Search

(English below)I denne indslag i Berlingske skriver jeg om Reformkomissionens nye forslag punkt 3.4. Anbefalingerne omhandler nedbringelse af diskrimination på arbejdsmarkedet. Det er godt, at diskrimination erkendes og at staten søger at stå ved sit ansvar og forpligtelser ift. at nedbringe diskrimination, ligesom konkrete tiltag hilses velkommen. Dette sagt, så er der altså nogle alvorlige issues i anbefalingerne. For eksempel spejler dokumentet manglende diskriminationsviden. F.eks. er diskrimination ikke klart defineret. Det bruges synonymt med racisme (der peges primært på etnicitet). Endvidere indebærer anbefalingerne en enkelte-akse tilgang, ligesom, der overses en meget stor gruppe danskere, der diskrimineres på arbejdsmarkedet. Altså mange af de måder diskrimination finder sted på arbejdsmarkedet ignoreres. Jeg peger på, at dette kan være udtryk for diskrimination i sig selv. F.eks. at minoritetsracialiserede danskere opfattes som indvandrere eller etniske minoriteter frem for danskere. Derudover bemærker jeg, at anonymiseringer af ansøgninger er en omdiskuteret og nogle gange kontroversiel tilgang i diversitets- og rekrutterings branchen og forskningen der, indtil videre, ikke viser sig, at være effektiv. Spørgsmålene der rejser sig er: Hvordan sikres en fair evalueringproces? Hvad gøres der i forhold til fastholdelse? Er de strukturer der medfører diskrimination medtænkte? Hvad med videns- og kompetenceopbygning på arbejdspladserne? Selv om det er fint, at fokusser på diskrimination er handling uden tilstrækkelig viden enten tegn på ligegyldighed, lav prioritering, eller måske bare spil for galleriet? English:My column in Berlingske this month is about the Danish government’s newest proposal for reducing discrimination in the workplace. Recognizing that discrimination is a challenge as well as a willingness to take responsibility for reducing discrimination through concrete suggestions for implementation are welcome initiatives. That said, the proposal encompasses som serious issues. For example the document reflects a (seeming) lack of knowledge about discrimination. Discrimination is not clearly defined and refers primarily to ethnicity which suggests that the terms are used synonymously. Further, the proposal takes a single-axis approach and also overlooks a large group of Danes that meet discrimination in the workplace. In this way, many of the ways discriminaiton actually occurs in the workplace is ignored. I suggest that this might actually reflect discrimination within the proposal itself. F.eks. that racially minoritized Danes are presumed to be ethnic minorities or immigrants rather than Danes (or also Danes). Additionally, I note that anonymising applications is controversial and has not been shown to be an effective method. The questions that then arise are:: How can we ensure a fair evaluation process in recruitment and hiring processes? What can be done about retention? How can structures that produce and maintain discrimination been addressed in this framework? What about building knowledge and competency about discrimination in the workplace? It is terrific to see discrimination finally on the agenda, but focus on discrimination without the necessary knowledge could be seen as a sign of indifference, lack of priority, or even merely performative?

Leddsnegl (Polyplacophora) er en gruppe marine bløtdyr som lever på alle typer hard bunn. De finnes fra fjæresonen ned til de største havdypene, og flere arter er vanlige å finne på steiner og svaberg på grunt vann. Leddsnegl er vanlige langs Norskekysten, men mange av artene er vanskelig å identifisere og skille fra hverandre. Gjennom prosjektet ‘Norske leddsnegl –diversitet, distribusjon og DNA strekkoding’ har det blitt utarbeidet en oversikt over alle arter leddsnegl i Norge, og forekomst og utbredelse av leddsnegl i norske farvann har blitt kartlagt.

This chapter discusses the multiple and conflicting understandings of diversity, focusing specifically on public service media (PSM) organisations. The use of recommender algorithms in PSM organisations exposes the fundamental incompatibility of journalistic and computational understandings of diversity, further highlighted by analyses of PSB practitioners understanding of diversity. The incompatibility is further examined via a thought experiment, which considers how a diversity algorithm for public service media would actually be implemented. The experiment shows that media diversity does not align with with computational diversity as applied in the context of algorithmic recommender systems. Finally, the chapter concludes that the idea of an algorithmic diversity diet undermines the purpose of PSB/PSM as a place for development of free thought. With the case of public service media, this chapter discusses the multiple and conflicting understandings of diversity among different actors in the media industry. The use of recommender algorithms in PSM organisations exposes a fundamental incompatibility of journalistic and computational understandings of diversity, highlighted by analyses of PSB practitioners understanding of diversity. The incompatibility is further examined via a thought experiment of implementing a diversity algorithm for public service media. The experiment shows the incompatibility of the journalistic diversity concept with computational diversity as applied in the context of algorithmic recommender systems. Finally the chapter concludes that the idea of an algorithmic diversity diet undermines the purpose of PSB/PSM as a place for development of free thoughts.

