Search

The purpose of the study is to contribute knowledge about what characterizes a teaching situation that contributes to preschoolers' curiosity about bees and pollination. The study used variation theory and an important starting point for the theory is to understand how learning takes place. The study is based on developing a teaching situation that contributes to children's curiosity about bees and pollination, where we used the learning study as a method that enables a systematic improvement of the teaching situation. The participants in the study are 4-5 years old. The teaching situation carried out in three cycles. By using the learning study method, the data is analyzed to see what works better and what doesn't, a content analysis was used to be able to revise the activity. In the result, all teaching situations are reported in chronological order with associated analysis and revision for the next cycle. Through this, we could see in the results that the children's curiosity was aroused more in the last cycle compared to the first when the time span was doubled. In order to arouse the children's curiosity, the pedagogues' approach played an important role by being active and asking open questions. The results show that for a teaching situation to arouse the children's curiosity, there needs to be a space for the children's active participation, which means the children's questions, hypotheses and ideas., Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar en undervisningssituation som bidrar till förskolebarns nyfikenhet för bin och pollinering. I studien användes variationsteorin och en betydelsefull utgångspunkt för teorin är att förstå hur lärandet går till. Studien grundar sig i att utveckla en undervisningssituation som bidrar till barns nyfikenhet för bin och pollinering där vi använt learning study som metod som möjliggör en systematisk förbättring av undervisningssituationen. De deltagande i studien är 4-5 år. Undervisningssituationen genomförde i tre cykler. Genom att använda metoden learning study analyseras data för att se vad som fungerar bättre och inte, en innehållsanalys användes för att kunna revidera aktiviteten. I resultatet redovisas alla undervisningssituationer i kronologisk ordning med tillhörande analys samt revidering inför nästa cykel. Genom detta kunde vi i resultatet se att barnens nyfikenhet väcktes mer i den sista cykeln jämfört med den första då tidsspannet fördubblades. För att väcka barnens nyfikenhet spelade pedagogernas förhållningssätt en viktig roll genom att vara aktiva och ställa öppna frågor. Resultatet påvisar för att en undervisningssituation ska väcka barnens nyfikenhet behöver det finnas ett utrymme för barnens aktiva deltagande, vilket innebär barnens frågor, hypoteser och idéer.

I förskolan möter barnen den mer informella matematiken genom lek och utforskande i sin vardag med andra, både i planerade och mer fria leksituationer. Tidigare forskning belyser att det finns stora skillnader i barns matematiska färdigheter redan i förskolan, skillnader som blir än mer synliga när barnen börjar i förskoleklass och möter den mer formella matematiken, skolmatematiken. Ett proaktivt förhållningssätt till barns matematikutveckling, vilket innebär att anpassa undervisningen utifrån den stora variation som finns i alla barngrupper, skapar goda förutsättningar att förebygga senare svårigheter och främja barns fortsatta skolprestationer. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling vid de tidiga övergångarna. Studien är en kvantitativ enkätstudie med 51 pedagoger verksamma i någon av skolformerna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Pedagogerna har fått skatta sina egna upplevelser utifrån individuella och organisatoriska faktorer – förhållningssätt, dokumentation och samverkan – samt deras upplevda förutsättningar att främja barns matematikutveckling och förebygga svårigheter. I databearbetningen har dataprogrammet SPSS använts för att kunna studera de individuella och organisatoriska faktorernas omfattning och sambanden mellan dem och pedagogernas upplevda förutsättningar. Resultatet visar att samverkan mellan skolformerna är den faktor som har störst betydelse för pedagogernas förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling. Det framkommer dock att det finns brister i samverkansprocessen och barns rätt till likvärdig utbildning. Slutsatsen i denna studie är att barns matematikutveckling behöver ges ett större utrymme i dokumentations- och samverkansprocessen vid de tidiga övergångarna i syfte att förebygga senare matematiksvårigheter.

En stor del av eleverna i den svenska grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och nästan en tredjedel av eleverna har rätt till modersmålsundervisning. Att undervisa i ett flerspråkigt klassrum är därmed vanligt förekommande för dagens grundlärare. Statistik visar dock att flerspråkiga elever har svårigheter att klara av skolans krav i jämförelse med andra elever. Transspråkande som pedagogik och förhållningssätt tillåter flerspråkiga elever att använda hela sin språkliga repertoar som resurs i undervisningen. Därmed var syftet att besvara följande frågeställningar, vilket förhållningssätt har F-3 lärare till att låta flerspråkiga elever använda flera språk som resurs i svenskundervisningen? och hur beskriver F-3 lärare att de använder en transspråkande pedagogik i klassrummet? Vårt empiriska material bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller har behörighet att undervisa i årskurserna F-3. Materialet bearbetades genom en tematisk analys utifrån pragmatismen som teoretisk ansats.Resultatet visade att de F-3 lärare som deltog i studien beskriver ett generellt positivt förhållningssätt till flerspråkighet samt en positiv inställning till att flerspråkiga elever använder flera språk som resurs i svenskundervisningen. Resultatet visade även att lärarna använder olika arbetssätt och gör flera olika anpassningar i klassrummet för att stötta flerspråkiga elever. Vår slutsats är att det går att urskilja ett transspråkande förhållningssätt samt en transspråkande pedagogik i F-3 klassrum, men parallellt med arbetet förekommer även en del utmaningar utifrån ett lärarperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärares barnsyn påverkar deras förhållningssätt mot barn i förskolan. För att undersöka detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som är en form av kvalitativ metod. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att beroende på vilken barnsyn förskollärare har synliggörs det i deras förhållningssätt. Studien visar att barnsynen påverkar sättet förskollärare talar om barn, hur de bemöter barn samt hur de värderar det enskilda barnets behov, viljor och åsikter.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i barnlitteratur kan bidra till genusarbete i förskolans verksamhet samt belysa kopplingar mellan dess användning och förskolkollärarens förhållningssätt till genus. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur kan barnlitteratur bidra till samtal kopplat till genus, utifrån förskollärarens perspektiv? Vilka kopplingar framkommer mellan förskollärarens förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll inom verksamheten? Studien har utgått från en kvalitativ metod och sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare har genomförts. Det begreppsliga underlaget för studien är genus, genusarbetet, normkritik och samtal. Resultatet visar kopplingar mellan förskollärares olika förhållningssätt till genus och hur de använder barnlitteraturens innehåll på olika sätt inom förskolans verksamhet. Det framkommer även utmaningar när olika genusperspektiv möts och dessutom visar resultatet vikten av att samtal utifrån barnlitteratur bidrar med ytterligare perspektiv till barn.

Fritidsläraren har i uppdrag att jobba med trygghet, tillhörighet och gemenskap för att säkerställa meningsfull fritid för eleverna. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av fritidslärares förhållningssätt till utanförskap och exkludering. Tidigare forskning lyfter främst elevers exkluderingsprocesser och vi vill med denna studie fokusera på fritidslärares metoder, synsätt på den egna ledarrollen samt problematisering kring verksamheten i relation till utanförskap och exkludering. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts där åtta informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med utgångspunkt i relationell teori samt tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärare ser sig själva som viktiga i arbetet med utanförskap och exkludering och det framkommer att fritidslärarna har en förmåga att se risker med fritidshemmets utformning. En slutsats som kan dras är att problematisering och reflektion kring det egna förhållningssättet och fritidshemmets utformning spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning utanförskap och exkludering kan upptäckas och motverkas. Ytterligare slutsatser är att gemensam planeringstid är högst nödvändigt och att relationen till eleven är en förutsättning för att upptäcka utanförskap och exkludering.

