Search

Bakgrund: Närstående till patienter som får palliativ vård står inför en betydande börda. Denna börda kan vara fysisk, känslomässig och praktisk. Personer boende på glesbygden har utmaningar som långa avstånd till vårdinrättningar och brist på tillgång till specialiserad vård. Resurser i glesbygden har begränsad kapacitet att svara upp mot behoven hos patienten och deras familj. Det är dokumenterat att det finns utmaningar med att bedriva och följa riktlinjer för palliativ vård i glesbygdsområden men det saknas en sammanfattande bild av närståendes upplevelser i samband med palliativ vård i glesbygden. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i glesbygd. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl och resulterade i 11 artiklar som bedömdes kunna svara på syftet. De valda artiklarna analyserades med en tematisk analysmetod. Resultat: Resultatet kan sammanfattas i fyra huvudteman: Interaktion med vårdpersonal, Från okunskap till förståelse, Uppoffring och belöning och Praktiska förutsättningar. Resultaten kopplas i resultatdiskussionen till Andersheds teori om delaktighet, med insikter som kan härledas till både delaktighet i ljuset och mörkret. Perspektiven som framkommer belyser olika aspekter av delaktighet inom ramen för Andersheds teoretiska ramverk. Slutsats: Sammantaget visar studien på den betydelsefulla rollen av gemenskap, kommunikation och individanpassad vård i palliativ miljö, vilket har implikationer för hur vården kan förbättras och anpassas för att möta närståendes behov och önskemål i glesbygdsområden., Background: Families of patients receiving palliative care face significant burdens. These burdens can be physical, emotional, and practical. People living in rural areas have challenges such as long distances to health care facilities and lack of access to specialized care. Resources in rural areas have limited capacity to respond to the needs of the patient and their family. It has been documented that there are challenges with conducting and following guidelines for palliative care in rural areas, but there is a lack of a summary picture of relatives' experiences in connection with palliative care in rural areas. Aim: The aim is to describe the experiences of relatives in palliative care in rural areas. Method: A literature review was conducted using an inductive approach. Searches were performed in the PubMed and Cinahl databases and resulted in 11 articles deemed able to address the aim. The selected articles were analyzed using a thematic analysis method. Results: The results can be summarized into four main themes: Interaction with Healthcare Personnel, From lack of knowledge to understanding, Sacrifices and rewards, and Practical Conditions. In the results discussion the findings are linked to Andershed's theory of participation, with insights that can be attributed to both participation in light and darkness. The perspectives that emerge illuminate different aspects of participation within the framework of Andershed's theoretical framework. Conclusion: This study highlights the significant role of community, communication, and individualized care in the palliative environment, with implications for how healthcare can be improved and adapted to meet the needs and preferences of relatives in rural areas.

Bakgrund: Kranskärlssjukdom kan medföra ett lidande för den drabbade och eftervården kan innebära utmaningar med följsamhet. Erfarenheten av eftervård vid kranskärlssjukdom för personer boende i glesbygd kan antas vara unik på grund av utmaningar kopplade till den ekonomiska, sociala och geografiska situationen i glesbygd. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor kan förbättra möjligheterna för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av eftervård bland personer som är drabbade av kranskärlssjukdom och boende i glesbygd. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa urvalsartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Upplevelsen av hinder på vägen till eftervård”, ”Önskan om en god relation till hälso- och sjukvårdspersonal” och ”Upplevelsen av att genomföra livsstilsförändringar”. Konklusion: Att bo i glesbygd och drabbas av kranskärlssjukdom medför svårigheter för att delta i eftervård. Åtgärder krävs både från hälso- och sjukvårdsverksamheten och sjuksköterskor för att främja delaktighet, hälsa och en tillgänglig eftervård. Ytterligare forskning behövs för att nyansera perspektivet.

Bakgrund: Långa vårdtider i ambulansen påverkar överlevnaden negativt hos kritiskapatienter. Dagens ambulanssjukvård i glesbygd kräver högre kompetens och ställer ökadekrav på ambulanssjuksköterskor (AS), då de ofta möter utmaningar relaterade till begränsaderesurser och långa vårdtider. Benner (1993) användes som teoretisk utgångspunkt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårdaen kritisk sjuk eller skadad patient under en längre vårdtid i ambulans.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Åtta AS från fyra olika ambulansstationer intervjuades.Urvalet gjordes med ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Data analyserades induktivt medkvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: AS upplevde ett stort ansvar, stress och betydande utmaningar vid vård av kritiskapatienter under långa vårdtider i ambulansen. Hög kompetens och tillgång till mer resurservar avgörande för patientens överlevnad. AS betonade teamarbete, kompetens och riktlinjersom viktiga framgångsfaktorer.Slutsats: Vid vård av kritiska patienter var tillgång till mer resurser, stöd och högrekompetens avgörande för patientens överlevnad, särskilt i områden där ambulanserna hadelångt till sjukhus. AS upplevde att de resurser, stöd och kompetens som idag fanns iambulansen inte var tillräckligt för att AS skulle uppleva sig trygga i att kunna tillhandahålladen kravbild på vård som förväntades av ambulanssjukvården.

In this comparative study, I examine how the rural Sweden is portrayed in two Young Adult novels – Det är någonting som drar i mig (Persson 2021) and De tar allt ifrån mig (Jones 2023) – and five song lyrics by the musician Hooja. By focusing on place and identity, with an ecocritical and intersectional approach, and with special focus on sustainability, I examine how power-related hierarchies relate to geographic position and thus to the relationship between the urban and the rural Sweden. By using the ecocritical terms of nature-culture, and the power categories of class and geographic position, I found that the two novels take a critical, but somewhat nuanced, approach to the rural, whilst the song lyrics portray the rural as unproblematic and romanticized. I also found that place and identity are closely connected in the examined texts, and that social class apects have a great impact on the place-based identity. In addition, all the examined texts give an image of the rural as closely connected to nature, whilst in contrast seeing the urban as closer to the idea and image of culture.

Some earlier studies have explored the peripheralization of sparsely populated municipalities and the urban-rural divide, both in Sweden and abroad. However, few studies have explored if central actors in the Swedish crisis management system puts these municipalities in their peripheralization according to the ones who conduct the crisis management in the sparsely populated municipalities. Therefore, this study aims to help fill that knowledge gap by capturing the attitudes and experiences from the ones working with crisis preparedness in those municipalities, regarding the handbooks and the other support the Swedish Civil Contingencies Agency offers. The study is conducted by semi-structured interviews with those who work with crisis preparedness on a municipal level, in sparsely populated regions. After the interviews a narrative method, together with analysis tools from Michael Foucault’s theories about power dynamics is applied. Although many good things were said about the handbooks, the results presented two narratives. The first about the peripheralization of the rural areas and the other about an understanding of the urban perspective. An application of the analysis tools made it clear that power dynamics where visible in the narratives. The urban areas have the power to create norms and exclude the rural perspective, while at the same time making it fair and reasonable according to the ones who are affected by it. Which clearly illustrates the power dynamics at play.

