Search

A medium size manufacturing company spends about half of their revenues on purchases. This has recently contributed to that procurement gained a more significant role as it is important to minimize cost in order to remain a profitable and competitive company. Time is of great importance in order to gain competitive advantages in today's market. Lead time should be short and businesses have to be able to respond to customers' requests and needs at the right time. For a company to deliver to their clients’ needs on-time, reliable suppliers are of the highest importance.If a selected supplier does not deliver on time to the company. It could come to affect the company's end customers by delays and possibly lead to large costs for the company. Delays in return could lead to dissatisfied customers. Delivery service should be measured in a supply chain. The supply chain contains of six key areas which are delivery time, delivery reliability, delivery precision, service, information and flexibility. One of the most common indicators to measure delivery service is delivery precision. Delivery precision is defined as a measure of the delivery if an order takes place on the agreed date of delivery. It is also important that the correct quantity is delivered.The purpose of this study is to identify the reasons for shortcomings in delivery service and provide suggestions for improving the measurement methods of the incoming delivery service. In order to improve delivery service the current situation should be mapped with measuring points. This is to determine where the problem in the inbound logistics can occur and where the biggest problems are today. A case study has been conducted on Alimak Hek to examine how companies generally can deal with different problems and different ways of measuring delivery service.Data collection in form of interviews, observations and data collection the business system have been conducted from different measuring points at Alimak Hek and its suppliers to create an understanding of where problem areas in the inbound logistics can be, and how delivery service can occur measured. To identify different ways to measure delivery service and to increase the understanding of the subject recent literature, journals and articles have been studied. Thirty four suppliers to Alimak Hek have been the basis for the study.Results from the study show that Alimak Hek had a number of different reasons for late deliveries from suppliers, reasons such as: unconfirmed delivery date, intake of transport, the order is not executed in accordance with the lead time, transport time varies, receiving and transport time is included in delivery performance measurement. Some of the reasons have been measured quantitatively in order to find out how much they have influenced the delivery service, while others only can be carried out in a qualitative way. Regarding delivery service the suppliers should be measured with regard to its terms of delivery, goods receipt is to be measured by its own performance measurement. The recommended measurement of the delivery service is made by measuring delivery precision, flexibility and quality. Validerat; 20160826 (global_studentproject_submitter)

I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete. Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att: • definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom • uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna • på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditet Detta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10." Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus. De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen. För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering.