Search

Il trattamento basato sul rischio è curativo per l'85% dei bambini con leucemia linfoblastica acuta a cellule B (B-LLA), tuttavia la recidiva rimane una delle principali cause di mortalità. Urgente è la necessità di nuovi bersagli molecolari per ridurre la tossicità del trattamento e aumentare l'efficacia di nuovi agenti terapeutici. Tra i pazienti B-LLA, c'è il nuovo sottogruppo dei "Philadelphia-like", ad alto rischio a causa dell'elevata incidenza di recidive ad alterazioni del pathway JAK/STAT nel 7% dei casi. JAK2 codifica per una tirosina chinasi non recettoriale fondamentale per l'ematopoiesi. Le mutazioni di JAK2 sono state ampiamente studiate nella leucemia, mentre le sue fusioni sono ancora scarsamente caratterizzate. Inoltre, le alterazioni di PAX5 caratterizzano il 30% dei casi B-LLA. PAX5, che codifica per un fattore di trascrizione correlato alle cellule B, è un gene molto promiscuo, bersaglio di delezioni e traslocazioni con diversi partner, formando proteine di fusione aberranti, come il gene JAK2. Lo scopo del progetto è lo sviluppo di una strategia preclinica mirata per i riarrangiamenti di PAX5 e JAK2 (PAX5r e JAK2r) in sottogruppi ad alto rischio di pazienti pediatrici di B-LLA. L'identificazione di nuove fusioni di JAK2 e PAX5 in campioni di pazienti pediatrici con LLA mediante NGS è stato il punto di partenza per eseguire esperimenti di xenotrapianto in vivo e screening di farmaci ex-vivo, quando era disponibile materiale diagnostico, creando xenotrapianti derivati da paziente(PDX). 3 casi di JAK2r sono stati trattati ex-vivo con CHZ868, inibitore tirosin chinasico di tipo II, che ha mostrato un'efficacia significativa in monoterapia con valori 100 volte inferiore rispetto a ruxolitinib (270-320nM vs 30-40uM), dimostrando anche una inibizione del pathway JAK2/STAT fino a 48 ore. Ha avuto un effetto sinergico con ruxolitinib su tutti e 3 i pazienti, così come con BIBF1120, un inibitore chinasico, sui blasti con fusione PAX5::JAK2, inibendo anche, Introduction Risk-based treatment is curative for 85% of children with B-cell precursor acute lymphoblastic leukemia (BCP-ALL), however relapse remains a leading cause of mortality. Thus, the need of novel molecular targets is urgent to reduce treatment toxicity and increase the efficacy of new therapeutic agents. Among BCP-ALL patients, there is the quite new subgroup of the ‘Philadelphia-like’, considered as high risk due to the high incidence of relapses. Among these molecular subgroup, JAK/STAT pathway alterations represent 7% of the cases. JAK2 encodes for a non-receptor tyrosine kinase fundamental for hematopoiesis, survival and proliferation of cells. JAK2 mutations have been widely studied in leukemia, while its fusions are still poorly characterized. Moreover, PAX5 alterations characterize the 30% of BCP-ALL cases. PAX5, which encodes for a B-cell related transcription factor, is a very promiscuous gene, frequently target of deletions and translocations with several partners, forming aberrant proteins of fusion, like the JAK2 gene. Aim The aim of the project is the development of a targeted preclinical strategy for PAX5 and JAK2 rearrangements in high-risk subgroups of pediatric BCP-ALL patients to define a personalized medicine based on PAX5r and JAK2r functional characterization. Results The identification of novel JAK2 and PAX5 rearrangements (JAK2r and PAX5r) in pediatric ALL patients’ samples by NGS was the starting point to perform in-vivo xenotransplantation experiments and ex-vivo drug screening, when diagnosis material was available, setting up a Patient-Derived Xenograft (PDX). Three JAK2r cases were ex-vivo targeted with CHZ868, a type II TKI, which showed significant efficacy in monotherapy at 100-fold lower than ruxolitinib (270-320nM vs 30-40uM), proving also downregulate JAK2/STAT pathway up to 48h. It had a synergistic effect with ruxolitinib on all 3 patients, as well with BIBF1120, a kinase inhibitor on PAX5::JAK2 blasts, downregulating al

