Search

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet. Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives.

Bakgrund: The World Health Organization betraktar sexuell hälsa som en betydande del för god hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Sexuell hälsa kan på olika vis påverkas av sjukdom men är ändå en viktig aspekt för hälsan. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienten med ett holistiskt perspektiv där alla hälsoaspekter beaktas. Trots detta är sexuell hälsa ofta ett åsidosatt ämne i vården och i samtal med patienter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som hindrar respektive främjar sjuksköterskans samtal om sexuell hälsa med patienten. Metod: En strukturerad litteraturöversikt. Resultatet baseras på totalt 12 artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Totalt framkom 53 faktorer, 35 hindrande samt 18 främjande faktorer. Alla faktorer formade följande åtta kategorier; ett tabubelagt ämne, otillräckliga resurser och förutsättningar, brist på utbildning, träning och kunskap, sjuksköterskans inställning och patientens karaktärsdrag, tillräckliga resurser och förutsättningar, adekvat utbildning, träning och kunskap, yrkeserfarenhet och självförtroende samt vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient. Slutsats: Sexuell hälsa upplevdes vara ett känsligt ämne att samtala om med patienten. Det är viktigt att identifiera barriärer och att adekvata metoder tillämpas för att överkomma dem. Utbildning kan bidra till ökad kunskap och medvetenhet om sexuell hälsa och vidare främja samtal. Styrdokument och riktlinjer bör utvecklas för att ge sjuksköterskan redskap att tillämpa i samtalet med patienten. Dessa verktyg kan eventuellt bidra till goda samtal mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan bör se sexuell hälsa som en naturlig del av den holistiska vården. Background: The World Health Organization regards sexual health as a significant part of good health, well-being and quality of life. Sexual health can in different ways be affected by illness, but is nevertheless an important aspect of health. The nurse has a responsibility to care for the patient from a holistic perspective where all aspects of health are taken into account. Despite this, sexual health is often a neglected subject in health care and in dicussions with patients. Aim: The aim of this study was to examine what factors acts as barriers and facilitators for the nurse to discuss sexual health with the patient. Method: A structured literature review. The result is based on a total of 12 articles, with both qualitative and quantitative methods. Results: A total of 53 factors were identified, 35 inhibited factors and 18 promoting factors. The factors resulted in following eight categories; a taboo subject, insufficient resources and conditions, lack of education, training and knowledge, the nurse's attitude and the patient's characteristics, sufficient resources and conditions, adequate education, training and knowledge, experience and confidence and the nurse-patient relationship. Conclusion: Sexual health is perceived to be a sensitive topic to talk about with patients. It is important to identify barriers and to apply appropriate methods to overcome them. Education can contribute to greater knowledge and awareness of sexual health and further promote the conversations. Regulatory documents and guidelines should be developed to provide nurses adequate tools to use in the conversation with the patient. These tools may contribute to good conversations between the patient and the nurse. The nurse should regard sexual health as an integral part of the holistic care.