of this study is therefore to see how Malmö's seniors experience the existing green recreational environments that exist in the city based on quality and accessibility. To conduct this study, semi-structured interviews were carried out with senior citizens of the urban Malmö area as well as two landscape architects at Malmö stad. During the interviews 4 themes could be identified, and these are presented in the study as follows: accessibility, quality, nature connectedness and safety. The results of the study show that senior citizens value proximity and easy access to green recreational spaces. Good lighting systems and open spaces are also important but, in this case, to create a sense of security for seniors. Facilities such as toilets and benches are important for comfort and factors such as variety in the natural environment and vegetation are essential to create a stimulating and recuperative environment for seniors.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående., Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Malmö stad ökar snabbt i population och planerar därför att fortsätta den pågående tätbebyggelsen innanför Yttre Ringvägen för att tillgodose boende och arbetstillfällen. Planeringen skapar en osäker framtid för grönytor i Malmö som redan idag har ett av Sveriges lägsta grönyta per capita. Att ha tillgång till kvalitativa grönområden omfattas bland annat av Globala målen. Stadsrum av grönska är många människors vanligaste interaktioner med naturen och är därför viktiga för människans naturkontakt. Studien undersöker arbetet med och åsikter kring att införliva mer vild stadsnatur för syftet att förbättra kvaliteten på Malmös natur i form av biologisk mångfald för att vild stadsnatur ska bidra till en ökad naturkontakt i staden. Arbetet med och åsikter om vild stadsnatur undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med invånare och stadsutvecklare i Malmö. Studien presenterar fyra teman som uppkommit vid intervjuerna om vild stadsnatur samt om möjligheten att knyta an till naturen i staden: naturkontakt, miljörättvisa, risk samt människans ambivalens gentemot naturen. Resultaten visar att konflikterna kring hur en stadsnatur får se ut samt huruvida en vild stadsnatur är farlig eller inte präglar diskussionen kring hur vi kan skapa en hållbar stadsutveckling om naturen inte får ta plats. Vidare visar diskussionen att man borde utöka arbetet inom stadsplanering med att främja naturkontakt för att den kan leda till miljövänligt beteende som främjar en hållbar stadsutveckling. Kunskapsförmedling om fördelar med vild stadsnatur bör även kommuniceras vidare till invånare för att öka en förståelse och acceptans till vild stadsnatur., The city of Malmö is rapidly increasing in population and therefore plans to continue the ongoing dense development within the Yttre Ringvägen to accommodate housing and work opportunities. This development creates an uncertain future for green areas in Malmö, which already today has one of Sweden's lowest green areas per capita. Having access to qualitative green areas is covered by the Global Goals, among other things. Urban spaces of greenery are many people's most frequent interactions with nature and are therefore important for people's nature connectedness. The study examines the work with, and opinions about, incorporating more wild urban nature for the purpose of improving the quality of Malmö's nature in the form of biological diversity so that wild urban nature will contribute to increased nature connectedness in the city. The work with and opinions about wild urban nature were investigated through semi-structured interviews with residents and urban developers in Malmö. The study presents four themes that arose during the interviews about wild urban nature and the possibility of connecting with nature in the city: nature connectedness, environmental justice, risk and human ambivalence towards nature. The results show that the conflicts around what an urban nature is allowed to look like and whether a wild urban nature is dangerous or not characterize the discussion about how we can create sustainable urban development if nature is not allowed to take its place. Furthermore, the discussion shows that one should expand the work in urban planning to promote nature connectedness because it can lead to environmentally friendly behavior that promotes sustainable urban development. Knowledge transfer about the benefits of wild urban nature should also be communicated to residents to increase understanding and acceptance of wild urban nature.

Värmlands idag trafikerade järnvägar har under 2022 inventerats på kulturhistoriska värden. Syftet med inventeringen har varit att identifiera och beskriva de platser där det finns kulturhistoriskt värdefulla miljöer, samt att ge förslag på hur dessa miljöer i form av byggnader, grönområden, tekniska anläggningar etc. kan skyddas, stärkas och förvaltas. Av över hundra besökta objekt har ett tjugotal bedömts ha ”högt kulturhistoriskt värde”. Bland dessa återfinns stora stationer som Kil, Kristinehamn och Karlstad C, men också små platser som Edsbjörke, Tureborg och Lerot hållplats., Kontakta Per Schillander, Trafikverket för tillgång till en högupplöst version av rapporten.

1770, Hoving malmgård is a part of Stockholm’s cultural heritage, and the surrounding garden is currently used as a public green space. The current owner of the property, the company Einar Mattsson, proposed in 2021 to build a care facility for the elderly on the southern part of the garden, which would weaken Hovings malmgård’s cultural capital, and reduce urban green spaces in the east of Södermalm. The purpose of this study is to investigate what different actors want to do with Hovings malmgård and the surrounding garden. In order to put Hovings malmgård in a broader context, the actors’ views on densification, green spaces and cultural heritage is also investigated. The actors are Einar Mattsson, the municipality “Stockholms stad”, the support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” as well as the political parties Liberalerna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. In order to investigate this, literature studies, document studies and interviews have been carried through. Einar Mattsson argued that the care facility for the elderly would finance the upkeep of Hovings malmgård and the northern part of the garden. This would have positive effects on green spaces and the cultural heritage in the area. The political parties Socialdemokraterna and Liberalerna had a similar view, although they recognised that cultural capital would be lost. The different units of Stockholms stad had different views on whether the care facility for the elderly should be built or not. “Stadsbyggnadskontoret” supported it, while “kulturförvaltningen” and “Skönhetsrådet” were against it. The support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” and the political party Sverigedemokraterna were also against the care facility for the elderly. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård wanted to turn Hovings malmgård into a folk museum, while Sverigedemokraterna believed that the important thing was that Hovings malmgård was visually open to the public. The actors whose views on the developm, I dagens växande svenska städer, finns en motsättning mellan att dels förtäta inom stadsgränsen, dels att bevara urbana grönområden och kulturhistoriska miljöer. Denna konflikt har tagit sig starkt i uttryck i Hovings malmgård på östra Södermalm i Stockholm. Malmgården byggdes 1770 och har både höga kulturhistoriska värden samt en tillhörande trädgård tillgänglig för allmänheten. 2021 lade nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson fram ett förslag om ett vård- och omsorgsboende som skulle byggas på södra delen av trädgården, vilket skulle minska malmgårdens kulturhistoriska värde samt andelen grönyta på östra Södermalm. Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer anser att Hovings malmgård med tillhörande trädgård bör utvecklas. För att sätta malmgården i ett större sammanhang, undersöks även aktörernas syn på förtätning, grönområden och kulturhistoriska miljöer på Södermalm. Aktörerna är nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson, Stockholms stad, den ideella organisationen Arbetsgruppen för Hovings Malmgård samt Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. För att undersöka detta har en litteraturstudie, en dokumentstudie och intervjuer genomförts. Einar Mattsson framförde att vårdboendet skulle finansiera upprustningen av malmgården och den norra delen av trädgården. På så vis skulle det bidra med positiva effekter för grönområden och kulturhistoriska värden. Samma syn hade Socialdemokraterna och Liberalerna, även om de medgav att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade. Stockholms stads olika enheter var inte överens kring byggandet av vårdboendet. Stadsbyggnadskontoret var positivt inställda, medan kulturförvaltningen och Skönhetsrådet var negativa. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård och Sverigedemokraterna var de aktörer som helt motsatte sig vårdboendet. Arbetsgruppen ville att malmgården och dess trädgård skulle bli en hembygdsgård, medan Sverigedemokraterna ansåg att det viktiga var att byggnaden var visuellt tillgänglig för al

