Search

This essay is written with the background of the ongoing global warming and urbanization. The essay is a deepening of the current situation in the example of the city of Barcelona with concrete examples of solutions for Swedish cities against urban heat islands. With the work, I hope to be able to provide both the individual reader and the Swedish cities with the preservation of connections between theory and practice and, through new knowledge, raise new questions about the formulation of the problem to secure future urbanization. The consequences of global warming are heat waves that will become significantly more frequent and more prolonged as the average temperature on earth continues to rise. In cities which are densely built the consequences of the heat waves are heat stress, which is a direct threat to human health. Urban green areas and green infrastructure have the potential to help the city adapt to the changing climate and provide better living conditions for the inhabitants. As the cities continue to densify, the area for green infrastructure will become smaller and smaller. A hypothesis that Scandinavian cities lack planning and preparedness for heat waves through green infrastructure will be confirmed in the essay because the focus has been on other climate measures. Scandinavian cities have not previously had to deal with a hot climate, but now the cities need to rethink for the future. Therefore, Barcelona's urban green areas will be analyzed by their current green status and how they are valued through an analysis model called the City Biodiversity Index. Which strategies that are used for the vision of a green city in municipal planning documents will also be analyzed. The city of Barcelona is chosen because it has a significantly warmer climate all year round and has had for a long time. Scandinavian cities can therefore be inspired by effective solutions from them. Examples from Barcelona's actions to be a resilient city against heat waves will b

Incorporating green spaces, green roofs and walls, trees, and grassy areas in cities can significantly improve the climate. It has been shown that green areas absorb more intense rainfall, facilitating the management of large water volumes and protecting against flooding (Alexander et al., 2019). In densely developed urban areas, green roofs, facades, and walls, as well as a general enhancement of urban biodiversity, contribute to improved air quality and the creation of spaces for social interaction and relaxation (Derkzen et al., 2017). The overarching aim of this study is to explore if, and how, green infrastructure, which is often understood as greenness surrounding residential development, influences potential buyers’ appraisal of the development and, if that has an effect on the buyers’ willingness to pay price. In this study we have specifically focused on following: • the potential buyers’ interest in an apartment for sale in a development, and; • the initial willingness to pay (WTP) for such an apartment, before entering the bidding process, • aiming to isolate the effect which the level of greenness may have on the buyers’ perception, and the direct and indirect effect on the interest and the price buyer is willing to pay. To answer these research questions, we developed two hypothetical structural causal models. We have identified factors which effect the decision-making process and the price the customer is willingness to pay for a dwelling. We have stated several hypotheses, which we then tested, to increase our understanding of customer preferences regarding green infrastructure in a residential development. In order to test the model and the hypothesis, we designed a survey with an embedded experiment. We collected data in Sweden and in Australia from 2020 to 2022. This report presents results and summaries findings from the study, QC 20231114, Familjen Kamprads stiftelse; project number 20180145

Incorporating green spaces, green roofs and walls, trees, and grassy areas in cities can significantly improve the climate. It has been shown that green areas absorb more intense rainfall, facilitating the management of large water volumes and protecting against flooding (Alexander et al., 2019). In densely developed urban areas, green roofs, facades, and walls, as well as a general enhancement of urban biodiversity, contribute to improved air quality and the creation of spaces for social interaction and relaxation (Derkzen et al., 2017). The overarching aim of this study is to explore if, and how, green infrastructure, which is often understood as greenness surrounding residential development, influences potential buyers’ appraisal of the development and, if that has an effect on the buyers’ willingness to pay price. In this study we have specifically focused on following: • the potential buyers’ interest in an apartment for sale in a development, and; • the initial willingness to pay (WTP) for such an apartment, before entering the bidding process, • aiming to isolate the effect which the level of greenness may have on the buyers’ perception, and the direct and indirect effect on the interest and the price buyer is willing to pay. To answer these research questions, we developed two hypothetical structural causal models. We have identified factors which effect the decision-making process and the price the customer is willingness to pay for a dwelling. We have stated several hypotheses, which we then tested, to increase our understanding of customer preferences regarding green infrastructure in a residential development. In order to test the model and the hypothesis, we designed a survey with an embedded experiment. We collected data in Sweden and in Australia from 2020 to 2022. This report presents results and summaries findings from the study, QC 20231114, Familjen Kamprads stiftelse; project number 20180145

Green terms to bring the greenery back to cities have frequently begun to be coined as a result of rapid urbanization. To emphasize the benefits of urban greenery, terms such as nature-based solutions (NbS) and green infrastructure (GI) have been raised in planning circles. This study aims to present municipal stories about how municipalities understand, integrate and apply NbS and GI in their planning documents and practices, and what challenges they face along the different levels of the Swedish planning system, which limit their application. The study is based on individual focus group discussions with five municipalities: Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna and Värmdö. The discussions are based on the same questionnaire, where GI and NbS application, understanding and integration from Swedish spatial planning are discussed. The study shows that knowledge and application of GI and NbS varies between the municipalities. The municipalities are also in unison that they need support and further guidance to increase application and understanding, as the Swedish planning system currently does not provide this. The municipalities that contributed to the study also talk about their different conditions for a wider application of green terms and working methods, as these are governed by economics and politics. For further research on municipal application, conversations with politicians can be initiated for their point of view on how greening concepts are received by them in the municipalities, as well as conversations with organizations and authorities that distribute information, municipal legislation and guidance., Denna studie syftar till att presentera kommunala berättelser om hur kommuner förstår, integrerar och tillämpar NbS och GI i sina planeringsdokument och praxis, och vilka utmaningar de står inför längs de olika nivåerna i det svenska planeringssystemet, som begränsar deras tillämpning. Studien baseras på enskilda fokusgruppsdiskussioner med fem kommuner; Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna och Värmdö. Diskussionerna grundas på samma frågeformulär, där GI och NbS tillämpning, förståelse och stöd av svensk planering diskuteras. Studien visar att kunskapen och appliceringen av GI och NbS varierar mellan kommunerna. Kommunerna är också unisona i att de behöver stöd och vidare vägledning för att öka appliceringen och förståelse, då det svenska planeringssystemet i dagsläget inte tillhandahåller det. Kommunerna som bidrog i studien berättar också om deras olika förutsättningar för en vidare tillämpning av gröna termer och arbetssätt, då dessa styrs av ekonomi och politik. För vidare forskning om kommunal tillämpning kan förslagsvis samtal med politiker inledas för deras synpunkt på hur gröna planeringskoncept mottas av dem i kommunerna samt samtal med organisationer och myndigheter som distribuerar information, kommunal lagstiftning och vägledning.

Denna uppsats är en fallstudie av integreringen av en policysektor med fysisk planering i en territorial governance-process. Fallstudien avser den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, som bland annat är avsedd som underlag för fysisk planering. Uppsatsen belyser vilken typ av kunskap som har mobiliserats, hur lärandet ser ut hos olika aktörer, om eventuella konflikter mellan fysisk planering och grön infrastruktur hanteras, samt rollen som formella och informella samverkansstrukturer spelar. Studien genomförs i form av semistrukturerade intervjuer med planerare i sju kommuner i Stockholms län, samt med två handläggare på nationell nivå, och i form av en dokumentkartläggning. Det teoretiska ramverket baseras på territorial governance kombinerat med sektorintegrering, soft spaces och incremental governance. Empirin består av intervjuer och officiella dokument från Naturvårdsverket och regeringen. Uppsatsen visar vikten av att mobilisera kunskap om fysisk planering för sektorintegrering, liksom att bristande horisontell sektorintegrering i policyprocessen kan försvåra för den vertikala integreringen i användningen av det resulterande policydokumentet. Mångfalden av mellankommunala samverkansfora hanterar inte gränsöverskridande grön infrastruktur, och administrativa gränser tycks vara styrande. Slutligen så visar uppsatsen att tidsaspekten är viktig att ha i åtanke i analysen av territorial governance-processer givet incremental governance och institutionellt lärande.

