Search

Denna uppsats syftar till att fördjupa förståelsen för unga mäns upplevelser av etnisk profilering i de svenska förorterna och hur dessa erfarenheter påverkade dem. Den vanligaste bilden av en förort är att de är invandrartäta områden som präglas av organiserad brottslighet och stökiga ungdomar. Ordningsmakten har under en längre tid implementerat riktade insatser i dessa områden för att bekämpa eventuell organiserad brottslighet, vilket har resulterat i fler spänningar mellan ordningsmakten och ungdomar med annan etnisk härkomst än svenskar. Därigenom utforskades ordningsmaktens närvaro i relation till etnicitet och maktstrukturer. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra unga män, mellan 18 och 24 år, från olika förorter i Sverige angående deras egna erfarenheter av bemötande från ordningsmakten. Studiens empiriska material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys, med användning av teorier som territoriell stigmatisering och stämplingsteorin. Resultatet visade på att de unga männen har liknande erfarenheter av spänningar med polis i form av obefogade och frekventa poliskontroller. Samtliga ungdomar beskrev inslag av rasism i polisens bemötande i form av etnisk profilering eller rasistiska uttryck. Likaså berättade ungdomarna att polisen ofta misstänker dem för brottslig aktivitet på grund av deras bostadsort och närvaro i området., This study aims to deepen the understanding of young men's experiences of ethnic profiling in the Swedish suburbs and how these experiences affected them. The most common image of a suburb is that they are immigrant-dense areas characterized by organized crimes and disruptive youth. Law enforcement has implemented targeted interventions in these areas for a long time to combat possible organized crimes which has resulted in more tensions between law enforcement and youth with different ethnic backgrounds than Swedes. Thereby, the presence of law enforcement was explored about ethnicity and power structures. To fulfill the purpose of the study and answer the research question, semi-structured interviews were conducted with four young men, aged between 18 and 24, from various suburbs in Sweden regarding their own experiences of encounters with law enforcement. The empirical data of the study was analyzed through a qualitative content analysis, utilizing theories such as territorial stigmatization and labeling theory. The results indicated that the young men had similar experiences of tensions with the police in the form of unjustified and frequent police stops. All the young men described elements of racism in the police's treatment, in the form of ethnic profiling or racist remarks. Similarly, the young men recounted that the police often suspected them of criminal activities due to their place of residence and presence in the suburb.

The aim of this study was to investigate young men's experiences of being stopped by the Stockholm police in two marginalized areas in Stockholm. The study had a special focus on the experience of ethnicized location profiling, which became relevant in connection with the new law on inspection zones. To achieve the study's goals, a qualitative research method was used as the empirical evidence was based on six interviews with men who gave an account of their experiences and perspectives of marginalized communities. The empirical work has been analyzed using stigma theory, territorial stigma and labeling theory. The results showed that the men had gone through similar experiences during their conversations with the police, where the police's frequent interest was based on the men's ethnicity, appearance and area of ​​residence. The men highlighted that this had an impact on the police's treatment, as the men felt that the police saw them as criminals and treated them differently from ethnic Swedes. Based on the men's previous experiences, they assumed that the inspection zones would worsen the image of marginalized communities and affect the living situation of the individuals of the community. Where there was a risk that the zones contribute to the stopping of innocents and that ethnic and geographic profiling increases.

I denna undersökning har jag haft som syfte att undersöka hur media beskriver tre områden byggda under miljonprogrammet: Lindängen, Nydala och Rosengård och dess invånare med utgångspunkt från Sydsvenskan och Aftonbladet. Detta har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys samt tidigare forskning och teorier. Utifrån de fem olika teman, miljö och arkitektur, levnadsmiljö, utbildning och arbetslöshet, kriminalitet och brott samt Vi och dem har jag försökt skapa en så bred bild som möjligt. Studiens övergripande slutsats är att dessa områden konsekvent beskrivs i termer som betonar socioekonomisk utsatthet, kriminalitet och problematiska samhällsförhållanden. Invånarna framställs som bristande i hygien, med låg utbildningsnivå och utländsk härkomst. Beskrivningar som dessa förstärker negativa stereotyper och bidrar till en bild av områdena och dess invånare som avvikande och separerade från resten av samhället., In this paper I have sought to investigate how media portrays three different boroughs inMalmö city built up during the so-called “million programme”, namely: Lindängen, Nydalaand Rosengård and its residents, based on the publications of the newspapers Sydsvenskanand Aftonbladet. The means used for the investigation are mainly critical discourse analysiscoupled with previous research and theories. In order to achieve a broad description of theproblem, this paper has centered around the five central themes of: environment &architecture, living environment, education & worklessness, criminality & crime and “Weand them”. The resulting conclusion of this study is that the three named burroughs areconsistently portrayed in the aforementioned media outlets as areas overrun bysocioeconomic degradation, criminal activity and problematic societal relationships. Theresidents are portrayed as lacking in hygiene, with a low level of education, and of foreignorigin.These types of descriptions in media enhance negative stereotypes and contribute to animage of these areas as containing inhabitants which are deviant and isolated from society asa whole.

In 1920s Sweden the concept of Folkhemmet was born and described as a concept and an idea of the modern Swedish well-fare state where the nation was considered a family. Through governmental founding, a new modern Sweden was planned. The first suburbs was introduced in 1930 and the 1950s the next project was finished, the so-called ABC-staden (ABC-town in English). One of the suburbs belonging to the ABC-town project was Rågsved, a place which is associated with the Swedish punk movement and the cultural association of Oasen. In 1965 the next building project was introduced, now called Miljonprogrammet. Miljonprogrammet became criticized for being a constant working place and isolating citizens in the suburbs, leading to segregation. A furthermore consequence of the segregation was when working-class families got a better economy and left the traditional apartment housing for newly produced town halls it opened for low-income families to move in. Meanwhile, the media framing of the suburb also began to change. The narrative of the suburb had previously been a hope for a bright better future for families to live in, but it later changed to be a place for criminality, under-employment, alcoholism, and substance abuse. Teenagers and young adults stuck at the bottom of the economic chain were affected worst by this change. This also occurred with the oil crisis in the late 1970s, making the end of the Swedish record years. The Swedish punk movement was introduced in 1976 inspired by the British and American punk scene. The movement established itself in the suburbs among young adults who did not feel like they were heard. The movement was, in difference to previous youth cultures, political which affected the message of the movement. In the capital of Stockholm, punk rockers found themselves wanting something more, a place outside the centre of the city where they all could have a place to be. This project later resulted in the cultural association of Oasen in Rågsved.

Denna komparativa studie analyserar och jämför Mats Wahls bok Vinterviken (1993), med två olika filmatiseringar av boken, Vinterviken (1996) av filmregissören Harald Hamrell och Vinterviken (2021) av filmregissören Alexis Almström. Syftet med studien är att jämföra framställningen av förortskillen/förorten, samt skildringen av ett vi och dem i tre verken. Utgångspunkten är i verkens motiv, karaktärsskildring, miljö och berättarperspektiv. Jag kommer också undersöka de mediespecifika skillnader som uppstått i adaptionen till film. Analysen visar både likheter och skillnader mellan bok och film där största skillnaden är framtställningen av förortskillen och förorten. Det har också lagts till och tagits bort händelser i filmerna. Studiens resultat visar att både boken och filmerna kan användas i ett didaktiskt syfte för att öka elevers läsförståelse på gymnasiet.

Bibliotekens roll i samhället är viktig, inte bara som en plats för kunskap och lärande, utan också som mötesplats. Genom att plocka ut biblioteket som koncept i en offentlig utomhusmiljö, ville jag undersöka möjligheten till att skapa en syntes mellan bibliotek och stadsrum genom gestaltning. Med denna tanke som utgångspunkt har jag utformat ett designförslag som på ett mer tillgängligt sätt erbjuder kunskap och lärande och samtidigt som platsen uppmanar till möten och reflektion. Platsen för mitt projekt som jag utgått ifrån är Orminge centrum som ligger i Nacka kommun utanför Stockholm. 2015 antog Nacka kommun ett nytt detaljplaneprogram för Orminge Centrum, vilket jag har studerat noga samt använt som utgångspunkt i flera delar av det här projektet. För att hålla en tydlig koppling till området har jag genomgående jobbat med Orminge som inspiration. Både genom att studera och analysera det befintliga biblioteket i Orminge centrum, samt genom att utforma designprinciper utifrån platsens befintliga identitet. Tack vare intervjuer har jag fått kunskap om hur biblioteken fungerar som mötesplats, större förståelse för hur ett detaljplaneprogram kan se ut samt hur man kan arbeta för att öka barns nyfikenhet för läsning. Dessa insikter har varit nödvändiga för att kunna genomföra projektet. Resultatet blev ett skulpturalt utomhusbibliotek som fungerar som en bokbytarplats. Designförslaget följer ett program som jag tagit fram genom analys av det befintliga biblioteket i Orminge centrum.

This paper examines how femininity is negotiated in the play "Vem som hon" from an intersectional perspective based on five female characters. The narrative space is an unspoken suburb in Stockholm. The play deals with themes such as sisterhood, violence, poverty, racism and segregation. Through a narrative analysis of the script and the recording of the play, it examines how femininity is made in the place linked to race and class. The essay aims to answer how the characters negotiate femininity in the play and what boundaries they relate to and what role the place has in their creation of femininity. The essay wants to highlight the girls' voices and show a complex picture of the suburb as a place where people's identities are changing and multifaceted. The conclusion shows that the characters in different ways move across the boundaries of what is considered feminine and masculine and that they construct themselves through a sense of belonging to each other and the suburb as a place. Through ideals of chastity and religion, the characters try to gain respectability while their lives are characterized by violence and a rejection of normative feminine ideals.

The objective of this artistic research has been to reflect on the conditions forfilmmakers in Sweden and identify expectations, contradictions and subjectpositions available for myself within this discursive field. As a point of departure,I use three letters of rejection that I have received during my two years as astudent at the Stockholm University of the Arts. The first rejection centers what experiences can be imagined for me, as animmigrant filmmaker. It juxtaposes experiences made in Iran and Sweden asopposite and impossible to combine. The second rejection is in relation to contentand story-telling, which raises questions about translation as a dimension of filmproduction. In this section, I argue that while it is my intention to make experiencesof hyper-absurdity in Iran penetrable for an audience in Sweden, too muchconcern over the audience may deteriorate the artistic process. The third rejectionconstructs myself and my fellow director as immigrant others, scrutinizing ourability to make a film in Swedish, about Swedish subjects. In this section, Iexplore the meaning of diaspora and how it shapes the conditions of filmproduction. The artistic research is summarized in the final section where I suggest anumber of strategies forward in order to move away from the taken-for-grantedrole of immigrant filmmaker(s). Key concepts: documentary film, diaspora, translation