Behovet av att skapa hållbara och flexibla byggnader har vuxit under de senaste åren, inte minst för att möta högt uppsatta klimatmål. Utrymmena mellan byggnaderna, med andra ord utemiljöer, har regelbundet prioriterats sekundärt och anpassats i stor utsträckning efter det bebyggda behovet. Utemiljöer i urban kontext innehåller ofta mer eller mindre kollektiva varor, som är icke-exkluderbara och ingen rivalitet råder kring. För att tillgodose värdefulla utemiljöer stöter fastighetsbolag på stora utmaningar, då investeringar sällan kan kopplas till en direkt ekonomisk avkastning, då det inte tas betalt för användandet av utemiljön och de kollektiva varorna. Att välutformade utemiljöer är av stor betydelse är otvivelaktigt. Utemiljöer innehåller allt från offentliga platser, parkområden, torg och mötesplatser till möjligheter för transport, vilka kan innehålla olika sociala och ekologiska nyttor. En välplanerad utemiljö kan bidra till att minska stress och mental ohälsa, öka fysisk aktivitet och stärka sociala nätverk. Det kan även stärka fastigheternas ekonomiska värde och attraktionskraft. Gröna miljöer har inte minst en påvisad positiv effekt för högskolestudenter och det finns studier på att ett universitets campusmiljö rankas som den viktigaste faktorn till val av universitet. Då det statligt ägda fastighetsbolaget Akademiska Hus utvecklar majoriteten av de svenska campusen så riktas fokuset i examensarbetet på deras verksamhet, utemiljöer vid högskolor och universitet generellt samt specifikt på campus LTH Lund där Lunds universitet bedriver utbildning och forskning. Syftet med examensarbetet är att granska hur fastighetsbolagets finansieringsmodeller och arbetsprocess möjliggör skapandet av sociala värden och nyttor i utemiljöer. Vidare är syftet att klarlägga potentiella förändringar som hade främjat skapandet sociala nyttor i utemiljön. Även fast undersökningen görs på ett specifikt fastighetsbolag så syftar examensarbetet till att erhålla generella slutsatse, The need for sustainable and flexible buildings has grown in recent years in order to meet climate goals. However, outdoor environments have often been overlooked and is often strongly controlled by the built environment. These spaces hold significant social and ecological benefits but pose challenges for real estate companies as they lack direct financial returns. Well-designed outdoor environments play a crucial role for several reasons. They contribute to reducing stress and mental health issues, promote physical activity, and strengthen social networks. They can also enhance attractivity and property value. The campus environment is a vital factor in the choice of university for students. This report focuses on Akademiska Hus, a state-owned real estate company, and their efforts in creating social and ecological values in outdoor environments, particularly at the LTH campus in Lund in the south of Sweden. Akademiska Hus’s financing models and working processes are examined in the light of how they develop outdoor spaces and how they can improve. Even though a specific company is investigated, the aim is to obtain findings and conclusions that can be used generally and is applicable in other contexts and companies. The thesis contains a literature study, case study, interview study and a survey study, where the interviews were held with coworkers and representatives from the company management. Representatives from the university were also interviewed and students' opinions were collected from the survey. The findings highlight the need for a dedicated outdoor environment budget, early involvement of outdoor specialists in projects, systematic collection of student opinions, and comprehensive master plans. The implementation of wider sustainability criteria when evaluating the impact of an investment, and for instance include frameworks such as SROI, will allow for social and ecological values to take a bigger place in outdoor projects. In addition, the more tran, Ett välutformat universitetscampus har en positiv påverkan på bland annat fysisk och mental hälsa, akademiska prestationer och kan främja social hållbarhet. Trots det ställs ändå stora fastighetsägare av campus, såsom Akademiska Hus, mot utmaningar för att investera i utemiljön. I samhällsbyggnadsbranschen blir ofta utemiljöer bortprioriterade i projekt då byggnader och inomhuslokaler oftast sätts i främsta rummet och är det som täcks finansiellt. Utemiljöer har inte sällan karaktären av att vara offentliga platser och inkluderar allt från parker, sjöar, torg och mötesplatser till gång, cykel- och bilvägar. Gemensamt för dessa i städer är att de i stor utsträckning nyttjas helt fritt, och fastighetsägarna kan således inte tjäna pengar på att besökarna vistas på marken. Det gör att företag har svårt att motivera åtgärder i utemiljön då det inte ger några direkta intäkter, oavsett hur trevlig platsen är. Studier visar dock att välutformade utemiljöer, ofta med mycket natur och grönska, kan minska stress, främja mental och fysiska hälsa och vara platser som stärker sociala nätverk. Det kan även bidra till att förbättra studieresultatet för universitetsstudenter. Akademiska Hus är ett statligt ägt fastighetsbolag som äger, förvaltar och utvecklar en majoritet av Sveriges universitetscampus. Det ingår i Akademiska Hus uppdrag att skapa inkluderande miljöer för lärande, återhämtning och social samvaro på sina campus, vilket gör utemiljöns utformning viktig för fastighetsbolaget och dess slutanvändare, nämligen studenter. Då fastighetsbolaget är statligt ägt och med ambitiösa, uttalade visioner om utemiljön kan det argumenteras för att Akademiska Hus har ett större ansvar än andra aktörer i branschen att investera i utemiljön, trots att det är kollektiva resurser. Rapporten undersöker hur Akademiska Hus arbetsprocesser och finansieringsmodeller är utformade för att möjliggöra skapande av gynnsamma utemiljöer. Akademiska Hus åtgärder och insatser jämförs även mot vad studen