Textilslöjdlärare beskriver att elevers finmotoriska förmågor har blivit sämre då de ser att fler och fler elever inte kan klippa rakt. Syftet med denna studie är att bilda en uppfattning om hur textilslöjdlärare planerar inför sina lektioner med elever som har finmotoriska svårigheter. Data har samlats in med kvalitativ halvstrukturerade intervjuer som genomförts på sex utbildade textilslöjdlärare. Utifrån bearbetning av materialet med innehållsanalys har det visat att det är utmanande för textilslöjdlärarna att beskriva hur de identifiera finmotoriska svårigheter. Det är lättare för dem att berätta om hur de ser om elever har svårigheter med sin finmotorik. I studien framkommer att textilslöjdlärarna anpassar sin undervisning för eleverna med finmotoriska svårigheter och att de inte samverkar så mycket med andra kollegor. I studien diskuteras behovet av att sätta ord på den tysta kunskapen för att kunna beskriva vad finmotoriska svårigheter står för. Det diskuteras kring att det kan ske genom mer samverkan mellan textilslöjdlärare för att tolkningar kring finmotoriskt kunnande inte ska behöva grundas på den enskildes förhållningssätt. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad finmotoriska svårigheter innebär och på så vis skapa gemensamma begrepp som kan användas av textilslöjdlärare för att kunna planera sina lektioner för elever som har finmotoriska svårigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärares användning av dialog och flerstämmighet under högläsning kan påverka barns språkutveckling i förskolan. Frågeställningarna inkluderar hur förskolläraren iscensätter högläsningen inom förskolans utbildning samt på vilket sätt de använder dialog och flerstämmighet under högläsningen. Denna studie är kvalitativ, där empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med två förskollärare samt sju olika observationstillfällen på samma förskola i en mindre kommun i norra Sverige. Teorierna som studien grundas på är en sammanslagning av Mikhail Bakhtins och Lev Vygotskijs teorier. Dessa perspektiv är grundläggande för att begripa samspelet mellan språk och lärande i förskolans utbildning. Genom att integrera Bakhtins dialogiska syn samt Vygotskijs sociokulturella teori är det min önskan att få en mer holistisk förståelse av språkets utveckling inom förskolans utbildning. Det har framkommit under studien att förskollärarens medvetenhet samt engagemang för den dialogiska högläsningen är en nyckelfaktor för barns språkutveckling samt främjandet av likvärdighet i förskolans utbildning. Trots detta finns det flera utmaningar såsom bristfälligt syfte, hinder i miljön, detta måste diskuteras med alla parter inom förskolans utbildning för att säkerställa en enhetlig samt engagerad användande av den dialogiska högläsningen. Förskollärarens förhållningssätt samt attityder gentemot barnen under högläsningen är även en avgörande faktor, vidare är det även centralt med skapandet av en lustfylld miljö. Genom att tillåta böckernas magi att öppna dörrar till nya världar, kan den dialogiska högläsningen bli en unik resa där både barn samt litteratur växer och utvecklas i en enhet. “Kärleken till böcker bör grundläggas tidigt, helst redan med modersmjölken”, Astrid Lindgren.

Bakgrund och Syfte: Alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat de senaste åren. Hemtjänsten saknar resurser för att kunna tillgodose omsorgsbehoven för äldre personer med alkoholproblematik. I denna studie undersöks hemtjänstens arbete med den äldre omsorgstagaren som har alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka hur hemtjänsten förhåller sig till lagar, regler och policys samt vilket ansvar hemtjänsten har till äldre personer med alkoholproblematik. Metod: Studien är baserad på insamlade data i form av fyra semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom hemtjänsten i två kommer i Västerbottens län. Intervjuerna transkriberades och sedan kodades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet baseras på fem teman, första temat är hemtjänstens ansvar i mötet med omsorgstagaren, andra temat är brist på kunskap och utbildning, tredje temat är oklara riktlinjer och komplexa förhållningssätt, fjärde temat är brister i samverkan och det femte och sista temat är hemtjänstens arbetsmiljö. Hemtjänsten har allt för lite utbildning kring hanterandet av personer med alkoholproblematik. Det framkommer även att det i dagsläget inte finns några riktlinjer eller förhållningssätt kring hur man ska bemöta den äldre som har alkoholproblematik. Hemtjänsten ansvarar över den äldre som bor hemma och hemtjänsten önskade en samverkan mellan hemtjänst och missbruksenheten för att kunna hjälpa omsorgstagarna på det bästa sättet. Slutsatser: Hemtjänstpersonal behöver utbildning och tydlighet i arbetet för att den äldre ska få sina behov tillgodosedda. Förbättring i samverkan mellan olika aktörer är av vikt för att kompensera för hemtjänstens brist av kunskap.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas vanor gällande utomhuspedagogik. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie utifrån 10 semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare. Vi tolkadematerialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv genom Deweys vanebegrepp, hur vanor på förskolan i relation till utomhuspedagogik formar pedagogiska möjligheter och begränsningar. Studiens resultat pekar mot en differens i utomhuspedagogiken utifrån vad som sker på gården och närliggande miljö utanför gården. Resultatet visar även hur pedagogernas olika typer av vanor påverkar förutsättningarna för barns utbildning. Studien lyfter också hur förskollärarna medvetet väljer utomhuspedagogik som ett sätt att kanalisera lärande genom att aktivera flera sinnen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen om att pedagogers förhållningssätt ligger till grund för hur vanor skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen i utomhusmiljön

The study intends to give examples of how preschool teachers describe their work with introductory schooling based on the traditional two-week model. The study is based on attachment theory and following central concepts: attachment pattern, secure base, internal working models and attachment hierarchy. In the study, semi-structured interviews were conducted with preschool teachers, where the interviewed talked about their experiences from traditional two-week schooling. The result of the study shows that relationships building is an important part of schooling. Here, the preschool teachers emphasize that the relationship with both children and guardians is important. The results indicate that the traditional two-week model for the pedagogues focuses on this, as the pedagogues spend so much time with guardians and their children. This further contributed to fewer conflicts with the guardians and safe children. There are factors that affect the course of schooling, where, for example, hysterically sad children are one. Children's previous experiences of preschool and other adults than their ordinary caregivers are a factor that can affect the course of enrolments which affects the relationship building with pedagogues at the preschool. The study shows that preschool teachers therefore take different approaches during schooling, where the preschool teacher either takes a wait-and-see approach or an active approach when approaching the children. The pre- school teachers do this in order to create the secure base for relations that both children and guardians need., Studien avser att ge exempel på hur förskollärare beskriver att de arbetar medinskolning utifrån den traditionella tvåveckorsmodellen. Studien utgår ifrånanknytningsteorin och följande centrala begrepp: anknytningsmönster, tryggbas, inre arbetsmodeller och anknytningshierarki. I studien harsemistrukturerade intervjuer genomförts där legitimerade förskollärareintervjuats om deras syn på traditionell två veckors inskolning ochanknytningsteorin.Studiens resultatet visar att relationsbyggande är en viktig del underinskolningen. Här betonar förskollärarna att relationen till både barn ochvårdnadshavare är viktig. Resultatet pekar på att den traditionellatvåveckorsmodellen möjliggör för pedagogerna att lägga fokus på detta, dåpedagogerna spenderar så mycket tid med vårdnadshavare och deras barn.Detta bidrog vidare till färre konflikter med vårdnadshavarna och tryggabarn.Det finns en rad olika faktorer som kan påverka inskolningens gång, därexempelvis hysteriskt ledsna barn är en faktor. Barns erfarenheter av förskolaoch vuxna sedan tidigare är även en faktor som kan påverka inskolningensgång och relationsbyggandet med pedagogerna på förskolan. Studien visar attförskollärare därför intar olika förhållningssätt under inskolningen, därförskolläraren antingen intar ett avvaktande alternativt ett aktivtförhållningssätt när de närmar sig barnen, för att på så sätt skapa den tryggabas som barn och vårdnadshavare behöver