I denna uppsats i sociologi belyses problematiken kring gängkriminalitet i Göteborgs Stad. Syftet med studien är att skapa en förståelse och insikt i hur Göteborgs Stad arbetar förebyggande och vilka insatser som genomförs, samt att se vilken typ av samverkan som finns. Detta för att kunna föreslå vidare åtgärder i stadens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet som fenomen. För att kunna genomföra studien har jag använt mig av en huvudfråga, samt en underfråga; Hur kan begreppen habitus, stigmatisering och social exkludering användas för att förstå gängkriminalitet? Och är Göteborgs stads insatser mot gängkriminaliteten motiverade enligt begreppen habitus, stigmatisering och social exkludering? Jag går även igenom forskningen som finns om varför utsatta områden uppstår, för att skapa en bakgrund och en tydlig förståelse för läsaren. Den visar att gängkriminaliteten uppstått ur ett utanförskap och med tydliga negativa kopplingar till individers möjligheter till ett fullgott liv. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ litteraturstudie och jag analyserar rapporter och handlingsplaner från Göteborgs Stad och enskilda forskare. Teorier som appliceras på fenomenet är stigmatisering, habitus och symboliskt kapital samt social exkludering. I resultatet framkommer att insatser görs med en god tanke, men att det är för lite fokus på individer som befinner sig i eller i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet och huruvida samordningen faktiskt givit något resultat, samt att stigmatisering och social exkludering är stora bidragande faktorer till utbredningen av gängkriminaliteten i Göteborg.

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Det första delsyftet är att synliggöra hur deltagarna, som alla är killar med förortsbakgrund, beskriver förorten och förortsindexerad svenska. Det andra syftet är att undersöka deltagarnas inställning till deras och andras användning av förortsindexerad svenska. Det tredje syftet är att synliggöra hur deltagarnas språk och identitetsskapande hänger ihop. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fem ungdomar intervjuades. I intervjuerna fick deltagarna besvara frågor om deras inställning till sin och andras användning av förortsindexerat tal. Resultatet visar att deltagarna inte förskönar bilden av förorten. De erkänner att det finns problem, men för dem står förorten också för gemenskap, kärlek och värme. Undersökningen visar att deltagarna menar att förortsindexerad svenska bidrar till en gemenskap. Språkbruket beskrivs som en språklig kompetens och som ett viktigt verktyg. Utanför det flerspråkiga bostadsområdet blir talet däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna redogör dessutom för att språket utgör en viktig roll i deras identitetsskapande.

I Lydia Wistisens avhandling Gångtunneln (2017) nämner hon att storstaden kommit att bli den mest vanliga miljöskildringen i ungdomslitteraturen under 1900-talet. Ungdomar har en egen stadsgeografi och det är dessa erfarenheter som visar sig i ungdomslitteraturen. Ungdomars förflyttningar i staden går från rum till rum. De rör sig i allmänna stadsrum, förbindelseleder, såsom broar, tunnelbanelinjer och gångtunnlar. Oftast befinner de sig på platser där vuxna inte är närvarande. Denna masteruppsats undersöker hur ett urval ungdomsromaner skildrar förortsmiljön: förbindelselänkar, skolmiljö, hemmiljö, den litterära promenaden, panoramaperspektivet över förorten samt hur karaktärerna upplever sin identitet och klasstillhörighet. Uppsatsen undersöker hur förorten skildras i fem ungdomsböcker: Mats Wahls Vinterviken (1993), Douglas Foleys Shoo bre (2003), Douglas Foleys Shoo len (2009), Mats Berggrens En enda kväll (2006) och Mats Berggrens Onsdag kväll strax före sju (2014).

Ungdomskulturer förändras med tiden och nya ungdomskulturer tillkommer i relation till samhällsförändringen. Samhällsförändringarna har lett till att nya ungdomskulturer har utvecklats, vara en av dem har präglats av ghettokulturen och macho-attityden från förortens kultur. Genom bland annat den svenska hiphopen och mobiliseringen av ungdomar i samhället har kulturen från förorten anammats av ungdomar i samhällets alla hörn. Den här studien syftar till att undersöka och skapa en djupare förståelse till den rådande så kallade ortenkulturen som har spridits bland ungdomar i dagens samhälle. Studien fokuserar på att generera en inblick i vilka faktorer som förstärker gemenskapen inom den rådande ortenkulturen utifrån ungdomars egna berättelser om deras livsvärld i relation till kulturen. Därav grundas denna studien i en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk metodansats. I studien har det genomförts fem individuella intervjuer med ungdomar mellan åldrarna 15-17 år. Ungdomarnas perspektiv, erfarenheter och upplevelser syftade till att skapa en djupare förståelse för ungdomskulturen. Intervjufrågorna är baserade på teoretiska perspektiv utifrån flera klassiska och moderna sociologer samt tidigare forskning. Materialet har sedan transkriberats, kodats och analyserats i relation till de teoretiska aspekterna samt den tidigare forskningen. Det som framkommer i analysen är primärt tre faktorer som har en betydande roll för den förstärkta gemenskapen inom ortenkulturen: etnicitet och kultur som binds samman, symboliskt handlande och maskulinitet. I analysen framkommer det att ungdomars mångkulturella bakgrunder och tillskrivna egenskaper av omgivningen påverkar deras anpassning till kulturen, samtidigt som ungdomar med en svensk etnicitet socialiseras in i den. Genom symboliskt handlande förstärks gemenskapen ytterligare då en gruppering i ett “vi” och “dem” genereras, där språk, beteende och klädsel inkluderas i det symboliska handlandet, så som att använda sig av slang

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig., Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

This study examines how Swedish hip hop lyrics from the 1990s and 2010s portrays the social life, first and foremost in the suburb. The study consists of two parts, the first is a more general study of which themes and categories appear in the lyrics through an overview of 90 different hip hop songs. The second part of the study is focusing on analyzing different processes in change from the 1990s to the 2010s hip hop lyrics. The material of this part consists of 5 songs from the 1990s and 5 songs from the 2010s, that through a qualitative text analysis presents different changes in discourses.