This month’s column addresses some typical mistakes that contribute to lackluster results when working with diversity, DEI, ESG and other equality initiatives. I begin by pointing out how Denmark’s gender equality ranking has fallen drastically on the World Economic Forum ranking list and discuss the importance of basing equality and diversity initiatives in solid knowledge rather than good intentions.I point out that single axis approaches; thinking diversity as purely a gender equality issue; avoiding addressing power; diversity-washing (or diversity industrial complex); are just some of the reasons these initiatives fall flat.For diversity work to succeed, it must take its point of departure in anti-discrimination and intersectional approaches, not merely gender.

Hvilke erfaringer er høstet og hvilke veje fremad tegner sig i en tid med øget fokus på retssikkerhed, neurodiversitet og mangfoldighed?

Julen er et ritual, som vi ikke gentager men netop genskaber. Julen har mange genkendelige temaer, ting og melodier, som gør, at vi hver især - du og jeg - kan genkende vores jul. Selvfølgelig følger vi den “foreskrift”, som vi forbinder med en rigtig jul. Men selv når vi henter træet, efter planen, og sætter pynten op, efter planen, og køber gaver, efter katalogerne, så skaber vi alligevel noget nyt. Måske ikke meget, og slet ikke noget vildt og voldsomt. Men alligevel noget, der bidrager til fortællingen om vores jul.

Against neoliberal and new managerial pushes in higher education, educators have a responsibility to engage students in transformational learning and prepare them for the complex world of work. This article describes the use of emancipatory praxis by engaging students in identifying structural sources of advantages and/or privilege, and reports on the data obtained from the written and oral reports of undergraduate social work students taking part in a teaching session on critical reflexivity at a Norwegian University. The data reveal the power of emancipatory praxis in heightening consciousness of intersecting social criteria, such as nationality, race, gender, religion and sexuality in creating obstacles and/or access to power, status and resources. The article lends voice to the students and details their responses to the exercise.

Tænk hvis man så mennesker som mennesker, før man så dem som mænd, kvinder, gamle, unge, rige, fattige, brune, hvide eller hvad vi nu har. Asterisk har spurgt tre forskere, hvorfor vi ofte putter hinanden i kasser, og hvad det gør ved vores muligheder for at udfolde os.

En undersøgelse af diversitet og køn i luftsportUndersøgelsen har til formål at få indsigt i årsagerne til den lave kvindelige deltagelse i de tre luftsportsgrene i Danmark. Sigtet er at undersøge både de bredere samfundsmæssige årsagssammenhænge bag den lave kvindelige deltagelse, samt mulige sportsgrens-specifikke, praktiske og “klubkulturelle” årsager til, at få kvinder deltager. Dette kan give indsigter i, hvilke årsager, der ligger udenfor sportsgrenenes specifikke indhold, praktiske organisering og klubkultur, og som unionerne og klubberne ikke direkte har indflydelse på, og hvilke årsagssammenhænge, der ligger indenfor klubbernes og unionernes umiddelbare handlingsradius. Hensigten er således at opnå kvalificeret viden og inspiration for unionernes videre arbejde med at rekruttere og fastholde kvinder til de tre luftsportsgrene. Rapporten giver samtidig nogle konkrete bud på tiltag, som kan være befordrende for at rekruttere og fastholde kvindelige medlemmer, samt generelt forbedre medlemstallene for de tre idrætsgrene.

