Search

Syftet med denna studie är att studera vilka diskursiva innebörder som tydliggörs i förskollärarens tal om sitt arbete med kemi i förskolan. Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen diskurs och diskursiva konstruktioner. Diskurs och diskursiva konstruktioner är bärande begrepp inom det postrukturalistiska perspektivet. För att kunna studera förskollärares tal kring arbete med kemi i förskolan genomfördes semistrukturerade intervjuer tillsammans med åtta verksamma förskollärare. Studiens resultat redogör för meningsbärande innebörder i förskollärarnas tal om ämnet kemi i förskolans verksamhet. I resultatet presenteras en okunskap och en osäkerhet hos pedagoger när det kommer till ämnet kemi. Ytterligare en meningsbärande innebörd som presenteras i resultatet är hur yttre faktorer påverkar förskollärarna i deras planering av undervisning och miljöer. Belysande exempel på de faktorer som påverkar är kommunens krav och riktlinjer samt kollegors attityder. Vidare belyser resultatet betydelsen av pedagogens förhållningssätt i relation till barns kemiska lärande. En lyhörd, nyfiken och medforskande pedagog beskrivs vara viktiga karaktärsdrag i pedagogens förhållningssätt. Det är även av vikt att pedagoger exponerar barnen för ämnet och här lyfts miljöns betydelse i barns lärande och utveckling fram. Det är viktigt att erbjuda barnen en utmanande och stimulerande miljö med tillgänglighet för olika material att utforska. Avslutningsvis ser vi betydelsen av att samtala om ämnet kemi för att synliggöra de kunskaper som finns hos arbetslaget och hitta motivation till att arbeta med kemi i förskolan. Studien lyfter även betydelsen av kontinuerlig kompetensutveckling för pedagoger i verksamheten, The purpose of this study is to study which discursive meanings is being clarrified in the preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool. This study takes its theoretical starting point in the concepts of discourse and discursive constructions. Discourse and discursive constructions are key concepts within the poststructuralist perspective. In order to study preschool teacher´s speech about their work with chemistry in preschool, semistructured interviews were conducted with eight preschool teachers.The result in the study shows meaningful meanings about the preschool teacher´s work with chemistry in preschool. In the result a lack of knowledge and uncertainty is presented by preschool teacher´s when it comes to the subject of chemistry. Another meaningful meaning presented in the results is how external factors influence preschool teacher´s in their planning of teaching and environment. Illuminating examples of the factors that influence are the municipality´s requirements and guidelines, as well as colleague´s attitudes. Further the result shows the meaning of the preschool teacher´s approach in relation to children´s learning in chemistry. A responsive, curious and collaborative teacher is described as important characteristics in the teacher´s approach. It´s also important that preschool teacher´s expose children to the subject, and here the significance of the environment in children´s learning and development is highlighted. It´s important to provide children with a challenging and stimulating environment with accessibility to various materials för exploration. In conclusion, we see the importance of discussing the subject of chemistry to highlight the knowledge within the team and find motivation to work with chemistry in preschool. The study also highlights the importance of continuous competence development for preschool teacher´s in preschool

Forskning visar att Sverige är ett av de mest individualistiska länderna i världen, där ensamhet och social isolering ökar i samhället. Ensamheten beskrivs som ett själsligt lidande och ökar risken för fysiska konsekvenser som suicid. Suicid beskrivs inte i samma utsträckning i tidningsmedia som andra ämnen eftersom det är tabubelagt, trots att vi förlorar fyra individer i suicid per dag, vilket motsvarar en var sjätte timme. Syftet med uppsatsen är att studera hur suicid framställs i tidningsmedia med fokus på spänningen mellan samhälleliga och individuella förklaringar. Frågeställningarna uppsatsen ämnat att besvara är följande ”Hur begripliggörs suicid i tidningsmedia?” och ”Hur kan dessa beskrivningar förstås med hjälp av Baumans teori om det individualiserade samhället?” Studien ämnar ta form av en foucaultinspirerad diskursanalys för att studera hur diskursen om suicid konstrueras i tidningsmedia. Metodvalet togs för att producera underlag för att analysera hur tidningsmedia förmedlar och formar samhällets förståelse av suicid och spänningen mellan hur diskursen pendlar från att vara ett individansvar till ett ansvar på samhällelig nivå. Det utvalda tidningsmedierna som studien hämtat sitt empiriska material ifrån är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, där hämtades 22 tidningsartiklar för att analyseras. Det teoretiska ramverket består utav Zygmynt Baumans teori om det individualiserade samhället, den tillämpades för att skapa en förståelse hur samhällets strukturer påverkar och förstärker det individualiserade ansvarstagandet samt för att belysa komplexiteten. Resultatet utifrån denna uppsats pekar på att diskursen om suicid är komplex och suicidframställningen visar på flertalet olika perspektiv inom diskursen. Mest framstående i tidningsmedia är den ekonomiska faktorn och ensamheten som beskrivs florera i samhället. En slutsats i studien är att det individualistiska samhället präglas av en åtgärdsfixerad kultur men att ansvar läggs allt oftare på individ, Science suggest that Sweden is one of the most individualistic countries in the world, where loneliness and social isolation increases in society. Loneliness is described to be a suffering of the soul and increases the risk for physical consequences such as suicide. Suicide is not described in the same extent in newspaper media as other subjects because it is taboo, even though we lose four individuals every day to suicide, which corresponds to one every six hours. The purpose of this essay is to study how suicide is portrayed in newspaper media with focus on the tension between societal and individual explanations. The questions this essay aims to answer is following” How to make suicide comprehensible in newspaper media?” and” How can these descriptions be understood by using Bauman’s theory about individualized societies?” The essay means to take form of a foucaultinspired discourse analysis to study how the suicide discourse is constructed in newspaper media. The choice of method was taken to produce a basis to analyze how newspaper media conveys and shapes societies understanding of suicide and the tension between the discourse varies from being an individual responsibility and a responsibility on a societal level. The chosen newspaper media that the study has collected it´s empirical material from is Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, where 22 newspaper articles was retrieved. The result from this essay points out that the suicide discourse is complex, and the description of suicide shows multiple perspectives within the discourse. Most prominent in the newspaper media is the economic factor and loneliness is the described to flourish in society. One conclusion of the essay is experienced to be that the individualistic society we live in, where a strong action fixated culture flourishes, the responsibility is often placed on the individual due to the inadequate support society offer.

This thesis examines the concept of a digital transformation as it features in a number of strategy, policy, and evaluation documents issued by entities with a role in Norwegian public administration. The drive for digital public services and their stated results, objectives, and prerequisites, is delineated through a focus on the Norwegian Tax Administration’s flagship digitalisation project Fremtidens Innkreving (The Future’s Collection). Through the methodological approach of Critical Discourse Analysis, in combination with a theoretical framework drawing on Foucault’s writings on discourse, the thesis demonstrates how the representation of a digital transformation produces a set of discursive conditions. The thesis identifies four key statements that represents the documents’ vision and detail the way in which the statements rely on each other to acquire their textual function and legitimacy. With digital public services, the process of collecting, sharing, and managing data is set to function seamlessly in a digital eco system where users would experience less bureaucracy and more simplicity. To achieve this vision, the information fuelling these processes has to function in a specific way and be awarded certain properties. Therefore, this thesis argues that the discourse on a digital transformation of public services relays an understanding of information as both malleable and without contextual boundaries. This is a two year master’s thesis in Library and Information Science., Denna uppsats undersöker begreppet digital transformation så som det framträder i ett antal strategier, policydokument och utvärderingsrapporter utfärdade av aktörer med en roll i norsk offentlig förvaltning. Drivkraften för digitala offentliga tjänster och deras uttalade resultat, mål och förutsättningar beskrivs genom en fokus på den norska skattemyndighetens flaggskeppsprojekt för digitalisering, Fremtidens Innkreving (Framtidens Uppbörd). Genom en metodologisk ansats av kritisk diskursanalys, i kombination med en teoretisk ram som bygger på Foucaults skrifter om diskurs, demonstrerar avhandlingen hur representationen av en digital transformation skapar en uppsättning diskursiva villkor. Denna uppsats identifierar fyra nyckeluttalanden som representerar dokumentens vision och detaljerar hur dessa uttalanden förlitar sig på varandra för att uppnå sin textuella funktion och legitimitet. Med digitala offentliga tjänster ska processen för att samla in, dela och hantera data fungera sömlöst i ett digitalt ekosystem där användarna upplever mindre byråkrati och mer enkelhet. För att uppnå denna vision måste informationen som driver dessa processer fungera på ett specifikt sätt och tilldelas vissa egenskaper. Därför argumenterar denna avhandling för att diskursen om en digital transformation av offentliga tjänster förmedlar en förståelse av information som både formbar och utan kontextuella gränser. Det här är en tvåårig masteruppsats i bibliotek och informationsvetenskap.