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

Det religiösa landskapet är ständigt föränderligt och dagens klassrum är mer mångreligiöst än någonsin. Det ställer nya krav på religionsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur lågstadielärare förhåller sig till mångreligiositet i sin religionsundervisning. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lågstadielärare har upptäckter gjorts gällande upplevda utmaningar, möjligheter och förhållningssätt. Analysen visar att lärare ser flertalet möjligheter med att olika religioner och livsåskådningar samspelar i religionsundervisning. På grund av mångreligiositeten menar de att ökade tillfällen skapas att lära av varandra och förstå nya saker genom olika perspektiv. Ur analysen framträder det hur klassrummets religiösa mångfald tillsammans med den framträdande sekulära normen tycks utgöra grunden till många av lärarnas utmaningar. Det blir problematiskt att som lärare å ena sidan förespråka mångfald och religionsfrihet, och å andra sidan besitta en sekulär attityd. Det framkommer att lärare bedriver religionsundervisning på varierande vis. En utgångspunkt inför studien var att lärare eventuellt undviker diskussioner och innehåll som kan skapa oenigheter och osäkerhet i klassrummet.Denna hypotes har visat sig stämma och synliggörs genom att en del lärare antar en mer faktabaserad undervisning. Studiens resultat indikerar på att religionskunskapens status behöver höjas och att en utveckling av ämnet behöver ske.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet inkludering i förskolan och hur de arbetar kring inkludering. I samband med denna studie lyfts även förskollärarnas förhållningssätt utifrån egna erfarenheter och kompetenser, gällande inkluderingsarbetet i verksamheten. Vidare i studien lyfts förskolans fysiska lärmiljö och dess påverkan på förskollärarnas arbete med inkludering i förskolans verksamhet. I förskolans läroplan 2018 nämns vikten av förskollärarnas uppdrag beträffande barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta kan relateras till begreppet inkludering. Förskollärarna upplever att inkluderingsbegreppet är komplext, eftersom begreppet har mångfacetterade tolkningar och kan därav upplevas utmanande att arbeta med, för en del förskollärare. För att kunna arbeta inkluderande i förskolan är det viktigt med erfarenhet och kompetens, enligt dem. I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer utförs av fyra förskollärare. De övergripande teoretiska inriktningarna utgår från Aspelins (2018)relationskompetensmodell, (Palla, 2021; Lutz, 2021) teorier såsom den breda och det snäva perspektivet samt de fyra konkreta kraven utifrån Haugs begreppsdekonstruktion gällande inkludering. Studiens resultat visar att förskollärarna har samsyn kring begreppet inkludering i förskolan beträffande barns rätt att integreras i verksamheten, dock uppvisar de olika sätt att tolka begreppet. I studien framkommer det även att förskollärarna har positiva inställningar till inkludering, trots förekommande bristande kunskaper och erfarenheter gällande inkludering. Förskollärarna använder sig av olika pedagogiska strategier för att tillgodose alla barns behov. Studien bidrar med kunskap om förskollärares uppfattningar om inkludering.Erfarenheter och kompetenser av ett inkluderande arbetssätt uppfattas vara avgörande aspekter för att kunna anpassa verksamheten efter varje barns behov och förutsättningar, samt skapa en fysisk lärm

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur lärare i fritidshem arbetar med interkulturalitet utifrån deras egna uppfattningar och erfarenheter. Studien är baserad på en explorativ kvalitativ metod och det empiriska materialet som samlats in är utifrån semistrukturerade intervjuer av fritidshemslärare1 i olika delar av landet. Valet av intervjuer grundades i att vi ville få ut så mycket som möjligt av respondenternas tankar och åsikter. Analysen av studiens resultat har sin grund i ett allmändidaktiskt perspektiv samt teori om interkulturalitet. Resultatet visar att samtliga respondenter har en uppfattning om att arbetet med interkulturalitet på fritidshemmet är viktigt men att det är något som man skulle kunna arbeta mycket mer med än vad man gör i dagsläget. Utifrån respondenternas svar kan vi se att arbetet med interkulturalitet ser olika ut runt om i landet.

Studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn inom förskolan, samt hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskolan har varit en inspirationskälla och till hjälp i mitt examensarbete. Studien kombineras och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med ett centralt begrepp som tillhör perspektivet som kallas för den proximala utvecklingszonen. Mitt skriftligt inhämtade material genomfördes med tio pedagoger där jag fick varierande svar. Den övergripande frågeställningar: Vilka resurser, möjligheter och tillvägagångssätt har pedagoger idag för att underlätta kommunikation med flerspråkiga barn? Och vilka olika arbetssätt använder pedagoger för att utveckla språket för barn med annat modersmål än det svenska. Intervjufrågorna har ställts med öppna frågor för att få en överblick på pedagogernas förhållningssätt, uppfattning i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogernas engagemang och intresse har varit en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Pedagogerna har samarbetat för erfarenhetsutbyte av kompetens och erfarenheter för att på bästa sätt kunna ge stöd och hjälp till flerspråkiga barn. Enligt respondenterna är möjligheterna till fortbildning om flerspråkiga barns språkutveckling beroende på egna individuella initiativ. Stöd från ledningen är bristfällig. Respondenternas svar pekar på att förskolans uppdrag att tillhandahålla likvärdig utbildning för alla barn är beroende av enskilda initiativ. Det kan tolkas som att uppdraget inte efterlevs.

This study is about language development in multilingual children. The purpose of this qualitative study is to highlight how the pedagogues in the preschool describe how they support and challenge the children in their language development. The method used is semi-structured interviews. Two special education teachers and five preschool teachers were interviewed to find out how they work with language development in multilingual children. The results show that the educators work with different approaches and methods to strengthen children's language development and give them a rich vocabulary.The pedagogues work closely with the guardians to benefit the children's language development. The educators asked about important concepts and sentences in the children's mother tongue, which were then posted on the walls next to the Swedish word. In order for a safe and reliable relationship to be established, an interpreter was offered for example, development interviews. Picture support and signs as support, was a common approach to support and stimulate the children in their language development. This was mainly used in transitions.The conclusion that emerged was that a conscious approach and a respect for all languages ​​is crucial for the children's development in preschool. Through inclusive learning environments, where the pedagogues encourage language use in several languages, the children's language development is stimulated. A mutual respect for all languages ​​creates equality and that no child is left out. The children are given the opportunity to develop both Swedish and their mother tongue., Denna studie handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur pedagogerna inom förskolan beskriver hur de stödjer och utmanar barnen i deras språkutveckling. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer, två specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades för att ta reda på hur de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med olika tillvägagångssätt och metoder för att stärka barns språkutveckling och ge demett rikt ordförråd. Pedagogerna har en nära samverkan med vårdnadshavarna, för att gynna barnens språkutveckling. Pedagogerna frågade om viktiga begrepp och meningar på barnens modersmål, som sedan sattes upp på väggarna bredvid det svenska ordet. För att en trygg och pålitlig relation skulle etableras, erbjöds tolk vid exempel, utvecklingssamtal. Bildstöd och tecken som stöd, var ett vanligt tillvägagångsätt för att stödja och stimulera barnen i deras språkutveckling. Detta användes främst i övergångar. Den slutsats som kom fram var att ett medvetet förhållningssätt och en respekt för alla språk är avgörande för barnens utveckling i förskolan. Genom inkluderande lärmiljöer, där pedagogerna uppmuntrar till språkanvändning på flera språk, stimuleras barnens språkutveckling. En ömsesidig respekt för alla språk, skapar en jämställdhet och att inget barn blir åsidosatt. Barnen ges möjlighet att utveckla både svenskan och sitt modersmål.

Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra hur specialpedagoger och förskollärare arbetar med tydliggörande pedagogik, på några förskolor. Studien förväntas även bidra med kunskap kring hur tydliggörande pedagogik kan stödja barns utveckling och lärande, med förhoppningen att i förlängningen öka användandet av verktyget. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare och specialpedagoger beskriver att de arbetar med tydliggörande pedagogik i förskolan. - Hur använder förskollärarna och specialpedagogerna sig av tydliggörande pedagogik? - Vilket syfte har förskollärarna och specialpedagogerna med den tydliggörande pedagogik som finns? - Vilka faktorer möjliggör arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan? - Vilka faktorer försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan? Teori Då studien behandlar språk, kommunikation och stödstrukturer i förskolan är den sociokulturella teorin aktuell. Den kompletteras med det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), eftersom studien även fokuserar på delaktighet, relationer och lärande. Metod Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att behandla syfte och frågeställningar. Nio intervjuer genomfördes, två med specialpedagoger och sju med förskollärare. Därefter användes en tematisk analys för att tydliggöra resultatet. Resultatet analyserades och diskuterades därefter med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat Resultatet visar att det övergripande syftet med tydliggörande pedagogik är tydlighet och trygghet för barnen. Denna tydlighet skapas med hjälp av olika verktyg, där bildstöd och TAKK benämns som centrala. Vid beskrivningen av faktorer som möjliggör eller försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik lyfts främst organisationen och olika resurser, utbildning inom ämnet, förhållningssätt samt vilken roll specialpedagogen har i de olika förskoleområdena. Special

