Search

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

Studien belyser förskollärares pedagogiska överväganden i utformandet av den fysiska lärmiljön i förskolan. Denna kvantitativa och kvalitativa enkätstudie riktade sig till förskollärare som arbetar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synpunkter på utformandet av lärmiljön och hur de involverar barn i åldern 1–6 år. Valet att använda båda metoderna bottnar i att de kompletterar varandra i resultatanalysen samt skapar djupare analys. Svaren analyserades utifrån korstabulering och induktiv tematisk analys. Korstabulering gav möjlighet till att synliggöra respondenternas svar i förhållande till andra frågor. Resultaten analyseras utifrån Shiers delaktighetsstege för att synliggöra barns delaktighet utifrån respondenternas svar. Resultatet påvisar att respondenterna ser barns intresse som centralt i utformandet i lärmiljön. Studiens resultat påvisar även att förskollärare ser både utmaningar och möjligheter i att utforma goda fysiska lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar på utmaningar i att involvera alla barn i skapandet av lärmiljön. Respondenterna nämner olika metoder beroende på barnens ålder, där de yngsta barnens synpunkter kan uppmärksammas via observation, medan de äldsta barnen exempelvis intervjuas.

Studien syftar till att beskriva hur lärare uppfattar utomhuspedagogik som arbetsmetod i förskoleklass samt lärares didaktiska val i relation till utomhuspedagogik i förskoleklass. Det är en enkätstudie som främst utgår från kvantitativ metod med inslag av kvalitativ analys. Studien tar avstamp i didaktiskt perspektiv. Didaktiska frågeställningar och didaktisk modell i form av utvidgad didaktisk triangel ligger till grund för analys av resultatet. Resultatet grundar sig på 13 lärares enkätsvar. Resultatet visar att samtliga respondenter anger att de använder sig av utomhuspedagogik som arbetsmetod i mer än ett ämne. Frekvensen av utomhusundervisningvarierar mellan enstaka tillfällen per termin till återkommande inslag varje vecka. Oavsett i vilken omfattning lärarna i studien uppger sig använda utomhuspedagogik önskar så gott somsamtliga att undervisa utomhus oftare. Didaktiska val kopplat till var, varför, inom vad och för vem synliggörs. Möjligheter som framträder kopplat till utomhuspedagogik rör främst tankar kring olika sätt att lära in kunskap och variation av lärmiljö. I stort sett alla lärarna i studien anser att utomhuspedagogik kan ses som ett komplement till undervisning inomhus och att det kan möjliggöra ytterligare lärande. Hinder som lärarna uttrycker för att bedriva utomhuspedagogik berör organisatoriska aspekter samt elevers undermåliga kläder. Även brist på anpassat undervisningsmaterial för utomhusbruk lyfts av några lärare.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsun, Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Concl

Från hösten 2022 ändrades innehållet i läroplanen i kunskapsområdet sex- och samlevnad. Syftet med den här studien var att undersöka lärares uppfattningar kring kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Tre frågor ställdes; har lärarna anpassat sin undervisning efter förändringen, har de den kompetens och utbildning som krävs och vilken erfarenhet av undervisningen har de? Undersökningen genomfördes med en enkät som hade slutna och öppna frågor som besvarades av 21 lärare ifrån ett begränsat geografiskt område i Kalmar län. Resultatet visar 67% av lärarna förändrat sin undervisning efter läroplansändringen. Lärarna känner sig trygga i sin kompentens inom området men efterlyste ändå mer utbildning. I sin undervisning har lärarna påtalat att yttre professioner varit framgångsrikt och att flera önskar att bjuda in ytterligare professioner i sin undervisning. Läroplansändringen är relativt ny och det ska därför bli spännande att följa utvecklingen om några år.

Objective: To survey the use of snuff and attitudes toward snuff among students at the Faculty of Odontology at Malmö University (TVH). Compare subjective oral symptoms and oral self reported oral lesions between snuff users and non-snuff users. The purpose was also examine snuff dipper lesions among snuff users. Material and method: A survey was created and sent to all students of TVH. The survey contained questions about snuff use, habits and oral symptoms. The clinical examination examined snuff users. All data from the survey and the clinical examination was ultimately transferred to SPSS for statistical analysis. Results: The majority of snuff-users at TVH used non-tobacco snuff. Both snuff users and non snuff users was aware of the health risks of snuff. The daily snuff users experienced more xerostomia than non-snuff users. Snuff users also reported more gingival retractions and white lesions than non-snuff users. Amongst users of non-tobacco snuff, snuff dipper lesions up to degree three was found. Conclusion: Snuff use among students at TVH was similar to national studies despite both snuff users and non snuff users claiming awareness of the health risks of snuff. The relationship between xerostomia, hyposalivation and snuff use should be further evaluated to determine the reason for the experienced xerostomia. That daily snuff users experienced gingival retractions and white lesions correlates with previous studies. Non-tobacco snuff can cause snuff dipper lesions up to grade 3. More research is required to determine the difference between snuff dipper lesions caused by tobacco and non-tobacco snuff., Syfte: Att kartlägga snusanvändandet och attityder till tobaksanvändning bland studerande på Tandvårdshögskolan (TVH) i Malmö, samt att jämföra subjektiva orala besvär och självrapporterade slemhinneförändringar mellan snusare respektive icke-snusare. Syftet var även att kliniskt undersöka förekomst av snuslesioner. Material och metod: En enkät skapades och skickades till samtliga studenter på TVH. Enkäten ställde frågor om snusanvändning och orala besvär/slemhinneförändringar. Genom enkäten rekryterades snusare till en klinisk studie. Den kliniska undersökningen undersökte personer som snusade tobaksfritt eller tobaksinnehållande portionssnus. Samtlig data från enkäten och den kliniska undersökningen överfördes slutligen till SPSS för statistik analys. Resultat: En majoritet av snusarna på TVH snusade tobaksfritt snus. Både snusare och ickesnusare var medvetna om snusets hälsorisker. De dagliga snusarna upplevde sig mer muntorra än de sporadiska snusarna och icke-snusarna. Snusare rapporterade även fler gingivala retraktioner och vita förändringar än icke-snusare. Bland användare av tobaksfritt snus återfanns snuslesioner upp till grad 3. Slutsats: Snusanvändningen bland studenter på TVH liknade den för motsvarande åldersgrupp i Sverige trots att både snusare och icke-snusare uppgav sig vara medvetna om hälsorisker med snus. Fler studier som undersöker hyposalivation och xerostomi hos dagliga användare av tobaksfritt snus behövs för att fastställa anledningen till den upplevda muntorrheten. Att fler snusare upplever gingivala retraktioner och vita förändringar är förenligt med tidigare forskning. Tobaksfritt snus kan orsaka snuslesioner upp till grad 3. Mer forskning krävs för att fastställa skillnaden på snuslesioner orsakade av tobaksfritt och tobaksinnehållande snus.

Föräldraskapsstöd är en av flera insatser i det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Att stötta föräldrar i sitt föräldraskap är en av de viktigaste insatserna för att främja god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga, vilket i sin tur är en skyddsfaktor mot att engagera sig i brottslig verksamhet. Syfte Studiens syfte var att undersöka vilken typ av stöd som föräldrar i pågående asylprocess och föräldrar som migrerat och nu levde i utsatta områden i Sverige upplever att de har behov av. Metod En metod med mixad design och en jämförande inriktning användes för att både få en bredd och ett djup i det insamlade materialet. Data samlades in via en enkätstudie (n=91) och en semistrukturerad intervjustudie (n=6) som genomfördes under våren 2024 i Södermanlands, Örebros och Västerbottens län. Enkätdata analyserades med hjälp av deskriptiv och jämförande statistik, och data från intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Enkätundersökningen visade att det stöd som flest föräldrar upplever sig vara i behov av är fler kostnadsfria fritidsaktiviteter för sina barn (n=44/56,0 %), fler mötesplatser, (n=38/48,1 %), kamratstöd (n=33/41,8 %) och föräldraskapsstödsprogram (n=30/38,0 %). Ett signifikant samband (Chi-2-test, p>0.05) mellan att härstamma från mellanöstern och behovet av kostnadsfria fritidsaktiviteter konstaterades. Likaså mellan att vara i en äldre åldersgrupp (+36 år) och behovet av stöd i kommunikationen. Analys av intervjudata mynnade ut i tre övergripande teman; Stöd i vardagslivet, Stöd i livshantering och livsförändring, och Ambivalens i att söka stöd. Det sammanslagna resultatet visade bland annat att orsaken till att många respondenter angett inget behov av stöd kan vara risken att missförstås och konsekvenser därutav. Slutsats Att erbjuda relevant föräldraskapsstöd är en förhållandevis enkel insats från samhällets sida och kan bygga på redan existerande verksamheter och utbud, för att bidra till det brottsförebyggande, och folkhälsofrämjan, Betyg i Ladok 240530.