Arbete står tätt förknippat med vårt själv och hur vi väljer att identifiera oss. Arbetslöshet kan därför orsaka svårigheter för människan när det gäller livsstil och levnadsstandard, tillsam­mans med hur hon ser på sig själv. Än svårare kan det upplevas när omgivningen tillskriver individen etiketter och egenskaper baserat på om hon är i arbete eller inte. Tidigare studier har visat hur makt spelar in när det gäller diskurser kring arbete och arbetslöshet, och hur sam­hället talar om detta. Diskurser styrs bland annat baserat på vem som håller i agendan och på historiska kontexter. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur arbetslöshet konstrueras diskursivt i publikationer från Regeringen. Genom att undersöka hur språket i så­dana publikationer används kan det bidra med förståelse för hur politisk makt utövas och på­verkar framställningen av arbetslöshet. Uppsatsen har skrivits med en socialkonstruktionistisk ansats med en diskursanalytisk metod som fokuserar på tre teman: moral, mervärde och makt. Temana tar avstamp i de teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån, nämligen Zygmunt Baumans teori om arbetsetik, Beverley Skeggs och självets värde samt slutligen Michel Foucaults teori om makt. Resultatanalysen visar att moral, mervärde och makt konstrueras diskursivt genom att måla upp bilder av arbete och arbetslöshet på polariserande vis. Arbete tillskrivs många goda egen­skaper medan arbetslöshet i sin tur antas kantas av viss misär. Vidare visar resultatanalysen att konstruktionen av den arbetslöse delas upp i två versioner: den framgångsrike arbetslöse och den misslyckade arbetslöse. Den framgångsrike arbetslöse är prestigelös och villig medan den misslyckade arbetslöse i sin tur är oärlig och moraliskt förkastlig – och vad än värre lyckas den inte heller få något arbete. Resultaten står nära förbundna med teorier om arbetsetik och hur moraliska värden ingjuts i arbete, samt hur makt operationaliseras genom att tvinga kroppar att delta i olika, Work is closely linked to our sense of self and how we choose to identify ourselves. Conse­quently, unemployment can cause significant difficulties for individuals in terms of lifestyle and living standards, as well as in their self-perception. These challenges can be further exac­erbated when society attributes labels and characteristics to individuals based on whether they are employed or not. Previous studies have demonstrated the role of power in discourses sur­rounding work and unemployment, and how society discusses these topics. Discourses are shaped, among other factors, by those who control the agenda and by historical contexts. Therefore, the aim of this thesis is to examine how unemployment is discursively constructed in publications from the Government. By analysing the language used in such publications, this research can provide insights into how political power is exercised and influences the por­trayal of unemployment. The thesis adopts a social constructionist approach with a discourse analytical method, focusing on three themes: morality, surplus value, and power. These themes are derived from the theoretical perspectives underpinning the study, namely Zygmunt Bauman’s theory of work ethic, Beverley Skeggs’ concept of the value of the self, and Michel Foucault’s theory of power. The analysis of the results shows that morality, surplus value, and power are discursively con­structed by depicting work and unemployment in a polarizing manner. Work is attributed with numerous positive qualities, while unemployment is assumed to be accompanied by a certain degree of misery. Furthermore, the analysis reveals that the construction of the unemployed individual is divided into two versions: the successful unemployed person and the failed unemployed person. The successful unemployed person is portrayed as humble and willing, whereas the failed unemployed person is depicted as dishonest and morally reprehensible. These findings are closely related to theorie

This thesis explores public discourses surrounding audiobooks as manifested in cultural articles in Swedish newspapers. The aim is to gain a deeper understanding about values and opinions about the audio book as a literary media. The method employed is discourse analysis, with a theoretical frame- work built mainly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes discourse theory. The articles were gath- ered from Sweden’s four biggest newspapers, totaling 45 articles between the years 2016-2023. Four major themes were identified in the material: the form and content of the audiobook, the act of reading versus listening, the commodification of literature, and the economic aspects of the audiobook market. Further, the study identifies both pessimistic and optimistic discourses. Pessi- mistic discourses see audiobooks as a threat to traditional literary forms and quality, while optimistic discourses highlight the potential of audiobooks to expand the concept of literature and promote reading. The findings contribute to a deeper understanding of how audiobooks are discussed and debated in Swedish media, reflecting broader societal and cultural concerns. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

En betydande ökning av forskningsartiklar inom risk management har skett de senaste åren. Under 2021 ökade antalet forskningsartiklar inom risk management med 41,8 procent jämfört med antalet artiklar från 2019 (Web of Science, 2024). I den här studien utforskar jag hur forskningssamtalet har utvecklats som en följd av denna kvantitativa ökning. Syftet med studien är att undersöka om samtalet kring risk management har genomgått några förändringar samtidigt som antalet forskningsartiklar har ökat under perioden 2020–2023. Detta innebär att undersöka om den kvantitativa ökningen återspeglar en kvalitativ förändring och hur denna förändring har skett. För att studera förändringen i forskningssamtalet använder jag kritisk diskursanalys som teori och metod, och tillämpar Faircloughs tredimensionella modell för att genomföra analysen. Studiens slutsats visar att forskningsdiskursen har genomgått flera förändringar på både textnivå och diskursiv nivå. Studien identifierar tre betydande förändringar inom risk management-diskursen: en övergång från kritik till en mer lösningsorienterad inställning, ett skift mot att erkänna och integrera sociala, etiska och mänskliga aspekter, samt en utveckling mot en nyanserad och inkluderande diskurs. På den diskursiva nivån har studien visat en ökad global spridning av forskning inom risk management, med antalet deltagande länder som fördubblats under perioden 2022–2023. Detta indikerar en breddning av det globala perspektivet och har lett till rikare och mer mångfacetterade insikter inom fältet.