Följande examensarbete behandlar området undervisning på förskolans gård. Syftet med studien är att framhålla hur förskollärare resonerar kring undervisning på förskolans gård. För att undersöka detta område har vi utgått från följande tre frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till undervisning utomhus? Vilka möjligheter och hinder finns för att bedriva undervisning på förskolans gård? Hur resonerar förskollärare kring material vid undervisning på förskolans gård? Examensarbetet utgår från en kvalitativ studie och har undersökts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Respondenterna har beskrivit deras tankar och resonemang vad gäller både spontan och planerad undervisning på förskolans gård. Studiens teoretiska utgångspunkter är de didaktiska frågorna, John Deweys begrepp “Learning by doing” och ramfaktorteorin. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till utomhusvistelse samt dess positiva effekter på barnens hälsa. Det visar även att samtliga förskollärare delar upplevelsen av att det finns fler möjligheter för spontan undervisning än för planerad undervisning på förskolans gård. Gården som plats och miljö uppmuntrar barnens utforskande och upptäckande vilket förskollärarna tar tillvara på för att skapa spontana undervisningstillfällen. Det råder en gemensam syn om att allt tillgängligt material utomhus, och även en stor del av materialet inomhus, ses som en tillgång och kan användas till undervisning på gården. Stora ytor ses också som en fördel för undervisning på gården, men kan även utgöra ett hinder. Vi ser att gården i vissa fall bör anpassas för att möjliggöra fler undervisningstillfällen. Brist på personal i förhållande till stora barngrupper kan också utgöra ett hinder för att bedriva undervisning på gården. I resultatet synliggörs även brist på engagemang, intresse och kunskap inom utomhuspedagogik vilket ses

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare främjar inflytandet för barn i åldern ett till tre år på förskolan. Eftersom inflytande i förskolan ofta sammankopplas med verbal förmåga blev det därmed intressant att undersöka hur de yngsta barnen får inflytande likväl som de äldre barnen. Studiens metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenografisk inriktning. Utgångspunkten var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som arbetar med yngre barn i åldrarna ett till tre år. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser miljön i förskolan som en aspekt för att möjliggöra de yngre barnens inflytande. Vidare framkom det att förskollärarnas förhållningssätt och att vara närvarande är av avgörande betydelse för att främja barnens inflytande. Då samtliga förskollärare arbetar aktivt med SKA-arbete och projekterande arbetssätt framkommer det även i resultatet att dessa metoder vilar på att fånga upp barnens intresse, samt att det synliggör hur de yngre barnens inflytande manifesteras.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka och analysera vad förskollärna uttrycker om förhållningssätt och arbete i främjandet av flerspråkighet med specifikt fokus med annat, eller andra, modersmål än svenska. Frågeställningarna som valts är framtagna för att besvara på vilket sätt förskollärare främjar språklig utveckling för förskolebarn med annat, eller andra modersmål än svenska samt på vilket sätt förhållningssättet kan påverka de möjligheterna. Teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv, interkulturellt perspektiv och transspråkande perspektiv och begreppen som används för att analysera den insamlade data är den proximala utvecklingszonen, stöttning, mediering och artefakter. Studiens resultat visar att förskollärares olika förhållningssätt och arbetssätt kan påverka främjande av flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar också att personalens kompetens beträffande förståelse för flerspråkiga barns språkutveckling påverkar möjligheterna som ges till främjande av flerspråkighet samt en osäkerhet gällande tillvägagångssätt. Ett annat resultat visar utmaningar men också vilka möjligheter som finns för att skapa en mer inkluderande och mångkulturell förskola. I studiens slutsats kan det konstateras att tydlighet kring målet i läroplanen som handlar om att utveckla barns modersmål är tolkningsbart och kan leda till ambivalens hos förskollärare i arbetet med det målet. Samtidigt visar resultatet att det finns många användbara strategier i arbetet med flerspråkiga barn och att förhållningssättet är det viktigaste enligt förskollärarna som intervjuats.

I denna studie undersöktes förskollärares perspektiv kring deras arbete med barns trygghet och anknytning samt vilka förutsättningar barnen ges till detta, kopplat till deras första introduktion i förskolan. Studien har en kvalitativ design och grundar sig på intervjuer med åtta förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visade generellt en samstämmig syn hos förskollärarna, där viktiga aspekter var att en trygg anknytning kräver tid, att kontakt med vårdnadshavare har betydelse för att knyta an till barnet och att förskollärare behöver anpassa sina strategier eftersom introduktionen kan skilja sig från barn till barn. Utifrån anknytningsteorin och dess centrala begrepp stärktes resultatet. Resultatet stämde även överens med mycket av den tidigare forskningen som bland annat nämner att tid är en viktig faktor för att skapa anknytning. Studien bidrog i sin helhet med kunskap kring förskollärares syn på sitt arbete med barns trygghet och anknytning kopplat till deras första introduktion i förskolan.

Under vår förskollärarutbildning och när vi varit ute på vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU), uppmärksammade vi att tysta barn ofta kom i skymundan. Med detta i åtanke valde vi att formulera vårt syfte, att undersöka förskollärares uppfattningar om hur de hanterar och hjälper tysta barn i förskolemiljön. I studien intresserar vi oss även för att undersöka förskollärares utsagor kring deras upplevda kompetens och kunskap när det gäller att bemöta de tysta barnen i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har vi samlat in genom att använda oss av den kvalitativa metoden och av semistrukturerade intervjuer. I analysen har vi valt det sociokulturella perspektivet som analysverktyg för att analysera resultaten. Resultaten och slutsatsen för vår studie visar att tidiga insatser, förskolans struktur och förskollärares kompetens i att stödja tysta barn är av stor betydelse. Förskollärarna beskriver att mindre barngrupper och användning av exempelvis bildstöd framhålls som fördelaktiga för att främja delaktighet och inlärning för dessa barn. Förskollärarna berättar även om barns olikheter och att barn behöver olika stöd för att uppnå likvärdighet i förskolans dagliga verksamhet. Vidare påpekar förskollärarna att kompetens och kunskap ibland saknas kring tysta barn, och att de gärna hade velat bli erbjudna fortbildning inom ämnet. Vår tolkning är att förskollärarna som deltagit i vår studie är medvetna kring de tysta barnen i verksamheten men att faktorer som stora barngrupper och brist på kompetens inom ämnet gör att dessa barn lätt hamnar i skymundan.

I de nordiska länderna talas det varmt om utevistelse, friluftsliv och naturmiljöer. Detta är ett kulturarv som även speglas i förskolans dagliga verksamhet. Utevistelse sker en till två gånger om dagen och prioriteras året runt. Men vad gör egentligen barnen ute? Finns det bara fri lek ute eller tas även de didaktiska tillfällena tillvara på vid utevistelsen? Vi vill med vår undersökning öka kunskapen om de yngsta barnens utevistelse och hur pedagogens inställning till utevistelse påverkar innehållet av vad som sker när barngruppen vistas ute tillsammans med pedagogerna. Syftet med vår undersökning är således att skapa större kunskap om utevistelsen med förskolans yngsta barn utifrån ett didaktiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av skriftliga intervjuer via Sunet Survey. Detta har gjort det möjligt för oss att snabbt nå ut till många förskolor över ett stort geografiskt område. Vårt urval består av förskolor som dels är lantligt belägna, dels är belägna i stadsmiljö. Informanterna vi valt för deltagande i vår studie består av förskollärare samt barnskötare. Kravet är att de ska vara verksamma i barngrupper med barn i åldrarna ett till två år. I vår undersökning deltog åtta verksamma pedagoger. Resultatet pekar på att pedagogerna anser att deras egen inställning påverkar barnen. Det framkommer att utevistelsen till stor del genomsyras av didaktikens frågor, ett relationellt förhållningssätt och en eftertanke där barnens intresse står i fokus.

