Search

FE403 – Fornybar Energi Bacheloroppgave ved institutt for miljø- og naturvitenskap 03.06.2022 Som et resultat av økt kunnskap rundt konsekvenser av klimagassutslipp, har Norge forpliktet seg til å redusere sine utslipp gjennom både nasjonale og internasjonale miljøkrav. I Norge står transportsektoren for en betydelig andel av klimagassutslipp, og det er derfor et behov for endring i denne sektoren for å sikre reduksjon. Den norske regjeringen ønsker derfor å legge til rette for en overføring av gods fra vei til sjø som et miljøtiltak, da godstransport over sjø vil kunne bidra til en betydelig utslippsreduksjon klimagasser. En slik overføring vil derimot føre til en større belastning for havner enn det som er tilfelle i dag. Det kan by på utfordringer da havner spiller en vesentlig rolle i transportsektoren og fungerer som knutepunkt for godstransport. Studien tar for seg hvilke barrierer og drivere som er til stede ved en slik nevnt overføring, hvor Oslo havn blir brukt som case. Utvikling og implementering av nye lav-karbon løsninger blir sett på som nøkkelen for å redusere utslipp fra shipping, og studien baserer seg derfor på flernivåperspektivet (MLP). Dette for å kunne forstå hvordan implementering av slike løsninger kan skje og hvilke utfordringer som kan støtes på. For å finne svar på problemstillingen ble det brukt litteraturstudie, kombinert med intervjuer av relevante fagpersoner. Studien har kommet frem til at de viktigste pådriverne for en godsoverføring til sjø er at dette i teorien vil redusere utslipp av klimagasser, i tillegg til å ha andre positive effekter som reduksjon av ulykker, mindre vedlikehold på vei og mulighet for å eksportere grønne tjenester og varer. Det oppstår derimot utfordringer når det kommer til at de teknologiske trendene favoriserer transport på vei, og lav- og nullutslippsløsninger for skip fremdeles er nisjer. I tillegg til dette er det også usikkerhet rundt hvilke miljømessige konsekvenser som kan forekomme ved økt skipstrafikk. Videre kreves det flere omlastningspunkter som vil påvirke framføringstiden. Politikk kan også fungere som en barriere da politikere og ulike partier kan fremme ulike kamper som føre til endringer i hvilke retninger som ønskes å følges. Når det kommer til havner, oppstår det utfordringer spesielt knyttet til finansiering og 4 implementering av lav-og nullutslipps teknologier. Andre barrierer kan være tilgjengelig areal og interessekonflikter. Det er allikevel viktig å nevne at de norske havene har ulike forutsetninger, og det er dermed ikke gitt at det som virker utfordrende for én havn gjelder for alle. FE403

The Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, δ15N, δ13C and δ34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition δ15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p

Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Freshwater Biota, perch, pike and Arctic char are being analysed from 32 lakes distributed all over Sweden. One of the main objectives of the monitoring has been to detect temporal trends in different areas and for different contaminants. However, the measured concentrations in biota can be affected by biological factors such as age, length, trophic position (TP), fat or dry weight content. A change in one or several of these variables over time, or even among specimens taken within the same year, is likely to result in an increased variation of the measured concentrations and hence in a lower chance of detecting a trend. The purpose of this study was to evaluate if an adjustment of contaminant time trends by primarily stable isotopes, but also other confounding factors can: A) reduce the individual and between-year variation and hence B) improve the likelihood of detecting temporal trends in time series for metals and organic contaminants. The study revealed an improvement in the likelihood of detecting a contaminant trend after adjustment of the data for almost all lakes and for all tested substances. For some lakes and substances, this improvement was substantial. Age seems to be an important confounding factor for metals and per- and polyfluoroalkyl substances. For lipophilic substances, fat content also appears to be an important factor in some lakes together with adjustments for carbon and nitrogen isotope ratios (d13C and d15N), which all reduced the variation in contaminant data. This suggests that there is a benefit of adjusting data on a regular basis in contaminant monitoring programmes in the future.