Incorporating green spaces, green roofs and walls, trees, and grassy areas in cities can significantly improve the climate. It has been shown that green areas absorb more intense rainfall, facilitating the management of large water volumes and protecting against flooding (Alexander et al., 2019). In densely developed urban areas, green roofs, facades, and walls, as well as a general enhancement of urban biodiversity, contribute to improved air quality and the creation of spaces for social interaction and relaxation (Derkzen et al., 2017). The overarching aim of this study is to explore if, and how, green infrastructure, which is often understood as greenness surrounding residential development, influences potential buyers’ appraisal of the development and, if that has an effect on the buyers’ willingness to pay price. In this study we have specifically focused on following: • the potential buyers’ interest in an apartment for sale in a development, and; • the initial willingness to pay (WTP) for such an apartment, before entering the bidding process, • aiming to isolate the effect which the level of greenness may have on the buyers’ perception, and the direct and indirect effect on the interest and the price buyer is willing to pay. To answer these research questions, we developed two hypothetical structural causal models. We have identified factors which effect the decision-making process and the price the customer is willingness to pay for a dwelling. We have stated several hypotheses, which we then tested, to increase our understanding of customer preferences regarding green infrastructure in a residential development. In order to test the model and the hypothesis, we designed a survey with an embedded experiment. We collected data in Sweden and in Australia from 2020 to 2022. This report presents results and summaries findings from the study, QC 20231114, Familjen Kamprads stiftelse; project number 20180145

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2022 är det andra året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling som gäller för programperioden 2021-2026. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning:  Småbiotoper i åkerlandskapet  Gräsmarkernas gröna infrastruktur  Vegetation och ingrepp i våtmarker, Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor

Incorporating green spaces, green roofs and walls, trees, and grassy areas in cities can significantly improve the climate. It has been shown that green areas absorb more intense rainfall, facilitating the management of large water volumes and protecting against flooding (Alexander et al., 2019). In densely developed urban areas, green roofs, facades, and walls, as well as a general enhancement of urban biodiversity, contribute to improved air quality and the creation of spaces for social interaction and relaxation (Derkzen et al., 2017). The overarching aim of this study is to explore if, and how, green infrastructure, which is often understood as greenness surrounding residential development, influences potential buyers’ appraisal of the development and, if that has an effect on the buyers’ willingness to pay price. In this study we have specifically focused on following: • the potential buyers’ interest in an apartment for sale in a development, and; • the initial willingness to pay (WTP) for such an apartment, before entering the bidding process, • aiming to isolate the effect which the level of greenness may have on the buyers’ perception, and the direct and indirect effect on the interest and the price buyer is willing to pay. To answer these research questions, we developed two hypothetical structural causal models. We have identified factors which effect the decision-making process and the price the customer is willingness to pay for a dwelling. We have stated several hypotheses, which we then tested, to increase our understanding of customer preferences regarding green infrastructure in a residential development. In order to test the model and the hypothesis, we designed a survey with an embedded experiment. We collected data in Sweden and in Australia from 2020 to 2022. This report presents results and summaries findings from the study, QC 20231114, Familjen Kamprads stiftelse; project number 20180145

Cities and urban areas increasingly have to adapt to extreme weather events such as flooding, and droughts caused by climate change. In this context the interest for nature-based solutions has increased both within academia and political discourse. Nature-based solutions are widely understood as solutions and adaption measures inspired by or using nature while at the same time providing social, economic, and environmental benefits. Although the increase in interest, there is no agreed upon definition of the concept of nature-based solutions. This essay explores how the concept of nature-based solutions, and the related concepts of ecosystem-based adaptation, green infrastructure and ecosystem services are used in municipal comprehensive planning by employing a governance perspective. The analysis is done by firstly studying the development of nature-based solutions within political discourse, followed by a document analysis of political documents defining nature-based solutions, and lastly by a document analysis of the city of Malmö’s comprehensive plan and its related planning documents. The results indicate that green infrastructure and ecosystem services are used in describing measures that partly mirrors the political definitions of the concept of nature-based solutions, while in some regards the different concepts are employed ambiguously.

Träd i urbana miljöer har förmåga att mildra några av de klimatfaktorer som gör städer till alltmer utmanande platser att leva på för människor och växter. Växtmaterialet i framtidens gröna infrastruktur behöver vara anpassat till vattenbrist, som idag är den mest begränsande faktorn för urban växtlighet. En möjlighet, som borde tas tillvara, är ekotyper med torktålighet. Aktörerna inom växtindustrin har dock bristande kunskap om, eller tillgång till, information om ekotyper. Få ansatser har gjorts för att ge mer djupgående förklaringar till vad som orsakar detta. Syftet med arbetet har varit att identifiera vilka hinder som finns för att svenska återförsäljare av växtmaterial ska utöka sina utbud med torktåliga ekotyper. Därigenom skulle det bli möjligt för bland annat landskapsarkitekter, att nyttja ekotyper i framtidens gröna stadsmiljöer. Således har jag undersökt hur kunskap om växters stresstolerans skapas, förmedlas, inhämtas och tillämpas av olika aktörer inom växtindustrin, samt inom forskningen och vid botaniska trädgårdar. Jag har använt mig av vetenskapliga publikationer och digitalt material från återförsäljare och hemsidor, för att ett ge en nyanserad bild utifrån de olika aktörernas perspektiv. Information om växters härdighet är inte uppdaterad. Då vet varken återförsäljarna eller beställarna om växtmaterialet i utbudet är hållbart för framtiden. Andra återkommande hinder för aktörernas bidrag till användningen av ekotyper, är att utvecklingen av stresstoleranta växter drabbas av ekonomiska begränsningar. Det har delvis sitt ursprung i uppfattningen att det inte är möjligt att utveckla tolerant, urban växtlighet. Dessutom prioriteras ofta estetiska egenskaper, på bekostnad av växters lämplighet för olika miljöer. Bristerna i forskningens kommunikation av ny kunskap om stresstolerans, kan leda till att beställare förlorar förtroendet för forskning. I så fall utgör det ett stort problem för vetenskapens uppdrag, som grund för demokratiska dialoger och, Trees in the urban environment can mitigate some of the climactic factors which make cities increasingly challenging living environments for plants and people. Plant material for the future green infrastructure, needs adaptation to water scarcity, which today is the most challenging aspect for urban vegetation. An alternative, that should be considered, is drought tolerant ecotypes. However, actors within the plant industry lack knowledge about, or access to, information regarding ecotypes. Few attempts have been made to provide more in-depth explanations of this knowledge deficit. The purpose of this paper has been to identify the hindrances for Swedish retailers of plant material to expand their supply of drought-resistant ecotypes. Thereby enabling its usage for landscape architects, among others, in the future green urban environments. Therefore, I have analysed how the knowledge of stress resistant plants is generated, disseminated, collected, and applied by actors within the plant industry, as well as within scientific research and at botanical gardens. I have reviewed scientific publications, digital material from retailers, and web sites, to provide a nuanced answer from the actors’ different perspectives. Information regarding the hardiness of plant material is not updated. Hence, neither retailers nor urban planners, will not whether the plant material in supply is sustainable for the future, or not. Moreover, recurring hindrances for retailers’ contribution to the usage of ecotypes, are economic limitations for the development of stress tolerant plants, which is partly due to the conception that it is not possible to create tolerant urban vegetation. In addition, aesthetic considerations are often prioritised, at the expense of the suitability of plants to different environments. Shortcomings in research communication of new knowledge about stress tolerance, could cause the urban planners to lose confidence in science. If so, it poses a major problem for

Mångfunktionell grön infrastruktur har en betydande roll för städers resiliens tackvare de ekosystemtjänsterna de bidrar med. På grund av den snabba expansionen avstäder skapas ofta målkonflikter gällande markanvändning vilket har lett till att dengröna infrastrukturen i många fall bortprioriterats. För att motverka denna utvecklingär det viktigt att beakta den gröna infrastrukturen och dess ekosystemtjänster tidigt iplaneringsskedet. Syftet med arbetet är att skapa en modell för att utvärderamångfunktionalitet samt hur ekosystemtjänster påverkas vid förändring i urban miljö.Metoden som legat till grund för arbetet har varit analyser av öppna rumsliga datakombinerat med multikriterieanalys. Arbetet har avgränsats till endast inkluderamiljömångfald, konnektivitet, klimatreglering, samt rekreation. Resultatet av arbetetvisar att genom kombinationen av rumsliga analyser och multikriterieanalys kan fleraekosystemtjänster och ekologiska funktioner analyseras samtidigt. Vidare kanmodellen användas som planeringsunderlag för att identifiera styrkor och utmaningarvid förändring av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer., Multifunctional green infrastructure (GI) is central for the resilience of cities, due tothe ecosystem services (ES) it provides. The rapid expansion of cities often createsconflicting interests regarding the land use, which has led to the undermining of theurban green infrastructure (UGI). It’s, therefore, important to consider GI and ES inthe early stages of urban planning. The aim of this study is to develop a model for GImultifunctionality and ES evaluation. The method used to accomplish this is acombination of a multi-criteria analysis (MCA) and spatial analyses. This study’sscope only incorporates environmental variety, connectivity, climate regulation andrecreation. The results of this study show that the combination of MCA and spatialanalyses allow the evaluation of several ES and ecological functions simultaneously.Furthermore, the model can be used as a basis for the urban planning process throughthe identification of strengths and challenges of the UGI.

Denna uppsats är en fallstudie av integreringen av en policysektor med fysisk planering i en territorial governance-process. Fallstudien avser den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, som bland annat är avsedd som underlag för fysisk planering. Uppsatsen belyser vilken typ av kunskap som har mobiliserats, hur lärandet ser ut hos olika aktörer, om eventuella konflikter mellan fysisk planering och grön infrastruktur hanteras, samt rollen som formella och informella samverkansstrukturer spelar. Studien genomförs i form av semistrukturerade intervjuer med planerare i sju kommuner i Stockholms län, samt med två handläggare på nationell nivå, och i form av en dokumentkartläggning. Det teoretiska ramverket baseras på territorial governance kombinerat med sektorintegrering, soft spaces och incremental governance. Empirin består av intervjuer och officiella dokument från Naturvårdsverket och regeringen. Uppsatsen visar vikten av att mobilisera kunskap om fysisk planering för sektorintegrering, liksom att bristande horisontell sektorintegrering i policyprocessen kan försvåra för den vertikala integreringen i användningen av det resulterande policydokumentet. Mångfalden av mellankommunala samverkansfora hanterar inte gränsöverskridande grön infrastruktur, och administrativa gränser tycks vara styrande. Slutligen så visar uppsatsen att tidsaspekten är viktig att ha i åtanke i analysen av territorial governance-processer givet incremental governance och institutionellt lärande.

Mångfunktionell grön infrastruktur har en betydande roll för städers resiliens tackvare de ekosystemtjänsterna de bidrar med. På grund av den snabba expansionen avstäder skapas ofta målkonflikter gällande markanvändning vilket har lett till att dengröna infrastrukturen i många fall bortprioriterats. För att motverka denna utvecklingär det viktigt att beakta den gröna infrastrukturen och dess ekosystemtjänster tidigt iplaneringsskedet. Syftet med arbetet är att skapa en modell för att utvärderamångfunktionalitet samt hur ekosystemtjänster påverkas vid förändring i urban miljö.Metoden som legat till grund för arbetet har varit analyser av öppna rumsliga datakombinerat med multikriterieanalys. Arbetet har avgränsats till endast inkluderamiljömångfald, konnektivitet, klimatreglering, samt rekreation. Resultatet av arbetetvisar att genom kombinationen av rumsliga analyser och multikriterieanalys kan fleraekosystemtjänster och ekologiska funktioner analyseras samtidigt. Vidare kanmodellen användas som planeringsunderlag för att identifiera styrkor och utmaningarvid förändring av den gröna infrastrukturen i urbana miljöer., Multifunctional green infrastructure (GI) is central for the resilience of cities, due tothe ecosystem services (ES) it provides. The rapid expansion of cities often createsconflicting interests regarding the land use, which has led to the undermining of theurban green infrastructure (UGI). It’s, therefore, important to consider GI and ES inthe early stages of urban planning. The aim of this study is to develop a model for GImultifunctionality and ES evaluation. The method used to accomplish this is acombination of a multi-criteria analysis (MCA) and spatial analyses. This study’sscope only incorporates environmental variety, connectivity, climate regulation andrecreation. The results of this study show that the combination of MCA and spatialanalyses allow the evaluation of several ES and ecological functions simultaneously.Furthermore, the model can be used as a basis for the urban planning process throughthe identification of strengths and challenges of the UGI.

Urbana träd kan erbjuda en mängd ekosystemtjänster på lokal nivå som har förmågan att främja både vår hälsa och ekonomi. Med mer extremt väder i form av bland annat skyfall och urbana värmeöar blir detta allt viktigare att tänka på. Dessutom bebos våra städer av betydligt fler arter än bara människor, och även dessa kan i hög grad gynnas av dessa tjänster. I syfte att försöka öka krontäckningsgraden i städer har Cecil Konijnendijk tagit fram 3-30-300-regeln. Målet med den är att alla ska kunna se minst tre träd från sitt fönster, att städer ska ha minst 30 % krontäckningsgrad samt att ingen ska ha längre än 300 meter till en grönyta. Parallellt med denna regel har Naturvårdsverket introducerat en egen riktlinje: minst 25 % krontäckningsgrad och en ökning på 2 procentenheter inom tio år oavsett nuvarande nivå. Detta arbete har utgått från båda dessa riktlinjer för att undersöka hur krontäckningsgraden skulle kunna ökas i tre utvalda områden i östra Uppsala. Uppsala har idag en krontäckningsgrad på cirka 28 % men den är betydligt lägre i just de östra delarna. I GIS-programmet ArcMap har flera olika scenarion skapats för att se hur en ökning skulle kunna gå till. Resultatet varierar till viss del mellan de tre undersökta områdena men vissa mönster går att se. En ökning med 2 procentenheter verkar fullt möjlig inom samtliga områden, framförallt om kommunen och privata fastighetsägare samarbetar. Dock är det svårt att precisera hur lång tid som behövs innan kronorna på de träd som föreslagits har blivit tillräckligt stora för att ökningen ska vara ett faktum, förmodligen hade detta inte skett inom en tioårsperiod såsom Naturvårdsverket önskar. Det framstår inte som realistiskt att nå 30 % krontäckningsgrad i östra Uppsala med dagens markanvändning. Med förändrade behov och prioriteringar kan det dock bli möjligt i framtiden. För att nå denna typ av mål verkar tydliga metoder inkorporerade i kommuners policyer vara nödvändiga. Både Konijnendijks och Naturvårdsverkets rik, Urban trees can offer a wide array of ecosystem services on a local level with the ability to support both our health and our economy. With more extreme weather in the shape of cloudbursts, urban heat islands and other phenomena, this becomes increasingly important to consider. Besides, our cities are inhabited by a vast number of other species, who could also benefit greatly from these services. With the purpose to help increase tree canopy coverage in cities, Cecil Konijnendijk has presented the 3-30-300-rule. Its goals are that everyone should be able to see no less than three trees from their window, that cities should have at least 30 % canopy coverage, and that no one should have more than 300 metres to a green area. Parallel with this rule, Naturvårdsverket have introduced their own guideline: at least 25 % canopy coverage and an increase with 2 percentage points within ten years regardless of the current situation. This thesis has used both guidelines as a basis to investigate how the canopy coverage could be increased in three areas in east Uppsala. Today Uppsala has a canopy coverage of 28 %, but with a considerably lower level in the eastern parts. The GIS-programme ArcMap has been used to create several scenarios to see how an increase could be realized. The results vary to some degree between the three study areas, but patterns are recognizable. An increase with 2 percentage points seems possible in all areas, particularly if the municipality and private property owners collaborate. It is difficult to determine how much time is needed until the crowns of the proposed trees have become large enough for the increase to become a reality, but it is unlikely it would happen within a ten year-period per Naturvårdsverket’s requests. It does not seem likely to reach a 30 %-canopy coverage in east Uppsala with today’s land use. With a change regarding needs and priorities though, it could become a possibility in the future. To be able to reach these kinds of goa