Fast läkarkontakt har länge varit uppe för diskussion, men har aktualiserats i samband med att Socialstyrelsen under 2023 tagit fram 21 stycken kompetensmål och stöd till de vårdcentraler som skall implementera Fast läkarkontakt i sitt utbud. En problematik som Socialstyrelsen själva lyfter i sin rapport för det nationella målet är bristen på specialistläkare. Det är ett känt problem att stora delar av Sverige har ett dilemma med brist på specialistläkare på sjukhus och vårdcentraler, synnerligen på glesbygden. Studiens syfte är att fördjupa sig i den problematik som uppstår vid implementering av Fast läkarkontakt på mindre vårdcentraler som ligger på geografiskt avlägsen ort och vilka hinder som finns för att kunna säkra upp de kompetensmål och nationella riktvärde som Socialstyrelsen ställer. I mina frågeställningar fokuserar jag på hur vårdcentralen arbetar med implementeringen av Fast läkarkontakt, vilka möjligheter och hinder man upplever för att nå två av Socialstyrelsens kompetensmål och hur bemanningsmöjligheterna för att utveckla Fast läkarkontakt påverkas av att vårdcentralen är belägen på en mindre, avlägsen ort. Till hjälp för att analysera och bearbeta materialet så inriktar jag mig på Evert Vedungs implementeringsteori. Intervjuer av tre verksamma personer på två olika vårdcentraler som är avlägset belägen utgör grunden till studien. Resultatet av studien bekräftar det som närbesläktade studier visar, att de största barriärerna för att kunna utveckla Fast läkarkontakt på glesbygdens vårdcentraler är rekryteringssvårigheterna då att den geografiska placeringen inte gynnar attraktionen och att det kan finnas ojämlikhet vilket stöd, på flera plan, vårdcentralerna får, där glesbygden ofta hämmas.

Denna studie lyfter fram lågstadieelevers språkliga repertoar i en glesbygdskommun med enstark anknytning till den samiska kulturen. Studien utgår från en fenomenologisk teori, ochtvå datainsamlingsmetoder som har använts i studien är visuella språkliga porträtt ochsemistrukturerade gruppintervjuer. Datainsamlingen genomfördes med två olika tredjeklassarepå två olika skolor. Språkporträtt är en kreativ arbetsprocess som inte har använts tidigare föratt ta reda på hur lågstadieelevers språkliga repertoar ser ut. Studiens resultat sammanfattar attspråk och icketraditionella språk har stor betydelse för elevernas språkliga repertoar. Vidarevisar resultaten att samiska är betydelsefullt för eleverna i årskurs tre, eftersom 18 av 26språkporträtt inkluderade något av de samiska språken, och språken fick ta stor plats påelevernas språkporträtt. Detta visar på hur viktigt språket är för eleverna. Resultatet ärbetydelsefullt eftersom en liknande studie inte representeras i aktuell forskning. Således bidrarstudien med en viktig röst när det gäller elevers språkliga repertoarer och deras erfarenheterav de samiska språken., This study highlights the linguistic repertoire of primary school students in a rural municipalitywith a strong connection to Sami culture. The study is based on a phenomenological theory, andtwo data collection methods employed in the study are visual linguistic portraits and semistructured group interviews. The data collection was conducted with two different third-gradestudents from two different schools. Language portraits represent a creative work process thathas not been previously used to explore the linguistic repertoire of primary school students. Thestudy's findings summarize that language and non-traditional languages hold significantimportance for the students' linguistic repertoire. Furthermore, the results demonstrate thesignificance of Sami language for the third-grade students, as 18 out of 26 language portraitsincluded one of the Sami languages, and these languages occupied a prominent place in thestudents' language portraits. This highlights the importance of language for the students. Thesignificance of these findings lies in the fact that a similar study is not represented in currentresearch. Thus, the study contributes an important voice in understanding the linguisticrepertoires of students and their experiences with the Sami languages.

Bakgrund: Ambulanssjuksköterskors uppdrag handlar till stora delar om att undersöka, bedöma, triagera och behandla patienter. Sjukdomsbilden spänner från svårt sjuka till enkla åkommor eller ibland helt oskadda patienter. Att hänvisa till rätt vårdnivå är viktigt då sjukvårdens resurser är begränsade och behöver användas på rätt sätt till rätt patienter. Rätt vårdnivå kan ibland innebära att patienten kvarstannar i hemmet, med råd till egenvård, eller att ta sig till vårdinstans med närståendes hjälp eller sjukresa, så kallad non-conveyance. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av non-conveyance i glesbygdsmiljö. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Från fem ambulansstationer i norra Sverige rekryterades åtta deltagare. Datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer. Därefter analyserades intervjuerna utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, “Avståndet är en betydande del i beslutet” och “Stärka mötet vid non-conveyance genom omvårdnad”. Dessa två kategorier innehåller fem underkategorier “Beslutet att lämna hemma på gott och ont”, “Utmaningarna ökar med avstånd”, “Möta motstånd och bemöta det”, “Viljan att göra mer och det lilla extra” och “Ta hjälp av hemtjänst eller närstående när patienten inte medföljer”. Slutsats: Erfarenhet och god kunskap är viktigt för att kunna genomföra en god undersökning och bedömning. Avståndet är också en betydande faktor i beslutet att lämna hemma, dessutom är viljan att göra det lilla extra en betydande del i arbetet i glesbygdsmiljö. Att göra bedömningar och ta beslutet att inte transportera patienten upplevs som både utmanande och svårt.

Bakgrund: Trycksår innebär lidande för patienten. De flesta trycksår går att förebygga med prevention och tidig riskidentifikation. Trycksår som hade kunnat förebyggas klassas som vårdskada. Distriktssköterskan i hemsjukvården bär ett stort ansvar för omvårdnaden och har ett ansvar i att främja en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att arbeta med prevention och behandling av trycksår i hemsjukvården. Metod: Data insamlades med semistrukturerade intervjuer. Totalt deltog åtta distriktssköterskor från en glesbygdskommun i norra Sverige. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på distriktssköterskornas upplevelser av att arbeta med trycksår i hemsjukvården i glesbygd. Analysen resulterade i tre kategorier: Framgångsfaktorer, Förutsättningar och Arbetsmetoder. Diskussion: Studien visade att teamarbete och en delaktig patient var viktigt, likaså personalens utbildningsnivå. Inom hemsjukvården måste vården anpassas utifrån patientens hem och utifrån de organisatoriska förutsättningarna som finns, där långa avstånd och svåranpassade miljöer påverkar. Det förebyggande arbetet ansågs vara viktigt och distriktssköterskan hade ett stort ansvar i att bedöma och följa upp arbetet. För att lyckas med behandling av trycksår var tekniska hjälpmedel och nutritionsåtgärder viktiga. Slutsats: För att lyckas med trycksårsarbetet i hemsjukvården krävs en fungerande teamsamverkan, där patient och anhöriga är delaktiga. Engagemang och kunskap bland vårdpersonal är en förutsättning. Förutsättningarna när vård ges i hemmet skiljer sig från sjukhusvård, vilket innebär att distriktssköterskan skall inneha en bred kompetens inom många områden. Denna studie kan ge ökade kunskaper om distriktssköterskans arbete med trycksår i hemsjukvården., 2023-05-30