Background: Type II diabetes is a common disease worldwide and several drug treatments are available. Some of the more recently approved drugs are DPP4-inhibitors, GLP analogues and SGLT2-inhibitors. Most of the Type II diabetes drugs (T2DMD) are prescribed by primary care physicians. To ensure rational drug use it is important to follow up prescribing patterns to design strategies and interventions that can improve drug treatment, since consequences of inappropriate drug use might be poor health outcomes and increased health costs. Aim: To study differences in the prescribing pattern of T2DMD among primary healthcare centres (PHC) at a macro level in Region Uppsala. Method: A cross-sectional study based on data collected from Region Uppsala’s data register. Data consisted of individuals over 25 years of age with at least one prescription of a diabetes drug from the Anatomic Therapeutic Chemical (ATC) group A10 prescribed within the period of January 2018 to June 2020. Results: There is a moderate difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala. Overall, a larger proportion of oral antidiabetic drugs (OAD) were prescribed compared to Insulins. Most PHC prescribed a larger proportion of long acting insulins than other Insulins. Among OAD, a larger proportion of Biguanide derivative where prescribed. DPP-4 inhibitors, Sulphonylureas and SGLT2-inhibitors were prescribed to almost the same extent. Conclusion: Overall, there is a minor difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala during the study period. Lately, prescribing of DPP4-inhibitors, SGLT2-inhibitors and long acting insulins have increased., I detta fördjupningsprojekt studerades förskrivningsmönstren av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studieresultaten vissa skillnader i hur olika vårdcentraler i Region Uppsala förskriver typ II diabetesläkemedel. Från början var hypotesen att icke-insuliner förskrivs i större utsträckning än insuliner. Vilket visade sig stämma överens med resultaten. I studien jämförs också skillnaden mellan förskrivning av icke-insuliner som funnits längre på marknaden och de nyligen godkända (DPP4-hämmare och SGLT2-inhibitorer). Resultaten visar en tydlig ökning i förskrivning av de nya läkemedlen under studieperioden. En anledning till detta kan vara läkemedels positiva farmakologiska effekter. I studien jämförs också skillnaden i förskrivningen av de olika insuliner i Region Uppsala. Resultaten visar att långverkande insuliner förskrivs i större utsträckning i jämförelse med andra insuliner, vilket är inte enligt rekommendationslistan för förskrivning av typ II diabetesläkemedel Studieresultaten kan användas för att fortsätta följa upp och förbättra kvalitén på diabetesvården i Region Uppsala. Ytterligare studier skulle till exempel kunna utgå ifrån hela populationen med en typ 2 diabetesdiagnos för att studera utfall även för andra interventioner än läkemedel. Dessutom behövs fortfarande kunskap om det är kostnadseffektiv att fler nya typ 2 diabetesläkemedel används. Studien ger kunskap om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studien kan användas som grund för dialog om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i regionen, så att denna optimeras och fler individer får adekvat behandling. Detta arbete är viktigt eftersom typ II diabetes är en mycket vanlig sjukdom där prevalensen ökar. Denna studie är en tvärsnittsstudie baserat på sekundärdata från Region Uppsalas elektroniska medicinalt register och primärdata från två enkäter skickade till sjuksköterskor och läkare som jobbar på vårdcentraler med patienter med diabetes. Studien inkluderar dat

Background: Type II diabetes is a common disease worldwide and several drug treatments are available. Some of the more recently approved drugs are DPP4-inhibitors, GLP analogues and SGLT2-inhibitors. Most of the Type II diabetes drugs (T2DMD) are prescribed by primary care physicians. To ensure rational drug use it is important to follow up prescribing patterns to design strategies and interventions that can improve drug treatment, since consequences of inappropriate drug use might be poor health outcomes and increased health costs. Aim: To study differences in the prescribing pattern of T2DMD among primary healthcare centres (PHC) at a macro level in Region Uppsala. Method: A cross-sectional study based on data collected from Region Uppsala’s data register. Data consisted of individuals over 25 years of age with at least one prescription of a diabetes drug from the Anatomic Therapeutic Chemical (ATC) group A10 prescribed within the period of January 2018 to June 2020. Results: There is a moderate difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala. Overall, a larger