Förändring av markanvändning i avrinningsområdet påverkar vattendrags karaktärer som vattenkvalitet och biodiversitet. Inom EU och Sverige utvecklas åtgärdsprogram för att förbättra ekologisk status av påverkade vattendrag. Det finns fortfarande osäkerheter när det kommer till effekten som jord- och skogsbruk har på bottenfauna. I studien användes data från ett nationellt miljöövervakningsprogram. Med dessa testades om proportionerna mellan jord- och skogsbruk påverkade på bottenfaunans diversitet och ekologisk status. 25 vattendrag i södra Sverige valdes med över 60% av någon av marktyperna inom avrinningsområdet inom tidserien 2007–2011. Statistiska analyserna gjordes i tre steg där det linjära sambandet mellan variabler testades. I första steget testades andelen jordbruksmark mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I ett andra steg testades vattenkemi och vattenföring mot bottenfaunans diversitet och ekologisk status. I det sista steget testades andelen jordbruksmark mot vattenkemi och vattenföring. Resultaten visade att andelen jordbruksmark inte hade en effekt på bottenfaunans diversitet och ekologisk status, men hade en effekt på artsammansättningen. Specifikt, andelen jordbruksmark hade en effekt på vattendrags MISA-index, som indikerar vattnets surhetstillstånd. Ju mer jordbruksmark det fanns inom ett avrinningsområde desto mer surhetskänsliga arter hittades i vattendraget. Resultat visade därför att artsammansättningen skiljs mellan skogs- och jordbruksmark men inte antalet arter. För bättre utveckling av åtgärdsprogram behövs strandzons vegetationens betydelse undersökas mer. Changes in catchment land-use affect stream morphology, water quality and biodiversity. In EU and Sweden measures are taken to improve the ecological status of streams. There are uncertainties about how land-use in terms of agriculture and forestry affect benthic invertebrates. In this study, data from national environmental monitoring programs was used. To test how the proportion of agricultural land-use in the catchment influence benthic invertebrate diversity and ecological status. In total 25 streams in southern Sweden with more than 60% of either land-use type in the catchment and data from 2007-2011 were selected. Statistical analyses were performed with simple linear regression in three steps. In a first step, the proportion of agriculture was tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In a second step, water chemistry and waterflow were tested against benthic invertebrate diversity and ecological status. In the final step, the proportion of agriculture was tested against water chemistry and waterflow. The results showed that the proportion of agricultural land-use did not influence benthic invertebrate diversity or ecological status. However, it influenced MISA, an index of stream acidification. The higher proportion of agricultural land-use there where in the catchment the more acid sensitive taxa where found. This can be explained by the fact that species composition alters between agriculture- and forestry land-use but not number of species or Simpson diversity-index. For better development of action programs, the importance of the riparian vegetation should be further investigated.

During the summer of 2018 Northern Europe, including Sweden, was affected by extremely high temperature and drought. The drought affected the society and environment that we and other organisms live in. Streams are one of the ecosystems sensible to these conditions. Long periods of drought may affect the waterflow or cause desiccation of streams. Since streams provide important ecological services, they are equally important to humans as to organisms living in them. In this study I investigate whether the dry summer of 2018 had any effect on the species diversity, density of individuals and ecological status in 16 randomly chosen southern Swedish streams. This was done by comparing number of species, average number of individuals per sample, ASPT- and MISA-indices in 2018 with reference years 2007–2017. In addition to this, I investigated whether the independent variables geographical location, pH and alkalinity had any effect on the deviation of 2018 compared to the reference years. The results showed that there were no significant differences between 2018 and the reference years for any of the variables. Thus, the dry summer of 2018 had no general effect. However, the southernmost streams generally generated negative deviations, while northern generally generated positive ones for average number of individuals per sample. To further understand how drought affects benthic invertebrates in streams that are not fully dried out further research should be conducted to examine how the composition of species is affected. Sommaren 2018 var en extremt varm och torr sommar i Sverige och övriga Nordeuropa. Dessa omständigheter medförde torka som påverkade samhället och miljön som vi och andra organismer lever i. En av de miljöer som är känslig mot varma och torra somrar är vattendragen. Långa perioder av torka kan påverka tillrinningen och leda till minskat vattenflöde och eventuell uttorkning. Vattendrag bidrar med ekosystemtjänster och är därför inte bara viktiga för de organismer som lever i dem, utan även för oss människor. I denna studie undersökte jag om den torra sommaren 2018 hade någon påverkan på artdiversiteten, individtätheten och den ekologiska statusen i 16 slumpvis utvalda vattendrag i södra Sverige. Detta gjordes genom att studera data för antal arter, medelantal individer per prov, ASPT- och MISA-index för åren 2007–2018. För dessa år beräknades medelvärden och avvikelser för åren 2007–2017, som referens för jämförelse med 2018. Utöver detta undersöktes även om de oberoende variablerna geografiskt läge, pH och alkalinitet påverkade 2018 års avvikelse från referensåren. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan 2018 och referensåren för någon av de undersökta variablerna. Dock fanns det ett geografiskt mönster, så att sydliga provpunkter generellt visade mer negativa avvikelser och nordliga mer positiva för medelantal individer per prov. För antalet arter fanns en liknande tendens, som dock inte var signifikant. För att vidare förstå hur torka påverkar bottenfauna i vattendrag som inte torkar ut helt behövs mer forskning som kan undersöka hur sammansättningen av arter påverkas av torka.