Torsk (Gadus morhua) är en viktig art för marina ekosystem i Sverige, där den har en strukturerande och reglerande funktion i relation till andra arter. Torsken har under historiens gång även spelat en viktig roll för samhället i Sverige inom dess nuvarande gränsers område (Bohuslän har t.ex. inte alltid tillhört Sverige), som en målart för fiske. Samtliga torskbestånd som återfinns i havsområdena runt Sverige har nu dålig status och det internationella havsforskningsrådet ICES rekommenderar låg eller ingen fångst, beroende på bestånd. Utöver riktat fiske påverkas dock torsken av en rad andra faktorer som exempelvis bifångster i annat fiske, syrebrist, klimatförändringar, predatorer, parasiter, bottenpåverkan av trålning, förlust av uppväxtmiljöer, födobrist, tiaminbrist och giftiga ämnen. Denna rapport diskuterar möjligheter att skydda och bevara torsken på sätt som kan komplettera begränsningar i det riktade torskfisket. Torskens situation är komplex och rapporten är därför skriven utifrån ett ekosystemperspektiv för att möjliggöra en bredare ansats i förvaltningen av torskbestånd i svenska vatten, där alla relevanta påverkansfaktorer bör beaktas. Det bör poängteras att denna rapport inte har gjort någon ny utredning av påverkansfaktorernas effekter, utan har istället gjort en litteratursammanställning och en kvalitativ analys. Vi har ändå valt att lyfta fram vissa åtgärder som särskilt potentiellt betydelsefulla - en samlad kvalitativ expertbedömning som rangordnar olika åtgärders effektivitet för återuppbyggnad per bestånd, se avsnitt 6 i rapporten.

Ett flertal fiskarter i Östersjön uppvisar idag en ökande hälsoproblematik. Huruvida exponering för naturligt producerade, toxiska substanser från alger och bakterier är kopplad till försämrad fiskhälsa är oklart. Denna syntes har som syfte att verka som en översikt av algtoxiner som kan vara av särskilt intresse för påverkan på hälsa hos fisk i Östersjön. Vidare undersöks eventuella kopplingar mellan data från den nationella miljöövervakningen som kan indikera förekomst och utbredning av algtoxiner samt eventuell påverkan på fiskhälsa. I Östersjön är det framförallt fintrådiga alger och cyanobakterier som producerar toxiska substanser vilkas förekomst dokumenterats i fisk och exponering kan förväntas leda till allvarliga effekter. De grupper av toxin som inkluderas i denna syntes är halogenerade organiska föreningar, cyanotoxiner, ichthytoxin, okadasyra och saixotoxin. Tillgång på data gällande algtoxiner, insamlat inom den nationella miljöövervakningen, är generellt sett låg. Befintliga tidsserier saknar kontinuitet. Forskningsmässigt är däremot kunskapsläget högre vilket medger goda möjligheter till att identifiera kunskapsluckor och behov inom miljöövervakningen. Brist på data begränsar dock möjligheten att genomföra analyser av tidsserier för att etablera eventuella samband mellan fiskhälsovariabler och halter av algtoxiner eller förekomst/produktion av sådana. Trots detta identifieras i denna syntes en samvariation mellan halter av bromerade algtoxin OH-PBDE47/68 och fiskhälsovariabler som indikerar påverkan på fiskarnas kondition och immunförsvar. Säsongsvariation gällande förekomst och intensitet av algtoxiner är en försvårande omständighet som påverkar möjligheterna till att använda biologiskt material som samlas inom ramen för löpande nationell miljögiftsövervakning. För retrospektiva analyser av algtoxiner har abborre från Kvädöfjäden insamlade inom den integrerade kustfiskövervakningen identifierats som en lämplig matris. Eftersom dessa fiskar analyseras för hälsoparametrar finns goda förutsättningar för individuella analyser av algtoxiner. Abborre är dessutom särskilt lämplig för analys av algtoxiner eftersom den exponeras för substanser från kustlevande fintrådiga alger såväl som cyanobakterier och andra mikroalger. Strömming är på grund av sitt pelagiala levnadssätt med begränsad exponering i kombination med sen insamlingsperiod inom miljöövervakningen, ej en lämplig matris för undersökning av exponering och effekter av de algtoxiner som inkluderats i denna undersökning.

Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade inga stora förändringar över tid i fisksamhällets sammansättning och struktur, eller i abborrens tillväxt. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som torsk, gråsej och vitling i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2018, och i augusti 2018 fångades ingen torsk. De torskar som fångades i oktober var få och små. De låga fångsterna kan vara kopplade till den höga vattentemperaturen under sommaren 2018. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.

Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.

Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har dock inte förändrats under provfiskeperioden. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, och mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm) har ökat över tid. Hos tånglaken har relativa gonadvikten minskat över tid, men inga förändringar i ynglens överlevnad har observerats. Hälsotillståndet hos abborre har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.

The report summarises the long-term changes in the stable isotope composition of Blue mussels (Mytilus edulis) from Kvädöfjärden (1981-2017) and the spatial variation in the isotope composition in Blue mussels and the Baltic clam, Limecola balthica (syn. Macoma balthica), from 14 stations throughout the Baltic Proper (coast and offshore stations) and the west coast of Sweden. Time series and the spatial variability of analysed isotopes in Blue mussels and the Baltic clam are presented. The δ13C values were rather stable over time and the year-to-year variation corresponds well to observations in the Askö area, suggesting the two reference stations are rather similar regarding ultimate carbon sources. However, the pattern for δ15N increased over time in Kvädöfjärden (although not during the last 25 years). The difference in δ15N between years in Kvädöfjärden was sometimes equivalent to one trophic level (i.e. a trophic shift of 3.4 per mill). Spatial comparisons of the isotope composition in mussels revealed large differences (equivalent to the trophic shift) among stations and between species, highlighting the need for site-specific isotope baselines when normalizing contaminant data to a specific trophic position according to the WFD (Water Framework Directive).