Bakgrund: IVA-sjuksköterskor vårdar och stöttar samhällets allra sjukaste människor. Miljön på intensivvårdsavdelningar, arbetsförhållandena, arbetsuppgifterna och exponering för svåra etiska dilemman kan utgöra starka källor till upplevd stress hos IVA-sjuksköterskor, vilket i sin tur kan påverka IVA-sjuksköterskors förmåga att arbeta säkert. Metod: En kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan stress och IVA-sjuksköterskors självskattning av hur väl de utför sitt jobb utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Resultat: IVA-sjuksköterskorna i urvalet hade en självskattad stressnivå under medel och skattade i snitt att de arbetade helt okej till bra utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Urvalets kvinnor och de yngre åldersgrupperna hade sämre samvariation med kriterierna för säker vård och var mer stressade. Statistiskt säkerställda samband mellan upplevd stress och säker vård sågs för den totala gruppen IVA-sjuksköterskor, urvalets kvinnor, samt för åldersgrupperna 21–40 och 41–60. Resultaten hänvisar endast till den undersökta gruppen IVA-sjuksköterskor. Slutsats: Studiens resultat antyder att IVA-sjuksköterskors självskattning av säker vård korrelerar med deras upplevda stressnivå. Ålder och kön är två betydande faktorer till IVA-sjuksköterskors upplevelse av stress och deras egenskattade förmåga till säker vård., Background: ICU nurses care for and support society's most critically ill individuals. The environment in intensive care units, working conditions, tasks, and exposure to difficult ethical dilemmas can be strong sources of perceived stress for ICU nurses, which in turn can affect their ability to work safely. Method: A quantitative survey study with an inductive approach. Purpose: The aim of the study was to investigate the relationship between stress and intensive care nurse´s self-assessment of how well they perform their job based on intensive care nurse’s competency description. Results: The intensive care nurses in the sample had a self-estimated stress level below average and estimated on average that they worked okay to well based on the intensive care nurse's competence description for safe care. The women in the sample and the younger age groups had worse covariation with the criteria for safe care and were more stressed. Statistically assured relationships between perceived stress and safe care were seen for the total group of intensive care nurses, the women in the sample, and for the age groups 21–40 and 41–60. The results refer only to the investigated group of intensive care nurses. Conclusion: The results of the study suggest that intensive care nurses' self-assessment of safe care correlates with their perceived stress level. Age and gender are two considerable factors in intensive care nurses' experience of stress and their self-estimated ability to provide safe care.

Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper. Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen. Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka aktuell praxis bland optikeri Sverige vad gäller evidensbaserat arbete för att främja god compliance hoskontaktlinspatienter, samt att belysa de eventuella områden där optiker iSverige kan förbättra sitt arbete i ovan nämnda avseende. Metod: En online-baserad enkät med 28 frågor togs fram och delades medOptikerförbundets medlemmar samt via Facebookgruppen Optikforum. Svaren sammanställdes och analyserades. Utvalda frågor poängsattes därmaxpoäng innebar “godkänt”, alltså att deltagaren alltid gör det somefterfrågas i enkäten, i enlighet med Kvalitetsnorm i synvården. Resultat: Antal svarande var 196, varav 190 inkluderades. 108 av dessaarbetade självständigt, alltså utan delegation till annan personal, vidnytillpassning, återbesök samt årskontroll vid kontaktlinstillpassning, ochpoängsattes därför. 24% av de 108 erhöll full poäng och ansågs arbetaevidensbaserat för att främja god kontaktlinsrelaterad compliance. Områdendär dessa 108 optiker fick lägst poäng, och således skulle kunna förbättra sittarbete för att främja kontaktlinsrelaterad compliance, var informerande av:vikten av egenkontroll av ögonen, vikten av rätt skötselrutin om patientenanvänder smink, hur länge kontaktlinserna bör gnuggas samt vikten avlinsvila. Hos de samtliga 190 inkluderades svar framkom att 4 av 5 optiker isamband med årskontroll aldrig eller sällan ber sina patienter att visa hur derengör sina kontaktlinser, eller ber sina patienter visa hur de sätter i- och tarur sina kontaktlinser. Slutsats: Alla optiker i denna studie arbetade inte helt och hålletevidensbaserat. Denna studie visade att optiker i Sveriges arbete med attfrämja kontaktlinsrelaterad compliance kan förbättras, bland annat vad gällertillhandahållande av patientinformation. Detta kan bidra till ökad compliancehos denna patientgrupp, vilket i sin tur kan minska risken förkontaktlinsrelaterade komplikationer. Ökad tillgång till extra utbildning omkontaktlinser för optikerna skull, Purpose: The purpose of this study was to investigate current practiceamongst optometrists in Sweden regarding evidence-based work toencourage compliance in their contact lens patients. Moreover, to highlightthe potential areas where the optometrists possibly could improve their workwithin the field of encouraging contact lens-related compliance. Method: An online based survey was developed and shared with membersof the Swedish Optometrists’s Association, Optikerförbundet, and theFacebook-group ‘Optikforum’. The responses were compiled and analysed.Selected questions were scored, where the maximum score amounted to a“passing grade”, meaning that the participant always does what is requestedin the questionnaire, in accordance with the Quality Norm of vision care. Result: The number of respondents was 196, of which 190 were included.108 of these worked independently, i.e. without delegation to other staff,during new fitting, return visits and annual control during contact lens fitting,and were therefore scored. 24% of the 108 received full points and wereconsidered to be working evidence-based to encourage contact lens-relatedcompliance. Areas where these 108 opticians scored the lowest, and thuscould improve their work to encourage contact lens-related compliance, wereinformative of: the importance of self-examination of the eyes, theimportance of the correct care routine if the patient wears make-up, how longthe contact lenses should be rubbed and the importance of contact lens rest.In the responses of all 190 included, it emerged that 4 out of 5 opticians inconnection with the annual check-up never or rarely ask their patients toshow how they clean their contact lenses, nor ask their patients to show howthey put in and take out their contact lenses. Conclusion: All optometrists in this study were not always working in anevidence-based manner. This study showed that optometrists in Sweden’swork to encourage contact lens-related compliance can be improved, one ofthem

Syftet med denna litteratur- och enkätstudie var att kartlägga förekomsten av epilepsi hos border collies i Sverige under en 10-års-period. Fokus låg på kön, ålder vid anfallsdebut, överlevnadstid, orsak bakom eventuell avlivning samt påverkan på livskvaliteten hos hunden och ägaren. Mål-sättningen var att stärka den forskning som redan finns samt fylla kunskapsluckor inom området. I dagsläget finns enbart två internationella studier inom området; ingen svensk. Detta arbete blir därmed det första som undersöker epilepsi hos border collies i Sverige. Data från ägare av totalt 30 hundar har samlats in via sociala medier samt via Evidensias kunddatabas och därefter analyserats. Även om få statistiskt signifikanta samband kunde identifieras, mest troligt på grund av för få svarande, så går många av resultaten i linje med tidigare forskningsresultat. Arbetet visar att border collie är en ras som oftast drabbas av epilepsi i ung ålder, där medianåldern vid epilepsidebut för hundarna som ingick i studien var tre år, oavsett kön. Majoriteten av hundarna uppvisade kraftiga anfall med förekomst av klusteranfall (66 %) och status epilepticus (34 %); något som var mer frekvent förekommande hos de hundar som insjuknat i ung ålder. En stor del av hundarna (87 %) som ingick i studien stod på medicinering; dock sågs en varierande effekt, där anfallen upphörde hos 38 % medan de endast kom med glesare mellanrum hos 57 %. En faktor som tidigare inte undersökts är huruvida hundarna har nära släktingar med konstaterad epilepsi; resultaten visade att 30 % hade ett eller flera syskon i samma kull och 23 % hade ett eller flera halvsyskon med epilepsi. En stor andel av de svarande ägarna (87 %) uppgav att deras egen livs-kvalitet påverkades av deras hunds sjukdom. De bedömde även att deras hunds livskvalitet sjunkit efter diagnos, vilket till största del berodde på att många hundar fortfarande fick kraftiga anfall trots regelbunden medicinering. Detta låg även till grund för beslut om avliv, The purpose of this literature- and survey study was to map the occurrence of epilepsy in border collies in Sweden over a 10-year period. Focus was on gender, age at onset of seizures, survival time, reasons for potential euthanasia, and the impact on the quality of life for both the dog and the owner. The aim was to strengthen existing research and fill knowledge gaps. Currently, there are only two international studies on the subject, none of which is Swedish. Therefore, this work becomes the first to investigate epilepsy in border collies in Sweden. Data from owners of a total of 30 dogs has been collected through social media and Evidensia’s customer database and subsequently analyzed. Although few statistically significant associations could be identified, likely due to a low number of respondents, many of the results align with previous research findings. The study shows that border collies most often are affected by epilepsy at a young age, with a median age at three years old for the onset of epilepsy, regardless of gender. The majority of the dogs exhibited severe seizures with the occurrence of cluster seizures (66%) and status epilepticus (34%), which was more frequently observed in dogs with a low age at onset of clinical signs. A large proportion of the dogs (87%) were on medication; however, varying effects were observed, with seizures ceasing in 38% while occurring less frequently in 57%. A factor not previously investigated is whether the dogs have close relatives with confirmed epilepsy. The results showed that 30% had one or more siblings in the same litter with epilepsy, and 23% had one or more half-siblings with epilepsy. A significant number of responding owners (87%) stated that their own quality of life was affected by their dog´s epilepsy. They also assessed that their dog´s quality of life had decreased after the diagnosis, mainly because many dogs still experienced severe seizures despite regular medication. This was also a reason for the d