Dette kapitel problematiserer aktuelt dominerende fortællinger om, hvorfor børn skal gå i skole. Er man involveret i børns skolegang, er det vigtigt at udvikle et repertoire af begreber, der gør det muligt at tænke det, der aktuelt er, anderledes. Megen litteratur om skolen har en tendens til umiddelbart at tage skolepolitikkens egne begreber til sig, og glider herved næsten automatisk ind i den aktuelle skolepolitiks univers og forestillinger uden at overveje konsekvenserne heraf. Kapitlet trækker på de to franske poststrukturalistiske filosoffer og samfundstænkere Gilles Deleuze og Jean Baudrillard, hvis arbejde er centreret om at skabe begreber, der gør det muligt at tænke anderledes. Man har naturligvis ikke altid behov for at tænke anderledes om skole, elever og dannelse. Men har man ikke et repertoire af begreber til at tænke alternative scenarier, fanges man af de til enhver tid dominerende forestillinger, og kategorier udelukkes reelt fra nytænkning.

Formål: Formålet for dette speciale er at undersøge effekten af Blockchain Teknologi på forestillingen og dannelsen af tillid og troværdighed mellem aktører i logistik- og forsyningskæder. I betragtning af betydningen af globale sammenhænge som er forbundet med implementering af Blockchain Teknologi og forhold mellem organisationer/aktører. Undersøgelsesdesign & -metoder: Den metodologiske tilgang tager udgangspunkt i en socio-teknisk tilgang til undersøgelsen af ovennævnte formål, og består af en omfattende narrativ dobbeltlitteraturgennemgang af aktuel akademisk forskning, samt en undersøgelse af flere casestudier på to forskellige platforme bygget på Blockchain Teknologi: TradeLens og OriginTrail. Analysen blev foretaget gennem kvalitativ indholdsanalyse af sekundære eksterne dokumenter fra private kilder, indhentet fra direkte kilder og andre ressourcer. Derudover blev den teoretiske tilgang i form af netværksteori tilpasset konceptualiseringen af både Blockchain Teknologi, tillid og troværdighed samt forsyningskæde netværk anvendt i diskussionen. Resultater: Resultaterne af analysen antyder, at der er et betydeligt kløft i forskningen samt en divergens med hensyn til forestillingen om tillid til forsyningskæde netværk og implementering af Blockchain Teknologi, hvilket kan være medvirkende til manglende kendskab af Blockchain Teknologi inden for forsyningskæde og logistik. Desuden afslørede analysen potentielle udfordringer, som det globale miljø har stillet over for ændringen af tillid mellem deltagere i forsyningskæden, der opretholdes af Blockchain Teknologi. Betydning & anbefalinger: Yderligere udvikling vedrørende den socio-tekniske tilgang bør overvejes. Især studier, der bevæger sig ud over en rent teoretisk ramme og får relevant viden fra use cases. Bidrag: Denne afhandling bidrager med en kritisk tilgang til en bredt accepteret opfattelse af, at Blockchain Teknologi skaber tillid eller muliggør et tillidsløst miljø for transaktioner i mellem aktører i forsyningskæden., Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the implications of Blockchain Technology on the notion and formation of trust between participants in the supply chain and logistics sector. Especially considering the role and significance of the global context inherent to Blockchain Technology applications and inter-organisational relationships. Research design & methods: The methodological approach involves a socio-technical approach to the examination of the purpose above. Consisting of an extensive narrative dual-literature review of current academic research, in addition to an investigation of the multiple case studies of two different Blockchain Technology platforms: TradeLens and OriginTrail. The analysis was conducted through qualitative content analysis of secondary external documents from private sources, derived from the direct sources or grey literature. Additionally, the theoretical approach of Network Theory adapted to the conceptualisation of Blockchain Technology, trust and trustworthiness and supply chain networks, was applied in the discussion of the analysis and findings. Findings: The findings of the analysis suggest that there is a considerable gap in research and a discrepancy regarding the notion of trust towards supply chain networks and Blockchain Technology applications, which could be contributed to the novelty of Blockchain Technology in the supply chain and logistics sector. Furthermore, the analysis revealed potential challenges imposed by the global environment towards the change of trust between supply chain participants enforced by Blockchain Technology. Implications & recommendations: Further developments concerning the socio-technical approach should be considered. Particularly, studies moving beyond a purely theoretical framework and gaining relevant knowledge from use cases. Contribution & value added: This thesis contributes with a critical approach towards a widely accepted notion, that Blockchain Technology engenders trust or enables a trustless environment for transactions in the supply chain and logistics sector.