This study examines how one of the most influential Swedish newspapers, Aftonbladet,reports about the suburb Rosengård. Rosengård is located in Malmö and have become asymbol of Sweden’s suburbs and immigration policy. Both national and internationalmedia have reported about organized crime, shootings and different social problems inRosengård. The area is considered to be a particularly vulnerable area. At the sametime, many researchers believe that the media reporting regarding suburbs does notnecessarily correspond to the reality. The methods used in this study are a quantitativeand qualitative content analysis. The material studied are news articles concerningRosengård that were published in Aftonbladet in the last five years. The purpose was to,based on Goffman’s framing theory, investigate how Aftonbladet frames Rosengård andthe people who lives there. The purpose was also to investigate whether Aftonbladet,based on Hall’s and Said’s theories of representation and orientalism, creates an “us andthem”-perspective. The results show that Rosengård is portrayed as a criminal andproblematic area. As in previous research about media and suburbs, the results of thisstudy show that Rosengård is presented as a different and deviant area in comparison tothe “ordinary society”. It is rarely people living in the area who are quoted, referencedor described in the articles. Instead, it is often the police or government officials whogets to describe the situation in Rosengård. In cases where the residents in the area areallowed to speak, or are described, it is often based on their role as immigrants. The factthat these articles emphasize that the residents are immigrants but have made a careerand are against crime, we believe that Aftonbladet creates an us-and-them-perspective.This is based on that Aftonbladet portrays the residents as exceptional cases to “theordinary immigrant”. The consequences of Aftonbladet frames could be that the societygets an idea of the area that do

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Problemformulering & Syfte: Tensta klassas som ett särskilt utsatt förortsområde och medieforskare har länge pekat på att kommunikationen om förorten i media genomsyras av stereotypisering genom gestaltningsprocesser. För många människor är medier den viktigaste källan till information. Det media kommunicerar bidrar till skapandet av föreställningar som påverkar både allmänhetens uppfattning om verkligheten i förorten och de som bor i dessa områdens syn på sig själva och sin hemort. Att kommunicera är att gestalta, varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten på något särskilt sätt och eftersom människan alltid strävar efter att skapa mening i tillvaron är gestaltningsprocesser ofrånkomliga. Med detta i åtanke har studien i syfte att undersöka hur förorten Tensta gestaltas i de svenska nyhetstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019.

This study examines how Swedish hip hop lyrics between the years 2019–2020 depict the social life in the suburb. The study is divided into two different parts, the first of which analyzes general themes, categories and concepts in hip hop texts through an overview of 50 different songs. The second study analyzes five popular hip hop texts based on a qualitative text analysis., Den här studien undersöker hur svenska hiphoptexter mellan åren 2019–2020 skildrar det sociala livet i förorten. Undersökningen är uppdelad i två olika delar, varav den första analyserar generella teman, kategorier och begrepp i hiphoptexter genom en översiktslyssning av 50 olika låtar. Den andra studien analyserar fem populära hiphoptexter utifrån en kvalitativ textanalys., Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Stockholms stadsmuseum blev kontaktat av föreningen Livstycket som stod inför nedläggning. Det bestämdes att museet skulle förvärva föremål och med hjälp av fotografier och intervjuer dokumentera verksamheten. En projektgrupp bildades. Stadsmuseet hade inte tidigare arbetat med att på detta sätt kombinera förvärv med etnologiska intervjuer. Undersökningens syfte var att uppmärksamma och inspirera till den här typen av samarbetsprojekt, ge inblick i vilken kunskap som med hjälp av etnologiska intervjuer kan framkomma om föremål, peka på faktorer som kan möjliggöra liknande projekt och bidra till diskussionen om samtidsdokumentation på Stockholms stadsmuseum. Ett sidosyfte var också att uppmärksamma Livstycket.Undersökningens frågeställningar: Vilka berättelser och vilken kunskap om föremålen i förvärvet från Livstycket synliggjordes med hjälp av de etnologiska intervjuerna? och Vilka faktorer kan, enligt antikvarien och etnologen i projektet, möjliggöra respektive hindra den här typen av samarbetsprojekt? Resultatet visade att intervjuerna bidrog med information som kunde kopplas direkt till några av de förvärvade föremålen eller föremålsgrupperna. I etnologens intervjuer framkom även information om föremålens kontext som till stor del handlade om en verksamhet präglad av arbetet med integration och att stärka de kvinnor som deltog. Resultatet visade också att etnologen och antikvarien i samarbetsprojektet menade att några viktiga faktorer för att möjliggöra den här typen av samarbeten handlar om organisation, resurser, typ av förvärv och att hålla igång en diskussion, bland annat om vilken typ av samling man strävar efter., The non-profit organisation Livstycket contacted the Stockholm City Museum, at a time when it was facing closure. The museum decided to acquire and document objects produced within Livstycket by using photographs and interviews and thus formed a project group. The museum had not previously done this kind of work in such a way, i.e. to combine acquisition with ethnological interviews. The purpose of this study is to draw attention to and inspire this type of collaborative project. It is also to provide insight into the kind of knowledge that may be obtained through ethnological interviews about tangible objects and to point out some factors that may be crucial in other similar projects. The goal is to contribute to the discussion on contemporary documentation at the Stockholm City Museum. The research questions are: What stories and what knowledge about the objects from Livstycket were made visible through the ethnological interviews? What factors can enable or hinder such kind of collaboration projects? The results show that the interviews provided information directly linked to the acquired objects or category of objects, information that would be difficult to visualise in other ways. The interviews also revealed information about the context of the objects and their production. Characteristics of activities at Livstycket are the integration and empowerment of the women involved. The result also shows that discussing what type of collection a museum strives for is one of the crucial factors for a successful acquisition project.