The study aimed to investigate the linguistic conditions that exist in the preschool's activities for children in need of special linguistic support. The questions were: What opportunities and challenges exist in the preschool's activities regarding language development for children in need of special language support? and How do the preschool teachers describe that they take responsibility for the challenges that exist regarding language development for children in need of special language support? The study was qualitative and two preschool teachers participated in interviews and observations. The preschool teachers were asked to film a lesson that would have a linguistic purpose. Stimulated recall was a method used in the study to make the participants' reflections visible, where the questions were adapted to the different content of the films. In the study, those parts are examined and analyzed based on the socio-cultural perspective and with the concepts of mediation which contains mediating tools, mediated action and cultural tools. The results show how preschool teachers can take responsibility for the various challenges that may occur in the preschool's operations in order to meet and support children in need of special linguistic support. Because of preschool teachers reflective approach, can development opportunities be made visible in order to adapt the activities and teaching can be based on the children's needs. The preschool teachers' way of taking responsibility for the challenges that were expressed varied depending on the preschool's conditions, competencies and commitment to the subject of language. This could depend on whether the preschool was a language preschool or not., Studien syftade till att undersöka vilka språkliga förutsättningar som finns i förskolans verksamhet för barn i behov av särskilt språkligt stöd. Frågeställningarna var: Vilka möjligheter och utmaningar finns i förskolans verksamhet gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? och Hur beskriver förskollärarna att de tar ansvar för de utmaningar som finns gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? Studien var kvalitativ och det var två förskollärare som deltog i intervjuer och observationer. Förskollärarna blev tillfrågade att filma en undervisning som skulle ha ett språkligt syfte. Stimulated recall var en metod som användes i studien för att synliggöra deltagarnas reflektioner där frågorna anpassades efter filmernas olika innehåll. I studien undersöks och analyseras de delarna utifrån det sociokulturella perspektivet och med begreppet mediering som innehåller medierande redskap, medierad handling och kulturella redskap. Resultatet visar hur förskollärare kan ta ansvar för de olika utmaningar som kan förekomma i förskolans verksamhet för att bemöta och stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Genom att förskollärare har ett reflekterande förhållningsätt kan utvecklingsmöjligheter synliggöras för att anpassa verksamheten och undervisningen utifrån barnens behov. Förskollärarnas sätt att ta ansvar för de utmaningar som uttrycktes varierade beroende på förskolans förutsättningar, kompetenser och engagemang kring ämnet språk. Detta kunde bero på om förskolan var en språkförskola eller inte.

Denna studie handlar om förskollärares arbete med barns grovmotoriska utveckling inomhus på förskolan. Kvalitativa intervjuer med förskollärare från olika förskolor ligger till grund för studiens resultat. Datan som inhämtades vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Datan analyseras med begrepp hämtade från utvecklingspedagogiken samt från Gibsons (1986) teori om affordance. Resultatet av studien visar en stor bredd vad gäller material och utrymmen för grovmotorisk utveckling mellan de olika förskoleavdelningarna. Förskollärarna beskriver att undervisning sker både spontant och planerat och det framkommer i studien att förskollärarnas förhållningssätt spelar en nyckelroll för vilka möjligheter barn ges att utveckla sina grovmotoriska färdigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogernas normer framträder under måltidssituationer samt inom ramen för detta syfte belysa hur bemötande kring barn som är selektiva i maten ser ut. Detta kommer att göras utifrån tre frågeställningar: Vilka förhållningssätt har pedagogerna under måltidssituationen? Vilka normer blir synliga under måltidssituationen? Hur tar pedagogerna hänsyn till barns individuella behov under måltidssituationen i förskolan? Utförandet av studien är utav en kvalitativ metod genom strukturerade observationer för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Förskolorna som observationerna genomfördes på ligger i två olika kommuner. På den ena förskolan äter de inne på avdelningarna och på den andra förskolan äter de i en gemensam matsal. Barnen i observationerna är mellan åldrarna 1–6 år och antalet barn vid vardera bord är cirka 5–6. Vid varje bord sitter där på båda förskolorna även 1 pedagog. Empirin analyserades utifrån normkritisk pedagogik. I resultatet framkommer det att det finns normer som är genomgående på alla observationer men även att det skiljer sig mellan pedagogerna hur de förhåller sig olika till vissa normer. Det finns även normer som kan vara svåra för selektiva barn att förhålla sig till.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd, samt hur de beskriver sitt arbete för att inkludera alla barn i förskolan. Studien har utgått från ett relationellt-, ett kategoriskt och ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik. Undersökningsfrågor besvarades genom semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare från fem svenska kommuner. Insamlade data analyserades genom tematisk innehållsanalys, vilket genererade tre teman; Barn i behov av särskilt stöd, Vad inkludering innebär, samt Strategier för inkludering. Resultatet styrks av tidigare forskning och visar att begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering förstås på olika sätt beroende på förskollärares specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar även att detta får konsekvenser för vilka metoder och strategier för inkludering som används, men att även barngruppsstorlek, tid och kompetens är avgörande inkluderingsfaktorer. Slutsatsen visar att förskollärare är en av de viktigaste faktorerna för inkludering då deras perspektiv på specialpedagogik, samt nivå av engagemang och kompetens är avgörande för inkludering av alla barn i förskolan. Slutsatsen visar även att organisatoriska och ekonomiska faktorer påverkar möjligheten till inkludering i förskolan. För ökad inkluderingsgrad behövs därmed ett relationellt perspektiv samt reform av rådande utbildningssystem., The purpose of the present study was to investigate preschool teachers' perceptions of children in need of special support, as well as how they describe their work to include all children in preschool. The study has been based on a relational, a categorical and a dilemma perspective on special pedagogy. Survey questions were answered through semi-structured interviews with ten preschool teachers from five Swedish municipalities. Collected data were analyzed through thematic content analysis, which generated three themes; Children in need of special support, What inclusion means, and Strategies for inclusion. The result is supported by previous research and shows that the concepts of children in need of special support and inclusion are understood in different ways depending on the preschool teacher's special educational perspective. The results also show that this has consequences for which methods and strategies for inclusion are used, but that also child group size, time and competence are decisive inclusion factors. The conclusion shows that preschool teachers are one of the most important factors for inclusion as their perspective on special pedagogy, as well as level of commitment and competence are decisive for the inclusion of all children in preschool. The conclusion also shows that organizational and financial factors influence the possibility of inclusion in the preschool. For an increased level of inclusion, a relational perspective and reform of the current education system are therefore needed.

Denna studie handlar om tematiskt arbetssätt i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till barns inflytande och delaktighet i tematiskt arbete. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur förhåller sig förskollärare till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet? Vad är det som styr förskolans tematiska arbete? Genom att använda en kvalitativ metod kan vi undersöka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande från flera förskollärare, i flera förskolor och på två geografiskt olika platser. Genom enskilda strukturerade intervjuer samt en digital enkät har vi undersökt de faktorer som kan påverka förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet i förskolan. Samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och viljan att möjliggöra delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet. Bernsteins teori om klassificering och inramning utgör ramverket för vår studie. I undersökningen framkom det att förskollärarna arbetar mycket med barns intressen, att de medvetet försöker skapa undervisning som utgår från barnens nivå och behov och att de grundar sin undervisning på styrdokumenten. Det framgår i resultatet att förskollärarna utgår i största mån från ett barnperspektiv likväl visar resultatet flertalet gånger att det är de vuxna som fattar det slutgilitga beslutet. Slutsatserna som dragits är att förskollärarna strävar efter att möjliggöra för barns delaktighet och inflytande i det tematiska arbetet men att barns delaktighet glöms bort i vissa delar av det tematiska arbetet, specifikt i planeringen om vilka läroplansmål som ska ingå.

I förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och där fokus ska ligga på barnens samspel med både den fysiska och den sociala omvärlden. Dock beskrivs det inte hur detta ska genomföras av förskollärarna i praktiken där vi utifrån egna erfarenheter upplev stora skillnader i hur förskollärare utformar inomhusmiljön. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares arbete att göra den pedagogiska inomhusmiljön tillgänglig för barnen i förskolans verksamhet. Detta utifrån förskollärares tolkningar av vad policydokument säger om barns tillgänglighet till material och miljö. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har empiri samlats in och därefter tematiskt kodats, där resultatet visar på fyra kategorier; Förskollärares ansvar att anpassa verksamheten, reflektion och kritiskt tänkande till det egna arbetet, dilemmat mellan det självständiga barnet och säkerhetsriskerna samt kommunala riktlinjer och verksamhetens förutsättningar. Utifrån dessa kategorier har en analys utförts med hjälp av ståndpunkter från policy enactment-teorin, där det blir tydligt att förskollärare tolkar läroplanstexten och därmed anpassar det arbetet i praktiken genom en iscensättning utifrån lokala förutsättningar. Detta resulterar i en slutsats som visar på att förskollärare erkänner ett ansvar att anpassa förskoleverksamheten utifrån både policy och barn. Vidare poängterar förskollärarna att kritisk reflektion över det egna arbetet behövs för att kunna utveckla verksamhetens kvalitet. Slutsatsen visar också på att förskollärarnas visioner om barnens självständighet i inomhusmiljön behövs sättas åt sidan på grund av dels säkerhetsrisker, dels verksamhetens förutsättningar från kommunal nivå. Dessa utgör de val som ligger till grund för hur förskollärarna utformar den pedagogiska inomhusmiljön med utgångspunkt från barnens tillgänglighet.