Fragmentering är en av de största anledningarna till den minskande biologiska mångfalden. Till största del är det markförändringar som avverkningar och omvandling från skogslandskap till odlingslandskap som bidragit till dessa fragmenterade landskap. Utöver avverkningar och omvandlingar från skogslandskap till odlingslandskap så har bebyggelse och tätare nätverk av transportleder i kombination med ett ökat trafikflöde även det lett till en ökad fragmentering. Välfungerande nätverk av naturliga livsmiljöer är en förutsättning för människor, djur och växters välbefinnande och överlevnad. Grön infrastruktur (GI) är ett relativt nytt begrepp för dessa nätverk som har sin grund i konventionen om biologisk mångfald, CBD, och är en del i EU:s biodiversitetsstrategi. För en förbättrad grön infrastruktur krävs planering på landskapsnivå. Länsstyrelserna har tillsammans med Skogsstyrelsen, kommuner och andra skogliga aktörer tagit fram regionala handlingsplaner för arbetet med landskapsplanering och grön infrastruktur. Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet av handlingsplanerna och tillsammans med de andra skogliga aktörerna arbetar de utifrån ett landskapsperspektiv. För att underlätta, förbättra och effektivisera planeringsarbetet med grön infrastruktur krävs mer kunskap om var i landskapet skog med höga naturvärden finns. I denna studie analyseras utfallet i en nyligen publicerad modell baserad på artificiell intelligens, som visar relativ sannolikhet för förekomst av skog med höga naturvärden, i förhållande till Metrias kartering av sannolik och potentiell kontinuitetsskog, pCF. Genom olika analyser av utfallen, som areal och andel överlappande areal, syftade studien till att bidra med kunskap om grön infrastruktur för bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i boreala och subalpina skogsekosystem. Analyserna genomfördes som spatiala analyser i QGIS över ett område som innefattade Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrlands län. Resultatet av

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarker, Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2022, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning: Småbiotoper i åkerlandskapet Gräsmarkernas gröna infrastruktur Vegetation och ingrepp i våtmarker, Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor

Ekosystem med hög biodiversitet bidrar med många ekosystemtjänster i samhället och skapar motståndskraft mot klimatförändringar samt naturkatastrofer. Men globalt är den biologiska mångfalden hotad och anses vara en av de planetära gränserna som ligger i riskzonen att utlösa eventuellt irreversibla tröskeleffekter. Av denna anledning har den Europeiska unionen skapat en strategi för bevarandet av den biologiska mångfalden och ställer krav på alla medlemsstater att agera för att biologisk mångfald ska återhämtas och bevaras. Därför har samtliga av Sveriges länsstyrelser tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, som ska underlätta implementerandet av gröna lösningar. I Stockholms län har dessutom Region Stockholm tagit fram en utvecklingsplan där de arbetar med grönstruktur, vilket ämnar bevara länets biodiversitet och ekosystemtjänster. Syftet med rapporten var att undersöka arealer av utvalda delar av grön infrastruktur och grönstruktur inom länet samt att analysera hur dessa fördelas på kommunal nivå. En sådan inblick kan underlätta vid planering och implementering av grön infrastruktur och grönstruktur. Studien utfördes inom ramen för forskningsprojektet (re)Planering av naturbaserade lösningar och grön infrastruktur för hållbar urban omställning (REPLAN). Arealerna beräknades med hjälp av programmet ArcGIS, där grönstrukturen samt utvalda delar av den gröna infrastrukturen initialt analyserades separat, varpå ett snitt och en union sammanställdes. Resultatet påvisade en stor variation av arealerna av grön infrastruktur och grönstruktur mellan respektive kommun samtidigt som vissa trender kunde identifieras. Exempelvis resulterade en hög andel av den ena inte nödvändigtvis i en hög andel av den andra. Vidare observerades att kommuner belägna längre bort från centrala Stockholm hade en benägenhet att ha mer grön infrastruktur än grönstruktur. Centralt belägna kommuner tend, Ecosystems with high biodiversity contribute to many ecosystem services in society and create resilience to climate change and natural disasters. But globally, biodiversity is under threat and is considered to be one of the planetary boundaries that are at risk of triggering irreversible threshold effects. For this reason, the European Union has created a strategy for the conservation of biodiversity and calls on all Member States to take action to restore and preserve biodiversity. Therefore, all of Sweden's county administrative boards have developed a regional action plan for green infrastructure, to facilitate the implementation of green solutions. In Stockholm County, Region Stockholm has created a development plan where they work with greenstructure that aims to preserve the county's biodiversity and ecosystem services. The purpose of the report was to examine areas of selected parts of green infrastructure and greenstructure within the county and to analyse how these are distributed at a municipal level. Such insights can facilitate the planning and implementation of green infrastructure and greenstructure. The study was carried out within the framework of the research project (re)Planning Nature-Based Solutions and Green Infrastructure for Sustainable Urban Transformation (REPLAN). The analyses were carried out using the ArcGIS program, where greenstructure and selected parts of the green infrastructure were initially analysed separately, after which their intersection and union were compiled. The results showed a large variation in the areas of green infrastructure and greenstructure between each municipality, while certain trends could be identified. For example, a high proportion of one did not necessarily result in a high proportion of the other. Furthermore, it was observed that municipalities located further away from central Stockholm tended to have more green infrastructure than greenstructure. Centrally located municipalities tended to have a relati

Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder., It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja. Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor. • Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? • Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden? Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där e, The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. · How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? · How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The c

Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue element

Ekosystem med hög biodiversitet bidrar med många ekosystemtjänster i samhället och skapar motståndskraft mot klimatförändringar samt naturkatastrofer. Men globalt är den biologiska mångfalden hotad och anses vara en av de planetära gränserna som ligger i riskzonen att utlösa eventuellt irreversibla tröskeleffekter. Av denna anledning har den Europeiska unionen skapat en strategi för bevarandet av den biologiska mångfalden och ställer krav på alla medlemsstater att agera för att biologisk mångfald ska återhämtas och bevaras. Därför har samtliga av Sveriges länsstyrelser tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, som ska underlätta implementerandet av gröna lösningar. I Stockholms län har dessutom Region Stockholm tagit fram en utvecklingsplan där de arbetar med grönstruktur, vilket ämnar bevara länets biodiversitet och ekosystemtjänster. Syftet med rapporten var att undersöka arealer av utvalda delar av grön infrastruktur och grönstruktur inom länet samt att analysera hur dessa fördelas på kommunal nivå. En sådan inblick kan underlätta vid planering och implementering av grön infrastruktur och grönstruktur. Studien utfördes inom ramen för forskningsprojektet (re)Planering av naturbaserade lösningar och grön infrastruktur för hållbar urban omställning (REPLAN). Arealerna beräknades med hjälp av programmet ArcGIS, där grönstrukturen samt utvalda delar av den gröna infrastrukturen initialt analyserades separat, varpå ett snitt och en union sammanställdes. Resultatet påvisade en stor variation av arealerna av grön infrastruktur och grönstruktur mellan respektive kommun samtidigt som vissa trender kunde identifieras. Exempelvis resulterade en hög andel av den ena inte nödvändigtvis i en hög andel av den andra. Vidare observerades att kommuner belägna längre bort från centrala Stockholm hade en benägenhet att ha mer grön infrastruktur än grönstruktur. Centralt belägna kommuner tend, Ecosystems with high biodiversity contribute to many ecosystem services in society and create resilience to climate change and natural disasters. But globally, biodiversity is under threat and is considered to be one of the planetary boundaries that are at risk of triggering irreversible threshold effects. For this reason, the European Union has created a strategy for the conservation of biodiversity and calls on all Member States to take action to restore and preserve biodiversity. Therefore, all of Sweden's county administrative boards have developed a regional action plan for green infrastructure, to facilitate the implementation of green solutions. In Stockholm County, Region Stockholm has created a development plan where they work with greenstructure that aims to preserve the county's biodiversity and ecosystem services. The purpose of the report was to examine areas of selected parts of green infrastructure and greenstructure within the county and to analyse how these are distributed at a municipal level. Such insights can facilitate the planning and implementation of green infrastructure and greenstructure. The study was carried out within the framework of the research project (re)Planning Nature-Based Solutions and Green Infrastructure for Sustainable Urban Transformation (REPLAN). The analyses were carried out using the ArcGIS program, where greenstructure and selected parts of the green infrastructure were initially analysed separately, after which their intersection and union were compiled. The results showed a large variation in the areas of green infrastructure and greenstructure between each municipality, while certain trends could be identified. For example, a high proportion of one did not necessarily result in a high proportion of the other. Furthermore, it was observed that municipalities located further away from central Stockholm tended to have more green infrastructure than greenstructure. Centrally located municipalities tended to have a relati

Increasing urbanization is pressing and degrading our ecosystems and compromising future generations. This scenario is expected to worsen unless significant action is scaled up. At the same time, the urban areas have the opportunity to be part of the solution, leading to a more resilient and sustainable future. Bringing nature back to cities is a powerful instrument that provides the opportunity to address sustainability challenges and benefit people and the environment. Hence, the aim of this study, framed on the REPLAN project, was to explore the integration of greening practices in the planning process in Upplands Väsby municipality during the last decade. Through a systematic literature mapping, this study investigated the integration of greening concepts in the municipality’s Detailed Development Plans. Furthermore, in-depth analysis and interpretation of the relevant Detailed Development Plans were conducted to explore which green and blue elements and structures were integrated, the drivers and instruments that foster its implementation and the actors involved in their planning process. The results show that the integration of greening concepts in the Detailed Development Plans presents a turning point in 2016, coincident with the introduction of Upplands Väsby’s Development plan for Ecosystem Services, revealing that political support at the municipal level enables the integration of greening concepts. Likewise, ecosystem services was the most integrated greening concept, pointing out a strong focus of the planning practice on ecosystem services. The most planned green and blue elements and structures are yards, courtyards and street trees and plants, whilst parks are generally integrated from the nearby environment. Moreover, the most protected green and blue elements and structures are street trees and plants. Water management, public health and well-being and biodiversity conservation are the main drivers for planning and protecting green and blue element

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2021, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2021 är det första året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling för programperioden 2021-2026, och det är till största delen en direkt fortsättning på verksamheten under föregående period, 2015-2020.Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning:• Småbiotoper i åkerlandskapet• Gräsmarkernas gröna infrastruktur• Vegetation och ingrepp i våtmarker, Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor

Denna årsrapport avser de uppdrag som SLU har haft från Länsstyrelsen i Örebro län m.fl. länsstyrelser under år 2021, att utföra miljöövervakning med riktad metodik för småbiotoper, gräsmarker och våtmarker i ett stickprov av landskapsrutor. År 2021 är det första året av länsstyrelsernas löpande uppdrag med datainsamling för programperioden 2021-2026, och det är till största delen en direkt fortsättning på verksamheten under föregående period, 2015-2020.Miljöövervakningen utförs inom ramen för tre så kallade gemensamma delprogram inom regional miljöövervakning:• Småbiotoper i åkerlandskapet• Gräsmarkernas gröna infrastruktur• Vegetation och ingrepp i våtmarker, Remiil, Regional miljöövervakning i landskapsrutor

Grön infrastruktur påstås ha möjligheten att minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer och därigenom höja städernas motståndskraft mot ökade nedbördsmängder. Denna undersökning har undersökt hur grön infrastruktur kan höja fem stadsmiljöers resiliens mot översvämningar och hur stadsmiljöerna kan få större inslag av ekologi. Undersökningen har visat att det förvisso är en möjlighet att den gröna infrastrukturen kan längs med gator, parker och hustak minska mängden dagvatten längs hårdgjorda ytor i stadsmiljöer. Satsningen på grön infrastruktur kan bli otroligt dyr i en större stad om hela stadens dagvatten ska tas om hand om och det gick inte att ta fram en mall för grön infrastruktur som enkelt kan kopieras från en stad till en annan. Det krävs även uträkningar av flödesemängder för att säkerställa hur stor del av staden som skyddas mot ökade nederbördsmängder., It is claimed that green infrastructure has the ability to reduce the amount of storm water in urban areas and by extension increasing the resilience of urban areas. This study has investigated how the resilience against flooding can be strengthened and at the same time how an increase in ecological wildlife within five urban areas can be increased with greeni nfrastructure given the limitations of an urban area with preexisting buildings. The study concluded that it is possible to implement green infrastructure alongside roads, parks and rooftops with the desired effects of increased resilience and ecological wildlife in urban areas. The issues found were several. One of the issues was the lack of generalized city patterns which lead to that no generalized model for implementing green infrastructure could be concluded. Another issue was the issue of cost, it is not easy nor a cheap undertaking to remodel the road network of a preexisting city. Furthermore, it is required that every contribution of green infrastructure has its potential of storm water consumption calculated to match the local demand.