Bakgrund: Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige ochvanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Personer med prostatacancer påverkas i sinsexuella hälsa på ett multifaktoriellt sätt av cancerbehandlingen och dess biverkningar.Motiv: Boende i glesbygden kan ha olika förutsättningar till jämlik vård.Glesbygdsperspektivet är inte väl utforskat när det gäller sexuell hälsa vidprostatacancer utan fokus ligger på behandlingsutfallet och dess biverkningar.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med prostatacancerboende på Gotland respektive i Norrbotten skattar sin sexuella hälsa med hjälp av ettfrågeformulär som är specifikt för prostatacancer.Metod: En deskriptiv, komparativ enkätstudie med kvantitativ ansats genomfördesdär totalt 30 konsekutivt inkluderade patienter från Norrbotten och Gotland besvaradeprostatacancerspecifika enkäten EORTC QLQ-PR25.Resultat: Områdena urinvägssymtom, hormonbehandlingsrelaterade symtom ochsexuell aktivitet visade högre andel förekomst av besvär. Respondenterna skattade lågtintresse för sex och stor påverkan på manlighet. Gotland hade sämre utfall i de flestaanalyserade delområden och frågor; särskilt stor skillnad finns i användning avinkontinensskydd, sexuell aktivitet och sexuell funktion.Konklusion: Sexuell hälsa är för prostatacancerpatienter en problematik som är mernyanserad än erektil funktion, exempelvis i respondentgruppen spelade variabler somintresse för sex och upplevelse av manlighet stor roll. Tillgång till vård är viktig förpatienterna och gruppens skattningsresultat hade kunnat vara annorlunda omboenderegionerna hade gett bättre förutsättningar. Studien antyder också att det finnsen skillnad mellan Norrbotten och Gotland, vilket kan bero på bakomliggande variablerkopplade till regionerna, exempelvis att Gotland har en betydligt högre incidens avprostatacancer och en högre andel äldre än Norrbotten. Gotland har en lägretätortsgrad och nästan lika lång körsträcka per bil och år som No, Background: Prostate cancer is currently the most common form of cancer inSweden and the most common cancer-related cause of death. Individuals withprostate cancer are affected in their sexual health in a multifactorial way by thecancer treatment and its side effects.Motive: Residents in sparsely populated areas may have different conditions forequal care. The sparsely populates area perspective is not well explored when itcomes to sexual health in prostate cancer, with the focus being on the treatmentoutcome and its side effects.Aim: The purpose of this study was to investigate how people with prostate cancerliving on Gotland and Norrbotten rate their sexual health using a questionnairespecific to prostate cancer.Methods: A descriptive, comparative questionnaire study with a quantitativeapproach was conducted where a total of 30 consecutively included patients fromNorrbotten and Gotland answered the prostate cancer-specific questionnaire EORTCQLQ-PR25.Results: The areas urinary tract symptoms, hormone treatment-related symptomsand sexual activity showed a higher prevalence of complaints. The respondentsestimated a low interest in sex and a high impact on masculinity. Gotland had worseoutcomes in most analyzed sub-areas and questions; a particularly large difference isfound in the use of incontinence aid, sexual activity and sexual function.Conclusion: Sexual health is for prostate cancer patients a problem that is morenuanced than erectile function, for example in the respondent group variables such asinterest in sex and experience of masculinity played a significant role. Access to careis important for patients, and the group's estimation results could have been differentif the residential regions had provided better conditions. The study also suggests thatthere is a difference between Norrbotten and Gotland, which may be due tounderlying variables related to the regions, for example that Gotland has asignificantly higher incidence of prostate cancer and a higher

Drivmedelsskatter har länge varit en källa till motsättning mellan stad och landsbygd, och de senaste årens prisökningar på drivmedel har genererat en livlig debatt om drivmedelsskatterna. Från politikernas håll har detta resulterat i en våg av förslag med syfte att försöka minska på skattetrycket många upplever. Denna uppsats ämnar ge en deskriptiv bild av relationen mellan drivmedelskonsumtion och glesbygd på kommunnivå, och således hur skattebördan från drivmedel är fördelad. Med dessa resultat genomförs sedan en analys av förslag om skattesänkningar på drivmedel från tre svenska politiska partier. Data är hämtad från diverse svenska myndigheter, och studien använder en multipel OLS-regression för att fastställa resultaten. Resultaten visar att glesare kommuner konsumerar mer drivmedel och möter en större skattebörda, och att de politiska förslagen analyserade har möjlighet att skapa en jämnare fördelning.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Syftet med projektet har varit att förmedla forskningsresultat om riskhantering och samverkan avseende våld i nära relation, stalkning och hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma inom polis och socialtjänst, samt att undersöka utmaningar och behov rörande frågor om riskbedömning, riskhantering och samverkan kring våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. Projektet knyter an till forskningsprogrammet RISKSAM som syftar till att implementera och utvärdera en hållbar och evidensbaserad arbetsmodell, RISKSAM, för arbetet med riskhantering och samverkan vad gäller våld i nära relation. RISKSAM är en förkortning för RISKhantering och SAMverkan. En huvudsaklig ambition med nyttiggörandeprojektet har varit att medverka till att sprida information om RISKSAM och i dialog med de yrkesverksamma utveckla modellen ännu mer specifikt till de utmaningar som gles- och landsbygd står inför. Under våren 2023 har vi således besökt praktiker inom socialtjänst och polis i gles- och landsbygd. Forskare och doktorander inom RISKSAM-programmet besökte regionerna Dalarna, Värmland, Västra Götaland, Västerbotten, Örebro och Östergötland, där ett eller flera kommunbesök genomfördes i varje region. Varje besök har bestått av presentationer om RISKSAM och preliminära resultat ur detta projekt, samt fokusgruppsintervjuer om gles- och landsbygdens specifika utmaningar och de yrkesverksammas behov och stöd. Våra resultat visade att det finns både utmaningar och möjligheter med arbetet med riskbedömning, riskhantering och samverkan kring ärenden med våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. I riskbedömningsarbetet fann vi att det fanns utmaningar i att identifiera våld men också att det kan finnas bristande organisatorisk kompetens att riskbedöma. Enskilda medarbetare har kompetens men omsättningen av personal och svårigheter att rekrytera, försvårar upprätthållandet av kompetens inom organisationen. Arbetet med riskbedömning kan även försvåras på grund av ol, RISKSAM