Idag existerar en utmaning i att nuvarande livsmedelsproduktion inte kommer räcka till, då den framtida befolkningsmängden i världen beräknas uppgå till 9,7 miljarder människor till år 2050. I arbetet mot en hållbar livsmedelsproduktion med mindre klimatpåverkan, krävs flera olika åtgärder inom livsmedelssystemet, som bland annat en kostförändring. Insekter anses vara en del av lösningen eftersom de har ett högt proteininnehåll samt att insektsproduktion har en låg klimatpåverkan, då det kräver färre resurser i jämförelse med kött- och växtbaserat protein. Syftet med rapporten var att undersöka människors benägenhet till att konsumera insekter och identifiera existerande barriärer kring insektskonsumtion, samt att utifrån dessa barriärer ge förslag för att öka insektskonsumtionen ytterligare i samhället. De metoder som användes var en litteraturstudie och en digital enkätundersökning, där urvalet av respondenter skedde genom strategierna bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Totalt besvarade 124 personer enkäten. Enkätundersökningen visade att 52,4 procent av respondenterna inte är villiga att införa insekter i kosten medan 47,6 procent var villiga men i olika grad. Respondenterna kunde främst tänka sig äta insekter i bearbetade former som mjöl, tabletter eller olja. De främsta barriärerna som identifierades för insektskonsumtion var främst äckel-faktorn, följt av sociala normer och okunskap. För att övervinna dessa presenterades fem olika förslag: att se över produktdesignen för insektsprodukter, marknadsföra dessa på ett effektivt sätt, erbjuda provsmakning av bakverk eller maträtter innehållandes insekter i matvarubutiker och skolor, ge konsumenter tillgång till väl utformade recept baserade på insekter samt slutligen introducera insekter i kosten hos unga på skola- och förskoleverksamhet. Frågan är hur villiga människor är att byta ut kött mot en annan typ av proteinkälla som insek, Today there is a challenge in that current food production will not be enough, as the future population in the world is estimated to amount to 9.7 billion people by the year 2050. In the work towards a sustainable food production with less climate impact, several different measures are required within the food system, which among else a dietary change. Insects are considered to be part of the solution because they have a high protein content and that insect production has a low climate impact, as it requires fewer resources compared to meat and plant-based protein. The purpose of the report was to investigate people's inclination to consume insects and identify existing barriers around insect consumption, as well as to make suggestions based on these barriers to further increase insect consumption in society. The methods used were a literature study and a digital survey, where the selection of respondents took place through the strategies of convenience sampling and snowball sampling. A total of 124 people answered the survey. The survey showed that 52.4 percent of the respondents are not willing to introduce insects into the diet, while 47.6 percent were willing but to varying degrees. The respondents could mainly imagine eating insects in processed forms such as flour, tablets or oil. The main barriers identified to insect consumption were mainly the disgust factor, followed by social norms and ignorance. To overcome these, five different proposals were presented: reviewing the product design of insect products, marketing them effectively, offering tastings of baked goods or dishes containing insects in shops and schools, giving consumers access to well-designed recipes based on insects and finally introducing insects in the diet of young people in school and pre-school activities. The question is how willing people are to exchange meat for a different type of protein source such as insects, when, for example, meat consumption is a deeply rooted norm among Swe

För att minska Sveriges utsläpp ses övergången från fossila bränslen till eldrift som en av lösningarna, vilket förväntas öka det årliga elbehovet från 140 TWh till 330 TWh år 2045. Vindkraften väntas till följd av detta bli den mest utbyggda energikällan de kommande 20 åren. Vindkraften är dock väderberoende och kräver därför pålitlig reglerkraft, där kärnkraft utgör ett alternativ. Både vindkraft och kärnkraft kan således utgöra viktiga komponenter i ett stabilt energisystem. Utbyggnaden och lokaliseringen av ny energiinfrastruktur möter dock lokalt motstånd, vilket gett upphov till begreppet NIMBY (Not In My Backyard). Det är vanligt att lokala politiker tar hänsyn till lokala åsikter och stoppar vindkraftsprojekt med hjälp av kommunens vetorätt. Det krävs därför förståelse för de faktorer som påverkar den lokala vindkraftsopinionen. Denna rapport utforskade genom en enkätstudie och litteraturstudie åsiktsbildning kring en planerad vindkraftsetablering i Orsa kommun. Syftet var att undersöka potentiella samband mellan invånarnas inställning till den planerade etableringen och geografiska avstånd samt specifika orosfaktorer. Dessutom undersöktes eventuella samband mellan befolkningens inställning till lokal vindkraft och lokal kärnkraft. Med hjälp av en kvantitativ forskningsansats och statistiska analyser bearbetades insamlade enkätdata för att bidra till rapportens resultat och slutsatser. Resultatet visade att det lokala motståndet i Orsa ökade ju kortare avstånd respondenterna angav att de hade till vindkraftsetableringen. Däremot kunde det lokala motståndet inte beskrivas av NIMBY. Inställningen kunde i stället kopplas till oro för minskade fastighetsvärden, buller, förändrad landskapsbild, minskat attraktionsvärde för bygden, skador på djur och natur samt återvinning av rotorblad. Undersökningen kunde även påvisa ett samband mellan en negativ inställning till lokal vindkraft och en positiv inställning till lokal kärnkraft, och tvärtom. Framtida forskning bör, The need to electrify the Swedish society in order to reduce greenhouse gas emissions, is creating unprecedented demand for additional fossil free energy infrastructure. Currently the annual power consumption reaches 140 TWh, but estimates suggest that 330 TWh will be required to meet demand by 2045. Wind and nuclear power are both expected to play significant roles in the future energy system. However, the siting and establishment of new energy infrastructure is creating local resistance, often described as NIMBY. The Swedish legislation is unique in granting municipalities the power to veto new power installations. Consequently, local opinions significantly influence whether wind farms are built or not. This creates a need to comprehend the factors that contribute to local resistance. This thesis examined opinions related to a proposed wind power project in Orsa municipality, using both a survey and a literature review. The aim was to explore potential correlations between local opinions, geographical distances, and perceived negative impacts of the wind power project, as well as correlations between local wind power opinions and attitudes toward local nuclear power. Using a quantitative research approach and statistical analytics, the collected survey data was used to form the result and conclusions of this thesis. The results indicated that local resistance in Orsa increased as residents were situated closer to the proposed wind power site. Interestingly, the resistance could not be attributed to NIMBY-ism. Instead, opinions were linked to concerns about perceived negative impacts on property values, noise, visual changes in the landscape, the district’s attractiveness, impacts on nature and wildlife, and challenges related to the recycling of the rotor blades. Additionally, the survey revealed a correlation between negative opinions toward local wind power and positive attitudes toward local nuclear power, and vice versa. Future research should aim to verify o

Denna studie har som syfte att undersöka på vilket sätt gotländska ungdomars nedärvda och förvärvade kulturella och ekonomiska tillgångar, samt utbildningstillgångar påverkat deras utbildningsstrategier när de gjort sitt gymnasieval. Pierre Bourdieus teoretiska begrepp kulturellt och ekonomiskt kapital, utbildningskapital och utbildningsstrategier har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens material består av en kvantitativ enkätundersökning, som avsåg behandla gotländska ungdomars gymnasieval under tidsperioden 2021–2023. Svarsfrekvensen låg på 375 respondenter. Analysmetod har varit univariat analys för att bearbeta data. Resultatet i studien visar att ungdomarnas nedärvda och förvärvda tillgångar påverkar deras gymnasieval. Främst handlar det om samband mellan föräldrarnas utbildningstillgångar, i förhållande till deras barns kulturella praktiker och/eller ekonomiska tillgångar i deras val av gymnasium och motivering till det.

De naturvetenskapliga ämneskurserna i gymnasieskolan är något som många elever uppfattar som svårförstådda, tunga och tråkiga. I en ansats att utröna vad denna syn grundar sig i och vilka omkringliggande faktorer som påverkar denna tillfrågades gymnasieelever om deras syn på de naturvetenskapliga ämnena, studieteknik och lärarens betydelse för lyckade studier. 127 elever tillfrågades genom enkät, utav vilka 4 respondenter intervjuades mer djupgående. Svaren tematiserades sedan för att hitta trender i elevernas svar och för att lyfta fram centrala åsikter hos respondenterna. Ämnets svårighet tillskrivs av eleverna den stora faktamängden som måste tas in inom ramarna för de naturvetenskapliga ämnesstudierna och det strikta naturvetenskapliga arbetssättet. Eleverna förlitar sig i sina studier på mycket självständigt arbete och digitala verktyg och flera beskriver att de arbetar utanför skoltid för att hinna bearbeta kursmaterialet. Av elevernas svar framkommer att de anser att läraren är av central betydelse för både deras studieresultat och motivation till att studera. Intresse för delar av ämnesområdet är också något som motiverar respondenterna att studera, även om de samtidigt anser ämnet vara svårt. Eleverna i studien har en bristfällig förståelse för Nature of Science (NOS) och sticker särskilt ut i sitt ogillande av och tveksamhet inför Inquiry-based learning-moment i undervisningen.