I det här arbetet har sambandet mellan avstånd till grönområden från bostäder och befolkningens hälsa undersökts. Resultatet är baserat på 24 forskningsstudier som genom en systematisk litteraturstudie valts ut efter kriterier och sammanställts. Kriterierna för studierna som ingår i sammanställningen är att de ska vara utförda i urban miljö och redovisa en jämförelse mellan olika avstånd till grönområde från bostad och hälsopåverkan på testpersonerna. Det sistnämnda kriteriet kan ersättas av att studien ska redovisa en jämförelse mellan olika procent grönska inom en viss radie från bostaden som kan översättas till om grönska finns (hög % grönska) eller inte (låg % grönska) inom angiven radie. De sammanställda studiernas resultat har sedan analyserats för att besvara frågan om det finns något avstånd mellan bostad och grönområden som bättre gynnar befolkningens hälsa än andra. Resultatet visar att ett kortare avstånd generellt är bättre och att det är speciellt viktigt för utsatta grupper i samhället. Det är dock svårt att ange en exakt siffra då studierna mätte sina resultat efter olika avstånd och olika hälsofaktorer vilket gjorde det svårt att urskilja trender och mönster., This paper examines the relationship between proximity to green space from dwellings and the health of the population. The results are based on a compilation of 24 articles that were included, based on established criteria, through a systematic literature review. The criteria were that the articles have to be based in urban environment and that a comparison between different distances to green space from dwellings and the health of the population were made. The second criteria can be replaced by a comparison between different percent of greenness in a predefined radius from the test person’s residence. The radius can be translated to a distance were a low percent equals green space beyond that distance and a high percent equals green space within that distance. The results of the articles were analysed to answer if there is a distance to green space from a dwelling that benefit the health of the population more than others. The results indicate that a shorter distance generally serve the population more and is especially important for vulnerable people. A more specific answer was difficult to conclude when the articles measured their results based on different distances and health factors.

The purpose of this essay is to study how the animal life can be taken into account in green structure plans. The purpose is also to study the possibilities of a human need for access to animals and nature in green structure plans. An additional purpose is to study how two municipalities deal with issues concerning a possible urban expansion and a conservation of nature areas. In this case through a comparative study between the city of Kalmar and the city of Växjö, in the shape of partly a text analysis, partly semi-structured interviews. The purpose from a didactic perspective is to study the possibilities with a potential application of the connection between a city’s expansion and animal life in future teaching. The result of this study shows that both municipalities consider the animal life in their cities. The two municipalities place special emphasis on biodiversity, core areas and the animals’ spreading potential. It also shows that the two municipalities see a social importance with biological diversity, concerning the aim of promoting the well-being of the inhabitants. The results shows that when considering a possible urban expansion and a conservation of nature areas, the two municipalities take biodiversity into account. The process requires clear approaches and that biodiversity is taken into account at an early stage in the issue.The result of this study also shows that urban expansion together with animal life can be put in relation to the curriculum for high school and can with good conditions be used in teaching that concern urban expansion, sustainable development and the relations between human and nature.

Arbetet har utgått från ett av de 10 friluftslivsmål som fastställdes av regeringen år 2012. Friluftslivsmål nr. 4 tillgång till natur för friluftsliv, har målet att säkerställa möjligheter till friluftslivet genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande. Arbetet rör den fysiska tillgången till natur för friluftsliv. En sammanställning har gjorts av Skånes kommuner genom en enkätundersökning för att se om de har kartlagt och värderat naturområden för friluftsliv, hur de hanterar skydd för friluftsliv samt om det sker förändringar i tillgång till natur för friluftsliv i de kommunala översiktsplanerna, i så fall hur? Vidare analyseras svaren åt vilken utvecklingsriktning de följer i friluftslivsmålen. Sammanfattningsvis har en majoritet av kommunerna gjort kartläggning av områden för friluftsliv eller planerar att göra det inom 1–2 år. Skydd för friluftsliv har en stark plats i den fysiska planeringen och det värderas högt med ett skydd specifikt för friluftsliv. Kommunerna behandlar friluftslivsmålen i dess fysiska planering och en positiv riktning i friluftslivsmålen kan tydas från resultatet. Markanvändningen förändras positivt för friluftslivet. Resultatet visar på en positiv utvecklingsriktning i insatserna för målen.

In this essay, it is investigated whether West Harbour, in Malmö, has the greenery to fulfill the goals and visions needed to be able to be said to be an ecological district today. An increasing proportion of people have moved to the city, which means major ecological challenges for the city and the ecology in general. Ecological urban planning can be a tool to curb these problems. In previous research from the National Board of Housing, Building and Planning and an essay from previous students they have looked further at what it is like to plan urban from an ecological concept in different cities. In this essay the theory from Mostafavi och Doherty (2016) which talks about planning ecologically. Diedrich (2013) writes about using tools to analyze the “site”. During the interviews, the five informants shared their knowledge of the ecological development theme at “Västra hamnen” and gave a closer insight into the property in front of the building itself and its surroundings. The four themes were compiled in this essay which concerns the need for parks, ecological development, green areas and green oases and climate change - elevated sea levels. In need of parks, it emerged that there was a shortage of parks in the Western Harbor. In ecological development, the city of Malmö wants to test a new environment at Dockan's harbor basin, the concept of park islands. Green spaces and green oases are, there are results about open spaces on the property Fören 3 - Turning Torso as it can open discussions to expand green in the physical space offered. Climate change - elevated sea levels that can challenge the future of housing and security. The assignment is about the accommodation’s future safety and current elevated sea level. The interviews and field observations gave a closer insight into what it is to visit, see, hear, feel, smell, and based on the ecological conditions, the Western Harbor is experienced with its own senses. It also gave me abstract thought, Presentationen ägde rum på zoom meeting. Samtliga publikationer närvarade på presentationen med en Powerpoint.

There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation. This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents. Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh & Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design.