Studien syftar till att undersöka hur lärare uppfattar kooperativt lärande inom problemlösning i matematik i årskurs F-3. Semistrukturerade intervjuer har genomförts i kombination med deltagande observation. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt, nivågrupperingar och sociala förmågor hos eleverna är avgörande faktorer för ett effektivt kooperativt lärande. Studiens resultat pekar på att undervisningen i kooperativt lärande bör praktiseras genom modellering, scaffolding samt med tydliga förväntningar gällande både kunskapsmål och sociala mål. Studiens slutsats indikerar att elever bör ges möjlighet att tidigt i skolåren träna på kooperativa metoder för att kunna tillämpa sig en effektiv kooperativ inlärning.

Bakgrund: Sexuell hälsa och sexualitet är en del av människans vardagsliv och viktigt att lyfta inom psykiatrin då psykiska sjukdomar och ohälsa kan påverka klientens sexualitet och relationer negativt. Syfte: Att undersöka hur yrkesverksamma arbetsterapeuter förhåller sig till sexuell hälsa och sexualitet i arbetet med vuxna klienter inom psykiatrin. Metod: En kvalitativ studie baserad på nio intervjuer med arbetsterapeuter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom tio subkategorier efter analys. Utifrån subkategorierna bildades tre huvudkategorier: Känner ansvar att arbeta med sexuell hälsa och sexualitet; Önskar integrering av sexuell hälsa och sexualitet i arbetet; Olika personfaktorer hos klienten och arbetsterapeuten påverkar samtal om sexuell hälsa och sexualitet. Slutsats: Det finns en upplevd kunskapsbrist men även många som vill integrera sexuell hälsa och sexualitet mer i sitt dagliga arbete. För att det ska kunna ske behövs fortbildning och tydliga riktlinjer. Samtlig personal i det interprofessionella teamet bär ett ansvar att lyfta ämnet med klienter och bedömningsinstrument kan underlätta., Background: Sexual health and sexuality are part of everyday life. In mental health services it is an important topic to address since mental illness can negatively impact the client’s sexuality and relationships. Aim: To explore occupational therapist’s approach to sexual health and sexuality in their work in mental health services with adults. Method: A qualitative study based on nine interviews with occupational therapists. The data were analyzed using qualitative content analysis. Results: Ten subcategories emerged after the analysis. From the subcategories, three main categories were formed: Feel responsibility to work with sexual health and sexuality but are hindered by lack of knowledge; Desires the integration of sexual health and sexuality into the work; Different personal factors of the client and occupational therapist affect the conversation about sexual health and sexuality. Conclusions: There is a perceived lack of knowledge, but occupational therapists want to integrate sexual health and sexuality more into their daily work. For this to happen, more education and specific guidelines are needed. The interprofessional team has a responsibility to ask their clients about sexual health, and assessment tools can help facilitate this.

Syftet med denna självständiga vetenskapliga uppsats är att undersöka, kritisk granska och reflektera över mitt samt mina förskollärarkollegors bemötande, handlande och agerande i rutin- och regelstyrda situationer i form av samlingar. Essäformen som metod har hjälp mig att undersöka och förstå vilka praktiska kunskaper som förskollärare skulle behöva för att kunna handla klokt och ta ”rätt” beslut gällande det enskilda barnet. Genom min berättelse samt genomförda deltagande observationer har jag kommit fram till att det är viktigt att kunna se, bemöta och stötta varje enskilt barn och dennes behov i komplexa situationer. Utgångspunkten i min uppsats är det enskilda barnet som har rätt att känna sig trygg, sedd, lyssnad på, förstådd och bekräftad. Därför har jag lagt stor vikt på förskollärarens, som professionsbärare, handlande och ansvarstagande. Jag har även kritisk granskat och ifrågasatt mitt och mina kollegors förhållningssätt till de rutinerna och reglerna som vi själva har skapat i åtanke av att bland annat bemöta och stötta barn som har andra förutsättningar och att kunna tillgodose deras behov. All litteratur och olika teoretiska perspektiv som jag har använt mig utav i mina undersökningar har hjälp mig att hitta nya perspektiv för att förstå mig, mina kollegor men framförallt det enskilda barnet och dennes behov.

Denna studie har som syfte att utforska kunskap om fritidshemslärares förhållningssätt till musik som estetiskt uttryck. Vilken roll har musik i fritidshemmet? Vilka ramfaktorer påverkar genomförande av aktiviteter i fritidshemmet utifrån det estetiska uttrycket musik? Hur ser lärare i fritidshem på uppdraget att genomföra och arbeta med musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet? Studien utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och när det kommer till ramfaktorer så innefattar detta både inre och yttre ramfaktorer. Denna studie har undersökt hur lärare i fritidshemmet ser på möjligheter och utmaningarna när det kommer till genomförande av skapande genom musik som estetiskt uttryck. Dessa möjligheter och utmaningar synliggörs i studiens resultat utifrån kunskap, kompetens, självförtroende, instrumenttillgång, instrumentkunskap, lokaler, tillgänglighet, synliggörande och intresse. Studiens resultat visar att musiken har en central roll i fritidshemmet. Musiken framträder dock ofta i fritidshemmet som ett medel för att komplettera andra estetiska uttryck eller för att skapa en viss stämning. Studien visar även att lärarnas kunskaper i ämnet varierar. Samt att musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet är ett av de estetiska uttryck som ofta får stå tillbaka när det kommer till konkreta skapande aktiviteter i fritidshemmet.

Studien syftar till att utveckla kunskap kring hur förskollärares förhållningssätt kan främja barns inflytande. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Resultaten har analyserats utifrån teman kopplade till barnsyn, pedagogisk atmosfär och kommunikativa strategier. Utifrån intervjuerna med förskollärarna har vi sammanställt ett resultat som kan ge inblick i vilka egenskaper i förhållningssätt och arbetssätt som anses gynna barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet visar hur förskollärare kopplar ihop barns inflytande med barnens rätt att bestämma över saker samt att barns inflytande ges plats i utformningen av verksamheten då den ska utgå från barnens intressen. Studien visar att förskollärares förhållningssätt är särskilt viktigt gällande barns möjligheter till inflytande. Förhållningssättet måste vara präglat av en närvaro och lyhördhet inför barnen för att barns inflytande ska kunna förekomma i förskolan. En slutsats av studien är att inflytande som fenomen är något som inte diskuteras aktivt av förskollärarna utan det är barnens intressen och önskningar som lyfts fram.

