Search

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

Uppsatsen fokuserar sig på framställandet av mannen och kvinnan i Husmors Filmer under 1953 – 1975. Husmors Filmerna riktade sig till husmodern i hemmet och koncentrerade sig dels på hemmets faktorer så som matkultur, inredning och bohag, men även dels på olika hushållstekniker som städning och matlagning där husmodern ständigt var i fokus. Filmerna var väldigt populära och sågs årligen av mellan 300 000 och 500 000 åskådare under åren 1950- och 1970-talet då filmerna producerades. Tidigare forskning har fokuserat sig på hur husmodern framställs i filmerna, men den här uppsatsen sätter både feminint och maskulint i förhållande till varandra och i syfte att utforska vilka mönster som mannen och kvinnans relation ger uttryck för i filmen. De teoretiska utgångspunkter som uppsatsen grundar sig på är bland annat Yvonne Hirdmans genusteori och genuskontrakt, samt den hegemoniska maskulinitetsteorin som hämtas av R.W Connell. För undersöka materialet används en kvalitativ filmanalys där även andra väsentliga undermetodeder används för att undersöka materialet. Undermetoderna har inspirerats av bland annat Anja Hirdmans tidigare forskning där hon exempelvis använder tilltal och kroppsspråk som två fokusområden. Undersökningens resultat visade att kvinnan framställdes som en händig och plikttrogen husmoder i filmerna, men att hennes förhållande till hemmet blir allt mer distanserat mot slutet av filmens era. Mannen framställs som en expertis under hela filmens era, men kom att framställas som mer emotionell person i mitten av studiens analys.