Med en växande stadspopulation världen över har förtätning av urbana områden ökat markant de senaste åren och Malmö är inget undantag. I takt med denna utveckling blir även frågan om den gröna infrastrukturens funktion och plats i den täta staden mer och mer aktuell. Detta examensarbetet syftar till att öka medvetenheten kring grön infrastruktur och ekosystemtjänster i den förtätade staden samt visa på vikten av att inkludera dessa i stadsplaneringen.Uppsatsen grundar sig i litteraturstudier och intervjuer med en en grupp av varierande kompetens inom forskningsområdet. Genom att sammanställa vilka kvaliteter och förutsättningar som finns i staden tar vi fram olika lösningar på hur man kan implementera grönska i en tät miljö. Detta resulterar i olika gestaltningsförslag med lösningar som riktar sig dels till kommunen och erbjuder en möjlighet till uppskalning som då ger en applicerbarhet på både lokal och regional nivå. Förslagen vänder sig även mot Malmös medborgare med exempel om hur man kan bidra till att skapa egna social-ekologiska system och bidra till gröna korridorer genom staden.Resultatet visar problematiken i att kombinera en tät stad med ett grönt nätverk. Det finns en vilja och ett intresse hos aktörer, ett relativt välfungerande samarbete mellan instanser samt ett fåtal handfasta verktyg som finns att tillgå för att mäta effekterna av ekosystemtjänster. I Malmö har kommunen kontroll över en liten del av stadsytan då mycket av den är privatägd, utvecklingen av den gröna infrastrukturen lämnas därför ofta till aktörer som tenderar att ha vinstdrivande intressen. Ytterligare faktorer som försvårar arbetet är att kunskapen om den gröna infrastrukturen är bristfällig, kommunikationen mellan olika parter undermålig och att förvaltningen blir lidande därefter. Det framkommer att konkurrensen om yta blir avgörande i planeringen och att det ställs höga krav på den grönska som finns i staden. Det är därför av yttersta vikt att starka samarbeten upprätthålls och a, The densification of urban areas have increased significantly in the last years due to the growing population in cities worldwide and Malmö is no exception. Along with this development, the question of function and place of the green infrastructure in the city is also becoming more and more relevant.This thesis aims to increase awareness of green infrastructure and ecosystem services in a dense city and show the importance of including these in urban planning.The thesis is based on a literature review and interviews with a group of varying expertise within the research area. By compiling the qualities and conditions of the city, we develop different solutions on how to implement greenery in a dense environment. This results in various design proposals where two of them entail solutions aimed at the municipality that offer an opportunity for upscaling, making them applicable at both a local and a regional level. The proposals are also aimed at the citizens of Malmö providing them with examples on how to create their own social-ecological systems and thereby contribute to green corridors throughout the city.The results display the issues of combining a dense city with a green network. There is a will and an interest among actors, a relatively well-functioning collaboration between agencies and a few tangible tools that are available to measure the effects of ecosystem services. In Malmö, the municipality has control over a small portion of the city space as much is privately owned. The development of the green infrastructure is therefore often left to actors who tend to have interests related to profit. Additional factors that further complicate the work is that there is a lack of knowledge of green infrastructure, communication between different actors is substandard and that maintenance suffers thereafter. It is made clear that the competition for space is one of the deciding factors in planning and that it puts high demands on the quality of greenery that exist in

Urbanisering och förtätning i stadsmiljön medför miljörelaterade utmaningar som väntas förvärras av klimatförändringar. Urban grön infrastruktur är metoder för att hantera dessa utmaningar, men det implementeras inte i den utsträckning som krävs. Undersökningens syfte var att genom en fallstudie i en nyutvecklad stadsdel i Ronneby kommun där grön infrastruktur implementerats, bidra med kunskap om de mekanismer som är viktiga för implementeringen av grön infrastruktur, samt hur förutsättningarna för dessa kan främjas. Vi applicerade transition management med syfte att förstå dessa mekanismer i ett bredare perspektiv, samt green inside activism för att förklara agensen bakom implementeringen. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och privata aktörer involverade i stadsdelsprojektet och en analys av offentliga dokument kom vi fram till att sex mekanismer är av vikt för implementeringen; ett långsiktigt tänkande; ett fokus på flexibilitet; ett gränsöverskridande samarbete; att skapa utrymme för praktisk tillämpning; involvering av allmänheten; samt ett fokus på multifunktionalitet. För att främja förutsättningarna för dessa mekanismer att ta plats visar resultatet att det är av vikt att mobilisera kring en brett förankrad gemensam ambition. Vidare betonar vi betydelsen av miljöengagerade tjänstepersoner för att uppnå en sådan bred förankring, men också att yttre faktorer kan ha betydelse för processen., Urbanization, densification, and climate change cause multiple challenges to the urban environment. To address these challenges, green infrastructure are recognized measures, however not implemented to the extent required. The aim of this study was to contribute to the knowledge of the mechanisms important for the implementation of green infrastructure and how these mechanisms can be promoted. Therefore, we conducted a case study of a newly developed urban area in Ronneby, Sweden, where green infrastructure has been implemented. We applied transition management with the aim of understanding these mechanisms in a broader perspective, as well as green inside activism to add an element of agency for the implementation process. We combined qualitative semi structured interviews with public officials and private actors involved, as well as a content analysis of official documents related to the development of the investigated area. We found that six mechanisms are important for the implementation; long term thinking; a focus on flexibility; interdisciplinary collaboration; creating space for practical application; public involvement; and a focus on multifunctionality. To promote these mechanisms, the results show an importance in the mobilization of a widely shared ambition. Further, in order to achieve such a broad ambition, we emphasize that public officials with an environmental engagement can play an important role, however, external factors may also impact the process.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society. Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks., Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja. Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor. • Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? • Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden? Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där e, The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. · How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? · How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The c

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Med en växande stadspopulation världen över har förtätning av urbana områden ökat markant de senaste åren och Malmö är inget undantag. I takt med denna utveckling blir även frågan om den gröna infrastrukturens funktion och plats i den täta staden mer och mer aktuell. Detta examensarbetet syftar till att öka medvetenheten kring grön infrastruktur och ekosystemtjänster i den förtätade staden samt visa på vikten av att inkludera dessa i stadsplaneringen.Uppsatsen grundar sig i litteraturstudier och intervjuer med en en grupp av varierande kompetens inom forskningsområdet. Genom att sammanställa vilka kvaliteter och förutsättningar som finns i staden tar vi fram olika lösningar på hur man kan implementera grönska i en tät miljö. Detta resulterar i olika gestaltningsförslag med lösningar som riktar sig dels till kommunen och erbjuder en möjlighet till uppskalning som då ger en applicerbarhet på både lokal och regional nivå. Förslagen vänder sig även mot Malmös medborgare med exempel om hur man kan bidra till att skapa egna social-ekologiska system och bidra till gröna korridorer genom staden.Resultatet visar problematiken i att kombinera en tät stad med ett grönt nätverk. Det finns en vilja och ett intresse hos aktörer, ett relativt välfungerande samarbete mellan instanser samt ett fåtal handfasta verktyg som finns att tillgå för att mäta effekterna av ekosystemtjänster. I Malmö har kommunen kontroll över en liten del av stadsytan då mycket av den är privatägd, utvecklingen av den gröna infrastrukturen lämnas därför ofta till aktörer som tenderar att ha vinstdrivande intressen. Ytterligare faktorer som försvårar arbetet är att kunskapen om den gröna infrastrukturen är bristfällig, kommunikationen mellan olika parter undermålig och att förvaltningen blir lidande därefter. Det framkommer att konkurrensen om yta blir avgörande i planeringen och att det ställs höga krav på den grönska som finns i staden. Det är därför av yttersta vikt att starka samarbeten upprätthålls och a, The densification of urban areas have increased significantly in the last years due to the growing population in cities worldwide and Malmö is no exception. Along with this development, the question of function and place of the green infrastructure in the city is also becoming more and more relevant.This thesis aims to increase awareness of green infrastructure and ecosystem services in a dense city and show the importance of including these in urban planning.The thesis is based on a literature review and interviews with a group of varying expertise within the research area. By compiling the qualities and conditions of the city, we develop different solutions on how to implement greenery in a dense environment. This results in various design proposals where two of them entail solutions aimed at the municipality that offer an opportunity for upscaling, making them applicable at both a local and a regional level. The proposals are also aimed at the citizens of Malmö providing them with examples on how to create their own social-ecological systems and thereby contribute to green corridors throughout the city.The results display the issues of combining a dense city with a green network. There is a will and an interest among actors, a relatively well-functioning collaboration between agencies and a few tangible tools that are available to measure the effects of ecosystem services. In Malmö, the municipality has control over a small portion of the city space as much is privately owned. The development of the green infrastructure is therefore often left to actors who tend to have interests related to profit. Additional factors that further complicate the work is that there is a lack of knowledge of green infrastructure, communication between different actors is substandard and that maintenance suffers thereafter. It is made clear that the competition for space is one of the deciding factors in planning and that it puts high demands on the quality of greenery that exist in

Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning. Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län. Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022). Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv. För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet, [Rapporten är gjord] i samverkan med Länsstyrelsen i Västra götalands län.