Bakgrund: Forskning visar att elever upplever provångest under hela skolgången. Få studier studerar elever i årskurs tre och deras känslor, ännu färre studerar deras känslor inför de nationella proven i årskurs tre. Forskning har även visat att provångest kan orsaka negativa effekter längre fram i livet när man upplever det under en längre period. Genom att sätta elevernas känslor och behov i fokus kan vi få en djupare förståelse för hur de nationella proven påverkar dem på en individnivå. Detta kan hjälpa till att identifiera eventuella utmaningar eller problem som eleverna står inför och utveckla mer effektiva strategier för att stödja deras lärande och välbefinnande. Genom att belysa elevernas upplevelser kan vi också öka medvetenheten om vilka åtgärder som behövs för att skapa en mer positiv och stödjande miljö kring de nationella proven. Syfte: Syftet med den här studien är att genom en enkät ta reda på hur elever känner inför de nationella proven i årskurs tre. Vi vill ta reda på i vilken grad eleverna känner sig förberedda inför proven. Även om de anser att de nationella proven är på en högre nivå av highstakes än vad de anser att andra prov är som de genomför under sin skolgång. Metod: Denna studie är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten består av 16 frågor med stängda svarsalternativ som belyser elevernas känslor inför de nationella proven. Frågorna i studien är inspirerade av CTAS (children's test anxiety scale). Vi fick sammanlagt in 27 svar med elever från olika bakgrunder och kommuner. Den insamlade datan infördes sedan i SPSS för analys. Resultat: Resultatet av vår studie visar att eleverna i årskurs tre upplever provångest redan innan provperioden påbörjat. Det finns tydliga kopplingar mellan hur förberedda eleverna är inför proven och hur hög deras ångestnivå är. De som upplever att de inte är förberedda är också de som skattar högre ångestnivåer. Vi finner ingen tydlig koppling mellan kön och provångest däremot är antalet böcker i hemmet en betydande

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Inledning: Röntgensjuksköterskan arbetar i en snabbutvecklande och högteknologisk miljö som ställer krav på kompetensutveckling för att säkerställa evidensbaserad och patientsäker vård. I dagsläget finns det begränsningar i möjligheter för vidareutbildning för röntgensjuksköterskor i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att undersöka röntgensjuksköterskors inställning till och erfarenhet av kompetensutveckling. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 91 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: I studien så framkommer det att kompetensutveckling är viktigt då det förbättrar patientsäkerheten, höjer vårdkvaliteten och framför allt stärker yrkesrollen. De flesta anser sig ha möjligheter till kompetensutveckling men är missnöjda med utbudet. Många upplever begränsningar till att delta vid kompetensutveckling och de återkommande faktorerna är personalbrist, tidsbrist, arbetsbelastning och brist på ekonomiskt stöd. Det framkommer även att finansiella belöningar kan spela en stor roll i att motivera anställda till att engagera sig i utbildning. Slutsats: Enkätstudien visar att intresset för kompetensutveckling är stort hos deltagarna, men det behöver bli tydligare i kommunikationen mellan ledning och personal vad som finns att tillgå samt vilket ekonomiskt stöd som finns. Radiografi är ständigt under utveckling och röntgensjuksköterskan måste följa med i utvecklingen för att kunna arbeta patientsäkert.

This study aims to research the user perspective on interactions between authors, readers and the tagging system on the fanwork website Archive of Our Own. To answer the research questions a survey was made and sent out to users of the website via Tumblr and Reddit. In total 97 answers were received. The survey results and subsequent analysis showed us that users have similar preferences and opinions on tag usage, but have some differing opinions on the restrictions of the tag system and its affordances, as well as different views on other users’ tagging behaviors depending on if they are readers or authors. Much of the analysis stays consistent with the results of previous studies and suggestions for future research are given as a result of our own conclusions.

Hypotermi är en vanligt förekommande intraoperativ komplikation. Intraoperativ hypotermi är konstaterat i samband med såväl anestesiologiska som kirurgiska interventioner. Ett hypotermt tillstånd har stor inverkan både för patientens fysiska och psykiska status under hela det perioperativa förloppet. Komplikationerna vid intraoperativ hypotermi är många och välkända men intraoperativ hypotermi kan relativt enkelt förebyggas genom god planering och konkreta omvårdnadsåtgärder. Anestesisjuksköterskan har en grundläggande roll i detta arbete för att bedriva en säker vård. Syfte: Att kartlägga de rutiner och omvårdnadsåtgärder som tillämpas av anestesisjuksköterskor vid förebyggandet av intraoperativ hypotermi. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via en egenkonstruerad webbenkät och analyserades i Statistical Package for Social Science (SPSS). Studien genomfördes på 14 utvalda operationsavdelningar. Resultat: Majoriteten av anestesisjuksköterskorna kände till de hypotermiförebyggande rutiner som fanns på arbetsplatsen. Det fanns vissa skillnader gällande de omvårdnadsåtgärder som användes för att förebygga hypotermi vid korta respektive långa ingrepp. Flera metoder tillämpades för att mäta temperaturen, den vanligaste metoden var örontermometer. Mätfrekvensen varierande, men oftast genomfördes temperaturmätning under pågående ingrepp. Mätning vid induktion förekom i något mindre utsträckning, majoriteten mätte temperaturen innan väckning. Inget signifikant samband fanns mellan upplevd följsamhet till rutiner på enheten och om deltagarna mätte temperaturen inför induktion eller väckning. Slutsats: Resultatet indikerar att det finns medvetenhet bland anestesisjuksköterskorna om rutiner och omvårdnadsåtgärder för att förebygga intraoperativ hypotermi på de studerade operationsavdelningarna. Vidare studier skulle behövas för att tydligare kartlägga faktorer för mätmetoder och mätintervaller. Även kartläggning för huruvida åtgärder varierar med den kirurgis

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka om COVID-19 pandemin påverkade kostvanorna hos en grupp studenter på Malmö universitet. Material och metod: En kvantitativ enkätstudie om kostvanor under COVID-19 pandemin utfördes på studenter som studerade på distans på Malmö universitet. Enkäten omfattade 26 frågor om demografiska faktorer och kostvanor. Data samlades in med enkätprogrammet Sunet Survey och enkäten distribuerades elektroniskt till 826 studenter, varav 192 svarade på enkäten. Resultat: Enkätresultaten visade att en majoritet av deltagarna rapporterade förändringar av sina kostvanor under COVID-19 pandemin. En ökning av totala antal intag per dag påvisades. Hos en stor del av studenterna ökade konsumtionen av hemlagade måltider under distansstudierna. En stor andel av deltagarna rapporterade en ökad konsumtion av godis och choklad, medan konsumtionen av andra livsmedel som frukt, mjölkprodukter och sockerhaltiga pålägg var oförändrad. Ett stort antal av respondenterna ansåg att största anledningen till förändrade kostvanor var att de tillbringade mer tid hemma, hade lättare tillgänglighet till mat, dryck och snacks samt förändrade vardagsrutiner. Slutsats: Denna studie indikerar ändrade kostvanor under COVID-19 pandemin hos en majoritet av de studenter som deltog. Studien belyser även vikten av vidare forskning kring ämnet för att undersöka förändrade kostvanor i samband med samhällskriser och hur dessa potentiellt kan påverka kariesförekomsten., Purpose: The aim of this survey was to investigate if the COVID-19 pandemic affected the dietary habits of a group of students at Malmö University. Materials and Methods: A quantitative survey study on dietary habits during the COVID-19 pandemic was conducted on students who studied remotely during the pandemic at Malmö university. The survey consisted of 26 questions regarding demographic factors and dietary habits. Data was collected using Sunet Survey software, the survey was distributed electronically to 826 students, of which 192 responded to the survey. Results: The survey results showed that a majority of the participants reported changes in their dietary habits during the pandemic. An increase in the total number of daily intakes was demonstrated. Consumption of home-cooked meals was increased for a large proportion of the students during remote studies. A large proportion of the participants reported an increased consumption of candy and chocolate. Consumption of fruit, dairy products, and sugary spreads remained unchanged. A large number of respondents believed that the main reason for the changes in dietary habits was that they spent more time at home, had easier access to food, drinks, and snacks and had changed their daily routines. Conclusion: This study indicates changed dietary habits during the COVID-19 pandemic among a majority of the students who participated. The study also highlights the importance of further research on the subject to investigate changed dietary habits in connection with societal crises and how these can potentially affect the incidence of caries.