proportion of oral antidiabetic drugs (OAD) were prescribed compared to Insulins. Most PHC prescribed a larger proportion of long acting insulins than other Insulins. Among OAD, a larger proportion of Biguanide derivative where prescribed. DPP-4 inhibitors, Sulphonylureas and SGLT2-inhibitors were prescribed to almost the same extent. Conclusion: Overall, there is a minor difference in the prescribing patterns of T2DMD among different PHCs in Region Uppsala during the study period. Lately, prescribing of DPP4-inhibitors, SGLT2-inhibitors and long acting insulins have increased., I detta fördjupningsprojekt studerades förskrivningsmönstren av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studieresultaten vissa skillnader i hur olika vårdcentraler i Region Uppsala förskriver typ II diabetesläkemedel. Från början var hypotesen att icke-insuliner förskrivs i större utsträckning än insuliner. Vilket visade sig stämma överens med resultaten. I studien jämförs också skillnaden mellan förskrivning av icke-insuliner som funnits längre på marknaden och de nyligen godkända (DPP4-hämmare och SGLT2-inhibitorer). Resultaten visar en tydlig ökning i förskrivning av de nya läkemedlen under studieperioden. En anledning till detta kan vara läkemedels positiva farmakologiska effekter. I studien jämförs också skillnaden i förskrivningen av de olika insuliner i Region Uppsala. Resultaten visar att långverkande insuliner förskrivs i större utsträckning i jämförelse med andra insuliner, vilket är inte enligt rekommendationslistan för förskrivning av typ II diabetesläkemedel Studieresultaten kan användas för att fortsätta följa upp och förbättra kvalitén på diabetesvården i Region Uppsala. Ytterligare studier skulle till exempel kunna utgå ifrån hela populationen med en typ 2 diabetesdiagnos för att studera utfall även för andra interventioner än läkemedel. Dessutom behövs fortfarande kunskap om det är kostnadseffektiv att fler nya typ 2 diabetesläkemedel används. Studien ger kunskap om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i Region Uppsala. Studien kan användas som grund för dialog om förskrivningen av typ II diabetesläkemedel i regionen, så att denna optimeras och fler individer får adekvat behandling. Detta arbete är viktigt eftersom typ II diabetes är en mycket vanlig sjukdom där prevalensen ökar. Denna studie är en tvärsnittsstudie baserat på sekundärdata från Region Uppsalas elektroniska medicinalt register och primärdata från två enkäter skickade till sjuksköterskor och läkare som jobbar på vårdcentraler med patienter med diabetes. Studien inkluderar dat

Background: The increasing elderly population is challenging todays management in healthcare. Elderly have a higher risk of adverse effect and inappropriate use of medication. The Swedish healthcare today pays 12-19 billion kronor due to adverse effects and inappropriate use of medications. By optimizing elderlies use of medicine, the social cost can decrease and contribute to a better healthcare management. Aim: Identify communication methods that can optimize counselling and communication to the elderly in pharmacies. In the sense of preventing inappropriate use of drugs and future side effects such as adverse effects or no effect. The questions that were answered are as follows: what methods are available to optimize counselling and communication? is it possible to use the methods in pharmacies? Methods: Systematic review, data search on pubmed and web of science. Results: Identified interventions were Alice-app, Geriatic Resources for Assessment and Care of Elders Team Care (GRACE), empathetic communication, communication education, motivational interviewing, my medical passport (MMP), in depth patient-centered care communication, smartwatch, smartphone, ingestible sensor system (ISS) and SPACE-program. Conclusions: Communication education helped to strengthen the patient-/carer relationship and management of medication counselling. Electronic notification systems helped elder with memory- and movement impairment. The implementation depends on the pharmacy resources and propensity of the patient. The most applicable methods were ALICE-app, smartwatch, smartphone, ISS, SPACE-team, empathetic communication, communication education in geriatric care, MI, MMP and partly GRACE-team concerning home visits by pharmacists and teamwork management.