The Swedish Library Act stipulates the libraries responsibility to pay specific attention to people with impairments. However, no explicit definition of impairments or disability is offered. Findings in previous disability research show that using the term disability without connection to a theoretical framework leads to an understanding of disability as a phenomenon simply caused by the impairments of individuals rather than aspects of the environment. In the everyday usage disability is thereby commonly determined by visually overt signifiers as wheelchairs or hearing aids. “Invisible” impairments and social or relational aspects of disability is seldom accounted for. In this study, ten randomly selected present public library plans were analyzed through a discourse analysis, focusing on how disability is perceived in the plans. Findings show that disability is predominantly understood as a phenomenon caused by impairments connected to individuals and that these individuals usually come in second place when library services are planned and designed. Furthermore, the design of library services is also depicted as something that could cause disability, especially aspects of the physical environment and alternative formats to facilitate reading are in focus. The acknowledgement of attitudinal or relational aspects of disabilities were not visible in the plans that were analyzed. The overall emerging picture is thus a traditional view of what libraries and library use are, as well as a traditional view of what causes disability. Nevertheless, the responsibility to pay specific attention to people with disabilities is evident and a strong connection to human rights is thereby visible.

Studiens syfte var att genom diskursanalys bidra med kunskap om hur svensklärare på gymnasiet beskriver det svenskämne de ser före och efter ämnesbetygsreformen, Gy25. För att uppnå syftet genomfördes två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med svensklärare på två olika skolor i två olika städer. Diskursanalys användes som teori och metod för att synliggörahur svenskämnet konstrueras diskursivt i relation till förändringen från läroplan, Gy11, till läroplan, Gy25. Uppsatsens frågeställningar var: Vilka diskursiva ämneskonceptioner ger lärarna uttryck för i relation till den förestående läroplansreformen? Vilka didaktiska utmaningar och möjligheter ser lärarna för svenskämnet efter att ämnesbetygsreformen har införts? Svedners (2010) svenskämneskonceptioner var initialt tänkt att fungera som ramverk för diskursanalysen, men då de didaktiska utmaningarna som uttrycktes mer handlade om reformens strukturförändringar än om svenskämnets innehåll övergick analysen till att vara induktiv. Resultatet visade att svenskämnet både kommer att förändras och inte förändrasStrukturförändringarna från kurser till nivåer och från kursbetyg till nivå- och ämnesbetyguttrycktes kunna påverka svenskämnet. Ett resultat är därmed att det inte räcker med Svedners svenskämneskonceptioner för att beskriva svenskämnet. Ett andra resultat är att Gy25 kan leda till stoffträngsel, vilket kan göra att vissa delar får stå tillbaka, om diskursen det breda svenskämnet är fortsatt stark. Möjligheter som lärarna uttryckte i relation till Gy25 var att det ger eleverna möjlighet att mogna och öva mer innan betyget ska sättas och att den eventuellt skulle kunna ge lärare mer professionell frihet.

The Swedish forests have a broad history characterized by conflicting interests, exemplified by the conflict regarding forestry, the methods of which have been subject to criticism for decades due to their environmental consequences. This thesis constituted a case study centered on the modern forestry conflict. Using methodology primarily based in foucauldian discourse analysis, the study aimed to understand the discourse and discursive conflicts surrounding an informative SVT program series named Slaget om skogen, that focused on portraying the forestry conflict in Sweden. In addition, the study aimed to understand how subject positions are included, excluded and portrayed in the discourses and how they are positioned into different perspectives of sustainability. The results showed how certain discourses advocated increased protection of forests and reduced forestry, while conflicting discourses typically considered modern forestry sustainable and necessary. The analysis of 15 texts resulted in discursive conflicts characterized by different portrayals of the program series’s credibility, as well as which subject positions represent forestry in the discourse: private forestry on the family level, or large scale forestry companies. Due to this mixed portrayal of forestry, positioning of subject positions from a sustainability perspective displayed variation: with some seeing forestry primarily as an economic interest, while others see private forestry from the perspective of social justice and environmental sustainability. Due to the limitations of a case study, additional studies on the topic of conflicting discourses in forestry are deemed necessary to better understand the broader forestry conflict.

Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna. Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman. Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Sammanfattning/Abstract Bjerremand, Ulrika & Sjöstrand, Matilda (2024). ”Genom samverkan och bra rutiner”: En studie om hur övergång och samverkan konkretiseras i mötet med barn i behov av särskilt stöd mellan förskola och skola. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie bidrar med kritisk hållning för hur övergångsprocessen kan konstrueras för barn i behov av särskilt stöd, samt vilka aspekter som påverkar denna process. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskap om hur övergången mellan förskola och förskoleklass konstrueras mellan de olika utbildningsformerna. Syftet är också att synliggöra hur aktörerna konkretiserar samverkansuppdraget för att stödja och förbereda barn för övergång - särskilt riktat mot barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningar - Hur är övergången mellan förskola och skola konstruerad? - Vilka strategier tillämpas vid övergången för barn i behov av särskilt stöd? Teori Den teoretiska förankringen är kritisk diskursanalys (CDA) med inspiration av bland annat Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och Mitchell Deans definition av governmentality. Professionsteoretiska begrepp har varit komplimenterande för att analysera hur makt och styrning opererar inom diskursen. Metod Denna studie utgörs av en metodtriangulering och kvalitativ ansats. Kritisk diskursanalys med lingvistisk text- och policyanalys har varit ledstjärnan genom hela arbetet. För att belysa diskursens konstituerande dimension genomfördes också semistrukturerade intervjuer med strategiskt utvalda informanter. Vid bearbetning av empiri togs inspiration av tidigare utförda studier utifrån diskursanalytisk ansats i kombination till Faircloughs tredimensionella modell. Resultat Resultaten visar att individuella överlämningssamtal är den strategi

Med återkommande frekvens debatteras i media huruvida slöjdämnet är relevant. Detta påverkar slöjdlärare i stor utsträckning, vilket inte minst syns på sociala medier. Den mediala debatten är ofta högröstad och språket känslomässigt. I uppsatsen undersöker jag vilken typ av diskurser i relation till kunskap som förekommer i debatten samt vad som konstitueras som (o)viktig kunskap i slöjdämnet. Syftet med uppsatsen är att synliggöra diskurser om slöjdämnet och mina forskningsfrågor delas i två delar. Den första behandlar hur konstitueras slöjdämnets kunskapsrelevans och dess koppling till samhället i två nyckeltexter. Den andra delen omfattar tre forskningsfrågor: Vilka diskurser framträder i mediedebatten om slöjdämnet, vad konstitueras som (o)viktig kunskap i dessa diskurser samt vad får detta för konsekvenser för slöjdämnet och slöjdlärarna? För att analysera den mediala debatten, har Faircloughs kritiska diskursanalys använts. Analysen startar med Susanne Nyströms ledare i Dagens Nyheter den 23 oktober 2023, därefter analyseras den respons som följer i andra texter. Resultatet visar att sättet skribenterna formulerar sig på i hög grad påverkar synen på slöjdämnet och att debatten inte är evidensbaserad utan handlar om skribenternas uppfattning om vad slöjdämnets kunskaper omfattar. Vidare framkommer ett antal diskurser i försvarandet av slöjdämnet. I dessa konstitueras slöjdkunskaper som relevant i relation till hållbarhet, en önskan om att minska avståndet mellan praktisk och teoretisk kunskap samt att de praktiska och finmotoriska kunskaperna som uppmärksammats på sistone hotas av en nedskärning av slöjdämnet. Genom att synliggöra diskurserna synliggörs greppet medierna använder sig av för att skapa opinion och analysen kan hjälpa slöjdlärare att positionera sig i förhållande till en förutfattad uppfattning om slöjden.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie var att undersöka diskurser gällande våld i nära relationer bland unga i svenska nyhetstidningar. Materialet bestod av 30 artiklar som valdes ut från de 15 största nyhetstidningarna i Sverige, och med hjälp av ett målstyrt urval utifrån kriteriet att artikeln skulle behandla våld i nära relationer bland unga som huvudämne. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och för att analysera materialet användes Carol Lee Bacchis diskursanalytiska verktyg "What's the problem represented to be?". För en fördjupad analys tillämpades även Bacchis diskursteori, Nils Christies teori om "det idealiska offret" och West och Zimmermans teori om att "göra kön". Studiens resultat landade i tre huvudsakliga diskurser vilka var: unga som utsatta, killars våld mot tjejer och samhälleliga aktörer och vuxnas ansvar. Resultatet visade att unga som grupp framställs som offer för våld i nära relationer i svenska nyhetstidningar, men även att en könad bild av offer och förövare framställs. Media framställde nämligen killar som förövare och tjejer som offer, med vissa undantag. Resultatet visade även att media framställer våld i nära relationer som ett problem som samhället, vuxna och föräldrar har ett ansvar att lösa, vilket lyfte våld i nära relationer som ett samhälleligt problem. Resultatet kopplades även till vilka effekter dessa diskurser har för det sociala arbetet. Dessa innebar att det sociala arbetet riskerar felbehandling av unga utifrån kön och att socialarbetare missar våldsutsatta personer som inte framhävs lika mycket, till exempel unga hbtqi-personer och utsatta killar. En ytterligare aspekt av detta, som även påverkar det sociala arbetet, är att vissa ungdomar blir mer benägna att söka hjälp än andra.