The Water Framework Directive (WFD) requires member states to implement a strategy to meet the environmental quality standards (EQS) set by the WFD for a number of priority substances. Since the EQSs listed in the WFD are derived to protect the most sensitive species in the ecosystem, often top predators or humans, it has been decided that for certain priority substances the quality standards should be compared to a monitoring species with a trophic position (TP) similar to the diet of the most sensitive species. To enable such adjustment require both knowledge about the monitoring species TP in the food web as well as the relationship between contaminant concentration and trophic position. In this study, we focus on finding a suitable method for TP estimates of perch in Swedish lakes by evaluating both traditional stable isotope analysis in bulk samples (BSIA) using different baseline matrices and the more recent development of compound-specific stable isotope analysis in amino acids (CSIA-AA). For this, three representative monitoring lakes were selected in which perch together with potential baseline matrices (bivalves, gastropods and sediment) were sampled. We applied triple-isotope analyses, d15N, d13C and d34S, of bulk material of all sampled matrices, and in addition d15N in perch using CSIA-AA. Results showed that TP estimates derived from CSIA-AA were significantly (p

Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös. Abborrens och tånglakens längd vid ålder har ökat över tid, men konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2018. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av kadmium och kvicksilver. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.

Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:   Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?   Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?  Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?  Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. In this report, we present time series and maps of most contaminants in various species but we only comment results that shows large differences compared to the previous year. Results show that herring from Holmöarna had elevated concentrations during the last two years of the time series for approximately half of the analysed metals, most chlorinated pesticides, polychlorinated biphenyls (PCBs) and brominated flame retardants (BFRs). The last two years’ Herring is on average one year older than the previous years’, heavier and the last years’ fat percentage is ca. 2 % higher compared to the year before. These differences in biological variables may have had an influence on the elevated contaminant concentrations. Also, herring from Väderöarna shows increasing concentrations for several chlorinated pesticides, PCBs, dioxins, and BFRs during the ten most recent years. A reason for this might be that the included fish were older during the seven most recent years, although their size was similar or smaller than previous years. Additionally, the fat percentage of the tissue has also decreased over time and might influence the results. This year’s report is also the first to show PFAS concentrations in Cod, Perch and Eelpout where Perch has the highest concentrations of most PFASs within the Baltic Proper sampling sites. This report is also the first report within the Swedish National Monitoring Programme of Contaminants in marine biota presenting environmental contaminant data in eggs of Common tern and Eurasian oystercatcher. In general, many of the compounds could be detected in Common tern and Eurasian oystercatcher. Concentrations of several of the contaminants are similar in the two species, but there are exceptions among each contaminant class and even opposing time trends for some contaminants. There are clear differences in contaminant concentrations between species for PCDD/Fs and BFRs; for most PCDD/Fs, concentrations are higher in Eurasian oystercatcher compared to Common tern, while for the BFRs concentrations are higher in Common tern, with the exception of HBCDD.

