Projektet har två delprojekt. Delprojekt 1 avser en kvantitativ undersökning av lexikala muntyper. Delprojekt 2 avser en presentation av den lexikala databasen Signbank, en beskrivning av hur id- glosor hanteras i två olika länders Signbank samt förslag på hur glosor kategoriseras för svenskt teckenspråk. Delprojekt 1: Lexikala muntyper Syftet med delprojektet är att annotera muntyper, särskilt lexikala, och att utföra annoteringen på en ny muntyp, nämligen ME-typ. Resultaten används för att bedöma om det är värt att använda muntyper i Signbank. Lexikala muntyper avser lexikala bestämda munrörelser som kan vara en teckenspråkig munrörelse, E-typ, eller en svenskinlånad munrörelse med dess två undergrupper: svenskinlånad munrörelse, M-typ, och reducerad svenskinlånad munrörelse, ME-typ. Resultatet visar att manuella tecken som utförs ihop med munrörelsen ME-typ (Mk-typ inräknad) är vanligast i data med 47 procent, följt av M-typ på 17 procent och sist E-typ med 5 procent. Fördelningen mellan förekomster av lexikala och icke-lexikala munrörelser ligger på cirka 68 procent lexikala munrörelser och 32 procent icke-lexikala munrörelser. Det stämde bra med en annan undersökning av Crasborn et al. (2008) till skillnad från Mesch & Schönström (2021) som hade ett högre antal av lexikala munrörelser. Mesch & Schönström hade också en tydligare skillnad i antal M- typ och ME-typ mellan samtal och intervju. I berättelse hade de ingen stor skillnad i antal mellan M- typ och ME-typ. I intervjun dominerar däremot M-typ stort jämfört med ME-typ. I mina data fanns det däremot inte någon större skillnad i antal mellan muntyperna i berättelse och samtal. ME-typ var dock vanligast i både berättelse och samtal. När det gäller förekomster av E-typ överensstämde det med data hos både Crasborn et al. och Mesch & Schönström. Slutsatsen är att ME-typ är vanligast med 47 procent jämfört med M-typ som låg på 17 procent. Det kan diskuteras om man borde välja en mer eller mindre reducerad svenskinlånad munrörelse, ME-typ, till manuella tecken som demonstreras i ett lexikon. Det fanns skillnader i fördelningen av muntyper jämfört med Mesch & Schönström och det kan bero på de olika texttyper som data hämtades ifrån. Delprojekt 2: Signbank och id-glosor Syftet är att presentera Signbank, en lexikal databas för tecknade språk. Det finns tankar på att skapa en Signbank för svenskt teckenspråk som en korpusbaserad lexikal databas, en STS Signbank. Fördelen med Signbank är att annoteringsarbete underlättas i ELAN, för man kan ta del av lexikal information från Signbank i ELAN och minimera glosvariationer i annotering. Ett delsyfte är att beskriva hur Signbank hanterar glosor och ge förslag på hur det skulle kunna se ut för svenskt teckenspråk.