Bakgrund: Kvinnors identitet i förorter Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hur kvinnor i förorten utformar identiteter i spänningsfältet mellan olika identitetserbjudanden och hur kvinnor förhåller sig till dessa identitetserbjudanden. Metod: En kvalitativ studie har genomförts utifrån fokusgruppsintervjuer där vi har lyssnat på respondenternas personliga upplevelser. Sammantaget deltog 4 kvinnliga respondenter i åldern 22-45 år som sedan analyserades. Resultat: Studiens resultat vittnar om att respondenterna delar gemensamma åsikter kring utanförskapet som existerar i deras respektive bostadsområde. Kvinnorna nämner kontinuerliga anpassningar som behöver tas ställning till när de befinner sig utanför förorten. Respondenterna delar också uppfattningen att utseende och bostadsområdet (förorten) begränsar handlingsutrymmet exempelvis när de söker arbete. Kvinnorna antyder även att omgivningen och miljön är företeelser som begränsar och reglerar möjligheten att utforma den egna identiteten.

Sport är en del av många människors vardag och platsen där man utövar sporten är därav även den viktig. Hur människor upplever en plats och om den inger en känsla av trygghet eller inte beror på många faktorer. Den här uppsatsen är en kvalitativ studie som tar upp frågor om trygghet på Gränby sportfält (Uppsala) och bilden av platsen. Den är skriven i samarbete med det kommunala företaget Sportfastigheter AB och kontakten oss imellan har knytits via stiftelsen STUNS.

När staden ritas om är det viktigt att fundera över hur planeringen tar tillvara på befintliga värden. I denna studie har platser i förorten och dess värden studerats ur ett boendeperspektiv. Syftet är att synliggöra värden inifrån och påvisa de delar som uppskattas och är värdefulla för de boende som lever i där. Studien undersöker även hur befintliga värden kan ligga till grund för den framtida stadsutvecklingen. I studien definieras förorten som ett perifert område som är byggt under miljonprogrammets rekordår samt präglas av storskalig bebyggelse och funktionsseparering. I samhällsdebatten hör vi ofta om de negativa sidorna av denna typ av förort, denna studie fokuserar istället på det positiva som förortsmiljöerna har att erbjuda. Således bidrar studien med en nyanserad bild av förortsmiljöer och visar på alternativa prioriteringar och tillvägagångssätt när förorterna förtätas och utvecklas. Utifrån en kartläggning av boendes upplevelser i Stockholmsförorterna Tensta, Hagalund och Hallonbergen har fem värdefulla platser identifierats: Grillplatser, gårdsmiljöer, parkeringsgarage, koloniområden och plaskdammar. Dessa platser diskuteras genom djupintervjuer med boende för att förstå och synliggöra dess värde. Slutligen presenteras designkoncept för hur dessa värden kan vara en utgångspunkt i den framtida utvecklingen. De värdefulla platser som framkommit i studien är framförallt icke-kommersiella platser vars värde ligger i sociala relationer mellan grannar. Det framkommer tydligt i studien att det finns gemenskap och tillhörighet bland grannar och att dessa platser möjliggör för de boende att upprätthålla den sociala kontakten med varandra. Ett flertal fysiska faktorer beskrivs påverka dessa värden men framförallt uppskattas frihet i att kunna appropriera platsen utifrån behov. Exempelvis samlas boende gärna i stora grupper och lagar mat tillsammans, vilket försvårar viss typ av umgänge när rummet är programmerat för en viss form av umgänge där exempelvis bänkar

Syftet med denna studie är att undersöka hur Rinkeby och Djursholm framställs i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet och vilka återkommande brottstyper som nyhetsmedia lyfter fram i respektive bostadsområde. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är stämplingsteorin och stigma. För att besvara studiens syfte används följande frågeställningar: “Hur framställs Rinkeby respektive Djursholm i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet?” och “Vilka typer av brott lyfts fram i respektive bostadsområden?” En kritisk diskursanalys tillämpas för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet från studien visade att Rinkeby i stor utsträckning framställs som en konstant brottsplats med blodiga gängkrig och dödspatruller. De brottstyper som främst lyfts fram av nyhetsmedia är skottlossningar och mord. Bostadsområdet Djursholm framställs av nyhetsmedia som ett dyrt överklassområde med mycket outtalat bakom fasaderna. De brottstyper som media lyfter fram i området innefattar primärt narkotikabrott. Studiens avsikt är att synliggöra hur mediala skildringar av skilda bostadsområden kan skapa och reproducera diskurser av dessa bostadsområden, men också hur bostadsområden kan vara stigmatiserade på två skilda sätt.