Syftet med projektet som presenteras har varit att förmedla forskningsresultat om riskhantering och samverkan avseende våld i nära relation, stalkning och hedersrelaterat våld och förtryck till yrkesverksamma inom polis och socialtjänst, samt att undersöka utmaningar och behov rörande frågor om riskbedömning, riskhantering och samverkan kring våld i nära relationer i gles- och landsbygdskommuner. En huvudsaklig ambition med nyttiggörandeprojektet har varit att medverka till att sprida information om RISKSAM och i dialog med de yrkesverksamma utveckla modellen ännu mer specifikt till de utmaningar som gles- och landsbygd står inför. Under våren 2023 har vi således besökt praktiker inom socialtjänst och polis i gles- och landsbygd., RISKSAM

I samband med den pågående gröna samhällsomställningen förväntas bostadsbristen i Sveriges norra delar bli allt större under kommande år. Luleå kommun är ett exempel där man redan idag märker av en stor brist på bostäder, inte minst utanför tätort där de ekonomiska incitamenten för nybyggnation ofta saknas. Samtidigt finns resurser och engagemang på landsbygden som ofta saknas i en stadskontext. Lägre markpriser och svagare marknadskrafter i kombination med starka ideella initiativ öppnar upp för möjligheten att testa nya idéer. Detta examensarbete syftar till att diskutera boendets roll på landsbygden, samt att undersöka byggande bortom större, vinstdrivande aktörer. Arbetet riktar in sig på byarna längs Råne älvdal i Luleå kommuns norra planeringsområde, vilket av översiktsplanen särskilt pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Examensarbetet tar sin utgångspunkt i de visioner som lokala ekonomiska föreningar har för bygden, och analyserar dem i förhållande till kommunens planeringsdokument samt ödehusinventering. Genom en kartläggning av byarna längs Råne älvdal, analyser av det upplevda bostads- och lokalbehovet samt goda referensprojekt, söker examensarbetet efter strategier för att skapa levande boendemiljöer i en glesbygdskontext. Examensarbetet landar slutligen i ett gestaltningsförslag, som ett mer konkret exempel på hur nya boendemiljöer skulle kunna se ut. Gestaltningsförslaget utgår från den gamla skolan i byn Böle, och resonerar kring hur strategiska, kommunala markförvärv skulle kunna utgöra startskottet för en byutveckling över längre tid.

Dagens Nyheter etablerade under våren 2022 lokala redaktioner i Luleå och Umeå med syftet att förmedla nyhetshändelser från Norrland till en rikspublik. Sedan uppstarten i mars 2022 till tidpunkten för genomförandet av denna studie har runt 180 artiklar producerats av redaktionens reportrar. Syftet med studien är att undersöka hur Norrland representeras och gestaltas i Dagens Nyheter och ifall etableringen i regionen påverkar den mediala bild som förmedlas. Norrland har enligt tidigare forskning generaliserats och stereotypiserats i medier genom ett orientalistiskt perspektiv, där en svagare region andrafierats av en starkare i ett identitetsskapande syfte. Genom att knyta vissa attribut till Norrland, skapas en motbild av resten av landet. Samtliga artiklar har avkodats i en kvantitativ innehållsanalys med fokus på teorier kring orientalism, nyhetsvärdering, och representation. Intervjuer med reportrar anställda på redaktionerna har sedan genomförts där resultaten från den kvantitativa analysen och redaktionens arbetssätt diskuterats, för att få förståelse för den kontext som redaktionen verkar i. Resultatet visar att ett tydligt orientalistiskt förhållningssätt inte kunde identifieras i rapporteringen från Norrland. Det sätt som regionen beskrivs hänvisade i stor grad till den gröna omställningen och industriboomen som sker i Norrland. Majoriteten av de negativa aspekter som lyfts berör den samhällsförändring som händer i området till följd av en stor ekonomisk tillväxt. Underrapporterade områden och ämnen berodde till största grad på långa reseavstånd för redaktionerna, begränsade resurser, samt nyhetsvärderingsprinciper som prioriterar en rikspublik. Att ett tydligt orientalistiskt sätt att rapportera från regionen inte existerar har flera förklaringar. Dels har den samhällsförändring som skett i regionen lett till en förmedlad bild av Norrland som inte längre kan förknippas med tidigare negativa beskrivningar. Men också den geografiska närheten och anknytningen, During the spring of 2022, the Stockholm-based newspaper Dagens Nyheter established two newsrooms in the cities Luleå and Umeå located in the north of Sweden. The purpose was to communicate news events from Norrland to a national audience. From the start of the newsrooms until the time of this study, around 180 articles were published. The aim of this study is to investigate how the region of Norrland is represented and framed in the coverage from Dagens Nyheter and to discover if the choice to establish themselves in Norrland have had any impact on the image of Norrland that is communicated. Previous research shows that Norrland has been generalized and stereotyped in media through a perspective of orientalism. Norrland has been portrayed as the other and a weaker region in a process of forming a national identity for the rest of the country. Certain attributes connected to Norrland has produced a mirror for other parts of Sweden, that will be associated with the opposite attributes. All published articles have been analyzed through a quantitative content analysis, focusing on theories of orientalism, news values, and representation. Reporters from Dagens Nyheter were interviewed regarding the newsrooms routines and the results from the quantitative content analysis were discussed. The purpose of the interviews was for the study to gain knowledge and understanding of the reporter’s context. A clear perspective of orientalism could not be identified in the material. The region is largely described in relation to the green transition of industries, and the big investments being made in Norrland’s new environmental green change. Most of the communicated negative attributes connected to Norrland were associated with the big societal developments that take place because of the big economic growth in the region. The absence of underreported areas and subjects was mostly explained by long geographical distances, limited resources and news values principles that prioritize