Vårdkrisen har under det senaste decenniet varit ett faktum. Larm om överbeläggningar, långa vårdköer, ohållbara arbetsvillkor och kompetensbrist gör att vårdsektorn sakta men säkert urholkas. Vårdpersonal söker sig bort från arbete inom regionerna och viss personal lämnar till och med yrket helt och hållet. Detta väcker frågan om hur engagemanget ser ut hos den personal som finns kvar. Antagandet med hänsyn till denna bakgrund är att de problem som finns påverkar upplevelsen av den organisatoriska tilliten hos personal. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka organisatorisk tillit och organisatoriskt engagemang hos vårdpersonal, samt hur variationen i organisatoriskt engagemang kan förklaras genom graden av organisatorisk tillit. Tillit- och engagemangsforskning som sådan är vida spridd och ofta med fokus på vad det är och vad det gör. Det finns flertalet studier som undersöker tillit och engagemang på en bredare front men desto färre som undersöker betydelsen av det i specifikt vårdsektorn i Sverige. Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt och de hypoteser som utvecklas baseras på tidigare forskning och teori vilka sedan testas. Uppsatsen som sådan är kvantitativ och det empiriska materialet har samlats in via enkäter. Den analytiska ansats som används är regressionsanalys, detta för att kunna skapa modeller vilka kan predicera vad som påverkar organisatoriskt engagemang. Resultaten visar att respondenterna i genomsnitt har högre organisatorisk tillit och affektivt engagemang medan det normativa och pågående engagemanget är lägre. Den bivariata analysen visar vidare att när organisatorisk tillit ökar prediceras det affektiva engagemanget att öka. Korrelationen mellan organisatorisk tillit och normativt och pågående engagemang visade ingen statistisk signifikans. Avslutningsvis konstateras inom ramen för denna studie även att kvinnor i genomsnitt har ett högre affektivt engagemang i jämförelse med män samt att det affektiva engagemanget ökar med

Evolution är ett viktigt moment i undervisning om naturvetenskap både i gymnasieskolan och överlag. De lärare som undervisar i naturkunskap kan påverkas av egna erfarenheter och intressen samt selektiva lärotraditioner när det kommer till att lägga upp evolutionsundervisningen (Petersson 2012; Södergren & Ajdert 2019). Det här arbetet undersökte om olika lärare prioriterade sin undervisning olika och om metoder och innehåll i undervisningen skiljde sig mellan lärarna. Utöver detta undersöktes även om lärarna behandlade religion och alternativa världsbilder i sin undervisning, något som kan vara fördelaktigt för eleverna (Wallin 2004). Ungefär en tredjedel av lärarna verkar spendera mer tid på evolution än de flesta andra delarna av det centrala innehållet i ämnet naturkunskap. Flera av lärarna delade lika lång arbetserfarenhet som lärare eller hade samma ytterligare undervisningsämne utöver naturkunskap. Innehållet i lärarnas undervisning var till stor del enhetligt, till skillnad från Evolution kopplat till dagens samhälle/vardagen för eleverna, där färre än hälften av lärarna ansåg att de behandlade ämnet. Lärarna prioriterar undervisning av Selektion, naturligt urval, survival of the fittest och Evolutionens mekanismer högst och Alternativ till evolutionsteorin samt Utvecklingslära genom historien lägst i evolutionsundervisningen i naturkunskap. Metoderna lärarna använder sig av i undervisning och bedömning ter sig mer åt ett lärarcentrerat håll än ett elevcentrerat (Skolforskningsinstitutet 2020). Färre än hälften av lärarna och deras elever tar upp och diskuterar religion kontra evolution i undervisningen, dock så undervisar nästan samtliga lärare om Intelligent design i sin evolutionsundervisning. I sin helhet fanns både likheter och skillnader i vad läraren behandlar och hur lärarna strukturerar och prioriterar innehållet i sin undervisning i naturkunskap och evolution, En del av dessa likheter och skillnader kan bero på tidigare erfarenheter eller selekt

Alla har vi hört om bristen på vårdpersonal och framförallt sjuksköterskor. Till och med Världshälsoorganisationen beskriver en global brist på just sjuksköterskor. I Sverige har vi en omfattande brist som beräknas öka till följd av att befolkningen blir äldre och antalet komplicerade sjukdomstillstånd ökar. Att rekrytera och behålla sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården när viktigt för att bibehålla patientsäkerhet och vårdkvalitet. Syftet med studien var att undersöka samband mellan sjuksköterskans intention att lämna och olika arbetsförhållanden. Studien är utförd med en kvantitativ metod där en webbaserad enkätundersökning har utförts bland sjuksköterskor som är fastanställda inom hemsjukvården i en medelstor kommun i Sverige. En totalundersökning utfördes vilken resulterade i en svarsfrekvens på 28% (n=36). Spearmans rangkorrelation gjordes i SPSS och resultaten visade starkast samband mellan intentionen att lämna samt variablerna bristande kompetensutveckling och missnöje med lön. Resultatet visade att majoriteten (83,4%, n=30) har en positiv inställning till sitt arbete och att de inte aktivt söker nytt jobb som sjuksköterska (58,4%, n=21) eller utanför sjuksköterskeyrket (86,1%, n=31). Samtidigt svarar 1 av 3 att de ganska ofta eller ofta tänker på att lämna sin nuvarande anställning. Utifrån det resultatet som påvisades blir det ändå svårt att dra några generella slutsatser medtanke på det låga svarsdeltagandet. Det vi dock kan dra som slutsats är att det finns vissa arbetsförhållanden som tydligt har samband med sjuksköterskans intention att lämna där ledarskapet haren stor betydelse. Det krävs fortsatt forskning inom området.

I detta examensarbete undersöktes syftet hur pedagoger i förskolan förhåller sig till ordlösa bilderböcker. Metoden som användes var kvantitativ metod med digitala enkäter som skickades ut via grupper på Facebook. Pedagogerna valdes ut med ett konsekutivt urval och enkäten inbringade totalt 59 svar. Resultatet av enkäten analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med fokus i den sociokulturella teorin. Resultatet från enkätstudien visade att pedagoger hade en positiv inställning till ordlösa bilderböcker samt att de flesta pedagogerna använde eller hade använt sig av böckerna inom verksamheten. Den främsta anledningen till användningen var för att stimulera barnens språkutveckling. För att göra barnen delaktiga i berättande framgick det av resultatet att de skapade berättelserna tillsammans och att pedagogerna efterfrågade deras tankar. Detta möjliggjorde att den ordlösa bilderboken kunde vara medierande för barns språkutveckling i samspel med andra.

Hemlämningen av operationspatienter samt utbildning av och kommunikation med djurägare är en vanlig arbetsuppgift för djursjukskötaren. Trots detta råder det en brist på studier som handlar om hemlämningen av patienter inom djursjukvården, inklusive studier som fokuserar specifikt på hemlämningar utifrån djursjukskötarens perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka hur legitimerade djursjukskötare i Sverige upplever hemlämningen av patienter efter dagkirurgi inom smådjurssjukvården, vilka faktorer hemlämningen påverkas av samt hur den skulle kunna förbättras. En enkät riktad till legitimerade djursjukskötare distribuerades under två veckors tid och en översiktlig litteraturbakgrund gjordes för att ge bakgrund till ämnet. Totalt erhölls 105 stycken svar på enkäten varav 85 var fullständiga svar och inkluderades i studien. Resultatet från enkäten visade att det var flera faktorer som påverkade hur de legitimerade djursjukskötarna upplevde hemgångssituationen. Längre erfarenhet inom djursjukvården och en ökande ålder ledde bland annat till att respondenterna kände sig tryggare i djurägarmöten, och att de kände sig bättre rustade att bemöta djurägare. Att ta in djurägaren på ett behandlingsrum och låta dem läsa hemgångsråden innan djuret hämtades värderades högt av de som svarade på enkäten. Tillräckligt med tid upplevdes inte vara ett problem och överlag visade det sig att de svarande djursjukskötarna var nöjda med hur hemlämningarna på arbetsplatserna fungerade. På grund av tidsbegränsningarna samt storleken på urvalet kan inte några säkra slutsatser dras utifrån resultaten av studien. Istället ger studien en översiktlig överblick av hemlämningen av patienter efter dagkirurgi inom smådjursjukvården utifrån den legitimerade djursjukskötarens perspektiv och öppnar för att genomföra ytterligare studier inom ämnet., The discharge of surgical patients and the education of and communication with pet owners is an assignment that often falls to the veterinary nurse. Despite this there is a lack of studies focused on the discharge of patients, in particular studies that focuses on the discharges from the veterinary nurses’ perspective. The purpose of this study was to examine how licensed veterinary nurses in Sweden perceive the discharge of patients after day surgery within small animal practice, what factors affect it and how it can be improved. A survey aimed at licensed veterinary nurses was distributed for two weeks and articles were reviewed to provide background to the subject. A total of 105 people took the survey. Out of the 105 that took the survey 85 were fully completed and were included in the study. The results from the survey showed that there were multiple factors that affected how licensed veterinary nurses perceived the task of discharging patients. A longer experience within small animal healthcare and an increasing age led to the respondents feeling more comfortable and better equipped in meeting pet owners. Bringing the pet owner into a consultation room and letting them read the discharge instructions before the animal was collected were highly rated by the licensed veterinary nurses. Lack of time wasn’t perceived to be an issue and overall the veterinary nurses that responded to the survey were pleased with how the discharge of patients worked. No conclusions can be made from this survey as both time and the sample were limiting factors. However, the study does give a glimpse into how licensed veterinary nurses perceive and experience the discharge of patients after day surgery within small animal healthcare, and invite for further studies to be made on the subject.

