Search

Social hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbarhet och innefattar bland annat trygghet. I dagens samhälle är trygghet något som diskuteras och präglar vår vardag på olika sätt. Samhällsprocessen påverkas också och begreppet hållbarhet förknippar många med miljö och materialval, som sedan landar i en ekonomisk fråga. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida den sociala hållbarheten arbetas med i samhällsbyggnadsprocessens initiala skeden. För att undersöka detta var Hertsöheden i Luleå kommun ett intressant område eftersom det just nu är i planeringsskedet. Rapporten riktades därmed in på utformning av både de befintliga och planerade gång- och cykeltunnlarna in till Hertsöheden. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Respondenterna valdes ut eftersom de arbetar inom olika områden inom samhällsprocessen. Det bidrar till en förståelse för samhällsbyggnadsprocessen, betydelsen för respondenternas olika arbetsuppgifter och hur de hänger ihop. Rapporten lyfter tre områden vad gäller social hållbarhet och gång- och cykeltunnlar. Trygghetsfokus i planeringens initiala skeden, brottsförebyggande perspektivets arbete och arbetsprocessens skillnader vad gäller befintliga respektive nya tunnlar. Genom intervjuerna och litteraturstudie har förståelsen för samhällsbyggnadsprocessen ökat. Baserat på undersökningarna är social hållbarhet något som arbetas med och lyfts i samhällsbyggnadsprocessen initiala skeden mer nu än vad det gjort sedan 60-talet. Det brottsförebyggande arbetet på Hertsön bidrar till en ökad säkerhet och därmed ökar trygghetskänslan. Arbetsprocessen vad gäller befintliga respektive nya tunnlar är olika och den ekonomiska faktorn är en stor anledning till det. Under arbetet har flera områden varit intressanta att undersöka vidare, men på grund av arbetets tidsram och omfattning har det inte funnits resurser till detta.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för en god hälsa, men som även främjar hälsan och förebygger sjukdomar. Genom att främja enkla fysiska aktiviteter kan man arbeta både preventivt- och promotivt mot många av våra folkhälsoproblem som till exempel stress/utbrändhet, fysisk inaktivitet och risken att utveckla fetma. En individs motivation till fysisk aktivitet är en viktigt faktor för att man ska fortsätta vara aktiv samt så ökar motivationen om man har ett motiv till fysisk aktivitet. Motivation kopplat till fysisk aktivitet har en betydande roll när det gäller hälsofrämjande insatser. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar fysiskt aktiva svenska män och kvinnor i olika åldrar till fysisk aktivitet. Metod: En kvantitativ ansats användes där en webbaserad enkät om motivation till fysisk aktivitet delades genom en länk på Facebook och Instagram. 348 stycken svarade på enkäten, varav 289 stycken var kvinnor, 58 stycken män och 1 stycken annat. Materialet analyserades med hjälp av programmet Numbers. Resultat: Deltagarna i studien motiverades främst av att träna på gym och utomhus i naturen när det gällde den omgivning som var mest motiverande. Resultatet visade att de svarande motiverades av både inre och yttre faktorer. Slutsats: I denna studie så kunde man se att vad som motiverar individer till fysisk aktivitet var väldigt individuellt och inte kopplat till vilken ålder de befann sig i. Vi kunde därmed inte se någon större skillnad mellan åldersgrupperna vad gällde motivation., Introduction: Physical activity is a fundamental factor for good health, but which also promotes health and prevents disease. By promoting simple physical activities, you can work both preventively and promotively against many of our public health problems such as stress/burnout, physical inactivity and the risk of developing obesity. An individual's motivation for physical activity is an important factor for continuing to be active, and the motivation increases if you have a motive for physical activity. Motivation linked to physical activity has a significant role in terms of health promotion efforts. Aim: The aim of the study was to investigate what motivates physically active Swedish men and women of different ages to physical activity. Method: A quantitative approach was used where a web-based survey on motivation for physical activity was shared through a link on Facebook and Instagram. 348 responded to the survey, of which 289 were women, 58 men and 1 other. The material was analyzed using the Numbers program. Results: The participants in the study were mainly motivated to workout in the gym and outdoors in the nature when it came to the environment that was the most motivating. The results showed that the respondents were motivated by both internal and external factors. Conclusion: In this study, you could see what motivates individuals to physical activity was very individual and not linked to what age the respondents were in. We could not see any major difference between the age groups in terms of motivation.

Skogsröta är idag orsaken till de största ekonomiska förlusterna förskogsindustrin i Sverige, framförallt när det handlar om gran. Att kunnaidentifiera om ett stående träd är rötskadat eller inte tordes kunna minska deekonomiska förlusterna avsevärt. I projektet har två olika metoder använtsför att kunna identifiera skogsröta. Den ena metoden var en manuellbedömning av beståndet där synliga defekter på stammen, såsom svarta“skorpor” och rotansvällningar, har tagits i beaktande. Den andra metodenbaserades på mätningar med en impulshammare som mäter tiden det tar förljud att färdas genom en stam. På så sätt kan antydningar till defekter iveden, exempelvis skogsröta, hittas. Dessa två metoder jämfördes sedan medett facit som togs fram efter avverkning där stubbarna inventerades. Utifrånresultatet kunde sedan slutsatsen dras att varken impulshammaren eller denmanuella bedömningen var tillräckligt tillförlitlig.

Föreliggande uppsats syfte är att utreda huruvida Sverige är i behov av en moderniserad och mer internationellt anpassad avtalslag. För snart tjugo år sedan ratificerade Sverige den internationella köplagen United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG, med reservation för konventionens del II om ingående av avtal. Detta eftersom Sverige tillämpar löftesprincipen vid ingående av avtal och CISG utgör en kompromiss mellan löftes- och kontraktsprincipen. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna ensamt om att reservera sig mot denna del och har därför av andra staters näringsliv kommit att ses som provinsiellt samt bakåtsträvande. Den globala handeln blir allt viktigare för Sverige och det svenska näringslivet har till följd av detta ställt krav på landets ledande makthavare att dra tillbaka reservationen och att anta den avtalsrättsliga delen. I Europa pågår en ständig diskussion om en mer harmoniserad avtalsrätt och flera nya alternativ till en mer enhetlig avtalslagstiftning har tagits fram samt fler är på väg. Exempel på färdigställda verk är Unidroit Principles samt Principles of European Contract Law. Vid uppsatsens slut kommer jag fram till att jag sällar mig till näringslivets samt flertalet framstående forskares åsikt på området om att Sveriges avtalslag ska revideras och att CISG del II om ingående av avtal ska antas.