Denna kunskapsöversikt diskuterar svenska studier om områdesutveckling hittills under 2000-talet och har som syfte att sammanfatta lärdomar från studier som har berört områdesutveckling. Begreppet områdesutveckling är något diffust och det är vår tolkning att områdesutveckling under de senaste årtiondena alltmer kommit att användas som ett portalbegrepp för allehanda ambitioner och insatser i den redan byggda stadsmiljön och då i synnerhet bostadsområden som domineras av hyresrätter byggda i efterkrigstid. I denna kunskapsöversikt avgränsas förståelsen av det diffusa begreppet ”områdesutveckling” till lokala insatser i s.k. utsatta bostadsområden som domineras av miljonprogramsområden med företrädesvis hyresrätter. I dessa områden har riktade områdesinsatser skett mer eller mindre sedan deras tillkomst på 1960- och 1970-talen. Områdesutveckling är ofta en uttalad strategi mot boendesegregation. I debatten kring lösningar för boendesegregation är det förorten som blir en problemfylld plats som åtgärder avses riktas mot. Förorten är dock inte en entydig plats, utan en plats som blir till i samhällsdebatten för olika ändamål. Berättelser om förorter är problemorienterade, där förorterna är platser där människor med ofullständig samhällsintegrering koncentreras. Detta avses ibland utgöra ett hot mot det demokratiska samhället och det finns en debatt om ”parallellsamhällen” som utvecklas i förorter. Den problemorienterade berättelsen om förorter legitimerar olika lokalinriktade interventioner. Boendesegregation anses leda till olika former av icke-integration i samhället, såsom att sakna sysselsättning, inte delta i val och inte följa samhällets lagar. Det finns en koppling mellan idéer om segregerade bostadsområden och sociala problem, även om problem som finns i bostadsområden inte nödvändigviss orsakas av själva områdena (Andersson, Bråmå & Holmqvist, 2010). I samhällsdebatten anses bostadsområdet orsaka de olika socioekonomiska problem som en del av dess befolkni

Runt om i Sverige finns invandrade kvinnor som har organiserat sig genom att ingå i nätverk för att dags- och nattvandra i sitt bostadsområde. I samhället existerar stereotypa föreställningar att “invandrarkvinnor” är lågutbildade hemmafruar med många barn. Det finns även en föreställning att socioekonomiskt utsatta människor är passiva med ett obefintligt föreningsliv. Den svenska medierapporteringen från segregerade förorter handlar återkommande om en ökad kriminalitet, dödsskjutningar och andra oroligheter. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten. För att uppnå detta syfte har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två observationer med nattvandrande kvinnor i Stockholmsområdet. För att få ytterligare perspektiv kompletterade vi med två enskilda intervjuer dels i Stockholm och i Helsingborg vilka båda av dessa respondenter har anknytning till och insyn i nätverken. Materialet analyserades med hjälp av teoribegreppet socialt kapital. Vårt resultat visar att dessa kvinnogrupper är homogena när det kommer till ålder, etnicitet och hemspråk men att det även finns kvinnogrupper som organiserar sig över dessa gränser. Vi fann att den ursprungliga gemenskapen och det gemensamma hemspråket är av stor betydelse för kvinnorna. Dock tenderar detta att medföra att den homogena gruppen blir inåtblickande, isolerad och sluten för “andra”. Resultatet visar även att ur organiseringen skapas det ett “eget rum” där kvinnorna kan få vara sig själva. Organiseringen i nätverken för nattvandring stärker kvinnornas sociala kapital och främjar deras hälsa. Resultatet visar vidare att kvinnorna är en resurs inom det civila samhället vilka på eget bevåg driver ideellt socialt arbete. Vi menar att detta bör tas tillvara, särskilt av socialtjänsten som enligt lag ska främja jämlikhet i livsvillkor, öka deltagande i samhällslivet, frigöra och utveckla enskildas och gruppers eg, Around Sweden there are immigrant women who have organized themselves by joining networks to organize themselves in night walking in their neighbourhood. In society there exist stereotypies imaginations “the immigrant women” as low-educated housewives with many children. At the same time they are viewed as socio-economically disadvantaged with a non-existent association life. At the same time Swedish media reports and expresses an increase in crime, death shooting and disturbance in Sweden's segregated / polarized suburbs. We have chosen to meet immigrant women who have organized themselves in networks for night walks in their suburb. The purpose is to increase knowledge about underlying causes behind their organization. To achieve this goal, we conducted two focus group interviews as well as two observations with night-walking women in Stockholm. To gain further perspectives, we complement the observations with two individual interviews with people (both Stockholm and Helsingborg), both of which have connections to and transparency in networks in the suburb. The material was analyzed using the concept of social capital. The results showed that there are women's groups that are homogeneous regarding age, ethnicity and mother tongue. But there also exist women's groups who organize across these boundaries. We found that the original community or affinity that women have within the homogeneous group is of great importance for them. This tends to make the group look inward, separated and isolated from "others". The result shows that organization creates an "A room of one's own" where the women can be themselves. Organizers in the night-walking networks strengthen women's social capital and promote well-being. The results of the study showed that women are a valuable resource within civil society, which, on their own initiative, drives non-profit social work. We see the importance of this being utilized, chosen by the social service, which by law should promote equalit

The aim of this study was to examine Swedish hiphop-artists’ view on conditions in the suburbs and to find out what their music represent, and to reach an understanding about whether social movements exist in suburbs. The study was based on qualitative interviews with hiphop-artists’ whose music had a connection to suburbs. The artists had different ages, gender and residential area. Six of the interviews were conducted through video calls and one of them through a physical interview. The questions were made up through a framework before the interviews and our choice of interview approach enabled us to ask additional questions. The result showed that the conditions in the suburbs were characterized by community and love. It also showed that residents had difficulties because of their life choices and it affected their possibilities regarding to school and work. Further the hiphop-artists’ music was described as a reality portrayal or as a way to express their feelings. Some of them also felt responsible as role models, wanted to affect others, had the music as an interest and some just wanted to convey real experiences. The analysis was based on Eyerman and Jamison (2005) perspective about social movements, which means that a group collectively joins and acts to change existing conflicts and problems in society. As a conclusion the hiphop-artists’ experience racism from the society which affect them and their music. Another conclusion is that it exists a social movement in the suburbs and can be understood by the hiphop-artists’ descriptions of the suburbs conditions.

