Search

This paper is based on a study where four go-along interviews with a total of sixteen participants were conducted in three Swedish cities. The purpose of this study was to find out how different aspects and qualities of the built environment affected different persons in terms of experiences of inclusion and exclusion and strategies used to deal with obstacles in the environment. The study highlights the citizens' experiences and perceptions of the urban built environment, based on their individual conditions for using it, in relation to the planners' and decision-makers' visions, planning practices and construction. The participants were asked about their views on the necessary conditions for them to visit the city and its places and buildings, what barriers they might experience that either made them change routes or avoid the area completely and what kind of environments they experienced as welcoming and inclusive. The study shows that there is an ongoing multifaceted exclusion of citizens from the built environment. This situation is not in accordance with current building regulations, neither with overall societal goals and ambitions, nor with the international conventions Sweden has undertaken to follow. The study also points to opportunities to change the situation, with the help of knowledge about enablers in the built environment and how Universal Design can become an important planning variable to bring about change., Peer Reviewed

The thesis is a compilation of four articles and deals with Universal design in practice. This concept for designing for all is according to the Swedish Parliament and Government a guiding principle for the society. It is part of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. The thesis contributes with knowledge about the understanding, implementation and co-creation of Universal design. Using qualitative research methods, interviews and group discussions have been conducted with 55 people with different backgrounds. Participant observation has been made in three Swedish municipalities. Three urban development projects were studied. Universal design was guiding them in different ways. In the analysis, themes were developed through qualitative content analysis.The results show a multifaceted understanding of Universal design: ethical principle for inclusion of diversity, vision of an equal society and unification of policy perspectives. Participants emphasized flexibility, predictability, and personalized support. In the urban development projects, Universal design was linked to accessibility and thus became part of a rationalistic and result-oriented planning model where accessibility is seen as a separate and target group-oriented interest with a focus on regulatory compliance. Collaboration between the municipality and local disability organizations was formal and established. Different conditions and expectations created tensions about roles and interpretation of user perspectives. Users' disability experience was seen as information to facilitate processes or as part of negotiations to influence outcomes. Limiting the target group to people with impairments restricts the room for manoeuvre. But the conditions exist for integrating disability experiences into urban development with situational and co-creative working methods.The thesis shows the need to clarify the concepts of accessibility and Universal design. In order not

Universell utformning (härefter UD efter engelskans Universal Design) handlar omdesign som inkluderar alla människor, inklusive personer medfunktionsnedsättningar. UD finns med som en förpliktelse i FN:s konvention omrättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att UD ingår ipolicyer för många samhällsområden som ett politiskt åtagande för nya produkter och miljöer, men också program och tjänster.Denna licentiatuppsats bygger på två vetenskapliga artiklar som syftar till att belysa hur UD förstås och vilka erfarenheter som finns av att praktisera UD i Sverige. Professionella och aktivister från akademi, näringsliv, offentlig sektor ochcivilsamhälle deltog i individuella intervjuer, en gruppintervju och en workshop. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Pragmatism och framför allt dess semiotiska gren användes för att analysera hurbegrepp förhåller sig till olika betydelser och företeelser de betecknar.Resultaten uppvisade en variation i hur deltagarna förstod och praktiserade UD.Deltagarna talade om UD som vägledande princip för designprocesser, som strävande mot ett inkluderande samhälle och som förenande av olika policyperspektiv. Det fanns skepsis och kritik men allmänt sågs UD som berikande och som självklart vid en snabb blick men desto svårare att greppa på djupet och realisera i praktiken. Deltagarna hade erfarenheter från arbete med UD inom områdena bostäder, arbetsliv och utbildning. De beskrev en ideal praktik av UD som en beredskap för den mänskliga mångfalden kombinerat med en flexibel design med hänsyn till människors olikheter, ibland med personligt stöd. Begreppet UD användes strategiskt som en del av ett större kluster av relaterade begrepp om tillgänglighet, mångfald, inkludering och hållbarhet. De förespråkade inte fokus på exakt begreppsanvändning utan på övningar, objekt och strategiska frågeställningar för att väcka empati och en förståelse som leder till att fler perspektiv tas med