Search

This master thesis explores the relationships between the human being and the built environment in the context of healthcare and from the perspective of aesthetics. The aim is, by identifying the aesthetic experiences the built environment evokes, to enhance the understanding of how the design of the built environment can support and sustain wellbeing. The findings from previous studies show that the aspects of the attributes of the built environment can evoke sense-based aesthetic experiences and aesthetic experiences beyond senses. Furthermore, the empirical results of this thesis, gained by applying participatory research and research through design methodologies, indicate that wellbeing is related to rich experiences connected to nature, homeliness or the lack of homeliness as well as lack of maintenance. The tentative Aesthetic Design Framework for Atmospheresdeveloped in this thesis, based on the Affordance Theory and theTheory of Aesthetic Atmospheres, proposes that the built environment can be transformed into therapeutic aesthetic atmospheres by utilizing aesthetic affordances and applying Aesthetic Design Strategy. In order to test the framework, design proposals were created. The evaluation of the design proposals shows that the designed atmosphere is perceivable when distinct. The results also indicate that familiar aesthetic affordances are easier to perceive and relate to. Consequently, it is proposed that the Aesthetic Design Framework for Atmospheres can aid the design of atmospheres. The results of this study can enhance design processes and the design of built environments in general by clarifying aesthetic aspects, grounded both in empirical data and theory. Denna masteruppsats utforskar förhållandet mellan människan och den byggda miljön i vårdkontext och utifrån estetik. Målet är att identifiera de estetiska upplevelser den byggda miljön framkallar och därmed öka förståelsen av hur design av byggd miljö kan stödja och bevara välmående. Tidigare forskning visar att aspekter av attribut i den byggda miljön framkallar både sinnesbaserade estetiska upplevelser och estetiska upplevelser bortom sinnena. Dessutom, indikerar empiriska resultat av denna uppsats att välmående hänger ihop med rika upplevelser relaterade till natur, hemtrevnad eller bristen på hemtrevnad samt bristen på underhåll. Det tentativa teoretiska ramverket, Aesthetic Design Framework for Atmospheres, utvecklat i denna uppsats och baserat på Teori om Affordance och Teori om Estetiska Atmosfärer,föreslår att den byggda miljön kan förvandlas till en terapeutisk atmosfär genom att använda estetiska affordancer och tillämpa Estetisk Design Strategi. Designförslag utformades för att testa ramverket. Utvärderingen av förslagen visar att en designad atmosfär kan varseblivs när den är pregnant. Resultaten indikerar även att bekanta estetiska affordancer är lättare att varsebli och relatera till. Därmed föreslås att Aesthetic Design Framework for Atmospheres kan understödja design av atmosfärer. Resultaten av denna uppsats kan främja designprocesser och design av byggd miljö genom att identifiera estetiska aspekter grundade både i empiri och teori.

Från baksida till bakficka är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt estetisk hållbarhet kan främjas i offentliga utemiljöer samt att ta fram ett gestaltningsförslag som speglar hur estetiskt hållbara stadsrum kan skapas. Arbetet utgår ifrån Kungsplan i Eskilstuna, som i dag används som en parkeringsyta. Problematiken handlar om att situationen inte motsvarar samtida stadsbyggnadsideal om bilfria centrum och människovänliga stadskärnor. Kungsplan, med sin nuvarande gestaltning lockar inte människor att vistas där och ger få möjligheter till en estetisk, behaglig upplevelse. Utifrån teorier om kognition och perception, estetisk hållbarhet, estetisk upplevelse samt tidigare forskning och teorier kring stadsplanering har konstaterats att människan har ett intimt samband med sin omgivning och att omgivningens användningsmöjligheter och taktila egenskaper påverkar upplevelsen av omgivningen. Empirin i detta arbete, från platsanalys och kontextanalys har visat att Eskilstuna centrum saknar en lite mer skyddad plats som kan fungera som bas för olika typer av aktiviteter och att Kunsplan har potential att uppfylla detta behov. Materialanalys och expertintervju har gett konkreta indikationer för designarbetet. Gestaltningsförslaget, som tagits fram med stöd i teori och empiri, innehåller formelement och materialegenskaper som förmedlar en behaglig upplevelse samt ger Kungsplan flera användningsmöjligheter. Nyckelord: rumslig gestaltning, informationsdesign, estetisk hållbarhet, stadsrum.