Detta examensarbete handlar om hur förskollärare ser på begreppet inkludering och hur förskollärarna arbetar med inkludering av barn med särskilda behov, samt vilka svårigheter som kan upplevas i det inkluderande arbetssättet. Våra frågeställningar är: Hur ser pedagogerna på begreppet inkludering och hur arbetar de med inkludering av barn med särskilda behov?Hur anpassar pedagogerna verksamheten till barn med särskilda behov?Vilka utmaningar medför ett barn med särskilt behov? För att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare, förskollärarna var från sex olika förskolor i tre olika kommuner. Våra intervjuer var semistrukturerade, vilket vi tyckte var positivt då respondenterna svarade varierande på några frågor och några frågor var svaren väldigt lika. Under vårt arbete med studien har vi skrivit om teoretiska perspektiv som är till hjälp i vår analys och diskussion. Perspektiven vi skrivit om är det relationella perspektivet, dilemmaperspektivet, det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet. Nyckelord: inkludering, barn med särskilda behov, förhållningssätt

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärare konstruerar betydelsen av utomhusmiljön irelation till utomhusundervisning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistisktperspektiv och genomförts med en kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av kvalitativaintervjuer. I analysen av materialet förekommer en tematisk analys där det empiriskamaterialet har transkriberats för att sedan sorterats, reducerats och argumenteras. I studiensresultat framträder det olika teman vilka är: förskolegårdens variationer, att lämnaförskolegården, miljöns betydande roll, förutsättningar för att använda utomhusmiljön i sinundervisning samt planerad och spontan undervisning. Inom dessa teman framträder olikakonstruktioner som synliggörs i resultatet. Den konstruktionen som är mest framträdande ärvikten av ett medvetet och gemensamt förhållningssätt gällande utomhusundervisning. Istudien har förskollärares förhållningssätt varit avgörande för om undervisning ska utförasutomhus eller inte. Studien synliggör möjligheter och utmaningar relaterat tillutomhusundervisning och till skillnad från undervisning inomhus är undervisning utomhusinte en självklar del av förskolan ännu. Slutsatsen i denna studie är att en rik utomhusmiljö kan ge bra förutsättningar för att bedrivaundervisning utomhus, men det förutsätter att förskollärare ser utomhusmiljön som en möjligplats att bedriva undervisning i.

Förskollärare har ett stort ansvarsområde inom förskolan. Det är förskollärarna som bland annat ansvarar för att varje barn ska uppleva en meningsfullhet samt för att skapa förutsättningar att barn lär sig. Förskollärarna ska även stimulera och främja barns utveckling av språk och kommunikation samt skapa tillfällen för att väcka intresse för skriftspråket. Miljön i förskolan ska också främja samspel och interaktioner mellan barn och vuxna samt vara inspirerande och tillgänglig. Tidigare forskning menar att det råder en kunskapslucka och begränsat med forskning som berör förskollärares förhållningssätt till förskolans språkmiljö. Studies syfte är därför att skapa en större förståelse för och kunskap om förskollärares förhållningssätt till den sociala och fysiska språkmiljön i förskolan. Mer specifikt studeras hur förskollärare beskriver att de arbetar med den sociala språkmiljön för språkutvecklande undervisning i förskolan liksom vilka faktorer de har i åtanke när de arrangerar den fysiska språkmiljön i förskolan. Metoderna som har används för att samla in data har bestått av intervju och samtalspromenad, totalt har åtta förskollärare intervjuats vilka sedan har analyserats utifrån begrepp från sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de använder sig av olika strategier och metoder när de arbetar med förskolans sociala språkmiljö för språkutvecklande undervisning. Förskollärare stöttar med hjälp av kompletterande artefakter i undervisning samt att de arbetar medvetet och aktivt för att främja barns språkutveckling. När förskollärare arrangerar den fysiska språkmiljön finns flera faktorer i åtanke enligt resultatet, dessa är barngruppens intresse och behov, tydlighet och struktur samt organisatoriska förutsättningar.

Inkludering är ett begrepp som diskuterats mycket inom skolans värld. Problematiken är att det ofta identifierats olika och frågor om hur det ska implementeras i utbildningen på bästa sätt diskuteras. I denna studie undersöks inkludering både som begrepp och hur pedagoger i Malmö stad förhåller sig till begreppet i praktiken. Syftet är att genom intervjuer med pedagogerna få en bild av hur de ser på begreppet och vilket förhållningssätt de har till inkludering i praktiken. Vi kommer att titta närmare på inkludering utifrån det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. I det kritiska perspektivet ses inkludering i form av att alla barn ska ta del av samma utbildning tillsammans utan segregerade lösningar. I dilemmaperspektivet ses detta tankesätt mer problematiskt då det talas om barnens behov bör tillgodoses. Studien utgår från kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med barnskötare, förskollärare, förste förskollärare och utvecklingspedagog. I studien framkommer det att pedagogerna har en samstämmig syn på begreppet inkludering, alla menar att barnen ska få ta del av utbildningen utifrån sina förutsättningar och på sina villkor. När det kommer till att tillämpa det i praktiken skiljer det åt även om det finns många delar som de har gemensamt.

Förskolans uppdrag i att främja barns rörelseglädje blir allt viktigare i dagens stillasittande samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet i sin verksamhet, vilken betydelse miljön har för att främja fysisk aktivitet samt hur de beskriver de aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet i förskolan. Fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor låg till grund för studien som använde en kvalitativ metodik. Följande frågor har gett information som är relevant för studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt arbete samt planering av fysisk aktivitet i förskolan? Hur tolkar förskollärare stycket kring fysisk aktivitet i läroplanen för förskola? Hur ser förskollärare på att förtydliga läroplansmålet kring hur fysisk aktivitet kan bedrivas i förskolan?Resultaten visar att uppmuntran till fysisk aktivitet involverar två nyckelelement: förskolemiljön, som ses som ett värdefullt verktyg, och förskollärarnas förhållningssätt. Till skillnad från den inre miljön, som ofta var mer begränsad, anses den yttre miljön stimulera till fysisk aktivitet mest. Förskolelärarna uppfattade att fysisk aktivitet kunde påverka barns utveckling på olika sätt. Bland effekterna som visades i resultaten var förbättrade koncentrationsförmåga och det faktum att barn mår bättre efter att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet. Slutligen tyder resultaten på att sätta upp regler för att styra fysisk aktivitet i förskolan är ett smart sätt att komma i gång med att gå mot mer målinriktad fysisk aktivitet.

Under våra verksamma år inom förskolan har vi upplevt svårigheter och en otydlighet kring arbetet med barns inflytande och delaktighet. Trots att detta är något som betonas i förskolans uppdrag, både i Läroplanen för förskolan Lpfö18 (2018) och i Barnkonventionen (2009). Därav har vi i denna studie undersökt hur förskollärare arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill undersöka i vilka situationer förskollärare anser att det är möjligt för barnen att påverka verksamheten och hur de går tillväga för att uppnå det. Studiens syfte besvaras utifrån tre relevanta frågeställningar. Den teoretiska infallsvinkeln som använts i denna studie är Foucaults (2017) teori om makt, tillsammans med Harts (1992) delaktighetsstege som ett analytiskt verktyg. Genomförandet av vår studie bestod av en kvalitativ metod, i form av fem semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat och slutsats visar på att de tillfrågade förskollärarna upplever en otydlighet och osäkerhet kring hur de ska arbeta med barns inflytande och delaktighet i praktiken. Trots detta synliggörs en gemensam syn på innebörden av inflytande och delaktighet. Vidare tydliggörs både möjligheter och eventuella hinder som de stöter på i arbetet med barns inflytande och delaktighet.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare förhåller sig kravet på barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Detta när de både måste se till gruppens samt det enskilda barnets behov. Åtta semistrukturerade intervjuer med erfarna förskollärareligger till grund för vårt empiriska material. Studien tar utgångspunkt i Foucaults styrningstekniker samt det barndomspsykologiska perspektivet ”det kompetenta barnet”. För att analysera barns delaktighet och inflytande i förskolan delades empirin in i två kategorier, ”hindrande” och möjligheter”. Sammantaget visar studiens resultat hur både barn och pedagoger i förskolan samspelar och förhandlar om barns delaktighet och inflytande. Det blir även synligt hur diverse styrningstekniker appliceras när pedagoger försöker tillgodose barns möjligheter till inflytande. Pedagogers förhållningssätt är en central del som skapar förutsättningar för barn att uppleva delaktighet och känna inflytande. Förskollärares tillvägagångssätt och förskolan som institution skapar såväl hinder som möjligheter för barns delaktighet och inflytande i verksamheten.