De fleste af os har en opfattelse af, at vi har ligestilling i Danmark. At vores (fra)valg af karriere er et frit valg, vi selv har truffet, eller en mulighed, vi har tilkæmpet os. Men ligestillingen har trænge kår, særligt på grund af manglen på kvinder i ledelse. Det kan vi heldigvis gøre noget ved.

Master i økonomi og administrasjon We examine the relationship between SOP, pay-practice and CEO-compensation. There is an ongoing debate of whether executives receive excessive compensation, and we therefore find it particularly relevant to study the interaction between these three factors. By surveying board members and CEOs of Norwegian ASA we examine attitudes towards SOP legislation, elements of CEO pay-package, and risk. In addition, we compare female board members with men in their attitudes towards performance-related pay. We find major differences in attitudes regarding the SOP legislation´s impact on CEO-compensation. These findings indicate that SOP is an effective control mechanism for some firms, but not so for others. Further, we find that risk-tolerance is positively related to favouring performance-related pay. CEOs in our sample are also mainly characterized as relatively risk-tolerant. By this result we provide evidence to a scarcely researched topic. Finally, our results indicate that men and women have different preferences regarding CEO paystructure, as women in this sample tend to favour performance-related pay more than their male colleagues.

Speciale vedrørende diversitet og inklusion på danske virksomheder, Thesis concerning diversity and inclusion in Dansih corporations

Intresset för fondsparformen har ökat de senaste åren och med tanke på att åtta av tio svenskar sparar i fonder är det viktigt att undersöka vad det är som påverkar hur en fond presterar utifrån vem som förvaltar fonden. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap kring vad det är som påverkar en fondförvaltares prestationer. Studien avser först att undersöka den enskilda fondförvaltarens prestation i form av riskjusterad avkastning utifrån de demografiska aspekterna. Därefter undersöks om grupper presterar bättre eller sämre riskjusterad avkastning än enskild individer och slutligen undersökes om gruppers diversitet, utifrån de demografiska aspekterna, påverkar fondens prestation också mätt i riskjusterad avkastning. Studien utgår från ett positivistiskt synsätt och en forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Metodvalet karaktäriseras av ett kvantitativt tillvägagångssätt där empirin grundar sig på icke-indexfonder i Morningstars kategorisering Sverigefonder. Studiens övergripande slutsatser är att de olika demografiska aspekterna har olika påverkan på den riskjusterade avkastningen. Grupper presterar generellt sämre än enskilda individer och ju mer diversifierad gruppen är desto sämre blir också resultatet., The interest of saving in funds has risen in recent years. Since eight of ten Swedes have got savings in funds it’s important to investigate what affects the funds’ performance, based on who manages the fund. The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about what affects the performance of fund managers. The focus of the study is firstly on different demographic aspects and how they affect the risk-adjusted returns. Secondly the study examines whether group performances are superior to individuals. Lastly the study also examines whether more diverse groups perform better than less diverse groups. The study is based on a positivistic approach and a research strategy with a deductive approach. The method selection is characterized by a quantitative approach where data is based on non-index funds in the Morningstar categorization of Sverigefonder. The overall conclusions of the study is that different demographical aspects have different effects on the risk-adjusted returns. Groups generally perform worse than individuals and the study also concludes that the more diversified the group gets, the worse the results will be.

Denne rapport omhandler pædagogiske udfordringer og muligheder i Aalborgs Problembaserede Læringstilgang (PBL), når den omsættes til pædagogisk og didaktisk handling på kandidatuddannelser med sammensatte hold. Sammensatte hold betyder i denne sammenhæng kandidatuddannelser, hvor de optagne studerende har meget forskellige uddannelsesmæssige baggrunde. Rapporten formidler en didaktisk ramme for, hvordan PBL kan tilgås, når studerende på et kandidathold er meget forskellige, med henblik på at udnytte kompetencerne på de sammensatte hold bedst muligt og derved øge læringspotentialet.