Kustområdet vid Holmöarna i Västerbotten utgör sedan slutet av 1980-talet ett referensområde för Bottenviken inom den nationella miljöövervakningen. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status, fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmöarna under tidsperioden 1989- 2016: Temperatur och siktdjup • Det har inte skett någon signifikant förändring i siktdjup och temperatur vid Holmöarna sedan undersökningarna startade. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället, som domineras av abborre och mört, tycks gå mot ett mer karpfiskdominerat tillstånd, då mängden karpfisk, främst mört, ökat kraftigt under åren. Förklaringar till en ökning av karpfiskar i ett område kan vara ökad vattentemperatur, minskad salthalt och en påverkan av övergödning. Vid Holmöarna har det som nämnts ovan inte setts någon signifikant trend över tid för temperaturen eller siktdjupet som mätts under provfisket i augusti. • Mört och sik är de enda arterna som ökat signifikant i den tidsserie för Nordiska kustöversiktsnät som startade år 2002 i området. Åren 1989- 2014 fiskades det även med traditionella kustöversiktsnät. Under denna tidsperiod sågs förutom ökningen av mört, också en positiv trend för löja, samt en negativ trend för sik. • I tidsserien för de Nordiska kustöversiktsnäten ses en ökning av stora fiskar sedan starten år 2002. Den här ökningen beror framför allt på att det har fångats fler stora mörtar och sikar under senare år. • Den trofiska medelnivån i fångsten av minskat i båda provfiskeserierna, vilket troligtvis beror på den ökade fångsten av mört. • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Holmöarna nå upp till god miljöstatus för abborre och rovfisk, men inte för karpfisk, som ligger på en för hög nivå. • Några varma somrar i början av 2000-talet har gynnat tillväxten hos abborre, och medellängden hos två-, tre- och fyraåringar har ökat under mätperioden. Yngelprovtagning tånglake • Vid Holmöarna uppnår de yngelbärande tånglakehonorna relativt sett högre ålder, men har en långsammare tillväxttakt än i de sydligare referensområdena i Egentliga Östersjön och i Västerhavet. 3 • Andelen honor med döda yngel var rekordhög i Holmöarna år 2016. Trots detta tyder övriga resultat på relativt goda förutsättningar för tånglaken vid Holmöarna. Missbildade eller döda tånglakeyngel förekommer mer sällan vid Holmöarna jämfört med i referensområdena Kvädöfjärden i Östergötland och Fjällbacka i Bohuslän. Hälsotillstånd • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos honabborrar vid Holmöarna signifikanta tidstrender eller starka tendenser till förändringar som tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg och minskande halter guleprotein i blodet. Ökade aktiviteter av enzymen glutationreduktas (GR) och katalas i levern tyder på ökad oxidativ stress. Dessutom noteras en påverkad kalciumreglering och förändrad röda blodcellsbild. Hos hanfiskar noteras en signifikant ökad aktivitet av enzymet glutationtransferas (GST) i levern, en signifikant minskning av hematokritvärdet i blodet och ett minskat antal omogna röda blodceller. • Förändringarna hos abborrar vid Holmöarna stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Kvädöfjärden, Torhamn och Fjällbacka). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen. Metaller och organiska miljögifter • De flesta organiska miljögifter och metaller som övervakas uppvisar dock minskande halter i abborre över hela tidsperioden. Undantag är koppar som ökat under hela tidsperioden samt PCB och HCB som planat ut de senaste tio åren • Till skillnad från i abborre ses i tånglake ingen tydlig minskning av organiska miljögifter som DDT och PCB samt metallen bly sett över hela tidsperioden, men övervakningen påbörjades senare (1995) och avslutades 2007. α-HCH och HCB minskar, medan kadmium ökar över hela tidsperioden. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk vid Holmöarna Den integrerade kustfiskövervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå. Här ses ökad individuell tillväxt för abborre, ökande bestånd av karpfisk och ökning av stora fiskar sedan början av 2000-talet. Den ökade tillväxttakten hos abborre tyder på i övrigt gynnsamma förhållanden för abborrar i området, medan utveckling för karpfisk är oönskad. Hos tånglake fluktuerar halterna av miljögifter mellan åren, men artens tillstånd vid Holmöarna bedöms som stabilt. 4 Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskars hälsotillstånd, och om eventuella följdeffekter kan spåras på beståndsnivå.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme in marine biota. Time series of analysed contaminants (heavy metals, organochlorines, brominated flame retardants, perfluorinated substances and polycyclic aromatic hydrocarbons) in biota are presented together with summaries of the results from the statistical analyses. The data represent the bioavailable portion of the investigated contaminants i.e. the portion that has effectively passed through biological membranes and may cause toxic effects. The report does not in general give background or explanations to significant changes found in the time series. Thus, increasing concentrations highlight the need for intensified studies. - There was no general trend in heavy metal concentrations except for lead that is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. - Generally, decreasing concentrations were observed for organochlorines (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB), also including TCDD-equivalents over the whole study period, but not during the last decades. The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast. - Increasing trends of brominated flame retardants in guillemot eggs from late 1960s until early 1990s for polybrominated diphenyl ethers such as BDE-47, -99 and -100 and until mid-2000s for HBCDD, but with decreasing concentrations during the more recent time period. The PBDEs and HBCDD show higher concentrations in the Baltic Sea compared to the Swedish west coast. - A consistently increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years a change of direction is seen.

