Search

Redaktör för serien Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning är Fredrik Persson-Lahusen.Fulltextten är publicerad enligt CC-BY 2.5 SE. Inga ändringar är gjorda i PDF.https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/

Pregnancies and childbirths are not just biological or medical events. Childbirths are also emotionally intense situations, not only for the parents-to-be but also for those who work in delivery care. In addition, pregnancies and childbirths are sociocultural situations; there are norms regarding the normal birth. The study investigates how future midwives learn about the interactive and emotional work involved in supporting women in delivery care. It focuses on norms about the normal birthing trajectory and on how a midwife should encounter patients’ feelings and handle her own feelings in a “proper” way. Based on observations of collaborative group discussions within Swedish universitybased midwifery education, the study shows how students negotiate the appropriate feeling norms in normal birth, as well as in complicated and even tragic situations. In focus are their discussions on how to support the birthing women, their partners, and the babies, and the categorization work needed to recognize potential deviations from the normal birth. The study is based on a situated learning perspective on education, and combines sociological and anthropological approaches to emotions to elucidate how students within midwifery education negotiate the professional handling of normal and complicated births and the attendant feeling norms. Graviditeter och förlossningar är inte bara biologiska eller medicinska händelser. Förlossningar är också känslomässigt intensiva situationer, både för de blivande föräldrarna och för dem som arbetar inom förlossningsvård. Graviditeter och förlossningar kan dessutom ses som sociokulturella händelser och det finns normer om den normala förlossningen. I avhandlingen undersöks hur framtida barnmorskor lär sig att stödja kvinnor inom förlossningsvården och det interaktiva och emotionella arbete som det innebär. Avhandlingen fokuserar på normer om den normala förlossningstrajektorian samt hur en barnmorska ska bemöta patienternas känslor och hantera sina egna känslor på ett ”korrekt” sätt. Baserat på observationer av basgruppsgruppdiskussioner under den universitetsförlagda delen av en barnmorskeutbildning, visar studien hur barnmorskestudenter förhandlar känslonormer i relation till normal förlossning samt till komplicerade och även tragiska situationer. I fokus är studenternas diskussioner om hur de kan stödja de födande kvinnor, deras partners och barn samt den kategorisering som behövs för att identifiera eventuella avvikelser från den normala förlossningen. Studien bygger på ett situerat lärandeperspektiv på utbildning och kombinerar sociologiska och antropologiska förhållningssätt till känslor för att på så sätt belysa hur studenter inom en barnmorskeutbildning förhandlar hur normala och komplicerade förlossningar bör hanteras och de känslonormer som framkommer.

The purpose of the thesis is to present how twelve women from different segments of society define democracy and how they experience democracy in their daily life. Through meetings and interviews I wanted to learn what these women consider democracy in India to be, how they recognise democracy and rights associated with democracy in their daily lives and how they reflect upon gender equality in relation to democracy. This thesis is the result of a two-month field study in Maharashtra and interviews with twelve women from different segments of society. The women have been divided into three different groups based on educational level, aiming to find patterns of similarities and differences in how democracy is defined and recognised. Women from the first group, illiterate or with only a few years in school, are aware of their right to vote in elections but not all of them have heard the word democracy. None of them are involved in any kind of organisation or self-help group, they either lack interest in politics or have relatives not allowing them to enter the public sphere. Democratic rights and gender equality are not recognised in their daily lives. Their opportunity to change their situation is limited. Women from the second group are active in either politics or in an organisation. They know the word democracy and their rights associated with the concept. All of these women have basic education and families supporting them in their political engagements. Family is very important in India, in all endeavours of a woman’s life; education, job and whom to marry. The third group includes women with higher education, a vocational degree. They are much aware of their democratic rights, but recognise difficulties for women to claim upon them in different stages and situations of their lives. The situation of women is complex, they have the possibility to enter the public sphere, but women with careers inevitably have two jobs: the employment and the responsibility over the household. Women can enter the public sphere earlier dominated by men, but men entering the private sphere and taking part in household chores seem not to be possible in the near future. Syftet med denna uppsats är att presentera hur tolv kvinnor från olika samhällsgrupper ser på demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Genom möten och intervjuer har jag studerat hur dessa kvinnor definierar demokrati, hur de upplever demokrati och associerade rättigheter i sin vardag samt hur de reflekterar kring jämställdhet i relation till demokrati. Denna uppsats är resultatet av ett två månaders fältarbete i Maharashtra och intervjuer med tolv kvinnor från olika samhällsgrupper. Kvinnorna är indelade i tre olika grupper, baserade på utbildningsnivå, för att finna likheter och skillnader i hur de definierar demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Kvinnorna i den första gruppen, illitterata eller med ett fåtal skolår, är medvetna om sin rätt att rösta i politiska val men alla känner inte till ordet demokrati. Ingen av dem är aktiv i någon organisation eller självhjälpgrupp, antingen på grund av att de saknar intresse eller av den anledning att familjen inte tillåter dem att äntra den offentliga sfären. Varken demokratiska rättigheter eller jämlikhet är närvarande i dessa kvinnors vardag. Deras möjlighet att förändra sin levnadssituation är begränsad. Kvinnorna i den andra gruppen är politiskt aktiva eller verksamma inom annan organisation. De känner till ordet demokrati och sina demokratiskt tillskrivna rättigheter. Dessa kvinnor har grundläggande utbildning och familjer som stödjer dem i deras politiska åtaganden. I Indien är familjen viktig i alla skeden och beslut i en kvinnas liv, i frågor rörande utbildning, arbete och blivande make. Den tredje gruppen inkluderar kvinnor med högre utbildning och yrkesarbetande kvinnor. De är väl medvetna om sina demokratiska rättigheter men ser svårigheter för kvinnor att åberopa dem i olika skeden och situationer i livet. Kvinnors situation är komplex, även om de har möjligheten att äntra den offentliga sfären så har karriärkvinnor oundvikligen två arbeten: yrkesarbetet och det fulla ansvaret för hemmet. Kvinnor kan äntra den offentliga sfären som dominerats av män. Men att män ska äntra den privata sfären, och vara delaktiga i hemmets arbete, verkar inte vara möjligt inom den närmsta framtiden.

The purpose of the thesis is to present how twelve women from different segments of society define democracy and how they experience democracy in their daily life. Through meetings and interviews I wanted to learn what these women consider democracy in India to be, how they recognise democracy and rights associated with democracy in their daily lives and how they reflect upon gender equality in relation to democracy. This thesis is the result of a two-month field study in Maharashtra and interviews with twelve women from different segments of society. The women have been divided into three different groups based on educational level, aiming to find patterns of similarities and differences in how democracy is defined and recognised. Women from the first group, illiterate or with only a few years in school, are aware of their right to vote in elections but not all of them have heard the word democracy. None of them are involved in any kind of organisation or self-help group, they either lack interest in politics or have relatives not allowing them to enter the public sphere. Democratic rights and gender equality are not recognised in their daily lives. Their opportunity to change their situation is limited. Women from the second group are active in either politics or in an organisation. They know the word democracy and their rights associated with the concept. All of these women have basic education and families supporting them in their political engagements. Family is very important in India, in all endeavours of a woman’s life; education, job and whom to marry. The third group includes women with higher education, a vocational degree. They are much aware of their democratic rights, but recognise difficulties for women to claim upon them in different stages and situations of their lives. The situation of women is complex, they have the possibility to enter the public sphere, but women with careers inevitably have two jobs: the employment and the responsibility over the household. Women can enter the public sphere earlier dominated by men, but men entering the private sphere and taking part in household chores seem not to be possible in the near future. Syftet med denna uppsats är att presentera hur tolv kvinnor från olika samhällsgrupper ser på demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Genom möten och intervjuer har jag studerat hur dessa kvinnor definierar demokrati, hur de upplever demokrati och associerade rättigheter i sin vardag samt hur de reflekterar kring jämställdhet i relation till demokrati. Denna uppsats är resultatet av ett två månaders fältarbete i Maharashtra och intervjuer med tolv kvinnor från olika samhällsgrupper. Kvinnorna är indelade i tre olika grupper, baserade på utbildningsnivå, för att finna likheter och skillnader i hur de definierar demokrati och hur de upplever demokrati i sin vardag. Kvinnorna i den första gruppen, illitterata eller med ett fåtal skolår, är medvetna om sin rätt att rösta i politiska val men alla känner inte till ordet demokrati. Ingen av dem är aktiv i någon organisation eller självhjälpgrupp, antingen på grund av att de saknar intresse eller av den anledning att familjen inte tillåter dem att äntra den offentliga sfären. Varken demokratiska rättigheter eller jämlikhet är närvarande i dessa kvinnors vardag. Deras möjlighet att förändra sin levnadssituation är begränsad. Kvinnorna i den andra gruppen är politiskt aktiva eller verksamma inom annan organisation. De känner till ordet demokrati och sina demokratiskt tillskrivna rättigheter. Dessa kvinnor har grundläggande utbildning och familjer som stödjer dem i deras politiska åtaganden. I Indien är familjen viktig i alla skeden och beslut i en kvinnas liv, i frågor rörande utbildning, arbete och blivande make. Den tredje gruppen inkluderar kvinnor med högre utbildning och yrkesarbetande kvinnor. De är väl medvetna om sina demokratiska rättigheter men ser svårigheter för kvinnor att åberopa dem i olika skeden och situationer i livet. Kvinnors situation är komplex, även om de har möjligheten att äntra den offentliga sfären så har karriärkvinnor oundvikligen två arbeten: yrkesarbetet och det fulla ansvaret för hemmet. Kvinnor kan äntra den offentliga sfären som dominerats av män. Men att män ska äntra den privata sfären, och vara delaktiga i hemmets arbete, verkar inte vara möjligt inom den närmsta framtiden.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent. They live within the walls of the convent, an area with clear boarders. In this essay I analyse the meaning of a place, how the convent affects the nuns and their identity. The wall and the restricted area, inner- and outer attributes show where the nuns belong and characterize their life in the convent. The surrounding wall is a symbolic boarder to the nuns, but it also protects from impulses from the society and the outer world. The most evident influence the place has on the identities of the nuns is that they through vows become members of a camaraderie where they call each other sisters, changes their names and wear the same clothes. They become nuns, a ubiquitous identity. Regardless of whom they meet or of where they go, they will be seen as nuns. I ett samhälle av platslöshet, där vi uppmanas att vara mobila och ständigt befinna oss på olika ställen finns en kontrast; kloster. I kloster är nunnor genom löften bundna till den specifika platsen. Nunnorna i S: ta Birgittas kloster Pax Mariae har lovat att för resten av sin levnad stanna på samma plats och leva efter regler om lydnad, fattigdom och avhållsamhet. De lever inom klostrets murar på ett väl avgränsat område. Denna uppsats behandlar platsens betydelse, hur klostret som plats påverkar nunnorna och deras identitet genom muren och det avgränsade området men även genom inre och yttre attribut som visar på nunnornas tillhörighet till klostret. Muren är för systrarna en symbolisk gräns för deras klausul, det område de inte får gå utanför, men den fungerar även skyddande mot omvärldens impulser. Den mest påtagliga inverkan platsen har på nunnornas identitet är att de genom löftena uppgår i en gemenskap där de kallar varandra för systrar, får ett nytt namn och likadana kläder. De blir i första hand nunnor och kan inte plocka av sig denna identitet. Oavsett vem de möter eller var de befinner sig tillskrivs de rollen som nunna.