A 1980’s office block is threatened with demolition, leaving space for high-end housing in a local suburban area to Stockholm. Through presenting decision-makers with a choice and demanding action, I suggest a new future for this unwanted architecture. The 32.000 sq m building is turned into 300 temporary rental apartments, following a strong structural logic to keep investment low. The found structure is used as a tool for contrasting the mainstream housing development of today, caring for urban diversity, ecology and coexistence. The thesis project investigates if and how the repurposing of structures not meant for residential use into apartments can be a tool to challenge accelerating segregation. I present a design proposal for the 300 flats and additional functions, and discuss if the qualities of the spaces achieved can have any effect on diversity in the area and the norms of conventional building and the idea of the home. Tentatively, I suggest that the use of existing buildings conceived to be out of date and on the bottom of their market value development, can be a method to make the city more diverse. The role and resources of the architect student make this option possible. Ett kontorskomplex från 1980-talet är rivningshotat för att lämna plats åt exklusiva bostadsrätter i en närförort till Stockholm. Genom att föreslå en ny framtid för den arkitektur som nu är ouppskattad, erbjuda beslutsfattarna ett reellt alternativ och kräva politisk handling. De 32 000 kvadratmetrarna kontorshus byggs om till 300 tillfälliga hyreslägenheter. Genom att följa byggnadens starka strukturella logik hålls kostnaderna låga. Den befintliga strukturen används som för att skapa lägenheter som kontrasterar mot den förhärskande konformiteten i bostadsbyggandet, och för att värna om urban mångfald, miljö och samlevnad. Examensarbetet undersöker om och hur omnyttjande av byggnader som inte är avsedda för boende till lägenheter kan vara ett verktyg mot den ökande segregationen. Mitt gestaltningsförslag för de 300 lägenheterna med omgivande funktioner utgör bakgrund till en diskussion om vilken effekt det byggda kan ha på diversitet i området och på normerna om konventionellt bostadsbyggande och idén om det goda hemmet. En försiktig slutsats är att byggnader med ett upplevt och marknadsmässigt lågt värde kan vara kärnan i en metod för att göra staden mindre segregerad, även inom dagens ekonomisk-politiska system. Den roll och de resurser en arkitektstudent har är ett sätt att möjliggöra sådana alternativa förslag.

Syftet med den här studien var att analysera variation i bottenvegetation i tid och rum, samt precision i insamlandet av data för att ge rekommendationer för uppföljning av grunda vikar i Östersjön (habitatdirektivets naturtyp laguner 1150, med undergrupperna 1153 och 1154). I studien har variation analyserats avseende skillnader på olika geografisk skala (vik, län, havsområde) samt inventeringsår. Analysen utfördes på data som samlats in i den här miljön i lite mer än ett decennium (2001–2014), där stickprovsmetoder med visuell observation i 50×50-cm prov längs transekter eller slumpvist placerade stationer á 10 m diameter tillämpats. De responsvariabler som studerades var antal arter, antal typiska arter, täckningsgrad, två index baserade på indikatorarter, samt andelen långskottsvegetation. Variationen i de undersökta variablerna var störst inom vikar och mellan vikar, medan den var liten mellan län och havsområden. Det var även en viss variation mellan år, men den var inte samstämmig mellan vikar de olika åren. Vegetationens täckningsgrad varierade mest medan antalet arter och indexet beräknat på antalet indikatorarter varierade minst. Baserat på resultaten föreslås för samtliga havsområden att minst 100 små inventerings-rutor (0,25 m2) eller 30 större stationer (79 m2) bör inventeras per vik för att få en god precision* i medelvärdesskattning av antal arter och täckningsgraden av bottenvegetation per vik. Detta motsvarar ungefär 8 arbetstimmar med den första metoden, respektive 20 arbetstimmar med den andra metoden (fördelat på två personer). Med en lägre provtagningsinsats om 70 små inventeringsrutor (ca 6 h) eller 12 stationer (8 h) per vik nås en lägre men acceptabel precision**. Vid uppföljning av antal arter, typiska arter, täckningsgrad, indikatorartsindexen och andel långskottsvegetation på havsområdesnivå krävs att minst 16 vikar undersöks för att nå en god precision* i norra Egentliga Östersjön. För kumulativt artantal krävs att minst 8 vikar per naturtypsundergrupp provtas eftersom antalet arter och artsammansättningen skiljer mellan naturtypsundergrupperna i det här havsområdet. Då variationen mellan vikar var större i södra Egentliga Östersjön och Bottniska viken än i norra Egentliga Östersjön krävs en provtagning av 20 till 30 vikar per havsområde för att nå en god precision* i medelvärdesskattningar av de undersökta responsvariablerna i de två förstnämnda havsområdena. Med 16 vikar per havsområde når man dock en lägre, men acceptabel, precisionsnivå**. För god precision avseende mellanårsvariation föreslås en provtagning om sex år för de undersökta uppföljningsvariablerna. Resultaten som redovisas i den här studien kompletterar de undersökningar som gjorts av variation i fiskyngelförekomst i samma typ av Östersjövikar och tillsammans kan studierna utgöra en grund för att utforma uppföljningsprogram av grunda vikar i Östersjön.