Inom dagens skogsbruk är gallring en vanligt förekommande åtgärd där gagnvirke tillvaratas. Inför en gallring kan en förröjning göras där underväxt röjs bort med hjälp av röjsåg. Detta kan göras för att förbättra skördarförarens prestation och arbetsmiljö. Flera tidigare studier visar att en förröjning sällan är ekonomiskt lönsam samt att bedömningar för behovet av förröjning ofta är generella. Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra hur skördarförare och avverkningsplanerare bedömer behovet av förröjning som prestationshöjande åtgärd i första gallring. Studien hade för avsikt att besvara om fler faktorer kan vägas in vid beslut om en förröjning skall genomföras eller inte. Studien hade även för avsikt att undersöka om enighet råder mellan avverkningsplanerare och skördarförare i förstagallring vad gäller hur underväxt påverkar skördarförarens prestation under utvalda prestationspåverkande förhållanden. Studien genomfördes med hjälp av enenkätstudie där två planeringsspecialister, fem avverkningsplanerare och tio skördarförare medverkade. Enkäten besvarades med hjälp av telefonintervjuer. Resultatet visade att avverkningsplanerare och skördarförare har liknande bild av vilka problem som underväxt kan medföra för skördarförare i förstagallring även om skördarförare nämnde fler problem. Några slutsatser som går att dra från studien är att underväxt påverkar skördarförares prestation mer än vanligt när ytstrukturen försämras samt under årstiderna höst och vinter., In forestry, thinning is a common practice. Before thinning pre-clearing can be carried out. Pre-clearing can be used to improve the performance and work environment for the harvest operator. Several previous studies show that pre-clearing rarely is economically profitable and the estimations whether a pre-clearing shall be carried out or not is often generic. The objective of this study was to examine and compare how harvest operators and planners judge the need of a pre-clearing as a performance enhancing measure in first thinning. The study had the intention of answering if more factors could be taken into consideration when deciding if a pre-clearing should be carried out. The study also intended to examine if there is agreement among planners and harvest operators in a first thinning on how undergrowth effects the harvest operator during chosen performance affecting conditions. The study was carried out with a survey study where two planning specialists, five planners and ten harvest operators participated. The survey was answered via phone interviews. The result showed that planners and harvest operators have a similar view of what problems undergrowth bring for harvest operators in a first thinning, although harvest operators mentioned more problems. Some conclusions from this study are that undergrowth affects harvest operators’ performance more than usual when the surface structure is more uneven and during fall and winter.

Denna rapport fokuserar på luftstridsträningskonceptet Live, Virtual och Constructive (LVC). Två studier med fokus på LVC som träningskoncept och dess träningsvärde genomfördes i anslutning till Arctic Challenge Exercise 2021 (ACE 21). I den första studien fyllde flygförare i en enkät med fokus på upplevt träningsvärde relativt lärandemål för genomförda flygpass, samt frågor om LVC som framtida träningskoncept. I den andra studien reflekterade flygförare som deltagit vid ACE 21 kring träningsvärde av LVC och erhållna svar från enkäten. Enkätresultaten visar att skattningar av upplevt träningsvärde varierar mellan de olika lärandemålen och mellan olika uppdragstyper med avseende på det uppdrag som just flugits. Träningsvärdet hos de olika lärandemålen samvarierar kring olika stadier av uppdragsplanering och -genomförande. Från den andra studien kan konstateras att flygförarna identifierade både styrkor och svagheter med att inkludera V- och C-entiteter i luftstridsövningar. Särskilt viktigt att poängtera är att de inte har tilltro till att C-entiteter kan ersätta flygförare på blå sida i verkliga flygfarkoster. Flygförarna är positiva till att introducera V- och C-entiteter för att kunna genomföra stora scenarier, särskilt om de agerar på motståndarsidan. Slutligen konstateras att skattning av upplevt träningsvärde relativt definierade lärandemål utgör ett tolkningsbart instrument för att undersöka träningsvärde vid stora luftstridsövningar., FOI-R--5360--SE

Syftet med denna företrädelsevis kvantitativa studie är att bidra med kunskap om hur lärare uppfattar vikten av motivation vid lektionsinledningar. Studien är relevant då det finns få studier angående motivation i lektionsinledningar i en svensk skolkontext. Studiens teoretiska ramverk är motivationsteorier. Dessa motivationsteorier är fyra av de åtta utgångspunkterna som Skaalvik och Skaalvik redogör för inom deras motivationsteorier. Följande utgångspunkter har vi utgått ifrån i denna studie: teorin om inre- och yttre motivation, teorin om tron på sin egen kapacitet och teorin om sociala relationer. Dessa används för att tolka, diskutera och analysera datainsamlingens svar. Dessa motivationsteorier bidrar med en användbar struktur för att tolka, diskutera och analysera lärarnas uppfattningar om motivation vid lektionsinledningar. Studien gäller endast den population som var avsatt att delta i denna kvantitativa studie, det vill säga verksamma lärare i årskurserna F-6. Studiens insamlingsmetod är enkäter. Det resultat som var mest framträdande var att majoriteten av respondenterna i relation till studiens forskningsfrågor svarade att det är mycket viktigt att skapa motivation vid lektionsinledningar. Majoriteten av respondenterna svarade även att de inleder på samma sätt varje lektion eller nästan varje lektion. Drygt en tredjedel svarade att deras inledningar av lektioner kan skilja i utformning beroende på vilket undervisningsämne läraren undervisar i, men oavsett om lärarna ansåg att undervisningsämnet påverkade eller inte betonades strukturen i undervisningen. Studiens resultat av den tentativa jämförelsen mellan undervisningsstadier visade inte på några betydande skillnader. Men visade att det fanns en viss tendens att lärare med längre undervisningserfarenhet i högre grad uppfattade motivation som mycket viktigt vid lektionsinledningar. Med en tentativ jämförelse menas i denna studie att respondenterna i å

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna. Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen., Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa? Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään? Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä. Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

The Child Security Act (CSA) became legislated as a measurement to protect children from the infliction of psychological harm caused by witnessing domestic violence. The law was introduced as recently as July 2021 and is still new to such a degree that no research has been done about the impact it has had on social workers. Therefore, this study aims to map out the effects the CSA has had on social worker’s conducts when dealing with cases involving children and youth that has witnessed domestic violence, as well as how the CSA has affected the social worker’s use of their professional discretion. To study the topic, this study poses two questions; “To which capacity does social workers use the CSA in their work with children and youth who has witnessed domestic violence?”, and “How can social worker’s professional conduct be problematized by an analysis of the correlation between social worker’s own estimates of the influences by the CSA and their own discretion? The gathering of information was conducted using an online survey, and sent out to every local government in Sweden, as well as the local social services offices that publicized their email contact information, the survey was also publicized on a social media platform. The survey received 378 responses with at least one from every region of Sweden. This paper uses Lipsky’s term of discretion as a theoretical framework to interpret the survey’s findings. This means that this paper looks at the findings from the viewpoint of the social worker’s ability to use their own judgement to determine the proper course of action when dealing with their cases. The survey answers were coded into six different variables, these variables covered information, discretion, work with the children, the legislation of the CSA in their work and organization, the social workers experiences of their own capacity to help children as well as their own judgement and assessments of cases involving children. The last variable covere