In this study, governing as re-contextualization of values in Swedish educational policy has been described and analyzed. Two levels have been central to the study: the national level, in the form of the Swedish Schools Inspectorate's (SSI) survey to school personnel, and the municipal level, examined by interviews with superintendents in sparsely populated and rural areas. Three qualitative content analyses were performed, in two of which Rokeach’s theory of values as desirable actions and goals was used. The results presented that the dominant policy goal and the value expressed was that schools should promote students' knowledge, which is in line with the values underlying the PISA survey. The SSI survey expressed that schools should be quality assured to enhance students' knowledge development. Desirable actions to achieve this were: the principals evaluating, the teachers adapting to individual students, strengthening an environment conducive to learning with codes of conduct, and the guardians being informed about their children’s development. However, the superintendents expressed a lack of competence and qualified teachers for equivalent assessments, a need to upskill teachers, and that the information to the guardians did not always reach them. The study also showed an expressed value to include all students in teaching, which is in line with the values underlying the Salamanca statement. The SSI survey expressed this value as the students' participation in individualized teaching, an increased efficiency in special support, a socialization through codes of conduct, and that the students should know their rights. The superintendents expressed this value as motivating students, particularly boys, to study, adapting education for students in need of special support, preventing violations of newcomers, addressing girls' mental health, and the strengthening of democratic attitudes. In summary, the study shows that the values at the national level promoted incre, I den här avhandlingen beskrivs och analyseras re-kontextualiseringen av värden i utbildningspolicy. De två olika nivåer som studerats är den nationella myndighetsnivån i form av Skolinspektionens (SI) personalenkät under åren 2010-2015 och den kommunala nivån representerad av intervjuer med 18 kommunala skolchefer i gles- och landsbygd. Det specifika innehåll i utbildningspolicy som studerats är värden. Värden förstås genomgående i studien utifrån Rokeachs värdeteori; önskvärda ageranden och mål. Resultaten visar att ett dominerande policymål som kommer till uttryck är att skolans ska främja elevernas kunskapsutveckling, vilket är i linje med Pisas kunskapsmätningar. I SI:s enkät uttrycks att verksamheten ska kvalitetssäkras för att främja elevernas kunskapsutveckling genom att rektor utvärderar, lärarna individanpassar, studieron stärks med ordningsregler samt att vårdnadshavarna ska vara informerade om sina barns utveckling. Skolcheferna på lokal nivå uttryckte däremot en brist på kompetens, ett behov av att kompetensutveckla lärarna, brist på behöriga lärare för likvärdiga bedömningar och att informationen till vårdnadshavarna inte alltid når fram. Studien pekar också på värdet av att inkludera alla elever i undervisningen i linje med Salamanca-deklarationen. I SI:s enkät uttrycktes detta värde som elevernas delaktighet i en individualiserad undervisning, en ökad effektivitet i synen på särskilt stöd, en socialisering genom ordningsregler samt att eleverna ska känna till sina rättigheter. På lokal nivå uttrycktes inkludering av alla elever som att skolan ska motivera eleverna, i synnerhet pojkarna, för studier, med begränsade resurser anpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, förhindra kränkningar vid mottagandet av nyanlända, åtgärda flickornas ohälsa samt stärka demokratiska förhållningssätt. Sammanfattningsvis visar studien att på nationell nivå uttrycktes värden för ökade individuella rättigheter och på lokal nivå uttrycktes värden med ett

Dagens samhälle kräver att medborgarna kan hantera olika typer av ärenden digitalt. Därför måste alla människor ha rätt att inkluderas och utveckla sin kompetens gällande digitala verktyg. Tillgång till internet och service på glesbygden skulle kunna beskrivas som en demokratifråga då oavsett boende i glesbygd eller i stad finns behov av bland annat vård och livsmedel bland medborgarna. Äldre personer kan ha svårt att anamma digital teknik, samtidigt bor det fler äldre än yngre personer i glesbygd och därför måste glesbygdskommuner ständigt jobba med att erbjuda invånarna det bästa inom digitalisering. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva möjligheter och utmaningar med digitalisering i glesbygd ur Torsby kommuns perspektiv. Arbetet inleddes med ett sonderande samtal med Torsby kommuns digitaliseringsstrateg för att få en hållbar grund till litteraturstudien som i sin tur mynnade ut i en modell över digitalisering i glesbygd. Studien bygger på en kvalitativ metod för insamling och analys av data, och genomförandet av undersökningen har bestått av att sex respondenter från olika verksamhetsområden i Torsby kommun har besvarat frågor från en öppen intervju. Intervjufrågorna är strukturerade i kategorier med utgångspunkt i den modell som gjorts för att sammanfatta den litteratur som samlats in. Dessa kategorier ligger till grund för både resultatet och analysen. Studien visar att avstånd är en faktor i glesbygdskommuner som både kan innebära möjligheter och utmaningar. En slutsats som kan dras är att smarta byar är ett klokt tillvägagångssätt att arbeta vidare med eftersom det är det bästa sättet att arbeta med glesbygdens utveckling och kunna möta nutiden och framtidens miljö- och klimatutmaningar. En utmaning med digitalisering är rädsla över att bli hackad eller bestulen på pengar. Därför är det viktigt att jobba med olika säkerhetsaspekter. En ytterligare slutsats är att olika hjälpmedel är möjliga lösningar för äldre att inkluderas i digital delaktighet

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap. Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför., Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas. Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

The purpose of this study is to explore if and how welfare technological solutions areimplemented and used within different healthcare professions in southern Lapland. Also,does the use of welfare technological solutions contribute to achieving the goals of theprimary care reform a good and close health care [in Swedish God och nära vård]? Whatprerequisites do different healthcare professions have to implement welfare technology, interms of their understanding, ability and willingness?This is a qualitative study based upon interviews done with nine healthcare professionalsworking in municipalities located in the sparsely populated areas of southern Lapland. Theempiric was analysed through the lens of implementation theory based on the healthcareprofessionals understanding, ability and willingness to implement welfare technologysolutions.The results of this study show that the healthcare professionals show a great understanding ofwelfare technological solutions, and a genuine willingness to use the technology, butregarding the healthcare professionals ability to implement welfare technology are not trulyfulfilled, and in this respect there are some challenges to continue to work on.In relation to the primary care reform, a good and close health care [God och nära vård], theresults of the study show that welfare technology solutions, correctly used and in consultationwith those who intend to use the services, can be used as a tool to meet some of the goals ofthe reform. Digitization can, as a complement to physical meetings, make care moreaccessible and cost-effective while the patient/user retains their security, participation andself-determination. But to achieve the goal of creating close care on equal terms for the entirepopulation, the healthcare professionals understanding, ability and willingness to implementwelfare technology solutions isn’t enough, it requires above all a change in the absence of thesparsely populated perspective among those who decide.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas

Den här rapporten följer det särskilda statsbidrag som Tillväxtverket fördelat till 39 kommuner inom Stödområde A, som består av gles- och landsbygdskommuner i Norra Sverige. Det riktade statsbidraget innebär att kommunerna under perioden 2018–2020 får drygt fem miljoner vardera som ska användas till att utveckla företagsklimatet och det lokala näringslivet. Kommunerna har stor frihet att bestämma hur pengarna ska användas. Rapporten syftar mer specifikt till att fördjupa förståelsen för vilka problem som kommunerna vill lösa med hjälp av det statliga bidrag de tilldelats. För att uppfylla detta syfte, besvaras följande forskningsfråga: Vilka problembeskrivningar kan urskiljas i kommunernas ansökningar och lägesrapporter, och i de åtgärder och initiativ som presenteras där? Det empiriska materialet utgörs i huvudsak av kommunernas projektmedelansökningar från 2018 och lägesrapporter för verksamhetsåren 2018 och 2019. Vår analys visar att kommunerna sammantaget ger uttryck för att de har att hantera 1) kännedomsproblem, 2) kompetensproblem, 3) bemötande-problem, 4) tillgänglighetsproblem, 5) identitets- och attitydproblem och 6) normproblem – och att dessa problem utgör hinder för näringslivs-utveckling i kommunen. En slutsats är att de problem som kommunerna identifierar ofta hänger samman. Demografiska utmaningar i form avvikande befolkningsunderlag leder bland annat till problem med kompetens-försörjning. Ytterligare en slutsats är att de problemformuleringar som ligger till grund för kommunernas insatser ofta är vaga och outtalade. Vi hittar många utsagor som beskriver de insatser som gjorts, men färre utsagor om varför insatserna görs, eller vilka problem som de ska lösa. Här bidrar vår genomgång till att lyfta fram och tydliggöra de problemföreställningar som förefaller ligga till grund för det lokala näringslivsarbetet. Vi lyfter även fram att få – om ens några – insatser riktas mot de äldre i samhället. Detta är intressant då en majoritet av kommunerna ger en, Ordningen på författare ändrad samt ett kort stycke togs bort 2021-05-26.

This study will present an analysis regarding regions effect on crime in rural areas. Thefour regional crime prevention organizations: police, the Swedish National Council forCrime Prevention (BRÅ), the county administrative board (länsstyrelse) and regions(regioner), all have a direct or indirect relation with handling crime in rural areas and/orhow it can be prevented. Through the lens of regional crime prevention, using previousresearch and interviews, the study tries to create the first reflections regarding howcrime prevention efforts in rural areas can be presented in the region’s context.Region’s new assignments, finalized in 2019, has had a distinct impact on all parts ofregional politics in Sweden. The inquisitive nature of the study is a telling sign that thisis uncharted ground in the Swedish context, and maybe the rest of Scandinavia andEurope. Because of this, the study creates an effort in explaining parts of regional crimeprevention in a rural context to consider the regions’ place within it.The study presents crime-related issues in rural areas, how the region’s processes forregional development function and a discussion regarding motivations surroundingcrime preventions place within regional development and regions. The study formulatesan attempt at a new framework of holistic dependency for crime in rural areas. Thisframework is dependent on four different recommendations, the topics of which canbe relevant for continued analysis and development regarding handling crime in ruralareas in the regional context. The four recommendations for rural crime prevention inthe regional context are: 1. Clarify whether the regional development strategy can include crime preventioninterventions based on identified crime prevention themes in regionaldevelopment, especially themes around more effective use of civil society as acrime prevention actor. 2. Investigate whether specific regions can change their responsibilities towards thestate to create better strategi, Denna studie kommer att presentera en analys av regioners effekt på brottslighet pålandsbygden. De fyra regionala brottsförebyggande organisationerna: polis,Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsstyrelsen och Regioner, har alla en direkt ellerindirekt relation till hantering av brottslighet på landsbygden och/eller hur det kanförebyggas. Genom att undersöka regionala brottsförebyggande åtgärder och tidigareforskning, försöker studien skapa de första reflektionerna kring hur brottsförebyggandeinsatser på landsbygden kan genomföras i regionala sammanhang.Regionens nya uppdrag, slutförda 2019, har haft en tydlig inverkan på alla delar avregionalpolitiken i Sverige. Studiens undersökande karaktär är ett talande tecken på attdetta är okänd mark i svenska sammanhang och kanske resten av Skandinavien ochEuropa. På grund av detta skapar studien ett försök att förklara delar av regionalbrottsförebyggande i ett landsbygdssammanhang för att överväga regionernas platsinom dessa sammanhang.Studien presenterar brottsrelaterade frågor i landsbygd, hur regionens processer förregional utveckling fungerar och en diskussion om motivationer kringbrottsförebyggande åtgärder förekommer inom regional utveckling och regioner.Studien formulerar ett försök till ett nytt ramverk av holistiskt beroende för brottslighetpå landsbygden. Detta ramverk sammanställs av fyra olika rekommendationer, varsämnen anses vara relevanta för fortsatt analys och utveckling när det gäller hantering avbrottslighet på landsbygden i regionala sammanhang. De fyra rekommendationerna förförebyggande av brottslighet på landsbygden i regionala sammanhang är: 1. Klargöra ifall den regionala utvecklingsstrategin kan inkluderabrottsförebyggande arbete baserat på identifierade brottsförebyggande teman iregional utveckling, speciellt teman kring effektivare användning avcivilsamhället som en brottsförebyggande aktör. 2. Utreda ifall specifika regioner kan förändra sitt uppdrag gentemot stat för attbättre kunna skapa strategie

Bakgrund: I Sverige avlider cirka 90 000 personer per år, där 80 procent beräknas varit i palliativt skede. Utifrån tidigare forskning visade det sig att majoriteten vill dö i hemmet. Detta kräver stor kunskap av distriktssköterskan för att kunna ge bästa möjliga lindrande behandling för den enskilde patienten. Motiv: Det finns relativt få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet, och än färre inom glesbygden. Det är av vikt att få ökad kunskap om utmaningar och möjligheter vid vård i livets slutskede i glesbygden. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård i glesbygd. Metod: En kvalitativ studie där åtta distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård i glesbygd i Sveriges norra inland deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman med tillhörande subteman. Dessa teman är; strävar efter att ge patienten en god död i hemmet, behov av stöd från organisationen, specialister och arbetsgruppen samt stöder och involverar anhöriga. Konklusion: En slutsats är att det skapar svårigheter att bedriva en jämlik vård för patienter som bor på glesbygden jämfört med patienter som bor nära eller i en tätort. Distriktssköterskorna gör allt de kan för att ge patienten en god död i hemmet, trots att det finns svårigheter. Det visar också att anhöriga samt andra professioner har en betydande roll för att kunna utföra en så bra vård som möjligt. Denna studie kan förhoppningsvis ge ökad kunskap om svårigheter och möjligheter att möjliggöra en god död i hemmet i glesbygden., Background: In Sweden about 90,000 people die each year, where 80 percent is estimated to be palliative. Previous research shows that the majority want to die at home. This requires a great deal of knowledge from the district nurse to be able to provide the best possible palliative care for the individual patient. Motive: There are relatively few studies that describe district nurses' experiences of palliative care at home, and even fewer in sparsely populated areas. It is important to survey the challenges and opportunities in caring for people in the final stages of life in sparsely populated areas. Aim: The purpose of this study was to highlight district nurses' experience of caring for end of life patients in community home health care in rural areas. Methods: A qualitative study in which eight district nurses in municipal home care for sparsely populated areas in northern Sweden inland participated. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using content analysis. Result: The results are presented under three themes with associated subthemes. These themes are; striving to give the patient a good death in the home, the need for support from the organization, specialists and the working group and supporting and involving relatives. Conclusion: One conclusion is that it creates difficulties in providing equal care forpatients living in sparsely populated areas compared with patients living near or in anurban area. The district nurses do everything they can to give the patient a good death at home, even though there are difficulties. It also shows that relatives and other professionals have a role to play in providing the best possible care. This study can hopefully provide increased knowledge about difficulties and opportunities to put a good death in the home in sparsely populated areas.

Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda i glesbygden inom slutenvården skiljer sig gentemot att vårda inom slutenvården i en stad eller stadsnära miljö. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter inom glesbygdens slutenvård. Som sjuksköterska i glesbygden är det viktigt att kunna lite om mycket i stället för mycket om lite, det är det som utmärker glesbygdsjukvården. En litteratursökning genomfördes samt en kvalitetsgranskning av tio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig och sakna stöd från kollegor, Att förväntas hantera dubbla roller, Att känna en stark samhörighet till glesbygden och Att ansvara för en god och säker vård. Resultatet visade att stöd från kollegor var viktigt för att känna sig tillräcklig. Som sjuksköterska i glesbygden var det svårt att skilja på arbetsliv och privatliv. Samhörigheten som sjuksköterskor i glesbygden kände till kollegorna, glesbygdsjukvården och patienterna var stark. En slutsats som kan dras är att vården i glesbygden är beroende av personal med rätt kompetens, då arbetsuppgifterna är varierande. En annan viktig faktor för sjuksköterskorna i glesbygden är bekantskapen med patienten, vilket är något som sjuksköterskor i stadsnäramiljö inte upplever på samma sätt. Att uppdatera sig om nya förändringar som sker var viktigt för sjuksköterskorna i glesbygden för att kunna utföra en god och säker vård.

Europeiska unionens e-handelsrapport från 2019 beskriver en fortsatt ökning av e-handel, samt att en stor andel av den svenska befolkningen handlar via nätet. E-handel möjliggör gränslös handel mellan berörda verksamheter och konsumenter. Begreppet ”last mile”, sista milen, är ett logistiskt moment inom försörjningskedjor där gods transporteras den sista sträckan i distributionen innan den når slutkunden. Till skillnad från traditionella godstransporter i större partier, har e-handelns transporter av enskilda paket fragmenterat både laster och distributionsnätverk. Med ökad e-handel har last mile uppmärksammats som ett problem. I glesbefolkade områden förstärks last mile problematiken med fragmenterade transporter i och med färre leveranspunkter samt lägre kunddensitet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur distributionen av paket kommer att utvecklas i Sveriges glesbebyggda områden. Studien använde en kvalitativ metod med induktivt genomförande. Den kvalitativa metoden som användes för att samla in primärdata var semistrukturerade intervjuer. Då rapporten ska belysa aktörer i B2C last-mile leveranser, genomfördes intervjuer med yrkesverksamma inom logistikbranschen samt akademiker verksamma inom logistik. Studien visade att glesbefolkade områden har otillräckliga paketvolymer för att distributörer ska kunna utföra mer effektiv last mile distribution. Därmed kan servicegraden i glesbygder inte likställas med den som i större städer och tätorter, vilket heller inte förväntas av glesbydsmottagare. Studien visade även att last mile distributionen inom glesbygder har utrymme för inkrementell utveckling. Det berör effektivisering av befintliga distributionsmöjligheter, istället för innovativa lösningar. Paketautomater är ett av de koncept som kan innebära en potentiell förbättring av servicegraden, givet att den infrastruktur av paketautomater ska verka i ett öppet system, och inte är bundna till varken enskilda distributörer eller butiker. Invånarna i gles, The European Union's e-commerce report from 2019 shows a continued increase in ecommerce, and that a large proportion of the Swedish population shop online. E-commerce enables borderless commerce between the businesses concerned and consumers. The term ”last mile” is a logistical stage in supply chains where goods are transported in the final leg in of the distribution chain before it reaches the end customer. Unlike traditional freight transports in large quantities, e-commerce transport of individual parcels has fragmented both cargo and distribution networks. With increased e-commerce, the last mile has been highlighted as a problem. In rural areas, the last mile problem is amplified with fragmented transports due to fewer delivery points and lower customer density. The purpose of this study is to investigate how the distribution of parcels will develop in Sweden's rural areas. The study used a qualitative method with inductive reasoning. The qualitative method used to collect primary data was semi-structured interviews. As the report will primarily emphasize actors in B2C last-mile deliveries, interviews were conducted with professionals from the logistics industry and academics. The study showed that rural areas have insufficient parcel volumes for distributors to execute efficient last-mile deliveries. Thus, the level of service in rural areas can not be equated with that in larger cities and urban areas, which is also not expected of its inhabitants. The study also showed that last-mile deliveries in rural areas have room for incremental improvements. It concerns increased efficiency of existing distribution opportunities, instead of innovative solutions. A Parcel locker is one of the concepts that can mean a potential improvement in the level of service, given that the infrastructure of the lockers must operate in an open system, and not be bound to either singular distributors or stores. The inhabitants of rural municipalities can also take the init

This master's thesis’ purpose is to contribute with knowledge about access to public library service in sparsely-populated areas in Southern Sweden. Previous similar studies have focused on Northern Sweden, leaving a lack of knowledge regarding the southern parts of the country. The study takes place in Blekinge county. Three questions are posed: How are the public library’s roles perceived in control documents regarding library service and rural policy? What roles do public library service play in the lives of participants in rural Blekinge, depending on whether they live in the northern forestal area or the southern coastal area? What, according to the participants, contributes to enabling and hindering library use? The theoretical framework derived from Skot-Hansen and Andersson’s model of four public library roles, Jochumsen et. al. 's model of four rooms at public libraries and Buckland’s model of information barriers. The methods of data collection were semi structured interviews and qualitative content analysis of documents. The results show that the perception of public library access depends on where in the county the participants live. In general, participants from the sparsely-populated rural forestal northern Blekinge perceive public libraries as less accessible than participants from the rural southern coastal area. The participants express a lack of access to public transport, which in return affects accessibility to public libraries and increases dependency on car transport. The analysis of regional and municipal control documents confirms that there is a widespread problem with unequal service availability in rural Blekinge county, including public library service.

There are more people in rural areas today that will relocate to a bigger city and the urban areas are increasing towards this negative development. Cities will be overcrowded in the future, meanwhile the population in sparsely populated areas decreases. In sparsely populated areas, there are fewer possibilities in work and education, there is also limited access to service and public transportation. This study focuses on social sustainable physical environment in sparsely populated areas. The purpose of this project is to produce a proposal on a design of a new residential area in urban areas with social sustainability aspects. The study focuses exclusively on the physical environment and how it can further social sustainability for the residents. Because of the fact that more people relocate to bigger cities, the council of Bengtsfors wants to change this negative process. For the benefit of the citizens, Bengtsfors needs more and better public meeting areas but also more possibilities regarding work and education. By making Bengtsfors a more appealing place, the chance of people staying increases. As part of the study a survey was made, where the citizens of Bengtsfors county got the chance to make their voices heard by answering questions. Interviews with people working for the council and the company Fridh & Hell bygg AB were also made. The result of the survey and the interviews showed that public places and green areas were important, this was then implemented in the final proposal of the design.