Old forests are rich in diversity and house large numbers of plant, animal and insect species. Clear-cutting and ditching are common forestry practices in Scandinavia used to increase timber yield and production. This is done at a cost as there is often a turnover and a decrease in biodiversity as a result. Ditching reduces water levels, decreases the size of riparian zones and sometimes even dries out wetlands. Habitat change and disturbance affect the whole ecosystem, from small specialized micro-organisms to that of large grazers. The purpose of my study was to investigate the diversity of plants and mosses along a moisture gradient to identify if there is any pattern in diversity. Observations took place along the stream bank of Almarskogen, northeast of Karlstad in April, 2016. The gradient in the forest was divided into three separate categories ranging from moist soil, through an intermediate section to dry soil in the forest. A total of nine transects with three sample areas of two squaremeters each. An analysis of variance was calculated based on the effective number of species applied to Shannon-Wiener index (H´) for each sample plot. No significant difference was found, hence plant and mosses were analyzed separately, showing significance among the categories of vascularplants (P

Master i økonomi og administrasjon Denne oppgaven tar for seg kvinneandel i norske selskapsstyrer og lederlønninger fra 2003 til 2009. Hovedfokuset er rettet mot å finne ut om lederlønninger har endret seg etter loven om kvinnerepresentasjon i styret som ble innført i 2006. Med bakgrunn i eksisterende litteratur tar oppgaven for seg ulike forestillinger om at kvinner og menn i selskapsledelse er forskjellige, og vi forsøker å forklare hvorfor disse ulikhetene kan føre til endringer i lederlønninger. I tillegg bidrar studien til å skape innsikt og forståelse om lederlønninger, og viser samtidig hvor komplekst det kan være å beregne lønnen til udiversifiserte og risikoaverse toppledere. Vi finner signifikant økning i lederlønningene etter kvoteringsloven. Ved å analysere ulike deler av kompensasjonen til topplederne finner vi at det variable elementet har økt mer enn andel fast lønn. Dette kan bety at kvinner foretrekker mer prestasjonsbasert belønning enn menn. This thesis explores gender diversity in Norwegian corporate governance and executive compensation from 2003 to 2009. The main focus is to study changes in the executive compensation as a result from the gender balance law, which was implemented in 2006. Based on former research the thesis investigates ideas about female directors being different from their male peers. We attempt to explain why these differences may lead to changes in executive compensation. In addition, the thesis provides knowledge and understanding about executive compensation and shows how complex it can be to estimate compensation for undiversified and risk-averse executives. We find that CEO pay rises after the quota. By analysing the different elements in the compensation, we find that variable pay rises more than the proportion of fixed pay. This can indicate that female directors prefer more performance related compensation than men.