Dr. Koidu Norén, vid Karolinska Institutet, initierade övervakning av human hälsa i Sverige när hon började samla in och analysera organiska föroreningar i modersmjölk från Stockholmsområdet redan 1967. Sedan 1972 har de prover som samlats in lagrats frusna för retrospektiv analys av miljöföroreningar. År 1997 överfördes denna mjölksamling till miljöprovbanken vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som då även tog över ansvaret för insamlingen i Stockholmsområdet, via Modersmjölkcentralen på Södersjukhuset. Modersmjölk har även samlats in i Göteborg sedan 2007 via Modersmjölkcentralen/Arbets- och miljömedicinska institutionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I denna rapport sammanfattas den nationella övervakning av modersmjölk med avseende på persistenta organiska miljögifter, som utförts sedan 1972 från Stockholm och Göteborg och som finansierats av Naturvårdsverket. Syftet med studien kan sammanfattas enligt följande: • Undersöka halter av klorerade ämnen (PCBer, DDTer, HCHer, HCB, dioxiner och furaner), bromerade flamskyddsmedel (PBDEer, HBCDD och DBE-DBCH) samt perfluorerade ämnen (PFASs) i modersmjölk från Stockholm och Göteborg. • Utvärdera långsiktiga tidstrender i Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015). • Undersöka skillnader i mönster av samansättningen av de övervakade ämnena mellan Stockholm och Göteborg. • Undersöka om variationen på individnivå gällande PFASs skiljer sig mellan Stockholm och Göteborg 2012. Fetthalt Modersmjölk från Stockholm uppvisade generellt en uppåtgående trend i fetthalt under hela övervakningsperioden (1972-2014), även om en nedåtgående trend observerades under den senaste tioårsperioden. En förändring av analysmetod 2011 kan emellertid ha påverkat utvecklingen under den senaste tioårsperioden. En ökning i fetthalt indikerades i modersmjölk från Göteborg (2007-2015). Fetthalten var något högre i modersmjölk från Göteborg 2015 jämfört med modermjölk från Stockholm 2014 (4.0 respektive 3.4 %). Fetthalter som rapporterats i andra studier är ligger i nivå med de fetthalter som rapporterats i denna studie. PCBer Halterna av samtliga kongener som uppmätts, d.v.s. CB-180, CB-153, CB-138 och CB-118 minskade över tid (7-11 % per år) i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg, med undantag för CB-28 för vilken ingen trend kunde detekteras. De minskande halterna över tid stämmer väl överens med temporala trender som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (7 % per år) (1996-2012) samt i japansk modersmjölk (7.5 % per år). Koncentrationerna av de uppmätta kongenerna var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och låg även på liknande nivåer som i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder var koncentrationerna av CB-153 (som är den kongenern som generellt sett förekommer i 8 högst halter i modersmjölk) lägre än i övriga Europa. Inga signifikanta skillnader detekterades gällande PCB-kongenermönster mellan Stockholm och Göteborg. DDTer, HCHer och HCB Koncentrationerna av DDE, DDT och HCB i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) minskade över hela övervakningsperioden (7-11 % per år) vilket även halterna av DDE och DDT i modersmjölk från Göteborg (2007-2015) gjort under den senaste tioårsperioden (7 och 12 % per år). Tidstrender för DDE i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) och Japan uppvisar minskande halter i samma storleksordning (7.4 och 9.1 % per år). Även halterna av HCB i modersmjölk från Uppsala minskar (5.9 % per år). Koncentrationerna av DDE, DDT samt β-HCH var något högre i Stockholm än i Göteborg, medan HCB halterna var något högre i modersmjölk från Göteborg. Koncentrationerna av DDE, HCB och β-HCH låg i nivå med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala, men låg i det lägre spannet av koncentrationer rapporterade från andra europeiska länder. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för DDE-, DDT-, HCB- och β-HCH i modersmjölk mellan Stockholm och Göteborg. PCDDer/PCDFer och dl-PCBer Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer i modersmjölk från Stockholm (1972-2014) och Göteborg (2007-2015) minskade sett över hela övervakningsperioden (5.6-6.5 % per år). Under den senaste tioårsperioden har dock inga signifikanta minskningar observerats i modersmjölk från Stockholm. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att det skett ett byte i analyslaboratorium 2012 vilket kan ha påverkat möjligheten att upptäcka trender. Halterna i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) minskade i samma storleksordning som i Stockholm och Göteborg sett över hela tidsperioden. Koncentrationerna av ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer och ΣPCDDer + PCDFer + dl-PCBer var jämförbara mellan Stockholm och Göteborg och även jämförbara med koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala. I jämförelse med andra europeiska länder låg de i det lägre spannet. Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för ΣPCDDer, ΣPCDFer, Σdl-PCBer mellan Stockholm och Göteborg. PBDEer och HBCDD Koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i modersmjölk från Göteborg minskade 2007-2015 (18-21 % per år). I kontrast till detta observerades inga signifikanta log-linjära tidstrender i modersmjölk från Stockholm, varken över hela tidsperioden eller under den senaste tioårsperioden. Dock var koncentrationerna av BDE-47, BDE-99 och BDE-100 i de två proven från 2013 (Stockholm) avsevärt högre än koncentrationerna omkringliggande år vilket påverkar möjligheten att upptäcka trender under den senaste tioårsperioden. Bytet av analyslaboratorium 2010 kan också ha påverkat möjligheten att detektera trender. Den minskning av BDE koncentrationer som rapporterats i modersmjölk från Göteborg i denna studie är i samma storleksordning som den förändring som rapporterats i modersmjölk från Uppsala (1996-2012) (5-10 % per år). Koncentrationerna av samtliga bromerade flamskyddsmedel rapporterade här (d.v.s. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD) var högre i Stockholm än i Göteborg. Koncentrationer uppmätta i modersmjölk från Uppsala var högre än i Göteborg men lägre än i Stockholm, med undantag för HBCDD där halterna i Uppsalamjölken även var högre än i Stockholmsmjölken. I jämförelse med andra europeiska länder låg halterna av BDE-47 i Stockholmsmjölken i jämförbar nivå, medan HBCDD halterna i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg låg lägre. Det fanns ingen signifikant skillnad i mönstret för BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och HBCDD mellan Stockholm och Göteborg. 9 PFAS Koncentrationerna av PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA och PFUDA i modersmjölk från Stockholm ökade signifikant under hela övervakningsperioden (1972-2014), medan PFOA-koncentrationerna minskade. Koncentrationen av PFNA och PFDA ökade även i blodprover från ammande kvinnor i Uppsala (1996-2010). I modersmjölk från Göteborg upptäcktes signifikanta nedåtgående trender (2007-2015) för PFDoDA, PFHxS och PFOA, och det var även fallet för PFOS i Stockholm under den senaste tioårsperioden. Inga generella skillnader i koncentration observerades mellan Stockholm and Göteborg. I jämförelse med modersmjölk från andra länder över hela världen var halterna av PFOS och PFOA jämförbara, men i det lägre spannet, vilket även var fallet i jämförelse med koncentrationer i modersmjölk från Uppsala (2004). Ingen signifikant skillnad i mönster observerades för PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA och PFTriDA mellan Stockholm och Göteborg. Den individuella variationen 2012 var störst för PFTeDA i modersmjölk från både Stockholm och Göteborg. PFOA, PFUA och PFNA uppvisade den lägsta individuella variationen. FOSA uppvisade en signifikant skillnad i individuell variation mellan modersmjölk från Stockholm och Göteborg, vilket skulle kunna indikera en skillnad i kontaminering. Dock uppmättes det ingen signifikant skillnad för kvarvarande PFAS. The environmental contaminants examined in this report can be classified into five groups –organochlorine pesticides (DDTs, HCHs and HCB), polychlorinated biphenyls (PCBs), brominated flame retardants (PBDEs and HBCDD), dioxins, furans and dioxin-like PCBs (PCDD/PCDFs and dl-PCBs) and perfluorinated compounds (PFASs). Each of these contaminants has been examined in human milk from Stockholm and Gothenburg. The following summary examines overall trends, both spatial and temporal, for the five groups and also individual differences in PFASs concentration between Stockholm and Gothenburg. Fat Content Human milk from Stockholm displayed an upward trend in fat content during the whole monitoring period, although a downward trend was observed during the most recent ten years. However, a change in analythical method in 2011 might have had an impact on the trend during the most recent ten years. Increasing fat content was indicated in human milk from Gothenburg (2007-2015). The fat content estimated from the smoothed line was slightly higher in the milk from Gothenburg than in the milk from Stockholm. PCBs Generally, a downward trend was observed for all congeners measured i.e. CB-180, CB-153, CB-138 and CB-118 in human milk from both Stockholm and Gothenburg, with the exception of CB-28 for which no trend was detected. The concentrations of the measured congeners were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in PCB congener pattern between the two cities. DDTs, HCHs and HCB The concentrations of DDE, DDT and HCB in human milk from Stockholm decreased significantly during the whole monitoring period and so did DDE and DDT in the milk from Gothenburg during the most recent ten years. The concentrations of DDE, DDT and β-HCH estimated from the smoothed line were slightly higher in Stockholm than in Gothenburg whereas HCB was slightly higher in Gothenburg. There was no significant difference in the DDE, DDT, HCB and β-HCH pattern between Stockholm and Gothenburg. PCDD/PCDFs and dl-PCBs The concentrations of ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs and ΣPCDDs+PCDFs+dl-PCBs in human milk from Stockholm and Gothenburg decreased significantly during the whole monitoring period. However during the most recent ten years no trends were observed for the Stockholm milk. The concentrations were comparable between Stockholm and Gothenburg and there was no significant difference in the pattern for ΣPCDDs, ΣPCDFs, Σdl-PCBs between Stockholm and Gothenburg. PBDEs and HBCDD The concentrations of BDE-47, BDE-99 and BDE-100 in human milk from Gothenburg decreased significantly during 2007-2015 whereas no trends were observed in the milk from Stockholm. The concentrations estimated from the smoothed line were higher in Stockholm than in Gothenburg for all BFRs reported here (i.e. BDE-28, BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD). There was no significant difference in the pattern for BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 and HBCDD between Stockholm and Gothenburg. 11 PFASs The concentrations of PFDA, PFHxS, PFNA, PFTriDA and PFUDA in human milk from Stockholm increased significantly during the whole monitoring period, whereas PFOA concentrations were decreasing. In the human milk samples from Gothenburg significant downward trends were detected for PFDoDA, PFHxS and PFOA and that was also the case for PFOS in Stockholm for the most recent ten years. There were no general differences in the concentrations estimated from the smoothed line between Stockholm and Gothenburg and no significant difference in the pattern was observed for PFOA, PFOS, PFNA, PFDA, PFUDA and PFTriDA between Stockholm and Gothenburg.

Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka har pågått under oktober månad sedan år 1989 och under augusti sedan 1998 (med uppehåll 1999). Övervakningen visar följande tillstånd och förändringar för fiskens status och miljögiftsbelastning: Temperatur och siktdjup • Det ses inga förändringar av siktdjup och temperatur i de mätningar som görs varje år under provfiskena i oktober i Fjällbacka. I provfiskemätningarna i augusti har däremot siktdjupet ökat sedan undersökningarna startade. Det ses också svag ökning i de säsongsmätningar av temperatur som görs regelbundet vid mätstationen Byttelocket under maj-oktober sedan 1989. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället domineras i oktober av torsk, rötsimpa, gråsej och vitling. Antalet arter i fångsten har ökat i oktoberfisket sedan provfisket startade. Bland de fångade arterna klassas gulål, lyrtorsk, sjurygg, torsk och vitling som rödlistade av ArtDatabanken. • Signifikanta nedgångar har noterats för den kallvattengynnade arten tånglake samt rödspätta och gulål under oktoberfisket. Skärsnultra, oxsimpa och svart smörbult har ökat i fångsterna under oktober. • Fångsterna i augusti domineras av skär- och stensnultror. Ingen art visar någon signifikant förändring sedan provfisket i augusti startade. • Det har inte setts någon förändring under någon säsong i diversiteten i fisksamhället. Den trofiska medelnivån under augustifisket har varit oförändrad över tid, men i oktober ses en signifikant ökning av indikatorn. Den trofiska medelnivån är också lägre i augusti än i oktober. Fångsten av stora fiskar (större än 30 cm) i oktober har minskat sedan provfisket startade, framför allt på grund av lägre fångster av gulål. • Fångsterna av tånglake har de senaste åren varit bland de lägsta sedan provfisket startade, både under fisket i augusti och i oktober. Yngelprovtagning tånglake • De fångade tånglakehonorna i Fjällbacka har sedan undersökningarna 1992 fått sämre kondition. Missbildade och döda yngel har under den tid yngelundersökningar pågått i Fjällbacka varit mycket vanligare här än i referensområdena Holmön i Västerbotten och Kvädöfjärden i Östergötland. Hälsotillstånd • Allt fler hälsovariabler hos tånglake i Fjällbacka uppvisar signifikanta tidstrender som tyder på att fisken exponeras för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, stimulerat immunförsvar, en tendens till ökad oxidativ stress, samt en påverkad jonreglering. 3 Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser. Öregrund 2017. • Förändringarna hos tånglake i Fjällbacka stämmer väl överens med den mångfacetterade symptombild som även ses hos abborrar respektive tånglakar i andra kustreferensområden (Holmön, Torhamn och Kvädöfjärden). Den komplexa symptombilden pekar på att det sannolikt är fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen och andra faktorer. Metaller och organiska miljögifter • Halterna av bly och HCH:er i tånglake har minskat signifikant under övervakningsperioden medan det för kvicksilver ses en signifikant nedåtgång endast för de senaste 10 åren. Flera av de andra organiska miljögifterna (PCB, HCB och DDT) håller sig däremot på en stabil och låg nivå hos tånglake i Fjällbacka, medan halterna i Östersjön generellt har minskat till följd av totalförbud av ämnena. Halterna av kadmium indikerar en uppåtgåendetrend över hela tidsperioden men ligger generellt lägre jämfört med tånglake från Östersjön (där även en signifikant uppåtgående trend uppvisas för de senaste 10 åren). Nämnvärt är även den indikerade ökning av koppar över hela tidsperioden och signifikanta ökning av zink de 10 senaste åren som observerats för tånglake i Fjällbacka och som överensstämmer med de signifikanta uppåtgående trender som uppmättats för tånglake i Östersjön de 10 senaste åren. Samtliga undersökta ämnen ligger under deras respektive satta gränsvärden, förutom halten kvicksilver som ligger strax över gränsvärdet. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Fjällbacka Situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd. Vikande fångster och en försämring av flera individuella indikatorer samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier. Överlag är fångsterna av de flesta arterna i fisksamhället stabila, men svart smörbult och skärsnultra har ökat i förekomst medan fångsterna av tånglake, rödspätta och gulål minskat över tid. Detta trots positiva tendenser för ålen under de senaste åren. Orsaken till tillbakagången för ål speglar en storskalig nedgång för rekrytering av yngel till hela det europeiska ålbeståndet. Åltätheten i Fjällbacka i augusti bedöms ändå vara relativt hög i förhållande till andra undersökta områden på västkusten och betydligt högre än i Östersjöns kustområden. När det gäller tånglakens hälsostatus kan en av flera möjliga förklaringar vara en ständig och ökande tillförsel av kända och/eller okända kemiska ämnen till kustvattnen. Halterna av majoriteten av de metaller och organiska miljögifter som mäts ligger dock på en relativt låg och stabil nivå. Eftersom dessa effekter hos tånglake bedöms som omfattande och berör flera viktiga fysiologiska funktioner kan det inte uteslutas att de speglar den negativa utvecklingen som ses på populationsnivå.