Background: The increasing elderly population is challenging todays management in healthcare. Elderly have a higher risk of adverse effect and inappropriate use of medication. The Swedish healthcare today pays 12-19 billion kronor due to adverse effects and inappropriate use of medications. By optimizing elderlies use of medicine, the social cost can decrease and contribute to a better healthcare management. Aim: Identify communication methods that can optimize counselling and communication to the elderly in pharmacies. In the sense of preventing inappropriate use of drugs and future side effects such as adverse effects or no effect. The questions that were answered are as follows: what methods are available to optimize counselling and communication? is it possible to use the methods in pharmacies? Methods: Systematic review, data search on pubmed and web of science. Results: Identified interventions were Alice-app, Geriatic Resources for Assessment and Care of Elders Team Care (GRACE), empathetic communication, communication education, motivational interviewing, my medical passport (MMP), in depth patient-centered care communication, smartwatch, smartphone, ingestible sensor system (ISS) and SPACE-program. Conclusions: Communication education helped to strengthen the patient-/carer relationship and management of medication counselling. Electronic notification systems helped elder with memory- and movement impairment. The implementation depends on the pharmacy resources and propensity of the patient. The most applicable methods were ALICE-app, smartwatch, smartphone, ISS, SPACE-team, empathetic communication, communication education in geriatric care, MI, MMP and partly GRACE-team concerning home visits by pharmacists and teamwork management.

Sjukhusfarmacin i Sverige genomgick en omfattande utveckling underandra halvan av 1900-talet. Följande arbete undersöker utvecklingen avläkemedelstillverkning på sjukhusapotek i Sverige år 1950–2000 och besvararfrågorna när, var, hur och varför den skedde. För detta ändamål har olika material(böcker, artiklar, intervjuer, etc.) studerats. Under 1950-talet bestod tillverkningenpå sjukhusapoteken främst av enkla beredningar som injektions- ochinfusionslösningar. År 1963 utförde Apotekarsocieteten en utredning av uppgifteroch resurser och började diskutera vad som bör gälla för tillverkning påsjukhusapoteken. Sterila lösningar började tillverkades i plastförpackningaristället för i glas, vilket eliminerade sprickbildning och ledde till en mindre riskför bakteriekontamination. Radiofarmacin växte fram under 1960-talet ochfortsatte sin utveckling under 1970- och 1980-talet. Reagensberedning,dialyslösningar och extemporetillverkning av olika beredningsformer ökade iomfattning. Centralisering och rationalisering av tillverkning var betydande för attförenkla tillverkning av läkemedel. TPN, parenteral smärtlindring och cytostatikavar tillverkningsmoment som tillkom under 1980-talet. Endos- ochflerdosförpackningar blev vanliga under 1990-talet. Tillverkning av TPN ochradiofarmaka fortsatte att öka och utvecklas. Många faktorer har bidragit tillutvecklingen som skedde under 50-årsperioden. Till en början bestodtillverkningen av enkla produkter och utvecklades efter hand till att omfatta alltmer komplexa beredningar. Denna utveckling har kunnat ske på grund av blandannat ökade resurser (antal sjukhusapotek, personal, material, lokaler, utbildning),utveckling inom vetenskap, medicin och teknik, centralisering och rationalisering,regleringar, samarbete mellan farmaceuter och sjukhuspersonal, samt ambitionoch engagemang från de som varit med och fört utvecklingen framåt., Drug manufacturing in Sweden underwent a large-scale evolutionduring the second half of the 20th century. The following essay examines thisdevelopment and investigates when, where, how and why it occurred. For thispurpose, various materials (books, articles, interviews, etc.) have been studied. Inthe 1950s, manufacturing consisted of simple preparations such as injection andinfusion solutions. In 1963, Apotekarsocieteten carried out an investigationregarding how and to what extent manufacturing should be carried out in hospitalpharmacies. Sterile solutions were now manufactured in plastic packaging insteadof in glass, which eliminated cracking and led to a smaller risk of bacterialcontamination. Radiopharmaceuticals evolved during the 1960s, 1970s and 1980s.Preparation of reagent solutions, dialysis solutions and extemporaneouspreparation of various other products became a frequent occurrence.Centralization and rationalization were of major importance to facilitatemanufacturing. Production of TPN, parenteral pain management and cytostaticsemerged in the 1980s. Simple- and multidose packaging became commonplaceduring the 1990s. Manufacturing of TPN and radiopharmaceuticals continued toincrease and develop. Multiple factors have contributed to the development thatoccurred during the 50-year period that this essay covers. Initially, manufacturingconsisted of simple products and gradually evolved to include increasinglycomplex preparations. This evolution has been possible due to increased resources(number of hospital pharmacies, personnel, materials, premises, education),development in fields such as science, medicine and technology, centralizationand rationalization, collaboration between pharmacists and hospital staff,regulations, and the ambition and commitment of those who have been involvedin the evolution of manufacturing in Swedish hospital pharmacies.