Stödmaterial från Skolverket om demokratiarbetet i förskolan och forskning visar att en glidning från den kollektiva gemenskapen har skett mot ett alltmer individuellt förhållningssätt, medan merparten av studiens tidigare forskningen belyser att delaktigheten i gemenskapen ses som viktig. Det väcker en undran hur det kollektiva och individuella synliggörs i förskolans praktik. En minietnografisk studie med observation och informella samtal användes som metod för att få syn på de olika förhållningssätt pedagogerna använder i arbetet med den demokratiska värdegrunden. Studien utfördes på en förskola med barn i åldern 3-5 år. Studien fann att det användes flera olika förhållningssätt för att fånga både det individuella barnet, och gemenskapen i gruppen till ett möjligt lärande om och genom demokrati.I studien har vi identifierat 14 olika förhållningssätt, där vissa används mer och andra mindre. Merparten av förhållningssätten behövs för att lyfta fram olika demokratiska värden och inget förhållningssätt ska ses som bättre än den andre. Studien fann även förhållningssätt som försvårade arbetet med den demokratiska värdegrunden. Både tidigare forskning och resultatet av studien visar på vikten av att ha kollegiala diskussioner om vad arbetet med den demokratiska värdegrunden står för och hur det ska gå till för att inte utmynna i omedvetna förhållningssätt från pedagogerna

Studiens syfte är att få kunskap om förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med barn i koncentrationssvårigheter i förskolan. Studien grundas på en kvalitativ ansats och har genomförts utifrån sex intervjuer med förskollärare från olika kommuner. I resultatdelen framkommer vikten av förskollärares förhållningssätt för barn i koncentrationssvårigheter samt den pedagogiska miljöns utformning för att ge barnet rätt förutsättningar. Samtliga förskollärare anser att koncentrationssvårigheter är ett svårt begrepp att definiera då det kan yttra sig olika från barn till barn och det finns strategier som funkar för många men också strategier och anpassningar som görs individuellt.

In this study, we have investigated preschool teachers' understanding of interculturality for the possibility of answering the purpose of the study, if the preschool teachers have an intercultural approach and how the preschool teachers work interculturally in the preschool. Intercultural pedagogical work has existed witihin the preschool and elementary school operations for over two decades, despite this, intercultural pedagogy has been described as a shortage in terms of how it can be shaped in teching situations and in the organization. The study´s results were analyzed and discussed based on sociocultural theory. A qualitative research method was used with av sample of preschool teachers for the collection of datamaterial. The results showed that the preschool teachers had a varied understanding of the concept. The preschool teachers described various useful tools in intercultural work. Language barriers were expressed as one of the major challenges. Opportunitites in intercultural work were described as increased knowledge, new perspectives and understanding of other people´s ways of life. The conclusions in this study were that the preschool teachers expressed and uncertainty about what interculturality means, while it emerged that the preschool teachers had an intercultural approach.

Cancel culture is a relatively new phenomenon in Sweden that is multifaceted. There is a clear problem that has been highlighted earlier, which is power relations on social media. It shows that different parties possess power in different kinds and when making statements that contradict social norms leads to what is known as cancel culture. The phenomenon has led to a polarizing climate on social media. The purpose of this study is to answer how cancel culture is perceived by younger adult media users in the age group between 18-30 years and investigate how they relate to this phenomenon. The question is: How do younger adult media users perceive and relate to cancel culture on social media? The theories used in the study were spiral of silence and theory of planned behaviour. These theories helped to understand how the interviewees both perceive and relate to cancel culture. The theories helped provide an understanding of how and why media users behave the way they do towards cancel culture. The question will with the help of a qualitative approach as a method on semi-structured interviews answer how 9 Swedish media users perceive and relate to cancel culture. The result shows that the respondents perceived cancel culture as famous people utters or behave in a way that is not accepted by society. This leads to social ostracism on social media. The power relationship is perceived as the public figures having power, but private individuals have a collective power to influence. The respondents showed an overall negative view with positive glimpses of cancel culture. Which in turn shows that a passive approach from these younger adult media users. The positive sides of cancel culture turned out to be that in emotional and norm-breaking behaviour, the victim is confronted because of their actions and in various ways becomes punished media users, most commonly an ostracism on social media.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare upplever sina organisatoriska och kunskapsmässiga förutsättningar för bemötande och samarbete med föräldrar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare inom socialtjänstens barnavård i en mellanstor svensk kommun. Teorier om normer, socialarbetares förhållningssätt och organisationer användes för förståelse av det insamlade materialet. Tematisk analys valdes för att analysera materialet. Resultatet visade att socialsekreterare upplever behov av fördjupad kunskap kring NPF hos vuxna, och att den kunskap de besitter främst erhållits från arbetslivserfarenhet. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar kunskap om NPF som viktig för att kunna anpassa sig och bemöta föräldrar med NPF med hänsyn till funktionsnedsättningen. Studien visade att organisationens struktur och uppdragets utformning har effekter på socialsekreterares förutsättningar att utveckla sin kompetens inom NPF. Slutsatsen var att det finns behov av att organisationer och arbetsgivare arbetar för ökade förutsättningar för medarbetares kompetensutveckling, samt arbetar proaktivt med att ge nyanställda socialsekreterare kunskap om NPF med hänsyn till prevalensen av ärenden med NPF och de svårigheter detta kan medföra i ärenden, då kunskap är en förutsättning för goda samarbeten med föräldrar. Detta torde generera goda utfall i barnavårdsärenden och avlasta verksamhetens medarbetare. Anpassade och inkluderande organisationer är dessutom en viktig del för att motverka diskriminering av funktionsnedsatta personer., The aim of this study was to examine how social workers’ experience their organizational and knowledge-based conditions in approaching and cooperating with neurodiverse parents in social childcare services. The study was conducted through semi-structured interviews with six social workers within the social childcare services in a midsized Swedish municipality. Theories of norms, social workers choice of approach to clients and organizations were used to understand our gathered empirical data. Thematic analysis was chosen to analyze the material. The study's results showed that socialworkers experience require further knowledge of neurodivergency in adults, and that their knowledge is based on worklife experience. The results also showed that social workers value knowledge regarding neurodivergency to adapt and treat neurodiverse parents regarding their disability. Knowledge of parents' disabilities facilitates social workers’ abilities to understand parents' difficulties. The study showed that the structure of the organization and the modeling of the assignments of social workers effects the social workers’ possibilities to enhance their knowledge of neurodivergency. The conclusion of the study was that organizations and employers need to enhance their personnels’ possibilities to develop their competence, and to proactively facilitate newly employed social workers knowledge of neurodivergency regarding the prevalence of neurodivergent clientele and the connected difficulties. This ought to generate satisfactory outcomes in childcare cases and lessen the burden of the organization's personnel. Adapted and inclusive organizations are also important in counteracting discrimination of people with disabilities.

Syftet med studien är att synliggöra vilka inställningar det finns blandförskollärare gällande fysisk aktivitet och arbetet kring det i förskolan.Forskning visar på att förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet ochkunskap om ämnet påverkar vilka möjligheter barn får till fysisk aktivitet iförskolan. Dock finns brister i forskningen kring hur förskollärare kan arbetamed och förhålla sig till fysisk aktivitet där förskollärare upplever att desaknar kunskap om hur de kan erbjuda barnen goda möjligheter till fysiskaktivitet. Denna brist på forskning motiverar studien och dess syfte. Studienbygger på en kvalitativ ansats där sex legitimerade förskollärare från sexolika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin hardärefter transkriberats och analyserats utifrån den socialkognitiva teorin ochden sociala inlärningsteorin. I resultatet framkommer det att förskolläraresförhållningssätt och den pedagogiska miljön skapar förutsättningar för barnsfysiska aktivitet i förskolans utbildning. Bristen på utrymme eller materialkan begränsa förskollärares möjligheter till att erbjuda och bejaka barnsintresse för fysisk aktivitet. Vidare påvisar resultatet även betydelsen av attförskollärare agerar goda förebilder när det kommer till fysisk aktivitetgenom att samtala, uppmuntra, stötta och vägleda barn. Detta för att kunnabidra till att barns motivation, självförtroende och fysiska samt motoriskautveckling kan stärkas.

Syftet med detta arbete är att bidra med ökad kunskap om relationsskapande vid introduktionen i förskolans verksamhet, ur både förskollärares och vårdnadshavares perspektiv. För att uppnå syftet och för att ta reda på vad både förskollärare och vårdnadshavare beskriver som viktigt för relationsskapande vid introduktionen, gjordes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare och fyra vårdnadshavare. Intervjuerna har analyserats med en tematisk analys utifrån relationell pedagogisk teori, där resultatet visar att bemötande, förhållningssätt och värdet av information går som en röd tråd genom alla delar av introduktionen för både förskollärare och vårdnadshavare. De slutsatser vi ser av detta är att det mest grundläggande i relationsskapandet är trygghet, men att det finns olika uppfattningar bland förskollärare och vårdnadshavare om hur man når dit., Betyg i Ladok 230619.