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om ett kortare synavstånd till smartphone resulterar i mer ögonrelaterade symtom. Metod: Deltagarna var slumpmässigt tillfrågade mellan åldrarna 19 och 37 år. Deltagarna (n=63) fick svara på symtomenkäten Convergence insufficience symptom survey (CISS) gällande närseende och läsning. Under tiden mättes synavståndet mellan deltagarnas ögon och smartphone. Symtomenkäten var webbaserad och deltagarna svarade med sin smartphone. Höjden på versalen [H] mättes och tillsammans med synavståndet räknades synvinkeln ut. Resultat: 76% av deltagarna var kvinnor, 22% var män och 2% saknade könstillhörighet. Deltagarnas medelålder var 24 år. Studien indikerade inte på ett statistiskt signifikant samband (r=0,219, p=0,102) mellan CISS-poäng och synavstånd till smartphone. Däremot indikerades en svag korrelation mellan de två variablerna. Resultatet visade även att endast 2 deltagare i studien hade en mindre synvinkel än 16 bågminuter. Slutsats: Denna studie fann inget statistiskt signifikant samband mellan synavstånd till smartphone och astenopiska besvär. Däremot påvisar studien en svag korrelation mellan synavstånd till smartphone och astenopiska besvär.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskor har ett övergripande ansvar för den anestesiologiska omvårdnaden, vilket bland annat innefattar att bedöma och hantera patienters luftväg. Situationer av en oväntad svår luftväg hos patienter uppstår emellanåt och ställer då höga krav på anestesisjuksköterskors kompetens. Att ta snabba beslut och vidta rätt åtgärder blir avgörande för utfallet och för patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors erfarenhet och hantering vid vård av patienter med oväntad svår luftväg. Metod: Enkätstudie med kvantitativ studiedesign. Enkäten bestod av 25 frågor med färdiga svarsalternativ. All insamlad data analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Studiegruppen delades in i två grupper utefter antal år de arbetat som anestesisjuksköterskor där ena gruppen representerade anestesisjuksköterskor med mindre erfarenhet och den andra anestesisjuksköterskor med mer erfarenhet. Jämförelser gjordes sedan mellan grupperna. Resultat: Totalt 76 anestesisjuksköterskor svarade på enkäten. I resultatet kunde skillnader mellan de mindre erfarna och de erfarna anestesisjuksköterskorna urskiljas i flera frågor. Det fanns signifikanta skillnader mellan de två grupperna, bland annat i avseende hur de upplevde stress. De mindre erfarna upplevde en högre nivå av stress än de mer erfarna. Båda grupperna kände sig tryggare när de arbetade tillsammans med en erfaren kollega än med en som är ny när det gällde situationer med oväntad svår luftväg. Slutsats: Erfarenhet påverkar hur anestesisjuksköterskor erfar och hanterar patienter med oväntad svår luftväg. Mindre erfarna anestesisjuksköterskor upplever i högre grad stress vid hantering av svår luftväg i jämförelse med erfarna anestesisjuksköterskor. Risken att ställas inför en oväntad svår luftväg finns alltid, trots noggranna bedömningar av luftvägen. Dock uppstår dessa situationer relativt sällan, vilket kan tyda på att de luftvägsbedömningar som görs, Background: Nurse anesthetists have an overall responsibility for anesthesiological care, which among other things includes assessing and managing patients' airways. Situations of an unexpectedly difficult airway in patients occur from time to time and and put high expectations on the competence of nurse anesthetists. Making quick decisions and do the right things are crucial for the outcome of the situation and also for the patient’s safety. Aim: To investigate the experience and management of nurse anesthetists in the care of patients with unexpectedly difficult airways. Method: A survey study with quantitative study design. The survey consisted of 25 questions with answer options. All collected data were analyzed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). The study group was divided into two groups according to the number of years they worked as nurse anesthetist, one group representing nurse anesthetists with less experience and the other nurse anesthetists with more experience. Comparisons were then made between the groups. Results: A total of 76 nurse anesthetists responded to the survey. In the result, differences between the less experienced and the experienced nurse anesthetists could be distinguished in several questions from the survey. There were significant differences between the two groups, for instance how they experienced stress. The less experienced nurse anesthetists experienced a higher level of stress than the more experienced nurse anesthetists. Both groups felt safer when working together with an experienced colleague than with one who is new in situations with unexpectedly difficult airways. Conclusions: Experience affects how nurse anesthetists experience and manage patients with unexpectedly difficult airways. Less experienced nurse anesthetists experience more stress when managing difficult airways compared to experienced anaesthetic nurses. The risk of facing an unexpectedly difficult airway is always present, despite c

KRÄNKNINGAR INOM VÅRDENRAPPORTERADE AV MANLIGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK VÅRD - EN ENKÄTSTUDIE EVA LÖNNQVIST SORTANDREA PETROVIC Lönnqvist Sort, E & Petrovic, A. Kränkningar inom vården, -Rapporterade av män inom psykiatrisk vård. Examensarbete för magisterexamen med inriktning mot psykiatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng, Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022. Bakgrund: Vårdpersonal har ett ansvar att värna om patienters hälsa. Trots detta visar studier att kränkningar i vården är ett förekommande fenomen som orsakar lidande och har negativ inverkan på framtida vårdkontakter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förekomst och medfört lidande av kränkningar i vården, rapporterat av män inom psykiatrisk vård. Metod: Frågor gällande kränkningar i vården ingick i en prevalensstudie med manliga patienter inom psykiatrisk vård (n=210). Frågeformuläret NorVold Abuse Questionnaire for men [m-NorAQ] användes vid datainsamlingen. Av de 210 männen besvarade 142 män de frågor i m-NorAQ som rör kränkningar i vården och inkluderades därmed i studien. Av dessa vårdandes 70 inom allmänpsykiatrisk vård, samt 72 inom beroendevård. Insamlad data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Av 142 män rapporterade 56 (39.4 %) att de upplevt kränkningar i vården. Två tredjedelar av männen som rapporterat kränkningar angav att de upplevde någon grad av lidande som konsekvens. Konklusion: Resultatet visar att en hög andel av männen upplevt kränkningar i vården och att dessa upplevelser kan medföra lidande. Studien bidrar till kunskap kring kränkningar i vården, dock krävs vidare forskning för att kunna uppnå en bredare och fördjupad förståelse av detta fenomen., ABUSE IN HEALTH CAREREPORTED BY MALE PATIENTS IN PSYCHIATRIC CARE- A QUESTIONNAIRE STUDY EVA LÖNNQVIST SORTANDREA PETROVIC Lönnqvist Sort, E & Petrovic, A. Abuse in Healthcare, - reported by male patients in psychiatric care. Degree project in nursing,15 credit points, one year master. Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022. Background: Health care professionals have a responsibility to care for the health of patients. Nonetheless, earlier studies show that Abuse in health care (AHC) is an occurring phenomenon that causes suffering and has a negative impact on future contact with health care. Aim: The aim of the study was to explore the prevalence of AHC and entailed suffering reported by male patients in psychiatric care. Methods: Questions regarding AHC were part of a prevalence study of male patients within psychiatric care (n=210). The NorVold Abuse Questionnaire for men [m-NorAQ] was used to collect the data. Of the 210 men, 142 answered the questions regarding AHC in m-NorAQ and were therefor included in the study. Seventy of the men were treated within general psychiatric care and 72 were receiving care for addiction. Descriptive statistics were used to analyze the data. Results: Fifty-six (39.4 %) of the 142 men reported experiences of AHC. Two-thirds of the men who had reported experiences of AHC declared some degree of suffering from the experiences. Conclusion: The results show that a large part of the men had experienced AHC and that the experiences can cause suffering. The study contributes to the body of knowledge regarding AHC, more research is required to gain a broader and deeper understanding of this phenomenon.

Bakgrund: Fysisk träning är viktigt för vår hälsa samt vår funktions- och prestationsförmåga. En av de vanligaste träningsformerna globalt är löpning och ett ökat intresse för fysisk träning har lett till utveckling av nya träningsformer, däribland CrossFit. Oavsett träningsform föreligger en skaderisk där skademekanism och symptomens uppkomst härleds till akuta skador och belastningsskador. Tidigare forskning har inte jämfört dessa två discipliner trots att skador är vanligt förekommande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skadeincidens, uppkomst av skada och skadans inverkan på fortsatt träning mellan CrossFit-atleter och löpare. Metod: Datainsamlingen skedde genom en egenproducerad online enkät i Google Formulär och besvarades av CrossFit-atleter samt löpare i Luleå. Enkäten omfattade frågor om studiegruppens träningsbakgrund, träningstyp, träningsintensitet samt skador. Resultat: Totalt inkluderades 74 personer i studien, varav 55 stycken var CrossFit-atleter och 19 stycken löpare. Av dessa hade 23 stycken CrossFit-atleter (42%) och 11 stycken löpare (58%) skadat sig under de senaste sex månaderna. Majoriteten av skadorna uppstod i övre extremitet och ländrygg hos CrossFit-atleter medans löpare främst skadade sig i nedre extremitet. Båda disciplinerna ådrog sig övervägande belastningsskador. Kvarstående besvär av en skada sträckte sig över några dagar hos CrossFit-atleter medans löpare hade besvär i veckor och upp till månader. Konklusion: Skadefrekvensen bland deltagarna visar att löpare skadar sig mer än vad CrossFit-atleter gör. Kunskap kring vilka skador som ofta förekommer, bland annat axlar och ländrygg hos CrossFit-atleter och underben samt höft/lår hos löpare, kan bidra till effektivare skadeprevention och rehabilitering.

The work for sustainable development is something that requires a joint commitment from all countries and corners of the world, where public libraries can also contribute. This study examines how librarians perceive the conditions of public libraries in the work for sustainable development, and how the conditions need to change in order for this work to develop. The study applies a quantitative approach in the form of a questionnaire survey aimed at librarians at public libraries in Sweden, where primarily a quantitative statistical analysis but also a qualitative content analysis was performed on the collected data. Furthermore, the framework The three spheres of transformation was used to create a deeper understanding of how these conditions could be understood based on the personal, political and practical spheres. The results show that the librarians participating in this study perceive the conditions to work for sustainable development as quite good based on the finding that eight out of eleven studied factors were rated highly. The results also show that the librarians believe that all factors need to change in order for this work to develop. Thus, it can be stated that the role and work of public libraries for sustainable development has the potential to expand even more.

Studenter kommer idag ut på en förändrad arbetsmarknad där distansarbete är det nya normala. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan studenters attityd till distansarbete på sina framtida arbetsplatser och faktorerna kön, upplevelser av distansstudier och personlighet. Studien är en kvantitativ enkätstudie där urvalet består at universitetsstudenter. Resultatet visade på en statistiskt signifikant skillnad i attityd till distansarbete mellan könen. Därtill hittades ett positivt statistiskt signifikant samband mellan upplevelser av distansstudier och attityd till distansarbete. Inga statistiskt signifikanta samband hittades mellan attityd till distansarbete och personlighet. I linje med tidigare forskning fann denna studie att majoriteten av studenterna hade en positiv attityd till distansarbete såväl som att både män och kvinnor helst ville arbeta två datar i veckan på distans. Studiens slutsats är att tidigare upplevelser av distansstudier var den främsta förklaring till studenters attityd till distansarbete. Kvinnliga studenter hade en mer positiv attityd till distansarbete än manliga studenter och personlighet tycks inte vara avgörande för attityd till distansarbete.