Sjukhusfarmacin i Sverige genomgick en omfattande utveckling underandra halvan av 1900-talet. Följande arbete undersöker utvecklingen avläkemedelstillverkning på sjukhusapotek i Sverige år 1950–2000 och besvararfrågorna när, var, hur och varför den skedde. För detta ändamål har olika material(böcker, artiklar, intervjuer, etc.) studerats. Under 1950-talet bestod tillverkningenpå sjukhusapoteken främst av enkla beredningar som injektions- ochinfusionslösningar. År 1963 utförde Apotekarsocieteten en utredning av uppgifteroch resurser och började diskutera vad som bör gälla för tillverkning påsjukhusapoteken. Sterila lösningar började tillverkades i plastförpackningaristället för i glas, vilket eliminerade sprickbildning och ledde till en mindre riskför bakteriekontamination. Radiofarmacin växte fram under 1960-talet ochfortsatte sin utveckling under 1970- och 1980-talet. Reagensberedning,dialyslösningar och extemporetillverkning av olika beredningsformer ökade iomfattning. Centralisering och rationalisering av tillverkning var betydande för attförenkla tillverkning av läkemedel. TPN, parenteral smärtlindring och cytostatikavar tillverkningsmoment som tillkom under 1980-talet. Endos- ochflerdosförpackningar blev vanliga under 1990-talet. Tillverkning av TPN ochradiofarmaka fortsatte att öka och utvecklas. Många faktorer har bidragit tillutvecklingen som skedde under 50-årsperioden. Till en början bestodtillverkningen av enkla produkter och utvecklades efter hand till att omfatta alltmer komplexa beredningar. Denna utveckling har kunnat ske på grund av blandannat ökade resurser (antal sjukhusapotek, personal, material, lokaler, utbildning),utveckling inom vetenskap, medicin och teknik, centralisering och rationalisering,regleringar, samarbete mellan farmaceuter och sjukhuspersonal, samt ambitionoch engagemang från de som varit med och fört utvecklingen framåt., Drug manufacturing in Sweden underwent a large-scale evolutionduring the second half of the 20th century. The following essay examines thisdevelopment and investigates when, where, how and why it occurred. For thispurpose, various materials (books, articles, interviews, etc.) have been studied. Inthe 1950s, manufacturing consisted of simple preparations such as injection andinfusion solutions. In 1963, Apotekarsocieteten carried out an investigationregarding how and to what extent manufacturing should be carried out in hospitalpharmacies. Sterile solutions were now manufactured in plastic packaging insteadof in glass, which eliminated cracking and led to a smaller risk of bacterialcontamination. Radiopharmaceuticals evolved during the 1960s, 1970s and 1980s.Preparation of reagent solutions, dialysis solutions and extemporaneouspreparation of various other products became a frequent occurrence.Centralization and rationalization were of major importance to facilitatemanufacturing. Production of TPN, parenteral pain management and cytostaticsemerged in the 1980s. Simple- and multidose packaging became commonplaceduring the 1990s. Manufacturing of TPN and radiopharmaceuticals continued toincrease and develop. Multiple factors have contributed to the development thatoccurred during the 50-year period that this essay covers. Initially, manufacturingconsisted of simple products and gradually evolved to include increasinglycomplex preparations. This evolution has been possible due to increased resources(number of hospital pharmacies, personnel, materials, premises, education),development in fields such as science, medicine and technology, centralizationand rationalization, collaboration between pharmacists and hospital staff,regulations, and the ambition and commitment of those who have been involvedin the evolution of manufacturing in Swedish hospital pharmacies.