Den negativa demografiska utvecklingen i glesbyden förväntas leda till en avveckling av flertalet samhällen runt om i landet. Det finns ingen universell lösning för att motverka denna utveckling men förståelse för individers motiv för att flytta till glesbygden kan hjälpa regioner att forma strategier för kompetensförsörjning och bromsa de negativa demografiska förändringarna. Syftet med denna studie var att undersöka anledningarna till att individer från andra samhällen har valt att flytta till glesbygdskommunen Pajala samt hur de har integrerats till samhället. De forskningsfrågor som formulerats ämnade att undersöka följande: motiven till varför individerna valt att flytta till Pajala kommun, om det finns några likheter i individernas beskrivning av sig själva, hur väl individer upplever att de integrerats i samhället samt vilka samhälleliga åtgärder som skulle kunna vidtas för att öka kommunens attraktionskraft samt underlätta nyinflyttade individers integrationsprocess. För insamling av data användes semistrukturerade intervjuer som metod och för bearbetning och analys av data genomfördes en tematisk analys. Resultatet indikerade att sociala faktorer utgjorde de mest förekommande motiven till att flytta till Pajala, den mest framträdande personliga egenskapen var “social försiktighet”, undersökningsdeltagarna hade en upplevelse av ett öppet och inkluderande samhälle men trots detta fanns det integrationssvårigheter samt att det på flera områden fanns potential för utveckling av integrationsunderlättande åtgärder och marknadsföring., Rural areas today face a negative demographic change that results in a disassembling of local communities. There is no universal solution to these demographic changes but an understanding of individual motives for moving to rural areas could help regions to form strategies to ensure the supply of competence and prevent the negative demographic changes. The purpose of this study was to investigate the reasons why individuals from other societies choose to move to the sparsely populated municipality of Pajala and how their integration process has developed. The scientific questions that were formulated were designed to investigate the following: motives to why the individuals had chosen to move to Pajala, if there was any resemblance in how they described themselves, how well they perceived that they have been integrated in the society and what measures that the society could undertake to increase the attractiveness of the municipality and facilitate the integration process. For the collection of data a semi structured interview was used as the method and for processing and analysis of data a thematic analysis was conducted. The results indicate that the most common motive for individuals to move were based on social factors and the most common trait was “social carefulness”. The participants described Pajala as an open and inclusive society but despite this there were difficulties with integration. Potential for development of both integration and marketing were detected.

I Sverige finns cirka 3000 småorter och dessa utgör sammanlagt 3 procent av landetsbefolkning. Många av dessa glesbygder tampas med logistiska utmaningar och en problembild finnsgällande halvtomma leveranser som kör långa avstånd utan koordinering. Detta har lett till att flertalet kommuner såsom Ljusdal och Södra Årefjällen har undersökt lösningar i form av samordning. Den starkaste drivkraften för samordning är den minskade miljöpåverkan och ett minskat antal fordon påvägen. Utöver detta bidrar det till att lokala aktörer får ökad konkurrenskraft. Det har visat sig att i kommuner där samordnad varudistribution implementerats så har antalets leveranser reducerats med 50-80%. Studiens syfte är att undersöka hur varutransporter kan samordnas inom och mellan Sorsele kommun och centralorter. Vidare syftar studien till att analysera hur en samordnad varudistribution förändrar transporterna ur ett miljöperspektiv, ekonomiskt perspektiv och hur det påverkar servicenivån. Resultatet av studien har sammanställts av den teoretiska referensramen samt den empiriskt insamlade informationen. Det framkommer att den mest lämpade lösningen för Sorsele kommun är att privata aktörer används för samordningen. Två alternativ rekommenderas för implementeringen. Antingen kan en enskild privat aktör i kommunen ta över samordningen, använda sin egna terminal och samlasta med sina övriga transportuppdrag för att optimera transporterna. Annars kan flertalet parter samarbeta med samordningen och arbeta i zoner inom kommunen samt samlasta sina transporter. Implementeringsprocessen vid samordningen bör följa Vägverkets 6-stegs process;planering, beslut, nulägesanalys, genomförande och utvärdering. Vidare presenteras effekterna som samordningen kommer ha såsom reducerade frakt- och transportkostnader samt minskad miljöpåverkan. Antalet transporter reduceras vid samordning vilket leder till reducerade utsläpp och mindre slitage på vägar.

The rural municipalities in the mountain areas of northern Sweden has for a many years experienced an out-migration of people in working age witch have led to an older populationand a smaller source of taxes. In addition of these municipalities with a lot of tourists and second home tourists have periods of the year when they have a population that is a lot larger then they have capacity for. This is a case study that examines whether or not flexible working (like working from home) is a possible solution for this problem. This is done by a survey among second home residents in Kultsjödalen, a mountain area in the municipality of Vilhelmina, to see if they have spent more time in their second homes during the Covid-19 pandemic due to flexible working. Moreover this paper examines how infrastructure and local service affect the second home residents ability to work from their second homes. Lastley the study investigates whether or not second home residents wish to spend more time in Kultsjödalen or to consider becomingpermanent residents in the future provided they have the option to continue working from home. The theoretical framework is based on previous studies concerning mobility, migrationand second homes, flexible working and the time-space compression. The survey had in total 271 respondents in its beginning and it showed that there is no way to tell generally whether or not second home residents have spend mor or less time in their cabins since the respondents was quite divided. Only those who had worked from home in their second homes (138 respondents) moved on to the latter parts of the survey. In terms of infrastructure and service the respondents was also quite divided in their opinions. Some of them were really pleased with the current quality whilst some experienced a lot of problems. The most common problem was about broadband, mobile broadband, the telephone networkand the roads. Overall the respondents where a bit more pleased with the local service

Examensarbetet frågar sig om det är möjligt att bygga attraktiva och ändamålsenliga bostäder för äldre i glesbygdsmiljö. Platsen för denna undersökning är byn Överturingen i Norrlands södra inland. Arbetet analyserar olika former av boendelösningar för äldre och boendeformen “trygghetsbostäder” används som grundmall för programmet till gestaltningsprojektet. Ledstjärnan genom hela processen har varit att ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningar som finns på platsen. Både bankers attityder och den faktiska köpkraft och de tillgångar som de äldre har i bygden. Undersökningen kom fram till att det finns möjligheter att både finanisera och driva ett mindre trygghetsboende men man behöver hålla det enkelt och använda kombination av eget kapital, stöd från boverket och banklån samt återanvända befintlig bebyggelse. Gestaltningsprojektet mynnade ut i ett förtätningsförslag av två befintliga villatomter på Överturingen. Fem nya bostäder á 50 kvm kunde tillföras utöver de två befintliga bostadshusen på tomterna. En befintlig ekonomibyggnad byggs om till gemensamhetsanläggning., The degree project asks whether it is possible to build attractive and appropriate housing for the elderly in sparsely populated areas. The place for this survey is the village Överturingen in the southern interior of Norrland. The work analyzes various forms of housing solutions for the elderly and the specific form “Trygghetsboende” is used as a basic template for the program of the design project. The guiding principle throughout the process has been to take into account the financial conditions that exist on the site. Both banks’ attitudes and the actual purchasing power and the assets that the elderly have in the area. The survey concluded that there are opportunities to both finance and run a small “trygghetsboende”, but you need to keep it simple and use a combination of private equity, economical support from the National Board of Housing Building and Planning (Boverket) and bank loans. The design project resulted in a densification proposal of two existing residential plots on Överturingen. Five new homes of 50 sqm could be added in addition to the two existing residential buildings on the plots. An existing outbuilding is being converted into a community facility.