Wood can be added to streams to create microhabitats that provide macroinvertebrates with an opportunity for re-colonization by making the stream more heterogeneous. I examined colonization on wood substrate by macroinvertebrates in semi-natural streams in northern Finland during a three month period. Each of the streams was divided in three sections A, B and C, half of which were provided with wood. The focus has been on whether the density of macroinvertebrates changes with time, along an upstream-downstream direction in the streams, or in streams with two wood sections if macroinvertebrates will colonize the first section with wood that they come in contact with (upstream section) or if they continue downstream to the second section with wood. Wood from Salix sp. was placed in nine of the 18 enclosures during mid-June. Samples of wood were removed from the streams on three different occasions from August to October 2014. A total of 32 taxa were identified from the wood and assigned to functional feeding groups: shredders, scrapers, active filter feeders, passive filter feeders, collectors, miners, piercers and predators. The results showed that collectors, miners and piercers increased in density during the month of October and the abundance of scrapers was higher in the upstream location than in the downstream location. Total number of macroinvertebrates, collectors, passive filter feeders and predators had a higher colonization on the first substrate they came into contact with. Ved i homogena vattendrag skapar mikrohabitat och ger evertebrater en möjlighet att återkolonisera vattendraget genom att göra vattendraget mer heterogent. Jag har undersökt makroevertebraters kolonisation på ved i semi-naturliga bäckar under en tre månaders-period i norra Finland. Bäckarna var uppdelade i tre sektioner upp-, mellan- och nedströms respektive A, B och C. Av 18 sektioner var nio ved försedda. Jag har fokuserat på om tätheten av evertebrater och diversiteten förändras med tiden, längs bäckarna dvs. uppströms – nedströms, och om makroevertebrater kommer kolonisera den första vedförsedda sektionen de kommer i kontakt med eller fortsätta till den efterföljande vedförsedda sektionen. Ved från Salix sp. placerades i nio inhägnader i mitten på juni. Prov på ved togs vid tre olika tidpunkter under studieperioden från Augusti till Oktober 2014. En totala av 32 taxa identifierades från veden och grupperades i funktionella födogrupper: Sönderdelare, skrapare, aktiva filtrerare, passiva filtrerare, samlare, växtgrävare, växtsugare och predatorer. Resultatet visade att samlare, växtgrävare och växtsugare ökade i täthet under oktober månad samt att skapare föredrog ett uppströmsläge framför de andra två möjligheterna. Totala antalet evertebrater, samlare, passiva filtrerare och predatorer koloniserade det första substratet de kom i kontakt med i större utsträckning än de andra födogrupperna.

De ekologiskt betydelsefulla småbiotoperna blir allt färre i det moderna jordbruket på grund av intensifieringen av jordbrukslandskapet som resulterat i ett allt mer fragmenterat landskap. För att kunna ge småbiotoper, såsom åkerholmar, ett optimalt skydd behövs flera studier om organismerna på holmarna, deras diversitet och spridning. I denna undersökning studeras artrikedomen av mossor och lavar på busk- och trädbekädda samt öppna åkerholmar i ett öppet- och ett skogsdominerat landskap. Analysen av artrikedom i studien tyder på att de finns fler arter av mossor och lavar i det öppna landskapet i förhållande till det skogsdominerade landskapet samt på de åkerholmarna som saknade busk- och trädvegetation. Dessa miljöer består av torr och stenig mark och växer igen relativt långsamt, vilket är gynnsamt för vissa mossor och lavar. Det fanns ingen signifikant korrelation mellan diversitet och storleken på åkerholmarna eller mellan diversitet och holmarnas avstånd till skog. Antalet arter i ett habitat kan bero på regionala artpoolen samt antalet potentiella kolonisatörer men även lokala processer. Vidare är det viktigt att nämna att studien tyder på att diversitet av mossor och lavar påverkas av förhållandena på holmarna, såsom busk- och trädtäckningen. Detta i kombination med en variation inom dessa små biotoper kan skapa goda förutsättningar för ett landskap med hög diversitet. The ecologically important small remnant habitats are becoming fewer in modern agriculture due to the intensification of agricultural landscapes that have resulted in an increasingly fragmented landscape. In order to provide an ideal conservation framework for small habitats, such as midfield islets, several studies about the organisms on the islets, their diversity and distribution are needed. In this study I investigated the diversity of mosses and lichens on open midfield islets with and without shrubs and trees in an open and a forest-dominated landscape. The analysis of species diversity in the study suggests that, overall; there are more species of mosses and lichens in the open landscape in relation to the forest-dominated landscape, and on the opened islets lacking shrub and tree vegetation. These environments consist of dry and rocky soils and overgrow relatively slowly, which is favourable for mosses and lichens. There was no significant correlation between diversity and size of the midfield islets or their distance to forest. The number of species in a habitat may depend on regional species pool and the number of potential colonizers but also local processes. Furthermore, it is important to mention that the study suggests that the diversity of mosses and lichens is influenced by the conditions on the midfield islands, such as shrub and tree cover. These conditions, combined with a variation within these small habitats can create good conditions for a landscape with high diversity.