Adherence to treatments represents one of the most successful clinical factor in patients undergoing chronic disease, like CKD. Althought, many factors could decrease adherence, nurses and doctors are called to strengthen the patients partnership in order to improved it. This study refers to a survey which took place with 56 patients, of a sample of 70, who were undergoing dialysis treatment in San Vito Hospital in Turin. The study helped to enhance the elements which more influence drug adherence, home drug compliance, drug knowledge and expected clinical outcomes. These datas contributed to understand patients' educational needs, areas and topic that doctors and nurses should look for to get better clinical outcomes. To forget treatment pills had shown to be the most frequent reason for non adherence, followed by unfriendly prescribed time-schedule that hardly matched with ones's life style. The given questionnaire showed that better drug knowledge and limited number of pills decreased the burdening of treatments, thas increasing patients' adherence. On the contrary, clear provision of information from health personals did not show to be relevant key factor. At the end of the study the caring group decided up the implementation of some actions in order to improve patients' outcomes. (sian) (nursing), L'aderenza alla terapia rappresenta uno dei fattori principali di successo clinico soprattutto per i pazienti con patologie croniche come quelli con I.R.C. Spesso però, sono numerosi i fattori che la compromettono e il medico e l'infermiere sono chiamati ad intervenire per rafforzare l'alleanza terapeutica con il paziente al fine di migliorare l'aderenza. L'indagine condotta in questo studio su 56 dei 70 pazienti emodializzanti nell'ospedale S. Vito di Torino, ha permesso di individuare quali elementi influenzano la loro aderenza alla terapia farmacologica domiciliare, soprattutto nell'ambito delle conoscenze sui farmaci assunti e del supporto informativo fornito dai medici e gli infermieri del Centro Dialisi. La dimenticanza nell'assumere la terapia si è rivelata tra i fattori principali di non aderenza, seguita dalla posologia delle prescrizioni farmacologiche poco coniugabili con lo stile di vita del paziente. I risultati del questionario somministrato agli assistiti, hanno dimostrato che la conoscenza da parte del paziente sulla terapia assunta e un minor numero di farmaci prescritti, influenzano positivamente la sua aderenza. A1 contrario, la chiarezza delle informazioni ricevute dal personale sanitario non è risultata significativa in questo ambito. Al termine dello studio sono stati individuati alcuni interventi atti ad affrontare le criticità emerse dall'indagine. (sian) (nursing)

Adherence to treatments represents one of the most successful clinical factor in patients undergoing chronic disease, like CKD. Althought, many factors could decrease adherence, nurses and doctors are called to strengthen the patients partnership in order to improved it. This study refers to a survey which took place with 56 patients, of a sample of 70, who were undergoing dialysis treatment in San Vito Hospital in Turin. The study helped to enhance the elements which more influence drug adherence, home drug compliance, drug knowledge and expected clinical outcomes. These datas contributed to understand patients' educational needs, areas and topic that doctors and nurses should look for to get better clinical outcomes. To forget treatment pills had shown to be the most frequent reason for non adherence, followed by unfriendly prescribed time-schedule that hardly matched with ones's life style. The given questionnaire showed that better drug knowledge and limited number of pills decreased the burdening of treatments, thas increasing patients' adherence. On the contrary, clear provision of information from health personals did not show to be relevant key factor. At the end of the study the caring group decided up the implementation of some actions in order to improve patients' outcomes. (sian) (nursing), L'aderenza alla terapia rappresenta uno dei fattori principali di successo clinico soprattutto per i pazienti con patologie croniche come quelli con I.R.C. Spesso però, sono numerosi i fattori che la compromettono e il medico e l'infermiere sono chiamati ad intervenire per