Syfte: I dagens samhälle pågår en urbanisering som leder till en ökad förtätning i våra städer. Ökad förtätning kan leda till att ny mark i redan befintlig stadsmiljö behöver tas i anspråk. Denna mark är ofta grönytor eller parkeringsplatser. Det finns tidigare studier som visar på naturens positiva effekter på människans mående och den sociala hållbarheten. Däremot finns begränsat med tidigare forskning som visar på hur grönområden hanteras vid förtätning av städer. Målet med denna fallstudie är att bidra med ny kunskap om hur den sociala hållbarheten kan bevaras i ett område där förtätning planeras. Metod: För att uppnå det uppsatta målet har fallstudien genomförts med dokumentanalys samt en litteraturstudie som legat till grund för intervjuerna. Efter att ett välarbetat intervjuunderlag tagits fram genomfördes sex intervjuer. Tre stycken på två olika kommuner, två med arkitekter och en med en byggherre. Resultat: Kommunernas och övriga aktörer ser det som viktigt med ett bra samarbete mellan inblandade aktörer. Det som driver arbetet idag är tjänstemännens kompetenser. Kommunerna försöker arbeta med inkludering, trygghet och segregation för en social hållbarhet. Detta genom att arbeta med multifunktionella ytor samt mötesplatser. Det är också något som övriga aktörer försöker arbeta med. Aktörerna försöker också ge utemiljöerna större fokus men menar att ambitionsnivån beror på hur omgivningarna ser ut. Kommunerna anser att man måste ha en hög ambitionsnivå från start då man inte alltid når hela vägen vid det färdiga resultatet. Arkitekterna upplever att de har olika mycket inflytande vid olika typer av projekt. Konsekvenser: Efter genomförandet av arbetet kan konstateras att ämnesområdet är komplext. Urbaniseringen påverkar dagens stadsplanering och är något som involverade aktörer måste arbeta med. Faktorer som påverkar hur frågan om social hållbarhet arbetas med är bland annat kunskap, engagemang och ekonomi. Slutsatser som kan dras är att om engagemang och, Purpose: Urbanization is taking place in today´s society, leading to an increased densification in our cities. Increased densification may lead to new land being claimed in the urban environment. This land is often green spaces or parking lots. Previous studies show the positive effects of nature on human well-being and the social sustainability. However, there is limited previous research which shows how green space are handled during city densification. The aim of this case study is to contribute with new knowledge about how social sustainability can be preserved in an area where densification is planned. Method: To accomplish the purpose of the case study, a document analysis has been made and a literature study has been conducted which formed the foundation of the interviews. 6 interviews were carried out after producing a well-worked interview guide. 3 interviews with two different municipalities, 2 with architects and 1 with a developer. Findings: Both the municipalities and the other actors find it important with a well-functioning cooperation between all actors involved in the process. Today it is the officials’ competencies which leads the work forward. The municipalities are working with inclusion, security, and segregation to achieve social sustainability. This by focusing on making areas multifunctional and creating meeting spaces. This is also something the other actors are working with. The architects and the developer are also trying to give the outdoor environments bigger focus however the level of ambition depends on the opportunities in the surroundings. The municipalities believe that one must have a high level of ambition at the beginning since the finished result not always fulfil what is planned. The architects experience different possibilities to impact in different kinds of projects. Implications: After completion of the case study, it can be stated that the subject area is complex. The densification affects the urban planning and is somethi

Naturen spelar en viktigt roll för oss människor. Om det så rör sig om de positiva effekternaav ekosystemtjänster, de förebyggande och skyddande effekterna från hårt väder eller dedirekt positiva effekterna på den mänskliga hälsan, både fysiskt och psykiskt. När allt flermänniskor bor i städer är det alltså viktigt att de grönområden som finns i städerna ärområden som uppskattas och används av människorna som bor där. Syftet med den härstudien är att genom intervjuer med individer som bor i Karlstad undersöka hur degrönområden som finns i Karlstad påverkar dem, samt hur deras uppfattning om dessaområden är. Utifrån resultatet av intervjuerna är det tydligt att de intervjuade individerna haren väldigt positiv attityd till grönområdena i Karlstad. Deras goda tillgänglighet ochmöjlighet till att vara områden där individer kan finna ro och avgränsning från staden är dekvaliteter som visats vara de mest uppskattade. Det visade sig även att många av de mindregrönområdena som finns i staden var minst lika uppskattade, även ifall de inte innehar sammakvalitet som de större grönområdena. Att få de små avbrotten mer regelbundet i staden ärnågot som får staden att kännas mer vid liv, vilket var något som respondenterna beskrev somnågot positivt. Karlstads grönområden uppskattas alltså mycket utifrån deras tillgänglighet,visuella skönhet och funktion., Nature plays an important part for the human race. With the positive effects from ecosystemservices, Nature's ability to help prevent and diminish the effects of rough weather or thedirect positive effects on human health, both physical and mental. With an increase inurbanization more and more people live in the cities. Therefore it’s important that the greenareas that exist within the cities are appreciated and used by the citizens. The objective of thisstudy is to, through interviews with citizens in Karlstad, investigate how the green areas inKarlstad affect the citizens and what kind of attitudes of the green areas that exist. Based onthe results from the interviews it’s clear that the respondents have a very positive attitudetowards the green areas in Karlstad. Their good accessibility as well as their ability to providea space that disrupts the general landscape of the city. A place where you can find peace andrest without the impressions from the city. However, there were also many smaller greenareas where the qualities resulted in a smaller disruption of the city landscape. However thesegreen areas are still very appreciated based on their function to give a small rest in the citylandscape as well as making the city feel more alive. Rather than the bigger green areasability to serve as a total disruption of visuals and impressions. The general consensus is thatKarlstads green areas are very appreciated, based on their accessibility, visual beauty as wellas the different functions.