The public and media are paying more attention to youth offending today and reform proposals that call for more parental responsibility as a means of preventing crime have taken note of this trend. The purpose of the study is to examine discursive descriptions on parenting as they are articulated in relation to parents of young offenders in a selection of publications published by the Swedish National Board of Health and Welfare. Based on Foucauldian discourse analysis and Foucault’s theorizations on power, knowledge and subject, the study identifies four discursive representations of parents within the material. We found that parents of young offenders are portrayed as ignorant, immature, morally responsible or risky. It is assumed that the parent is both the cause of unlawful behavior and its solution. The study concludes that in the publications and their underpinning knowledge base, the accountability for societal problems is attributed to the parents., Allmänheten och media ägnar idag mer uppmärksamhet åt ungdomsbrottsligheten och reformförslag som efterlyser mer föräldraansvar, som ett sätt att förebygga brott, har tagit fasta på denna trend. Syftet med studien är att undersöka diskursiva framställningar om föräldraskap, så som de formuleras i relation till föräldrar till unga lagöverträdare, i ett urval av publikationer utgivna av Socialstyrelsen. Baserat på Foucaults diskursanalys och Foucaults teorier om makt, kunskap och subjekt, identifierar studien fyra diskursiva framställningar av föräldrar i materialet. Vi fann att föräldrar till unga lagöverträdare framställs som okunniga, omogna, moraliskt ansvariga och riskfyllda. Det antas att föräldern är både orsaken till det olagliga beteendet och dess lösning. Inom studien konstateras att publikationerna och deras understödjande kunskapsbas tillskriver föräldrarna ansvaret för samhällsproblem.

In this paper, a discourse analysis is performed according to Norman Fairclough's model, on the press releases that two Swedish municipalities sent out in 2023. The investigation is based on theories of knowledge management and how Ikujiro Nonaka believes that knowledge is created in an organization. The municipality's press releases are examined based on which of three established discourses they share information about themselves within: the municipality as a place, as an organization or as a political institution. The examination states that with discourse analysis it is possible to see patterns in the knowledge that is created in each organization which contributes to a particular type of information being sent out when the municipality talks about itself. In this examination, both of the municipalities in question are shown to have a preponderance towards sharing information about themselves from a political discourse, where political representatives rather than the civil service organization or the citizens are equated with "the municipality". This shows that there is reason to be vigilant about the knowledge that is created in public organizations so that it does not lose its democratic neutrality.

The study aimed to study how the Relocate project is described in the media and which discourses could be identified from the reporting. This was done using critical discourse analysis as a method and theoretical framework. The study has been based on the project application, the final report and news articles. Using the discourse analytical concepts of modality and intertextuality, the analysis has revealed linguistic patterns, disagreements, and different perspectives on the project. This, together with theories about the media's role in shaping perceptions and previous studies about Swedish mobility patterns, place marketing, the impact of industrial investments on regional employment, and discourses about northern Sweden, have formed the basis of the analysis. The analysis shows that the discourse regarding the Relocate project has been predominantly negative. Some of the most central arguments were that the price tag was not considered to be on par with the project's outcome. Other recurring arguments were disagreements about the project's purpose, and that the residents' tax money has been wasted. However, motivating people to move is demonstrably very difficult, and based on previous research it can be argued that the outcome was relatively good. The study also raised new questions about how to most effectively recruit labor to locations that are in great need. Which is particularly interesting given the large industrial investment in Skellefteå and northern Sweden, as well as the history of northern Sweden as a place of industrial development.

The purpose of this essay has been to investigate how the Trust Delegation constructs trust-based governance and leadership in the delegation's main report SOU 2018:47, and how this construction is reflected in municipal governance models. To answer the purpose of the essay, the main report and municipal governance models have been processed using a discourse methodological work process to then identify discourses that together construct trust-based governance and are reflected in the governance models. The discourses identified in the main report have then been analyzed from a governmentality perspective and Czarniawska's linguistic artifacts. The results show that the construction of trust-based governance and management is based on discourses about trust, the citizen, the leader, the employee, control, and dialogue. Of these discourses, dialogue is primarily reflected in all governance models, while the discourses about the citizen and the employee are present but to a lesser extent. The conclusion shows that trust-based governance, on the one hand, can be seen as a normative framework that shapes subjects, controls behavior, and forms an understanding of how governance and control are understood and exercised. On the other hand, it can be seen as an example of a management language that, through linguistic artifacts, creates a modernized version of New Public Management with trust as the new guiding principle.