rafforzare l'alleanza terapeutica con il paziente al fine di migliorare l'aderenza. L'indagine condotta in questo studio su 56 dei 70 pazienti emodializzanti nell'ospedale S. Vito di Torino, ha permesso di individuare quali elementi influenzano la loro aderenza alla terapia farmacologica domiciliare, soprattutto nell'ambito delle conoscenze sui farmaci assunti e del supporto informativo fornito dai medici e gli infermieri del Centro Dialisi. La dimenticanza nell'assumere la terapia si è rivelata tra i fattori principali di non aderenza, seguita dalla posologia delle prescrizioni farmacologiche poco coniugabili con lo stile di vita del paziente. I risultati del questionario somministrato agli assistiti, hanno dimostrato che la conoscenza da parte del paziente sulla terapia assunta e un minor numero di farmaci prescritti, influenzano positivamente la sua aderenza. A1 contrario, la chiarezza delle informazioni ricevute dal personale sanitario non è risultata significativa in questo ambito. Al termine dello studio sono stati individuati alcuni interventi atti ad affrontare le criticità emerse dall'indagine. (sian) (nursing)

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga laga, Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within thr

Följande uppsats analyserar utvecklingen av läkemedelsreklam i Sverige under perioden från sekelskiftet 1900 till nutiden. Under denna period har läkemedelsreklam gått genom många förändringar. Regelverken som styr marknadsföring av läkemedel har konstant växt och medfört att läkemedelsreklamens innehåll, form och målgrupp har blivit tydligt definierade. Det ledde till minskning av ”kvacksalveri” och ”humbugreklam”, som var ett stort problem i början för läkemedelsreklamen i Sverige. Etiska standarder inom branschen har ökat under de senaste hundra åren. Förutom detta har reklamens innehåll och marknasföringssätt förändrats parallellt med medieutvecklingen. Läkemedelsreklam utvecklades från enkla utomhusaffischer till moderna digitala former, som används för nutidens marknadsföring. Även om utvecklingen av läkemedelsreklam har varit beständig och effektiv, finns fortfarande utrymme för ”polering” av både regelverket och etiska standarder inom verksamheten. Denna uppsats försöker erbjuda svaret på frågan: ”Hur har marknadsföring av läkemedel utvecklats under perioden mellan 1900 till nutid i Sverige?”. Förutom detta diskuteras positiva och negativa aspekter av marknadsföringen av läkemedel i Sverige, samt vilka åtgärder som skulle bidra till en saklig, balanserad och icke vilseledande läkemedelsreklam. Metoden som användes att svara på examensarbetets frågeställning var litteraturöversikt över kvalitativa studier och publikationer. Källor som användes i den här litteraturstudien omfattade bland annat böcker, statliga dokument, websidor, akademiska uppsatser och populär litteratur, som var publicerade inom området marknadsföring, medicin, farmacia, läkemedelsreklam etc. Analysen av litteratur som behandlar problematiken kring svensk läkemdelsreklam, från 1900 till 2018, ledde till slutsatsen att svensk läkemdelsreklam utvecklades inom följande tre kategorier: regelverket, etiken och mediaformer. Utvecklingen av regelverket omfattar antagandet av sju nya rättsliga laga, Advertising has always been a powerful tool for the pharmaceutical industry. The history of pharma marketing in Sweden dates to the beginning of the 20th century. That was the time of “miraculous” drugs that could, according to advertisements, treat any kind of disease. Back then, marketing activities didn´t imply more than using empty promises, which were in combination with an alluring illustration, placed in a newspaper or an attractive public place. Consequently, negative perceptions have been plaguing the pharmaceutical marketing from the very beginning. In the years to come, medico-marketing in Sweden was struggling to rebuild its image. Marketing activities got strictly regulated at the national level via numerous laws, rules or procedures. Many authorities have been established to control the market and provide guideline for socially responsible, honest, respectful and up-to-date pharma marketing. As the result, up to the end of the 20th century conditions in pharmaceutical industry in Sweden have radically changed. Frivolous marketing of pharmaceutical drugs is today a matter of the past. However, there are still examples where pharmaceutical companies are breaking the law and are being accused of inappropriate marketing of drugs or lack of transparency in reporting results from negative clinical trials. Those examples are the warning signs for authorities that there is still a lot of space for further regulation of the market. Following thesis has an aim to answer to the question: “ How did pharma marketing in Sweden develop in the period between the beginning of the 20th century until today?”