Search

Nationella expertrådet för klimatanpassning är tillsatt av regeringen och ska var femte år besluta om en rapport med förslag på inriktning för det nationella klimatanpassningsarbetet framåt och en uppföljning av det arbete som har gjorts. Kartläggningen som IVL har gjort är underlag till rådets första rapport. I den har klimatanpassningsarbetet studerats hos ett antal myndigheter, länsstyrelser, regioner, kommuner och branschorganisationer. Kartläggningen visar att det är stora skillnader i hur långt organisationerna har kommit i det arbetet. Otydlighet kring ansvar och finansiering hindrar många gånger arbetet från att gå framåt.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning under våren 2020 arrangerat en workshopserie och bjudit in experter för att tillsammans diskutera risker, möjligheter och konsekvenser kring globala klimatförändringars indirekta effekter för Sverige. Länka consulting har processlett samtal i workshopformat på sex olika temaområden: livsmedel, finans och försäkring, handel, människors rörelsemönster, geopolitik och infrastruktur samt en sjunde workshop för syntes och samlad analys.

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

Detta är en kortversion av rapporten från projektet Delningens potential, där vi bedömt potentialen för att delning av transporter, verktyg och yta ökar och samtidigt bidrar till ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela på resurser. Delning har potential att ge både ekologiska, sociala och ekonomiska vinster under vissa förutsättningar.

This project investigates the potential increasing resource efficiency and reducing environmental impact and how the potential can be achieved for premises, transports and tools. The driving forces and obstacles for sharing have been studied, methodology for sustainability assessments and potential rebound effects have been investigated and ten success factors have been identified for upscaling sharing solutions: 1. Trust. For the sharing platform, the quality of the goods and for other users. 2. Accessibility. Geographically, temporally and in terms of access to systems and spaces. 3. Managed risk. Sharing is associated with risk, which needs to be managed and facilitated by existing regulations and which can be mitigated by commercial insurance. 4. Quality. The quality of the goods and services need to be at least as good as those the consumer would otherwise have bought for them to switch to sharing. 5. Simple and smooth transactions. By making it easier to share than to buy new, the interest in sharing solutions can increase. 6. Visibility. The fact that the knowledge and habit of sharing are so low means that the critical mass of users and objects is still too low. 7. Belonging. In several of the product categories, like transport and space, there is a need to feel that you belong - a sense of ”this is my space”. For sharing to scale up, design, business models and policy need to relate to that need. 8. Negative effects. The ability to limit and manage the negative effects of the sharing economy on conventional companies is an important factor for upscaling. 9. Access to capital is in many cases critical to growth, both to achieve a critical mass and long-term economic sustainability. 10. Regulation. Sharing requires regulations and policy support for better conditions with clear rules and tailor-made policy instruments for sharing. Several actors play an important role in building sharing potential; the role of the business sector to create new business models and good working conditions, the role of the financial sector to improve the conditions for sharing initiatives to be able to upscale, the role of national decision makers to both regulate and create conditions for sharing and manage the consequences of sharing, the role of the cities to create infrastructure, coordinate and be a driving force in itself to shape the development of sharing so that it contributes to sustainability and the role of research to develop innovative forms of sharing, continue to follow the development of sharing and develop ways to measure effects and prevent rebound effects. Delning av underutnyttjade resurser kan vara en viktig pusselbit i omställningen till en mer hållbar konsumtion. Projektet Delningens potential har tittat på potentialen att dela transporter, lokaler och verktyg. Projektet har finansierats genom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source och genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet i samverkan med KTH och Lunds universitet.

Social hållbarhet är en lika självklar del av hållbar utveckling som den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. De flesta företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sina or-ganisationer via bland annat personalvård och erbjudanden om kultur- och friskvårdsak-tiviteter. Idag är det även många företag som arbetar med externa aktiviteter avseende att stärka och bevara social hållbarhet i samhället där man verkar. Men vad innebär detta i praktiken, och vad mer specifikt handlar ett aktivt externt arbete med social hållbarhet om för energisektorns aktörer.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för fjärde gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners systematiska arbete med klimatanpassning och därmed få en överblick över klimatanpassningsarbetet på lokal nivå i Sverige. Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 208 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Delning handlar om att ge varandra tillgång till underutnyttjade resurser, som saker, ytor, transporter, tid, data eller kompetens. Det kan ske med eller utan vinstsyfte, privat eller kommersiellt och i de flesta fall utan ägarbyte. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela, både i grannskapet med tvättstuga, föreningslokaler och klädbytardagar, och samhälleligt med offentliga rum, kollektivtrafik och allemansrätt. Tilliten mellan människor är en av de högsta i världen enligt SOM-Institutet. Det gör steget att börja dela via nya tjänster och plattformar kortare. Intresset för delningsformer ökar hos invånarna. Det har skett flera normförflyttningar som ger delningsekonomin en skjuts. Att göra saker själv har fått högre status liksom att ta vara på saker. Prylar med en historia har fått ett uppgraderat värde och för allt fler unga är tillgång viktigare än ägande. Det finns ett stort behov hos kommuner av erfarenhets- och kunskapsutbyte kring delningsekonomi. Att inspireras av varandra och få inblick i vilka framgångsfaktorer andra kommuner funnit, hur ekonomiska och juridiska problem lösts och hållbarhetseffekter följts upp. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram denna vägledning utifrån en kartläggning av vad som görs på kommunnivå, en enkätundersökning med cirka 30 svarande kommuner och intervjuer med åtta av dem. Det finns också en mer detaljerad rapport och en förteckning över delningsinitiativ för den som vill fördjupa sig. Vi hoppas att den ska inspirera och ge handgripliga råd både för de kommuner som är i full gång och de kommuner som just ska börja jobba med delningsekonomi. Det här är en vägledning till rapport 2018:17 ”Dela prylar, yta, bil och tid. Delningsekonomi i kommunerna”. Rapporten syftar till att vägleda kommuner i hur de kan dela mera mellan sina verksamheter och med sina invånare både när det gäller yta, mobilitet, saker och data, tid eller kompetens för att minska sin miljöpåverkan och bidra till ett hållbart samhälle.

IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Järfälla kommun. Syftet med uppdraget har varit att analysera hur extrema väderhändelser och framtida klimatförändringarna kan påverka ett antal utvalda sektorer och system inom Järfälla kommuns geografiska område. Utifrån analysen har även olika anpassningsåtgärder, vilka kan vidtas för att minska sårbarheten i olika sektorer och system, identifierats. Analysen är avgränsad till att omfatta följande sektorer och system: • Bebyggelse • Infrastruktur (elsystem, fjärrvärme, dricksvattenförsörjning, avlopps- och dagvattensystem) • Kommunikationer (vägar och järnvägar) • Hälsa (värmeböljor och smittspridning) Analysen är också avgränsad till att omfatta klimatfaktorerna temperatur, nederbörd, ras, skred och erosion. Översvämningar av vattendrag omfattas inte av analysen eftersom detta analyseras i ett separat projekt. SMHI:s klimatanalyser för Stockholms län, vilka bygger på ett scenario med begränsade växthusgasutsläpp (RCP4.5) och ett med höga växthusgasutsläpp (RCP8.5), visar att klimatet i framtiden kommer att bli varmare och blötare. Årsmedeltemperaturen beräknas öka med 3 till 5 grader mot slutet av seklet och det kommer att bli vanligare med värmeböljor. Årsmedelnederbörden ökar med 20 till 30 procent mot slutet av seklet. Ökad nederbörd och förändrade nederbördsmönster ökar risken för ras, skred och erosion. Bebyggelsen i Järfälla kommun kan allvarligt påverkas av framtida klimatförändringar. Ökad temperatur kan medföra att uppvärmningsbehovet minskar samtidigt som kylbehovet ökar. Ökad nederbörd kan leda till översvämningar i lågpunker i landskapet, särskilt områden med mycket hårdgjorda ytor och otillräckliga avrinningsmöjligheter. Högre temperatur i kombination med mer nederbörd ökar risken för fukt- och rötskador och medför ökade underhållskostnader. I Järfälla kommun finns ett antal områden, i huvudsak i anslutning till sjöar, vattendrag, dalgångar och större diken med förutsättningar för ras och skred. Klimat- och sårbarhetsutredningen och även flera senare utredningar och forskningsrapporter har konstaterat att Sverige i hög grad kommer att påverkas av klimatförändringar och att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till ett förändrat klimat. Mot bakgrund av detta har Järfälla kommun gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att analysera hur kommunen kan påverkas av framtida klimatförändringar.

The large and increasing proportion housing societies in the Swedish building stock mean that housing societies are key actors in realizing the energy saving potential in the housing sector. However, despite the fact that substantial energy and cost savings are possible, many energy efficiency projects in housing societies are not realized. Housing societies are dependent on consensus in decision making and do not have the same kind of resources or capacity to implement energy efficiency projects as larger real estate companies. External consultants could implement the projects, but the energy service providers have not shown that much interest in this customer segment. The primary objective for the project Energy Services for Housing Societies, which was implemented by IVL Swedish Environmental Research Institute and HSB Södermanland, was to develop energy services custom-made for the needs and preconditions in housing societies. The energy service, which was developed, is carried out in three stages: i) mapping and proposal on energy efficiency measures ii) implementation and optimization iii) follow-up. The energy service was presented to nine housing societies which are members of HSB Södermanland. Three out of these made the decision to purchase the energy service. The mapping of the energy systems in these housing societies shows that substantial cost and energy savings are considered possible. The implementation of the suggested energy efficiency measures are currently on-going and will be completed in the autumn 2018. IVL Swedish Environmental Research Institute conducted interviews with representatives for the housing societies which decided to purchase the energy service as well as representatives for the housing societies which decided not to. The housing societies which did decide to purchase the energy service state that the decision was facilitated by the fact that HSB Södermanland presented the offer to the whole housing society board during the same occasion. The housing societies which decided not to purchase the energy service were not certain of the use with the energy service. These housing societies did not perceive the energy service as a tool for prioritizing among different energy efficiency measures, but as yet another measure. E2B2 Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende är ett program där akademi och näringsliv samverkar för att utveckla ny kunskap, teknik, produkter och tjänster. Energitjänster för bostadsrättsföreningar är ett av projekten som har genomförts i programmet med hjälp av statligt stöd från Energimyndigheten. Det har letts av IVL Svenska Miljöinstitutet och har genomförts i samverkan med HSB Södermanland.

FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, värmeböljor, mer nederbörd och ökad risk för översvämningar, ras, skred och erosion. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning gör våra samhällen säkrare, grönare, mer hälsosamma och mer beboeliga. Kommunerna fyller en central funktion då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. För tredje året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring under våren 2017 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram ett verktyg, the Adaptation Support Tool, som kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta mer systematiskt med klimatanpassning. Rankningen bygger på en poängsättning och summering av kommunernas svar i enkätundersökningen. Maxpoäng som kan uppnås i kommunrankningen är 33 poäng. I årets rankning kommer Uppsala på förstaplats med 33 poäng, tätt följd av Lomma och Stockholm på delad andraplats. This report is only available in Swedish. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat. Klimatanpassning gör våra samhällen säkrare, grönare, mer hälsosamma och mer beboeliga. För tredje året i rad har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring under våren 2017 genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Denna rapport redovisar resultaten från undersökningen.