Search

The burden of late effects among Hodgkin lymphoma (HL) survivors treated according to contemporary protocols remains poorly characterized. We used nation-wide registers to assess number of inpatient bed-days and specialist outpatient visits among 1048 HL-patients (Ingrid Glimelius och Annika Englund delar förstaförfattarskapet.

Hodgkin lymphoma (HL) is a heterogeneous condition varying from engaging one single lymph node site to a widespread condition. The prognosis with contemporary treatment is excellent for the vast majority. However, the treatment might cause severe late adverse effects in a proportion of the affected individuals. We evaluated all children and adolescents diagnosed in Sweden and registered in the Swedish Childhood Cancer Register over a period of 25 years. The incidence has been stable and the overall survival (OS) is very good, comparable to the best results in the world. Approximately ten percent encountered a relapse, but even after relapse the chances of survival were good. During the study period there were no detectable changes in survival estimates. The use of radiotherapy has decreased. Epstein Barr virus (EBV) and numbers of eosinophils, mast cells and macrophages in the tumors were investigated in 98 cases. Young children were more likely to express EBV. In patients with advanced disease the mast cell and macrophage counts were higher and they also had more affected laboratory parameters. Patients with Nodular Lymphocyte Predominant Hodgkin Lymphoma did not express EBV in the tumor, had significantly lower numbers of eosinophils, mast cells and macrophages and less affected laboratory parameters compared to classical HL. Outcome and clinical presentation were investigated in a cohort of children, adolescents and young adults in Sweden and Denmark and treatment in pediatric and adult departments was compared. OS and event-free survival (EFS) did not differ between the three age groups nor between pediatric and adult treatment. However, the Danish pediatric patients had lower EFS, which corresponded to less use of radiotherapy. Adolescents and young adults shared similar characteristics, while children presented differently with less advanced disease and male preponderance. Hospitalization rates and outpatient visits after end of treatment were evaluated to see whether the excess need of resources described in the literature is evenly distributed among the survivors or whether it is limited to a smaller group. Most of the patients had a low burden of health care use and the relapsing patients were the main drivers of the excess need.

Individuella skillnader i empati, att kunna sätta sig in i någon annans situation och förstå vad en annan person känner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angående personlighet men bristande belysts i samband med empati är syskonposition; om man är endabarnet, yngsta, mellan eller äldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmågan. Deltagarna var nittiosex studenter och tjänstemän som läste en historia och därefter fyllde i en empatiskala om vilka känslor de kände för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre värden på empati än äldsta barn. De var dock inte tydligt uttalat vem man skulle känna empati för vilket kan ha påverkat resultatet.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka elevernas inställning till den grundläggande tabellträningen i skolan och huruvida de genom olika träningsmetoder kan förbättra sina resultat. Undersökningen bygger på en elevenkät, ett förkunskaps- och ett uppföljningstest, som eleverna fått genomföra under tidspress, samt intervjuer med några elever och inblandade lärare. Resultatet visar att de flesta elever har en god inställning till tabellträningen i skolan och att träningsmetoderna, trots sina likheter och olikheter, medförde att de flesta eleverna lyckades förbättra sina resultat. Slutsatserna är att majoriteten av eleverna i den här undersökningen har en god inställning till tabellträningen och när dessa elever själva fick välja den träningsmetod de trivdes bäst med, presterade de ett bättre resultat på kunskapstestet.

Vi fattade intresse för det här ämnet för något år sedan. Vi hade valt att jobba med barn och rädsla som ett tema på en praktikperiod. Där såg vi att det fanns mycket rädsla bland barnen. Vi upplevde att det fanns ett behov av att prata och berätta för någon om olika rädslor. Anledningen till att vi började jobba med detta område är bl.a. att vi tror att det finns mycket ”dold” rädsla hos barn. ”Barn och rädsla” (1969) och ”Jag är rädd för att bli bortglömd och ensam” (1985) av Inga Sylvander och Maj Ödman är de böcker som givit oss inspiration och en modell för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att se vad barn är rädda för idag. Vad är de flesta rädda för? Vad är de mest rädda för? Är det någon skillnad mellan pojkar och flickor? Hur hanterar barn sin rädsla? Vilken relation har de till andra människor i en situation då de blir rädda? Vi anser att det är angeläget att denna undersökning görs p.g.a. att vi ska få reda på mer om barns rädslor, då det är en viktig del i vårt kommande yrke som lärare. Även andra yrkesgrupper som arbetar med barn samt föräldrar kan ha användning av vad vi har fått fram. Vi vill även göra en jämförelse med tidigare undersökningar om vad barn är rädda för. Har det förändrats något? Vi utgår från undersökningar som Inga Sylvander och Maj Ödman har gjort vid två tillfällen, vilka publicerades 1969 och 1985. Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Annika Englund har senare bytt efternamn till "Englund-Wengelin".