. Methodology used in this thesis include a qualitative method literature review, which is a survey of important articles, books and other sources relevant to the research question. A review of litterature published in Swedish language in period between the beginning of 20th century and today, showed that development of medico-marketing in Sweden took place within thr

Under de senaste åren har farmaceutens roll på apoteket ändrats. Från att fokus tidigare legat på läkemedel läggs det nu främst på omsorg om kunden. Målet är att sträva efter en aktiv dialog med hjälp av god kommunikation för att ta reda på kundens behov. Men inom kommunikationsprocessen förekommer en del hinder som kan försvåra och reducera möjligheten att förmedla ett budskap. För att uppnå en god och effektiv kommunikation mellan farmaceut och kund är det viktigt att finna olika åtgärder för att förhindra att dessa hinder påverkar kommunikationen. Syftet med den här studien var att studera kommunikationen mellan kunder och farmaceuter med fokus på förekomsten av kommunikationsbarriärer. Hur ofta uppstår kommunikationsbarriärer på apoteket? Hur bemöter och åtgärdar farmaceuten kommunikationsbarriärer? Hur kan farmaceuten bemöta och åtgärda kommunikationsbarriärer för att kundmötet ska avslutas positivt? Insamling av data gjordes med hjälp av strukturerade observationer som genomfördes på apotek runt om i Sverige. Ett tydligt utformat observationsschema fylldes i, samtidigt som det skedde ett möte mellan farmaceut och kund som handlade om förskrivningar. Av 422 kundmöten med farmaceuter på 11 apotek visades förekomst av kommunikationsbarriärer vid 164 (39%) av observationerna. De tre vanligaste kommunikationsbarriärerna var farmaceutrelaterade vid 12% av observationerna, språkrelaterade 10%, och tidsbrist hos kunden 8 %. Övriga kommunikationsbarriärer var kundrelaterade 8% och relaterade till apoteksmiljön 3%. 96 (59%) av ovan 164 observerade kundbarriärer åtgärdades under expeditionen av recepten. Gemensamt för dess åtgärder var att de resulterade i att kunden blev nöjd.

Under de senaste åren har farmaceutens roll på apoteket ändrats. Från att fokus tidigare legat på läkemedel läggs det nu främst på omsorg om kunden. Målet är att sträva efter en aktiv dialog med hjälp av god kommunikation för att ta reda på kundens behov. Men inom kommunikationsprocessen förekommer en del hinder som kan försvåra och reducera möjligheten att förmedla ett budskap. För att uppnå en god och effektiv kommunikation mellan farmaceut och kund är det viktigt att finna olika åtgärder för att förhindra att dessa hinder påverkar kommunikationen. Syftet med den här studien var att studera kommunikationen mellan kunder och farmaceuter med fokus på förekomsten av kommunikationsbarriärer. Hur ofta uppstår kommunikationsbarriärer på apoteket? Hur bemöter och åtgärdar farmaceuten kommunikationsbarriärer? Hur kan farmaceuten bemöta och åtgärda kommunikationsbarriärer för att kundmötet ska avslutas positivt? Insamling av data gjordes med hjälp av strukturerade observationer som genomfördes på apotek runt om i Sverige. Ett tydligt utformat observationsschema fylldes i, samtidigt som det skedde ett möte mellan farmaceut och kund som handlade om förskrivningar. Av 422 kundmöten med farmaceuter på 11 apotek visades förekomst av kommunikationsbarriärer vid 164 (39%) av observationerna. De tre vanligaste kommunikationsbarriärerna var farmaceutrelaterade vid 12% av observationerna, språkrelaterade 10%, och tidsbrist hos kunden 8 %. Övriga kommunikationsbarriärer var kundrelaterade 8% och relaterade till apoteksmiljön 3%. 96 (59%) av ovan 164 observerade kundbarriärer åtgärdades under expeditionen av recepten. Gemensamt för dess åtgärder var att de resulterade i att kunden blev nöjd.