I samband med den pågående urbaniseringen är det viktigt att vi tar hand om och bevarar de grönområden som finns i våra städer. Genom denna studie undersöks boende i Luleå kommuns betalningsvilja för förändringar i form av en investering på Gültzauudden. Bakomliggande faktorer till individens betalningsvilja undersöks, där individens hälsa för första gången inkluderas. En enkät, som inspirerats av metoden contingent valuation, har skickats ut via Facebook och till två företag i Luleå. Studien undersöker endast vuxna i Luleå kommuns betalningsvilja för ett specifikt grönområde. Med hjälp av 218 observationer fastställdes den individuella genomsnittliga betalningsviljan till 134 SEK. Det totala ekonomiska värdet av förbättringar på Gültzauudden i form av en investering uppgår till cirka åtta miljoner kronor. Faktorer som påverkar individens betalningsvilja är om individen besöker området för en kulturaktivitet, kön och hälsotillstånd. Investeringar som kan satsas på är fler grillplatser, anordning av kulturevenemang och utomhusgym.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

This thesis focuses on the attitude between nature and the residents of Östra Göinge municipality. The purpose of this research and thesis is to provide a clearer picture of the resident’s outdoor life and relationship to nature within the municipality. In addition, this research considered possible development opportunities in the outdoor life category within the community while also addressing the question of accessibility to green areas. This research used an online survey, distributed on Facebook, to groups linked to Östra Göinge. The results from the survey show that even though the residents of the community are satisfied with the access to green areas in the municipality, they still see development opportunities which will help promote outdoor life in Östra Göinge., Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild över hur Östra Göinge kommuns invånares friluftsliv och deras attityd till naturen inom kommunen. För att genomföra undersökningen och besvara de tre frågeställningarna, gjordes en enkät som delades ut på Facebook i grupper länkade till personer bosatta i kommunen. Enkäten lades även ut på kommunens intranät. Resultatet av undersökningen visar att de svarande på enkäten är nöjda med tillgången till grönområden, men också att de ser många utvecklingsmöjligheter i kommunen som skulle stärka friluftlivet.

Syfte: Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter skapas det en brist av bostäder. För att kunna tillgodose folkökningen samt den växande efterfrågan att bo centralt väljer kommuner att bygga inifrån. Detta kallas för förtätning vilket kan sätta press på allmänna platser och friytor. Målet med denna studie är att analysera hur förtätning har påverkat Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Metod: De metoder som rapporten har använt är dokumentanalys, enkätstudie, intervjuer och litteraturstudie. Intervjuer har skett med anställda inom Jönköpings kommun, dokumenten som analyserades är från Jönköpings kommun och enkätstudien berör hur Jönköping stad upplevs. Resultat: Resultaten av studien visar att förtätning har inneburit positiva samt negativa konsekvenser för Jönköpings innerstaden. Dessa resultat indikerar dock att de positiva konsekvenserna överväger de negativa. För en bättre hantering av förtätningen i centrala Jönköping krävs det att få en väl förankrad idé av vad som är en lämplig förtätning samt att bättre planering krävs angående utformningen av kvarter/områden. Konsekvenser: De slutsatser som finns är att det krävs väl förankrad idé om vad som är lämplig förtätning för Jönköping samt att bättre planering av utformning av kvarter och områden för att uppnå god social och ekologisk hållbarhet. Begränsningar: Studien har begränsats till Jönköpings Kommun med inriktning i stadskärnan och kommer inte att inkludera glest bebyggda områden. Ekonomiska och politiska faktorer ingår inte i studien utan det baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna., Purpose: With the high growth of population in Sweden’s cities and suburbs comes a lack of housing. To solve this housing problem and the growing demand of living in the central parts of the city have municipalities decided to build from within. This is called densification which can put pressure on public places and free spaces. The goal of this study is to analyse how densification has affected Jönköping city from an ecological and social sustainability perspective. Method: The methods used in the report are document analysis, interview, literature studies and surveys. The interviewees were employed by Jönköping’s municipality. The documents that were analysed are from Jönköping’s municipality as well and the survey is about how citizens experience Jönköping city. Findings: The findings show that densification has both positive and negative consequences for Jönköping’s inner city. These results indicate that the positive aspects of densification outweigh the negative aspects of densification. To better handle densification in central Jönköping requires a well-established notion of what proper densification is as well as better planning when it comes to forming neighbourhoods. Implications: The conclusions that were found is that it is required to have a well-established concept of densification and that better planning is needed when forming neighbourhoods when it comes to achieving ecological and social sustainability. Limitations: The study has been limited to Jönköping Municipality with a focus of the core city and will not include sparsely built areas. The economic and political factors will not be included in this study which will instead be based on the effects of ecological and social sustainability.

En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är att individer känner sig trygga i den offentliga miljön. Den upplevda nivån av trygghet påverkar människors hälsa och beteende och därför är det viktigt att ta hänsyn till de aspekter som har stor inverkan på tryggheten i ett område. Parker och grönområden har stor inverkan på livskvaliteten hos en stads befolkning samtidigt som de är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur tryggheten i ett grönområde påverkas av miljöns utformning och användning samt om personer upplever trygghet i ett grönområde olika beroende på kön och andra demografiska faktorer. Detta har gjorts med hjälp av en fallstudie över Boulognerskogen och Stadsträdgården i centrala Gävle där 12 platser valdes ut. Studien har även undersökt hur känslan av trygghet påverkas av platsens geografiska placering, kringliggande omgivning samt individers rörelsemönster. Resultaten av studien är baserat på både kvalitativa och kvantitativa data. Dessa data skapades genom att en webbaserad enkätstudie sändes ut till allmänheten, ett flertal observationer utfördes i grönområdet samt två djupintervjuer, en med Gävles Stadsarkitekt och en med en Landskapsarkitekt på Gävle kommun. En visualisering skapades utifrån enkätsvaren i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna se hur trygghetsnivån varierar på olika platser i grönområdet. Detta har även möjliggjort att det gått att utläsa hur platsers nivå av trygghet kan påverka varandra utifrån deras placering inom grönområdet. Det framgår av resultaten att det kön individen identifierar sig som och den åldersgrupp som individen tillhör påverkar var i grönområdet individen upplever trygghet och otrygghet. Studien har visat att Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kan implementeras hos Gävle kommun i trygghetsskapande arbete för att förbättra nivån av trygghet i Boulognerskogen och Stadsträdgården. En ökad förståelse har nåtts genom studien för, An important part of a socially sustainable society is that individuals feel safe in the public environment. The perceived level of safety affects people’s health and behavior and therefore it is important to take the aspects into account that have a major impact on the feeling of safety in an area. Parks and green areas have a large impact on the quality of life of a city’s population whilst at the same time being important from a sustainable perspective. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the perceived safety in green areas is affected by the design and use of the environment and understand whether people experience the feeling of safety in green areas differently depending on their gender and other demographic factors. This was done with the help of a case study in the parks Boulognerskogen and Stadsträdgården in central Gävle where 12 sites were selected. The study has also investigated how the feeling of safety is affected by the areas’ geographical location, surrounding environment and the movement pattern of people. The results of the study are based on data that are both qualitative and quantitative. These data were created by sending out a web-based survey to the public, a number of observations made in the green area and two in-depth interviews, one with Gävle’s Urban Architect and one with a Landscape Architect from Gävle municipality. A visualization was created based on the survey responses in a geographic information system (GIS) to see how the level of perceived safety varies at different locations in the green area. This has also made it possible to study how the level of perceived safety in different locations can affect each other based on their placement within the green area. The results indicate that the gender the individual identifies as and that their age affect where in the green area the individual experiences the feeling of safety or the feeling of being unsafe. The study has shown that Crime Prevention Throu