Vitblära (Silene latifolia subsp. alba (Mill.) Greuter & Burdet) är ett relativt vanligt förekommande örtogräs i Europa och Nordamerika som på senare år blivit ett stort problem på Gotland. Syftet med det här kandidatarbetet är att genom en litteraturgenomgång, en intervjudel och en analys av resultat från ett demonstrationsförsök göra en sammanställning av kunskapsläget kring vitblära och hur den kan bekämpas idag. I intervjuerna har lantbrukare och rådgivare på Gotland medverkat, främst från södra Gotland där situationen är som allvarligast. Demonstrationsförsöket utfördes av Jordbruksverket och Hushållningssällskapet på södra Gotland och olika herbiciders kontrolleffekt på vitblära testades. Vitblära finns som ogräs i spannmål, baljväxter, oljeväxter, gräsfröodlingar, vall och grönsaksodlingar. Den trivs på mullrika, gärna kalkrika, väldränerade jordar med mycket solinstrålning, vilket Gotland bistår med. Vitblärans groddplantor är känsliga för ljuskonkurrens och fröna har ljusinducerad groning. Genom sin biologi blir vitblära problematiskt och svårbekämpat, den kan uppträda som ettårig, tvåårig eller flerårig och blommar mellan maj-september. Dess stora fröproduktion bygger upp fröbanker och fröna överlever i marken i flera år. Den kan även gro från rotsegment från övre delen av roten. En av anledningarna till att vitblära blivit ett problem tros bero på att dagens växtföljder innehåller färre konkurrenskraftiga grödor när det kommer till ljuskonkurrens samt att något bekämpningsmedel som nu är förbjudet troligt höll tillbaka den förut. För att bekämpa vitblära krävs förebyggande åtgärder i form av en växtföljd med grödor som täcker raderna tidigt på våren och är konkurrenskraftiga, exempelvis vall, höstråg, rågvete, korn och havre. Rengöring av maskiner, som exempelvis blåsa ur tröskor och städa maskiner mellan fält hindrar en del fröspridning, liksom att köpa certifierade fröblandningar. Plöjning kan fungera som kontrollmetod men det gynnar också frögroning. O

Syftet är att jämföra svenska sjuksköterskestudenters inställning till läkarassisterat självmord, och undersöka om det finns skillnader i inställningar mellan studenter i termin 4, 5 och 6. Studien är av kvantitativ metod och syftet har undersökts genom en digital enkät. Resultatet påvisar att en majoritet av sjuksköterskestudenterna är för läkarassisterat självmord, vilket flertalet grundar i respekt för patientens autonomi. Det går i enlighet med den centrala roll personcentrerad vård har i svensk sjuksköterskeutbildning, vilket skiljer sig från läkarprofessionen som har ett större kliniskt fokus. Att arbeta interprofessionellt kan öka vårdprofessioners förståelse för olika värderingar vid etiska dilemman och optimera en personcentrerad vård för patienter som befinner sig i livets slutskede. Vidare forskning behövs för att hävda att det finns en klar majoritet för läkarassisterat självmord bland sjuksköterskestudenter i Sverige och för att beskriva skillnaden mellan terminerna.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information, Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Studietiden är som en del av individens vardag i ständig förändring, till följd av att nya möjligheter till undervisning på distans utvecklas och tas i bruk. Denna enkätstudie bygger på data från 71 elever och avser att reflektera deras uppfattningar om kemiämnets möjligheter till inspiration och som källa till kunskaper i vardag och samhälle. Elevers upplevelser av digital distansundervisning ställs mot upplevelser av undervisning i skolmiljö. Eleverna som grupp, ger i denna studie uttryck för ett lägre intresse och minskade möjligheter att förklara vardagliga observationer när undervisningen sker på distans. I studien reflekteras även den sociala aspekten av lärande genom elevers uppfattningar om möjligheter att stödja deras lärprocesser vid undervisning i skolmiljö och på distans. Elevgruppens svar speglar sämre förutsättningar att stödja lärprocesser då undervisningen i huvudsak sker på distans eftersom möjligheterna till sociala och pedagogiska interaktioner då begränsas. Elevers skattningar av den egna kemilärarens didaktiska förmåga i den digitala undervisningens arena vägs mot betydelsen av den pedagogiska relationen och undervisningens förmedlade kunskapskrav. Elevsvaren speglar i detta avseende en kluvenhet där betydelsen av didaktiska val sammanvägs med betydelsen av den pedagogiska omsorgsrelationen och möjligheter till vägledning., Study time is constantly changing, as a result of new opportunities for distance learning being developed and put into use. This questionnaire study is based on data from 71 students and intends to reflect their perceptions of the chemistry subject's opportunities for inspiration, as a source of knowledge in everyday life and society. Students' experiences of digital distance education are contrasted with experiences of teaching in a school environment. In this study, the students as a group express a lower interest and reduced opportunities to explain everyday observations when teaching takes place at a distance. The study also reflects the social aspect of learning through students' perceptions of opportunities to support their learning processes when teaching in a school environment and at a distance. The student group's responses reflect poorer conditions for supporting learning processes as teaching mainly takes place at a distance, as the opportunities for social and pedagogical interactions are then limited. Students' estimates of their own chemistry teacher's didactic ability in the digital teaching arena are weighed against the importance of the pedagogical relationship and and mediated contents of curriculum. In this respect, the students' responses reflect a division where the importance of didactic choices is weighed together with the importance of the pedagogical care relationship and opportunities for guidance.

Bakgrund: HBTQ-personer har en förhöjd risk för ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. En teori som ibland används som förklaring till ojämlikheten är minoritetsstress, en ökad stress till följd av fördomar, stigmatisering och diskriminering. Det finns brister i kunskap om HBTQ-personer hos personal i samhällsverksamheter, vilket bland annat leder till sämre bemötande. Därför har region Gotland gjort en informationskampanj för att öka kunskapen om HBTQ-frågor. Syfte: Att ta reda på huruvida personer som jobbar inom samhällsverksamheter i region Gotland tycker att de har nytta av informationsmaterial om HBTQ-frågor i deras dagliga arbete. Metod: En onlineenkät med 13 frågor, med fasta svarsalternativ, en skattningsskala och frågor med öppna svar skickades ut till anställda inom region Gotland. Deskriptiv statistisk gjordes för att bearbeta den kvantitativa datan, de öppna svaren sammanställdes till ett resultat. Resultat: 1402 svar erhölls (26 % svarsfrekvens). Drygt hälften, 56 % av respondenterna angav att de känner till informationsmaterialet. Det finns inga större skillnader i kännedom av materialet baserat på könsidentitet. Färre av de yngre respondenterna känner till materialet. De flesta fick reda på materialet genom sin arbetsplats. 77 % av respondenterna anser att kunskaper inom HBTQ+ är viktigt för bemötandet av människor. Informationen ansågs vara av värde för kunskap, för att bli bekant med begrepp och benämningar. En ökad medvetenhet om HBTQ-personers situation lyftes som värdefullt. Mer praktiska exempel på bra bemötande önskades. Slutsats: Resultaten i den här studien tyder på att informationsmaterialet har nått ut och bidragit till en bättre förståelse för och bättre bemötandet av HBTQ-personer, och också identifierat önskemål om praktiska exempel på bra bemötande., Background: Lack of knowledge and awareness for LGBTQ-issues among social services personnel may lead to unprofessional attitude and services. This may cause minority stress and increased risk for health disparities of LGBTQ-people. Region Gotland identified the need for improved LGBTQ-knowledge in its social services in an interview study with LGBTQ-people. Therefore, region Gotland launched an information campaign to educate social service personnel on LGBTQ-issues. Aim: This study investigated whether increased knowledge about LGBTQ-issues benefits social service workers in Gotland in their daily work. Method: An online survey with 13 questions with fixed alternatives, rating scale or open answers was sent to employees of region Gotland. Descriptive statistics were used to analyze the quantitative data and the open answers were collected to summarize a result. Results: 1402 answers were collected (26 % response rate) obtained. About half of the respondents (56 %) were aware of the information campaign. Knowledge of the campaign did not differ by gender identity. Less of the younger respondents were familiar with the campaign. Most respondents received information about the campaign through their workplace. Seventy-seven percent considered knowledge about LGBTQ-topics important for the treatment of LGBTQ-people. The main learnings from the information campaign were LGBTQ-topics knowledge and terminology as well as increased awareness of the life situation of LGBTQ-people. Participants expressed need for more best-practice guidance on meeting LGBTQ-individuals. Conclusion: The results of this study suggest that the provided information material improved understanding for and attitudes towards LGBTQ-people and identified the need for further best-practice guidance.