The purpose of this study is to examine the existng political discourse in the political document Tidö Avtalet, through Carol Baachi's disourse analysis framework What's the problem represented to be (WPR) to uncover implicit problem representation. And by using discourse theory to uncover the power dynamic and the intent of words, also the formation of words and it's meaning in Tidö Avtalet's migration policy. Which is an agreement between the far-right political wing in the Swedish parliament in term of office between the year 2022-2026. Tidöavtalet consist of seven different focus areas, described as problem ridden areas by the far-right coalition parliament. The results of the study point to the fact that the existing coalition parliament wants to regulate and rework the migration policy in Sweden and by doing so, will create the existence of proposals and constitutional amendments. This will in turn directly affect those seeking refugee in Sweden. Tidö Avtalet has been literary constructed by using words that emphasizes the asylum seekers obligation to follow the enforced asylum seeking laws in Sweden. There is a rather strict usage of words to describe the current climate surrounding the migration politics in Sweden. Which will affect the processing and investigation of asylum seekers.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskapsutvecklingen gällande diskursen om dels begreppet ADHD, dels specialpedagogiskt stöd på fritidshemmet till elever med ADHD utifrån fritidspedagogernas berättelser. Resultaten analyserades genom diskursanalys, en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med anställd personal i fritidshem. I resultaten framstår det att fritidspedagogerna beskriver begreppet ADHD i fritidshemmet med medicinska och normativa uttryck. Specialpedagogiskt stöd som ges till elever med ADHD på fritidshemmet beskrivs utifrån både det relationella och det kategoriska perspektivet. I vidare forskning skulle det vara intressant att genomföra en studie för att undersöka om det finns ett samband mellan användningen av medicinska och normativa uttryck och det perspektiv på specialpedagogiskt stöd som ges i fritidshemmet.

Jag fritidshemmet ska undervisningen utgå ifrån elevernas intressen. Ett vanligt sätt att tolka detta är att använda sig av elevernas populärkultur när man planerar undervisning. Men hur ser verkligen arbetet med elevernas populära kultur ut i verksamheten och vilka faktorer påverkar detta arbete? Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshem talar om elevers populärkultur. Detta har gjorts med hjälp av diskursteori och positioneringsteori. Empirin har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med pedagoger i fritidshem. Dessa intervjuer har sedan analyserats för att hitta övergripande diskurser. Delar av elevernas populära kultur används i fritidshem i grundskolan men är betydligt mindre i fritidshem i anpassad grundskola. Studien visar att det finns olika diskurser som rör elevers populärkultur. Vilken diskurs som råder beror främst på vilken av populärkulturen som det talas om men elevgrupper och miljö är också faktorer. Pedagogerna i studierna upplever att de har kunskaper om vilken populärkultur som intresserar eleverna men har mer bristande kunskaper när det gäller detaljerna om denna populärkultur. Många av föreställningarna kring elevernas populärkultur grundas i etablerade kunskaper och pedagogerna riskerar ibland genom sin diskurs att hämma kritiska pedagogiska diskussioner.

This study aims to explore the discourses during the COP28 climate conference in Dubai in 2023 and their impact on the work to fight climate change. COP28 was approached as a case study where twelve speeches performed by world leaders from different countries were selected to be analyzed. By intercepting and processing the content of the speeches, data was collected to be analyzed based on a discourse analysis. The focus of the analysis was to identify the discourses that appeared in the speeches. In the analysis, patterns of discourse were found both within individual speeches and between different speeches. Furthermore, exercises of power were consistently evident in the speeches. The theoretical framework that was used in this study to understand, conceptualize and analyze the content of the speeches consisted of a discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Michel Foucault's theory of power and Governmentality. After the intercepting and processing of the content of the speeches, two themes were identified that the content was mainly discussed; Financing of climate action, and Responsibility over the climate crisis and implementation of climate action. Through the analysis of the content of the speeches were two distinguished discourses identified. The first discourse was characterized by dissatisfaction and criticism from developing countries towards developed countries for their lack of accountability for their participation in the development of the climate crisis. The criticism was also directed towards the design of the Loss and Damage Fund, and the analysis identified the great need for the fund in regards to the developing countries. The second discourse was characterized by greenwashing and a consistent exercise of power by the developed countries. The conclusions of the study consist of revealing the Loss and Damage Fund's influence on the developing countries´ action against climate change. The fund's influence can be considered as a fo