Movement is and has always been essential for our health and well-being. Today's social development indicates a more sedentary lifestyle in terms of work, everyday life and leisure time activities. The lack of physical activity is one of the biggest health challenges of today and the living habits of individuals have shown a strong reason for this. It has traditionally been the individual's own responsibility to ensure that they perform some physical activity. The fact that people have their own responsibilities for moving is not enough in today's society. Research shows that it is important to create better conditions in the social structure and promote physical activity in an urban environment. The purpose of this master thesis is to investigate and analyze how to make people move more in an urban environment. In order to understand the reasons why people have a certain pattern of movement, it is necessary to study what affects individuals' way of moving. The master thesis study focuses on individuals' movement patterns and how to get people to move more by walking or riding a bicycle instead of using the car. This is done through a survey with questions that relates with the factors that according to the literature study, influence a person's choices and ways of moving in an urban environment. The study is made to see how individuals in the defined area of Hacksta/Berga experience their environment and what influences them to be there. There are also interviews with some employees in the municipality of Österåker that are working with community planning, as well with a study of relevant plans for the area of Hacksta/Berga. This is done in order to find out how the municipality works to promote physical activity in the urban environment. In the part of discussion and conclusion of the master thesis, it was confirmed that the design of cities affects the individual's health and that there are some factors that particularly affect a person’s movement patterns and wi, Att röra på sig är och har alltid varit en grundförutsättning för vår hälsa och välbefinnande. Dagens samhällsutveckling tyder på en allt mer stillasittande livsstil i form av arbeten, vardagsliv och fritidsaktiviteter. Bristen på fysisk aktivitet är en av de största hälsoutmaningarna idag och individers levnadsvanor har visat en konstaterad anledning till detta. Det har traditionellt sätt varit individens eget ansvar att se till att denna motionerar och utövar fysisk aktivitet. Att människor har ett eget ansvar över att de ska röra på sig räcker dock inte i dagens samhälle. Forskning visar att det är viktigt att skapa bättre förutsättningar i samhällsstrukturen och på så vis främja fysisk aktivitet för de som rör sig i den urbana miljön. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och analysera hur man får människor att röra sig mer i urban miljö. För att förstå varför människor har ett visst rörelsemönster behöver det studeras vad som påverkar individernas sätt att röra sig. I examensarbetet undersöks individers rörelsemönster och hur man ska få människor att röra sig mer genom att gå eller cykla istället för att ta bilen. Detta görs genom en enkätundersökning med frågor som behandlar de faktorer som enligt litteraturstudien påverkar en människas val och sätt att röra sig i urban miljö. Undersökningen är till för att se hur individer i det avgränsade området Hacksta/Berga upplever sin omgivning och vad som påverkar dem att vilja eller inte vilja vistas där. Det görs även intervjuer med några anställda på Österåkers kommun som arbetar med samhällsplanering samt en undersökning av relevanta planer för Hacksta/Berga- området. Detta görs för att ta reda på hur kommunen arbetar med att främja fysisk aktivitet i den urbana miljön. I examensarbetets diskussion och slutsats konstaterades det att städers utformning påverkar individens hälsa och att det finns några faktorer som särskilt påverkar människans rörelsemönster och vilja att röra sig i den urbana miljön. Tr

Kandidatarbetet behandlar växande städers ökande behov av nya grönytor för att tillgodose invånarna med rekreationsmöjligheter. Den växande urbanisering bidrar till förtätning, vilket vanligen sker på bekostnad av stadens grönytor. Denna uppsats utreder vidare hur stadens utkant skulle kunna användas i stadsplanering för att ge människor i städer tillgång till gröna rekreationsområden i sitt vardagslandskap. I studien analyserades Malmö stads översiktsplan för att besvara frågan hur utkanter skulle kunna tillämpas i en verklig kontext. Analysen visar att målet om en social och ekologisk hållbarhet kan uppnås endast i relation till de grönytor som finns i staden. Studien innefattar en skiss till utökade grönytor i ett utkantsområde, Sege industriområde i Malmö, och diskuterar staden utkant som en outnyttjad resurs för att ge stadens invånare ökad tillgång till rekreationsområden., This bachelor thesis addresses growing cities increasing need for green areas to meet the demand for possibilities for recreation. The growing urbanization means a densification followed by a loss of urban green areas. This paper investigates how urban fringe zones could be used within urban planning to provide city people with green urban areas for recreational purposes. In this study, the city plan for Malmö was analyzed to find out how the concept of fringe zone could be applied in an authentic context. The analysis shows that the goal to obtain social and ecological sustainability depends on the existence of green areas within the city. The paper also includes a sketch of how to increase the amount of greenarea in a urban fringe area, called Sege industry in Malmö, and discusses the fringe zone as an untapped resource for providing a growing city population with increased access to urban recreational areas.

Det pågår ett förtätningsarbete i Malmö stad, och i övriga delar av Sverige. Samtidigt har det i media uppmärksammats att det finns en generell oro kring att barn och barns platser i staden glöms bort i stadsplaneringen. I ett samarbete mellan Malmö Universitet och Malmö stad via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling) undersöker vi i denna studie barns utemiljöer i den pågående förtätningen av Malmö utifrån tre olika teman; svensk lagstiftning & riktlinjer, socioekonomiska skillnader & levnadsvillkor och barns behov av lek & rörelse. Resultatet visar på att kommunala aktörer i Malmö stad arbetar aktivt med barn och deras utemiljöer utifrån ett barnperspektiv. Trots att man inom förvaltningarna prioriterar olika intressen i den pågående förtätningen så anser vi att man inom stadens förvaltningar strävar efter ambitionen och visionen om att barns bästa ska vara i fokus., The big cities in Sweden are growing, due to the phenomenon of densification. This also includes the city of Malmö. At the same time, it has been noted in the media that there is a general concern that children and children’s places in the city are forgotten in city-planning. In a collaboration between Malmö University and Malmö city via ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling), we therefor chose to study children's outdoor environments in the ongoing densification of Malmö based on three different themes; Swedish legislation & guidelines, socioeconomic differences & living conditions, and children's needs for play & exercise. The result shows that the municipal of Malmö works actively with children and their outdoor environments from a child-perspective. Although the different informants in our study prioritizes different interests in the ongoing densification, we consider that the city have the ambition that the best interests of children should be in focus at all time.