Kvädöfjärden i södra Östergötland är sedan slutet av 1980-talet ett nationellt referensområde för Egentliga Östersjön. Här bedrivs årligen en omfattande och integrerad kustfiskövervakning i syfte att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning. Detta faktablad presenterar följande resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2016: Temperatur och siktdjup • En minskande trend för siktdjup och en ökande trend för temperatur ses i en tidsserie för säsongsmätningar i undersökningsområdet sedan 1965. Däremot ses ingen förändring för siktdjup eller temperatur i samband med mätningarna som utförts under provfisket 1989-2016. Fisksamhällets struktur och funktion • Fisksamhället domineras av abborre och mört. Mängden karpfiskar har minskat över tiden medan diversiteten i området har ökat något sedan provfisket startade. • Fångst av abborre, rovfisk och karpfisk är indikatorer som används inom Havsmiljödirektivet för att bedöma miljöstatus för kustfisksamhällen i Sverige och Östersjön. Enligt nuvarande bedömningsgrunder anses Kvädöfjärden nå upp till god miljöstatus för karpfisk men inte för abborre och rovfisk. • Den kraftiga ökningen i individtillväxt hos abborre, som en konsekvens av gynnsamma vattentemperaturer under 2000-talets början, har avstannat något under senare år. Yngelprovtagning tånglake • Det har skett en ökning av andelen tånglakehonor med döda yngel i undersökningarna i området. Hälsotillstånd • Med tiden uppvisar allt fler hälsovariabler hos abborre och tånglake i Kvädöfjärden signifikanta tidstrender, vilket tyder på att de exponerats för kemiska ämnen som påverkar olika fysiologiska funktioner. Effekterna är mest påtagliga hos abborre. Liknande symptombild ses hos abborrar och tånglakar i andra kustreferensområden. • Tydliga förändringar är inducerat avgiftningssystem, förminskade könskörtlar med färre ägg, minskade halter av guleprotein i blodet (endast abborre), påverkat immunförsvar, förhöjt hematokritvärde och minskad bildning av nya röda blodceller (endast abborre), störd reglering av klorid, natrium och kalcium i blodet, samt påverkad ämnesomsättning. Dessutom signalerar en starkt ökad aktivitet av leverenzymerna GR och katalas att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre av båda könen. Dessa effekter är tecken på att fiskarna sannolikt är exponerade för miljögifter. Den komplexa symptombilden 3 pekar på att det kan vara fråga om samverkanseffekter av flera olika kemiska ämnen som tillförs kustvattenmiljön. Metaller och organiska miljögifter • De flesta övervakade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter i abborre och tånglake. Kvicksilver, HCB och DDE i abborre visade signifikanta uppåtgående trender mellan 2004 och 2013 men data från 2014/2015 indikerar att dessa ökningar har avstannat. För kadmium, koppar och zink ses dock en signifikant ökning de senaste 10 åren för tånglake men inte för abborre. Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för både abborre och tånglake medan halterna av de andra undersökta ämnena ligger under respektive gränsvärde. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i Kvädöfjärden Den integrerade kustfiskövervakningen visar på god status för karpfiskar trots minskade fångster under senare år, icke önskvärd status för abborre och rovfisk, och ett påverkat hälsotillstånd hos kustfisk, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Det är oroande att dessa förändringar sker i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat. Det är angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra bakomliggande miljöfaktorer som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.