Search

Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Organisations seeking competitive advantage in the age of big data often adopt the strategy of becoming data-driven. The paper describes research in progress with an organisation pursuing this strategy. Initial results from literature study and preliminary interviews are outlined, including a two layer factor model and prototype maturity model. The next research steps are also explained. "Research-in-Progress Papers" BISON

Syftet med arbetet är att undersöka svängrelaterade aspekter i fyra olika spelsituationer i tre olika konstellationer där jag själv medverkat som basist. De fyra spelsituationerna är ett jam, en studioinspelning, ett rep inför konsert och en konsert. I arbetsprocessen beskriver jag min roll som jazzbasist och mitt förhållande till de andra musikerna när jag upplever att musiken svänger, respektive inte svänger. Jag har i arbetet ställt mig frågan: Vilken betydelse har soundet för svänget? Jag har intervjuat tre personer, verksamma inom olika musikaliska områden; en dirigent, en jazztrumpetare, tillika storbandsledare, samt en jazzpianist, i huvudsak verksam inom frijazzen. Intervjufrågorna har kretsat kring hur personerna i fråga ser på svängbegreppet och vilken roll soundet har i förhållande till detta. Efter mitt kandidatarbete fick jag en fråga om det var möjligt att ”mäta” svänget i musik. Jag har därför gjort ett mätningsförsök på en av de inspelade låtarna från studion där jag jämfört tidsförhållandet mellan trummornas ridecymbal och basens fjärdedelar i walkingen. Jag har under arbetets gång analyserat inspelningarna och tittat närmare på sådant som jag bedömt höra till svängrelaterade aspekter. Parallellt med detta har jag knutit an till intervjusvaren, vilka visat många viktiga samband. I arbetet har jag undersökt samtliga beståndsdelar och begrepp i inspelningarna: sound, time, harmonik, rytmiska underdelningar samt tension and release. Jag kan efter studien konstatera att sväng är något högst subjektivt som ständigt varierar beroende på situation. Varje ny idé som vibrerar tillsammans med något annat skapar sitt unika sväng. Jag har funnit i studien att jag spelade walkingen annorlunda i förhållande till musikens händelseförlopp, vilket intresserat mig att fördjupa mig i. Att frasera fjärdedelarna kortare eller längre utgör beroende på vad jag spelar detta mot på var sitt sätt ett driv, vilket påverkar svänget. Att spela akustiskt, respektive elektroniskt förstärkt i varierande akustiska miljöer påverkar soundet som i sin tur spelar en stor roll för svänget. Anpassningen som sker i basspelet i förhållande till soundet blev i denna studie ett nytt område att utforska.