Denna uppsats undersöker förtätning på grönområden och särskilt hur det argumenteras för en ökning av kvalitet på kvarvarande grönområde när staden förtätas. Syftet är att få en bättre inblick i vad kvalitet kan vara för någonting och vad det kan syfta på när det gäl-ler grönstruktur. Specifikt är syftet att få en bättre inblick i hur Stockholms stad använder begreppet i olika dokument i planprocessen. Arbetet består av en litteraturstudie och en fallstudie med efterföljande diskussion. Litteraturstudien undersöker begreppet kvalitet och mynnar ut i en definition som bas-eras på Thompsons (2000) begrepp trivalent design och lyder som följer: Begreppet kva-litet gällande grönstruktur grundar sig på en subjektiv syn på landskap och där värden i de tre dimensionerna ekologi, socialt och estetik finns representerade i hög grad. Årstafältet i Stockholm studerades i fältstudien eftersom det är ett förtätningsprojekt på ett grönområde och för att resonemanget om att bygga på grönområden och höja kvali-teten på kvarvarande grönområden finns med i Stockholms stads översiktsplan. Fallstu-dien visar att en kvalitetshöjning på Årstafältet innebär att fler värden tillkommer än vad som tas bort. Värden i alla tre dimensionerna ekologiskt, socialt och estetiskt tillkommer och Årstafältet kan därför anses få en mer trivalent design., This thesis examines densification on green structures in cities in connection with the term quality. The purpose is to gain a better understanding of what the word quality on green structures can mean, and specifically what planners mean when they say that qual-ity on green structure will increase. This was done through a literature study of the term quality and a case study of a current project at Årstafältet in Stockholm. The literature study amounts to a definition of quality based on the term trivalent design, which was coined by Thompson (2000). The case study shows that what the planning documents mean with an increase in quality on Årstafältet is that more values are added to the area than are taken away. Values in all three categories of trivalent design; ecology, commu-nity and delight, are added which means that Årstafältet will get a more trivalent design and therefore higher quality.

Detta examensarbete ger ett studerat utformningsförslag på ett outnyttjat grönområde imiljonprogramsområdet Norrliden i Kalmar.Studien har resulterat i ett förslag till förbättrad utformning, en visuell skiss utifrånrelevant teori, intervjuer med sakkunniga och enkätsvar från de som bor i området. Fokushar legat på att öka gemenskap mellan människor i olika åldrar, kön och bakgrund.

Undersökningen syftade till att få uppfattning om förskolans nyttjande av grönområden och om grönstrukturen har en betydelse för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var även att kunna bidra med underlagsmaterial till Kristianstads kommun, i uppbyggandet av en ny grönplan. Resultatet av undersökningen skulle bidra till att understryka varför grönområden är viktiga och varför ett befintligt grönområde ska bibehållas. Metoden har varit enkätundersökning och enkäten skickades ut till förskolor inom två utvalda områden. Frågorna i enkäten gick ut på att få veta hur ofta förskolan besöker allmänna grönområden, hur många allmänna grönområden det finns inom gångavstånd från förskolans verksamhet, hur förskolan ligger i förhållande till de allmänna grönområdena och vilka typer av grönområden som förskolan besöker. Resultatet visade att 87,5 % ansåg att grönstrukturen hade en betydelse för förskolans verksamhet. Det visade sig även att största andelen av förskolorna var ute mellan 1-2 dagar i veckan i ett grönområde, grönområdena låg igenomsnitt 15 minuters gångavstånd från förskolan. Majoriteten av förskolorna gick till platser som parkområden, lekplatser och skogsområden. Undersökningen visade ingen signifikans mellan hur ofta förskolan är i ett grönområde utanför förskolans område och vilka typer av grönområden förskolan gick till.

Med mål att utforma ett utvecklingsförslag för parkområdet Kvarnbacken och Vibblaby ängar i Järfälla kommun behandlas i detta examensarbete vikten av att främja människors hälsa och välbefinnande i planeringen av våra städer och vår livsmiljö. Kvarnbacken och Vibblaby ängar är två sammanlänkade parkområden, belägna inom det område i Järfälla som utgör en av Stockholms åtta regionala stadskärnor, Barkarby-Jakobsberg. Detta innebär att utveckling, befolkningstillväxt och förtätning väntar, vilket sätter stadsplaneringen på sin spets - att skapa en god livsmiljö för nutida och framtida invånare. Kvarnbacken och Vibblaby ängar har i kommunens översiktsplan pekats ut som ett parkområde att utveckla i den urbana strukturen. Ett av motiven bakom att utveckla kommunens parker och grönområden är att främja folkhälsa. Syftet med detta examensarbete är att visa på områdets betydelse för invånarnas livskvalitet och visa på dess potential att utvecklas. Detta sker genom utformning av ett förslag för hur Kvarnbacken och Vibblaby ängar kan utvecklas för att främja invånarnas hälsa och välbefinnande. Förslaget visar även i vilka lägen som ny bebyggelse kan uppföras utan att parken tar skada. Arbetet är indelat i tre delar. Inledningsvis redogörs för teorier och forskning som är relevant för ämnet. Dessa innefattar livsmiljöns betydelse för hälsa och välbefinnande, miljöer som kan stimulera till fysisk aktivitet, rekreativa och sociala värden i parker och grönområden samt grundläggande förutsättningar för en god grönstruktur. I den andra delen presenteras planeringsförutsättningar för det för arbetet utvalda området, baserat på en förstudie av kommunala dokument, kartor och litteratur samt en analys, en karaktärsbeskrivning och bedömning av området. Arbetets två första delar utgör grunden för arbetets tredje del, som redogör för den föreslagna utvecklingen av området. Här presenteras inledningsvis tre stycken principer, utifrån vilka utvecklingen av Kvarnbacken och Vibblaby ängar fö