Sveriges förorter har gått från att vara föredömen för social jämlikhet till att lyftas fram som skräckexempel både nationellt och internationellt. Detta beror delvis på händelser som upplopp, bilbränder och skjutningar, som har florerat i de så kallade utsatta områdena de senaste åren. Framställningen av händelser kan ge uttryck för olika typer av föreställningar och kan tänkas bidra till att skapa utsatta områden, genom att konstruera dem som sådana i hur de framställs. Syftet med denna uppsats är att belysa hur upploppet i Rinkeby 2017 framställs och används i media. För att belysa detta undersöker vi hur framställningen konstrueras och vilka maktuttryck som kan tänkas finnas i framställningen. Därför undersöks här inte bara nyhetsrapporteringen om händelsen, utan hur artiklarna efteråt såg ut och i vilka sammanhang som händelsen användes som ett argument för något. Den kritiska diskursanalysen användes som metod för att analysera framställningen av upploppet i de fyra största svenska tidningar i Sverige: Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, det socialkonstruktivistiska ramverket och teorin om hegemoni, analyserades tidningarnas framställning och användning av händelsen. Studiens resultat visar att framställningen av upploppet i Rinkeby främst bestod av åsiktsartiklar och reportage, och konstruerades av journalister, politiker, polisen och lokalbefolkningen, men på olika sätt. Händelseförloppet vid upploppet skiljer sig åt på centrala punkter, vilket tyder på att det dels konstruerades olika framställningar och dels inte var helt klart vad som hände. Studien kom även fram till att det finns tecken på makt i framställningen av upploppet genom sättet som området Rinkeby beskrivs i samband med upploppet och det stora utrymme politiker fick att använda upploppet för politiska ändamål. På så sätt tycks framställningen av händelser i förorter konstruera olika typer av föreställningar som kan bidra till

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.

Miljonprogramsområdet Rosengård i Malmö byggdes under åren 1967-1974. Det består av fem delområden; Törnrosen, Örtagården, Apelgården, Kryddgården och Herrgården.Amiralsgatan delar upp hyres- och bostadsrätterna i stadsdelen. Man flyttade till de stora ljusa lägenheterna, till den goda bostaden. Men när behovet av den goda bostaden var tillgodosedd, höjdes kritik mot bostadsmiljön och man diskutera om den illa planerade stadsdelen. Innan området var färdigbyggt kretsade debatten kring arkitekturen, som ansågs skapa dåliga förutsättningar för de boende. Uppsatsen är en jämförelse mellan att bo i bostadsrätt eller hyresrätt. Finns det likadana uppfattningar om området eller skiljer de sig åt beroende på var man bor i Rosengård? Undersökningen görs genom personliga intervjuer. Man pratar om att man inte ser någon bättre eller sämre för att de bor i hyres- eller bostadsrätt, men man gör skillnad på Rosengård genom att säga ”Södra Rosengård”, ”Norra Rosengård” och även att nämna att det är ”stökigare” på andra sidan Amiralsgatan. Det som man kan se skillnad i deras beskrivning mellan ”två olika delar” av Rosengård är hur man valt att lägga upp hyres- och bostadsrätter i stadsdelen.

Denna uppsats syftar till att skapa djupare förståelse för det menings-skapande som musikvideon Haffla (2017) bidrar med i debatten om kultur, nationalitet och utanförskap i samtida Sverige. Genom ett postkolonialt perspektiv och med avstamp i teori om representation har delar av innehållet undersökts med metoden av semiotisk bildanalys. Rasifierade svenskar betraktas som ”de andra” i dagens Sverige, i relation till ”svenskhet”. I det utvalda materialet visas dock en annan representation av rasifierade svenskar i kombination med tecken som betecknar svenskhet, vilket möjliggör en inkluderande representation av svenskhet., This paper aims to create a deeper knowledge of the meaning making that is constructed through the music video Haffla (2017) and how it contributes to the discussion on culture, nationality and alienation in contemporary Sweden. Several scenes from the video have been analysed using the method of semiotic visual analys, through a post-colonial perspective with theory on representation. Racialized swedes are in relation the ”Swedishness” regarded as ”the other”, but in the analyzedmaterial there is another representation of radicalized swedes, which is given through signs that signify Swedishness. This creates an inclusive representation of Swedishness.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik., Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorter

The purpose of this study is to examine the perspective of suburban youths on their residential are. This research is based upon qualitative interviews. In order to analyse the qualitative interviews that will be conducted, two theories will be implemented. To achieve the highest quality results, different theories will be applied to suit the purpose of this study. Our informants are three male and three females aged 18-19, living in a suburban area of south Stockholm. The results in this study have highlighted that young people in suburban areas have both positive and negative image of their residential areas. The youths believe that the society have attributed bad conceptions towards them. Even though they don’t agree with the society, the youths do not seem to see light in the future for the area., Syftet med denna studie är att utifrån förortsungdomars perspektiv undersöka deras syn på livet i sitt bostadsområde. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Informanter i studien är tre tjejer och tre killar i åldern 18–19 år. Alla är bosatta och uppväxta i ett förortsområde söder om Stockholm. Intervjusvaren i studien har analyserats med hjälp av två teorier samt tidigare forskning. Resultaten har betonat att förortsungdomar har både positiv och negativ bild av sitt bostadsområde, samt att de övriga i samhället har bidragit till att skapa negativa föreställningar om dem. Ungdomarna verkar ha svårt att se en ljus framtid för och i sitt bostadsområde.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur personer från olika bostadsområden i Stockholm uppfattar och tolkar retoriken i Nya Moderaternas valkampanj. Finns det någon distinkt skillnad i mottagandet beroende på bostadsområde? Hur uppfattas retoriken? Uppfattas kampanjbilderna som segregerande eller integrerande? Dessa är de frågor som vi kommer att behandla i denna studie. De två valda bostadsområdena studien grundar sig på är Rinkeby och Danderyd. En kvalitativ metod med inriktningar på semi-strukturerade intervjuer har genomförts till denna studie. Datainsamlingen har skett via tre intervjuer med boende från Rinkeby och tre intervjuer med boende från Danderyd. Åldersgruppen har varit mellan 20-25 år. Urvalet har skett med syftet i åtanke. Ett målinriktat bekvämlighetsurval i samband med snöbollsurval har använts. Teorierna som har använts till studien är följande; Framing, territoriell stigmatisering, receptionsteori och förförståelse. Utöver teorierna har vi använt oss av två tidigare forskningar. Dessa är “Förortens hotfulla män” av Ove Sernhede och “Medieskugga” av Lars Nord och Gunnar Nygren. Det sammanställda resultatet från denna studie visar på att det finns en skillnad på mottagande av valkampanjen beroende på vilket bostadsområde man tillhör. Retoriken i kampanjbilderna har uppfattats olika beroende på språkanvändning som finns i ens område. Meddelanden i kampanjbilderna ansågs som ett försök till integration men som uppfattades segregerande. Slutsatsen vi kunnat dra är att Nya Moderaternas kampanjbild inte riktar sig till hela Stockholm utan enbart delar av staden.

The studies main focus is to reach deeper insight about the values and meanings created and connected to the home environment. Building on interview material collected in the fall of 2017 in Akalla Stockholm the study examines different factors that impact resident’s emotions surrounding the area where they live in relation to change. Specifically the conversion of their homes, in one of the million programme housing areas, from a tenancy house to a condominium. Akalla was, in 2001, the first area outside the city centre in Stockholm that was allowed to convert municipally owned houses in to condominiums. A motivation for converting tenancy houses in segregated areas is the idea that diversity in the forms of residence has a positive impact on the area. The conversion can lead to gentrification of an area, the process of change where economically weak people are in different ways pushed out of an area to make room for the more economically strong individuals. The people I have interviewed have throughout the study positioned themselves in different ways to the phenomenon that is gentrification. The material shows that the assumptions and motivations regarding conversion of municipally owned houses will not necessarily lead to the wanted effects such as integration but will, on the other hand, have effects on the people who live there and their identification processes which is connected to the place where we live. It also shows that gentrification is a phenomenon that people position them self towards based on the possibilities and choices a person has in the society, it is a question of privilege. The term is loaded with value and its consequences cannot be seen only in the light of negative effects and exclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta unga killars livsvillkor och tillhörighet påverkas av att bo i Hjällbo. Detta genom att förstå deras upplevelser av omvärlden och medias syn på ungdomarna och bostadsområdet och om detta har någon påverkan på deras framtida förutsättningar i livet. Vi använde oss av en kvalitativ metod där vi utgick från hermeneutiken som metodansats. Vi utförde åtta semistrukturerade intervjuer och materialet vi fick in av intervjuerna analyserades med begrepp som Stigma (Goffman), Territoriell stigmatisering (Sernhede), Tillhörighet (May) och Identitet (Jenkins). Resultatet visar att ungdomarnas livsvillkor påverkas av att de har sämre förutsättningar i livet, bland annat svårigheter att få jobb. De unga killarna upplevde att utbildning inte är av betydelse eftersom de upplever att omvärlden sätter fokus på stigman de bär på och inte kvalifikationer. De unga killarna upplever att omvärlden och media har skapat en bild av området och de ungdomar som bor där som inte stämmer överens med verkligheten. De unga killarna upplever en stark tillhörighet i förorten.

Arbetet undersöker på ett gestaltande sätt hur det skulle vara möjligt att utveckla de centrala delarna av Jakobsberg.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera förskollärares upplevelser av att arbeta i förskolor som är belägna i särskilt utsatta områden i Stockholms län. Studiens metodval är kvalitativa intervjuer av sju förskollärare i fem kommunala förskolor, materialet har analyserats med stöd av Urie Bronfenbrenners utvecklings­ekologiska teori. Studiens resultat visar på hur olika samhällssystem samspelar men också motarbetar varandra och att områdenas kriminalitet samt subkulturer och normer dvs. det parallella samhället påverkar förskolornas verksamhet. Förutom det så synliggörs kulturkrockar mellan det officiella makrosystemet och det lokala inofficiella makrosystemet som kan inverka på barns utveckling och identitets­skapande och den framtida vuxenrollen. Studiens slutsats är att det som gäller i teorin t.ex. allas lika värde inte alltid gäller i praktiken, dessutom verkar vissa av vårdnadshavares kulturella normer godtas till viss del i förskolorna.