Outdoor artificial light at night (ALAN) is raising concern as a possible cause of the loss of insect diversity. Due to a diurnal bias in standard methods in environmental monitoring and urban ecosystem service assessments, the issue has remained in the dark and especially relevant for nocturnal pollination, which is less well known. This umbrella review analyses the effects of light pollution on pollination services at night through a cascade framework. The report aims to gather understanding of the state of scientific knowledge to date of the combined interdisciplinary field of pollination, ecosystem services and light pollution. Findings show that outdoor lighting works as barriers and habitat fragmentation for nocturnal pollinators reducing flower visitation and pollen transport affecting plant reproduction. Integrating the understanding of stressors of light pollution and the benefits of darkness into urban land use planning have the possibility of improving the abilities of pollination services in a nightscape usually overlooked. Case studies on the benefits of darkness in the management of urban ecosystem services are of interest in future studies together with the mapping on the values of nocturnal pollination networks., Nattbelysning utomhus har väckt oro som möjlig orsak till förlusten av insektsmångfalden. Det är särskilt relevant för nattliga pollinatörer, som är mindre känt. På grund av en partiskhet till att metoder för miljöövervakning och bedömningar av urbana ekosystemtjänster sker främst på dagen har problemet förblivit skymt i mörkret. Denna paraplygranskning analyserar effekterna av ljusföroreningar på pollineringstjänster på natten genom ett kaskadramverk. Rapporten syftar till att samla förståelsen för det vetenskapliga kunskapsläget inom det kombinerade tvärvetenskapliga området pollinering, ekosystemtjänster och ljusföroreningar. Resultat visar att utomhusbelysning fungerar som barriärer och fragmentering av livsmiljöer för nattaktiva pollinatörer, vilket minskar blombesök och pollentransport och i sin tur växternas reproduktion. Att integrera förståelsen för stressorer av ljusföroreningar och fördelarna med mörker i urban markanvändningsplanering ger möjligheter att stärka förmågan hos pollineringstjänster i ett nattlandskap som annars blivit förbisett. Fallstudier om fördelarna med mörker i förvaltningen av urbana ekosystemtjänster är av intresse i framtida studier tillsammans med kartläggningen av värdena av nattliga pollineringsnätverk.

Urbanisering och förtätning i stadsmiljön medför miljörelaterade utmaningar som väntas förvärras av klimatförändringar. Urban grön infrastruktur är metoder för att hantera dessa utmaningar, men det implementeras inte i den utsträckning som krävs. Undersökningens syfte var att genom en fallstudie i en nyutvecklad stadsdel i Ronneby kommun där grön infrastruktur implementerats, bidra med kunskap om de mekanismer som är viktiga för implementeringen av grön infrastruktur, samt hur förutsättningarna för dessa kan främjas. Vi applicerade transition management med syfte att förstå dessa mekanismer i ett bredare perspektiv, samt green inside activism för att förklara agensen bakom implementeringen. Genom en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och privata aktörer involverade i stadsdelsprojektet och en analys av offentliga dokument kom vi fram till att sex mekanismer är av vikt för implementeringen; ett långsiktigt tänkande; ett fokus på flexibilitet; ett gränsöverskridande samarbete; att skapa utrymme för praktisk tillämpning; involvering av allmänheten; samt ett fokus på multifunktionalitet. För att främja förutsättningarna för dessa mekanismer att ta plats visar resultatet att det är av vikt att mobilisera kring en brett förankrad gemensam ambition. Vidare betonar vi betydelsen av miljöengagerade tjänstepersoner för att uppnå en sådan bred förankring, men också att yttre faktorer kan ha betydelse för processen., Urbanization, densification, and climate change cause multiple challenges to the urban environment. To address these challenges, green infrastructure are recognized measures, however not implemented to the extent required. The aim of this study was to contribute to the knowledge of the mechanisms important for the implementation of green infrastructure and how these mechanisms can be promoted. Therefore, we conducted a case study of a newly developed urban area in Ronneby, Sweden, where green infrastructure has been implemented. We applied transition management with the aim of understanding these mechanisms in a broader perspective, as well as green inside activism to add an element of agency for the implementation process. We combined qualitative semi structured interviews with public officials and private actors involved, as well as a content analysis of official documents related to the development of the investigated area. We found that six mechanisms are important for the implementation; long term thinking; a focus on flexibility; interdisciplinary collaboration; creating space for practical application; public involvement; and a focus on multifunctionality. To promote these mechanisms, the results show an importance in the mobilization of a widely shared ambition. Further, in order to achieve such a broad ambition, we emphasize that public officials with an environmental engagement can play an important role, however, external factors may also impact the process.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society. Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning. Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län. Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022). Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv. För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet, [Rapporten är gjord] i samverkan med Länsstyrelsen i Västra götalands län.

Skogsstyrelsen redovisar i sin utvärdering av miljömålet Levande skogar 2019 att centrala hinder för uppfyllelse av miljömålet är minskande och fragmenterade livsmiljöer och minskande och/eller små populationer av ett antal hotade arter knutna till skogsekosystemet. En väg framåt för att vända denna trend är att framtidens skogsbruk bland annat bör utvecklas utifrån ett landskapsperspektiv och där hyggesfria skogsbruksmetoder ökar i omfattning. Länsstyrelserna i Sverige har genom sitt arbete med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur identifierat så kallade värdekärnor – områden av stor betydelse för skogsarternas överlevnad. I denna studie har Västra Götalands läns värdekärnor analyserats med avseende på deras förmåga att stödja biologisk mångfald i ett landskapsperspektiv. Arbetet har gjorts i samverkan med Länsstyrelsen för Västra götalands län. Metoden som använts är Biotope Biodiversity Capacity Indicator (BBCI). Metoden har utvecklats inom forskningsprojektet “Landscape biodiversity capacity: a tool for measuring, monitoring and managing” finansierat av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag (2019-2022). Resultaten visar vilka geografiskt avgränsade värdekärnor som idag har hög ekologisk funktionalitet och som utgör biologiska överlevnads- och spridningshotspots för arter knutna till barrskogar. Vidare visar resultaten att endast sju kommuner har BBCI-värden över 1, det vill säga, ett hållbart skogslandskap som kan hålla fokusarten i ett 100-årsperspektiv. För att nå de svenska miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv samt skapa bättre förutsättningar för skogens biologiska mångfald att fortleva behöver nuvarande skogsmetoder med trakthyggesbruk anpassas till brukningsformer som tar större hänsyn till skogens ekosystem. Resultaten från denna studie kan ge prioriteringsunderlag för inom vilka produktionsskogar en så kallad återvildning genom förändrad brukningsmetod skulle kunna resultera i betydelsefull ökad ekologisk funktionalitet, [Rapporten är gjord] i samverkan med Länsstyrelsen i Västra götalands län.

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Ekosystemtjänster är de nyttor naturen generera och som vi är helt beroende av för vår överlevnad och för vårt välbefinnande. Världens befolkning ökar i rask takt och merparten av oss människor kommer att välja urbana miljöer att bosätta sig i. Det innebär att mer mark kommer att tas i anspråk för att våra behov i form av bostäder och infrastruktur ska kunna tillgodoses. Markens förändrade användning är en stor anledning till att ekosystem och deras tjänster degraderas. Urbana grönstrukturer tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor vilket även leder till att flertal arter inom djur- och växtriket utrotats. Naturen har en förmåga att kunna återhämta och anpassa sig till nya förutsättningar och livsmiljöer men då krävs det att tillgodose ytor där ekosystem kan trivas, säkras och utvecklas. Samhällsplaneringen har en betydande roll i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i urbana miljöer för att skapa långsiktigt hållbara städer för flera generationer framåt i tiden. Studien handlar om ekosystemtjänsters betydelse och värde för oss människor kopplat till hur hållbara städer planeras för att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.Platsanalyser har genomförts för att förstå hur och vilka ekosystemtjänster som är närvarande i olika, generella stadstypologier vilka har identifierats som utmanande att planera. Parallellt har undersökningen ställt frågor till professionen inom samhällsbyggnadssektorn om ekosystemtjänsters roll och plats i planeringsprocesser. För tjugo år sedan fanns inte begreppet i en enda regional eller kommunal strategi och bara ett fåtal ekologer använde ekosystemtjänster som begrepp i sin vardag. Idag känner alla som deltagit i underökningen till ekosystemtjänster och de flesta kan argumentera för betydelsen och värdet. Det är en positiv utveckling men förståelsen räcker inte till. Det finns hinder och utmaningar i samhällsbyggnadsprocessen som bromsar arbetet med integrering av ekosystemtjänster. Syftet är att identifiera, Ecosystem services are all benefits that nature generates and that we are completely dependent of. The world´s population is growing rapidly and most of us will choose to live in urban environments in the future. More land will be claimed to accomodate our needs for housing and infrastructure and the consequence of exploating more land is that ecosystems degrade.Urban green structures are turned into appartment buildings, parkinglots and roads, which leads to the extiction of several species.Nature has the capability to recover and to adapt to new conditions and circumstances but that is only possible if necessary structures are provided where ecosystems can thrive and develop.Urban planning plays a big part in integrating ecosystem services in urban environments to secure sustainable cities for generations to come. The study investigates the importance and value of ecosystem services linked to urban planning and the achievement of national and international climate and environment goals.Site analyzes have been carried out to understand and describe the existing ecosystem services in general urban typologies.The study also includes a survey, that reached out to professionals within the urban planning sector. It examines the role and place ecosystem services are given in planning processes.Twenty years ago the concept did not exist in a single regional or municipal strategy and only few ecologists used ecosystem in their professional language. Today, all participants in the survey understand the concept and most can argue for the significance and value.That is a positive development but understanding the concept is not enough.There are obstacles and challenges in the urban planning process that slow down the integration of ecosystem services.The purpose is to identify these and by means of a proposal for action visualized through a design project, contribute with a small piece of puzzle in this complex, wicked problem. Keywords: nature-based solutions, urban landscap

Privat tomtmark utgör en betydande andel av en stads markyta. Trots att den privata tomtmarken frekvent nämns i olika styrdokument, inkluderas den sällan i konkreta strategier - något som kan bero på svårigheten att ställa krav på hur marken används och disponeras. Denna studie syftar till att undersöka de privata trädgårdarnas betydelse för stadens helhet gällande grönstruktur och reglerande ekosystemtjänster, potentialen i de privata trädgårdarna när det kommer till att möta framtidens utmaningar med klimatförändringar och extremväder, samt - att bland stadens trädgårdsägare - undersöka intresset att bidra till stadens långsiktiga strategier för en hållbar stad. Genom en enkätundersökning, som besvarats av drygt 200 trädgårdsägare i Malmö, konstateras att en majoritet av respondenterna har ett uttryckligen stort intresse att låta trädgården bidra till ekosystemtjänster och biologisk mångfald, vilket de i varierande grad kan tänka sig att göra genom ett flertal åtgärder som presenteras i studien. Utifrån enkätundersökningens resultat dras slutsatsen att privata trädgårdar utgör en potential för stadens förmåga att möta framtida utmaningar med klimatförändringar och extremväder - förutsatt att kunskap, intresse och resurser finns bland trädgårdsägarna. Även om det finns en begränsad möjlighet att styra över och ställa krav på privat tomtmark, finns det möjlighet att i högre grad inkludera de privata trädgårdsägarna i stadens strategier genom information, inspiration och incitament., Private land constitutes a significant proportion of a city's land area. Although private land is frequently mentioned in various governing documents, it is rarely included in concrete strategies - possibly due to the difficulty of making demands on how the land is used and disposed. This study aims to examine the importance of private gardens for the city as a whole in terms of green structure and regulatory ecosystem services, the potential of private gardens when it comes to meeting future challenges with climate change and extreme weather, and - among garden owners - examine the interest in contributing to the city's long-term strategies for a sustainable city. A survey, which was answered by more than 200 garden owners in Malmö, states that a majority of the respondents have an explicit interest in letting their gardens to contribute to ecosystem services and biodiversity, which they can imagine doing to varying degrees through a number of measures presented in the study. Based on the results of the survey, it is concluded that private gardens constitute a potential for the city's ability to meet future challenges with climate change and extreme weather - depending on the knowledge, interest and resources among the garden owners. Although there is a limited opportunity to control and set requirements for private plots of land, there is an opportunity to include the private garden owners to a greater extent in the city's strategies through information, inspiration and incentives.

Städers dagvattenhanteringssystemen belastas på grund av klimatförändringarna samt förtätningen. Genom att använda gröna tak ökar infiltrationsmöjligheten och belastningen minskar. Uppsatsen undersöker gröna tak som dagvattenstrategi i kvarteret Stora Sjöfallet i Stockholm. Med avseende på val av vegetationssystem, “Stockholms fyra mål för att uppnå en hållbar dagvattenstrategi” och möjliga begränsningar. Sammanfattningsvis kan de gröna taken i kvarteret Stora Sjöfallet i dagsläget anses som en hållbar dagvattenstrategi, utifrån rätt konstruktion. Det bör dock tas i åtanke att de gröna taken inte alltid kan kompensera för det miljömässiga fotavtrycket. Den största generella begränsningen med gröna tak är bristande forskning, övergödning och komplexiteten. Eftersom allt högre krav ställs på dagvattenhantering är det svårt att ta hänsyn till framtida problematik, kvarteret har dock uppmärksammat detta., The stormwater management systems are burdened due to climate change and densification. By using green roofs, the possibility of infiltration increases and the burden is reduced. The thesis investigates green roofs as a stormwater strategy in Stora Sjöfallet, Stockholm. With regard to the choice of vegetation system, "The four goals to achieve a sustainable stormwater strategy by Stockholm" and possible limitations. In summary, the green roofs in Stora Sjöfallet can today be considered a sustainable stormwater strategy, based on the right design. However, it should be borne in mind that green roofs cannot always compensate for the environmental footprint. The biggest general limitation is lack of research, eutrophication and complexity. As increasing demands are put on stormwater management, it is difficult to take into account future problems, however, the neighborhood has paid attention to this issue.