Detta examensarbete fokuserar på två av de tre aspekterna på hållbar utveckling, ekologisk och social hållbarhet. Arbetet skapar djupare förståelse för hur landskapsarkitekter kan arbeta med hållbara stadsutvecklingsprojekt och visar hur en stadsdel kan bli mer hållbar ur ekologiska och sociala perspektiv genom att planera för en genomtänkt och sammanhängande grönstruktur. Den ekologiska och sociala hållbarheten har här varit utgångspunkt för ett stadsutvecklingsförslag över gröna stråk i stadsdelen Rotebro. Rotebro är en ort i Sollentuna kommun som delas upp av flera fysiska barriärer som järnväg, större vägar och verksamhetsområden. De gröna stråken ska här öka tillgängligheten för invånarna att röra sig ut till grönområden men även till olika bostadsområden och mötesplatser i stadsdelen. Stråken innehar en mångfald av aktiviteter och service men även områden för stillsamma promenader och platser där skolor kan bedriva pedagogisk verksamhet för att täcka in en bred målgrupp. Stråken har utformats från åsikter av Rotebros invånare som sammanställts i Rotebrodialogen och Sociotopkartan som utförts av Sollentuna kommun. Gröna stråk har flera fördelar ur både ekologiska och sociala perspektiv. Grönområden som är sammanlänkade med stråk gynnar ekosystemen genom att växter och djur lättare kan sprida sig vilket bidrar till ökade förutsättningar för hög biologisk mångfald och därmed en större ekologisk hållbarhet (Boverket 2007, s.21). Stråk för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer som integreras med grönska blir dessutom mer attraktiva vilket skapar en mer promenadvänlig stad (Boverket 2007, s.41). Om stråken erbjuder rika upplevelser lockas fler människor till dem vilket i förlängningen leder till minskade utsläpp, bättre hälsa och högre medborgaranda i kommunen (Boverket 2007, s.49). I Rotebros gröna stråk etableras både grönska och bebyggelse för att öka den ekologiska och sociala hållbarheten. Tätare bebyggelse i Rotebros centrala delar gör att stadsdelen, This thesis focuses on two of three aspects on sustainability, ecological and social sustainability. The thesis creates a deeper understanding about how landscape architects can work with sustainable urban developments and shows how an urban district can be more sustainable out of ecological and social perspectives by careful planning and a cohesive green infrastructure. The ecological and social sustainability have been the base for a proposal for an urban development with green links in Rotebro. Rotebro is an urban district in the municipality of Sollentuna, that is divided by several physical barriers such as a railway, motorways and industrial areas. The green links will raise the availability for the inhabitants to reach the green areas and also make connections between different residential areas and meeting places in the district. The links will have variety of activities and service, but also places for relaxing strolls and places where the schools can hold pedagogical sessions outside. The green links are designed with opinions from the citizens by a dialogue about the development in Rotebro and a sociotop map that have been done by the municipality of Sollentuna. Green links have many advantages for both ecological and social aspects. Green areas that are connected with links are a benefit for the ecosystems where plants and animals easily can spread which contributes to high biodiversity and therefore high ecological sustainability (Boverket 2007, p.21). Links for pedestrians, cyclists, and travelers by public transport could also be integrated with greenery to become more attractive, which make the city more pedestrian-friendly (Boverket 2007, p.41). If the links offer many experiences, more people are tempted to use them which in the long run lead to fewer pollutants, better health and good spirit by the citizens in the city (Boverket 2007, p.49). Both greenery and buildings will be established to reach ecological and social sustainability in the town.

Det råder en urbaniseringstrend i hela världen. När allt fler vill få rum i staden blir utmaningen stor att planera och bygga städer som både är långsiktigt hållbara och utgör en god livsmiljö. Numera förespråkas ofta den täta staden, med motiv som att den minskar behovet av bilåkande, stärker integrationen och sambanden mellan stadsdelar och gör det lättare för människor att mötas. Men i takt med att allt mer av den obebyggda marken exploateras för att uppnå det täta stadsbyggnadsidealet börjar det sneglas även på parker och andra grönområden som möjlig mark för bebyggelse. Då grönytor har signifikanta positiva effekter på människans välmående och på miljön, som förbättrad folkhälsa, renare luft och större biologisk mångfald, är det problematiskt att ersätta alltför mycket av grönskan med byggnader. Man hamnar i en konflikt mellan vad som ska få täcka marken – hus eller vegetation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna konflikt diskuteras i teorin och i praktiken. Målet är att reda ut den trassliga debatten och skapa ett underlag för framtida diskussion i ämnet. Genom att studera samtida artiklar, rapporter och avhandlingar har jag fått en kunskapsbakgrund till och en inblick i diskussionen kring förtätning och dess påverkan på grönstrukturen. På Årstafältet i Stockholm fullbordas nu ett omstritt stadsbyggnadsprojekt där en ny stadsdel planeras byggas på en stor grönyta som därmed minskas med nära hälften av sin storlek. Projektet har studerats som exempel på ett verkligt fall som är präglat av förtätningsproblematiken. Granskning av handlingar och frågor till stadsbyggnadskontoret har givit en insyn i fallet. En återkommande strategi som används då ett grönområde minskar i storlek är att istället öka kvaliteten på själva grönytan. Förtätningsivrare argumenterar för att bebyggelse i sig, placerad i anslutning till ett grönområde, kan förbättra grönområdets kvalitet genom att exempelvis utgöra bullerskydd och skapa mer folkliv. Något annat som både propage, There is currently a global movement of urbanisation going on. When more people want to live in town, the challenge rises to plan and build cities that are both sustainable and enables a good quality of life. Nowadays, the compact city is often seen as a model, because it is said to reduce car dependence, strengthen the integration and connection between neighbourhoods, and make it easier for people to meet. But while more and more of the undeveloped ground is developed with the purpose to accomplish the ideal of the compact city, green areas too are seen as possible land for development. As parks and nature have significant positive impacts on human wellbeing and on the environment, like better public health, cleaner air and greater biodiversity, it is problematic to replace too much of the green areas with buildings. Planners end up in a conflict about what should cover the ground – houses or vegetation. This thesis’ purpose is to investigate how this conflict is discussed in theory and in practice. The aim is to clear up the intricate debate and create material for further discussion. By reading contemporary articles, reports and theses, I have acquired a general knowledge about and insight in the discussion of densification of cities and its impact on the greenbelts. At Årstafältet in Stockholm, a debatable development project is now implemented – a new neighbourhood is built in a big green area which is thereby cut to half of its original size. The project has been studied as an example of a real case characterized by the problems with densification. Studying documents and asking questions to the urban planning office of Stockholm city have given me an insight in the case. A common strategy is to compensate in quality what a green area loses in size. Proponents of densification argue that housing per se, when located next to a green area, can improve the quality of the green area by for example constituting noise protection and adding more people to the park. A