Terrorism är ett komplext fenomen som idag är ett särskilt uppmärksammat ämne i massmedia. Denna studie ämnar undersöka framställningen av terrorism i svensk press samt hur framställningen förändrats över tid (1981–2020). Undersökningen präglas av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder sig av en kvalitativ diskursanalytisk ansats som utgår från Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteoretiska ramverk, med inslag av Carol Bacchis metod “What’s the problem represented to be?”. Materialet består av 118 debatt- och ledarartiklar från tre av Sveriges mest lästa tidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Urvalet är resultatet av ett strategiskt urval ur en population om 1003 artiklar som behandlar terrorism. Resultatet tyder på att framställningen av terrorism, i de artiklar som utgör materialet, präglas av fem huvudsakliga diskurser: “den statsunderstödda terrorismen”, “auktoritära metoder och frihetskämpar”, “kriget mot terrorismen”, “rättssäkerheten” och “våldsbejakande extremism genom radikalisering”. De tre senast berör det underliggande temat demokrati och kampen mot den ofria världen, och konstruerar i enlighet med detta en antagonism mellan en föreställd demokratisk västvärld och den ofria världen vari positioneringen av Sverige blir mer enhetlig. Det sker också en individualisering och hegemonisering av terrorismen, som stegras i slutet av perioden, vari terrorismen gått från att vara inblandad i komplicerade konflikter mellan stater och koloniserade, till att utövas ensidigt av grupper och sedan till att handla om frustrerade ensamvargar. Det visar sig även att den svenska diskursen har flera likheter med den internationella diskursen, men att fördelningen i tid för de olika diskurserna skiljer sig åt och den svenska diskursens utveckling till dessa likheter inträffade något senare. Slutligen kunde vi även konstatera att rättssäkerhetsdiskursen är mer framträdande och präglar en större del av den svenska diskursen under de

Mot bakgrund av tidigare forskning om antropocentriskt socialt arbete avser detta examensarbete att analysera hur Socialstyrelsens policytexter och dokument upprätthåller och utmanar antropocentrismen i socialt arbete. Detta kvalitativa examensarbete har med en integrerad diskursanalytisk metod analyserat diskursiva framställningar av icke-mänskliga djur i förhållande till människor i Socialstyrelsens texter. Post-antropocentrism har använts som teoretisk tolkningsram. Resultatet visar att när det icke-mänskliga djuret står i förhållande till en människa med närhet till antropos (människa med hög status) så upprätthålls antropocentrismen i socialt arbete. När ett icke-mänskligt djur är i förhållande till en människa med distans till antropos (människa med låg status) så utmanas antropocentrismen i socialt arbete. Analysen har föranlett en modell för att visualisera resultatet. Examensarbetet föreslår implikationer för framtida våldsforskning att vidare studera icke-mänskliga djur i förhållande till människor., Drawing on previous research on human-centered social work, this thesis aims to analyze how the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) reproduces and challenges anthropocentrism in social work. Using an integrated discourse analysis as method, this qualitative thesis analyzes how non-human animals are discursively constructed in relation to humans. Post-anthropocentrism has been used as a theoretical framework. Our findings showthat when the non-human animal is depicted in relation to a human with proximity to anthropos (human with high status), anthropocentrism in social work is maintained. Conversely, when a non-human animal is depicted in relation to a human with distance from anthropos (human withlow status), anthropocentrism in social work is challenged. The analysis has led to the development of a model to visualize the results. The thesis suggests implications for future research on violence, to further study non-human animals in relation to humans.

The aim of this study is to examine how offenders of honor-related violence are portrayed in Swedish prison and probation service educational materials. The thesis is based on critical work as a theoretical frame and intigrated discourse analysis is used as a method. Our method assisted in identifying three distinct discourses. A recurring cultural discourse culturalises the offending, wich was also evident in the privious research. Additionally, the offenders are portayed within a social psychology discourse, in wich migration causes them to lose authority and leading them to resort to violence. Lastly, we were also able to identify a psychopathological discourse. While these findings indicate different representations of the violence, its causes and its offenders, we show that culturalisation of the offender runs as a main thread throughout the material., Syftet med studien är att undersöka hur kriminalvårdens kunskapsmaterial framställer förövare inom HRVF. Utgångspunkten för analysen är det kritiska sociala arbetet som teori och en integrerad diskursanalys som metod. Med hjälp av vår ansats så identifierades tre olika diskurser. Förövaren framställdes ständigt ur en kulturell diskurs vilket också var tydligt i den tidigare forskningen. Förövaren beskrivs också ur en socialpsykologisk diskurs där hen förlorar makt i och med migrationen och därav utövar våld. Till sist kunde vi också urskilja hur förövaren framställs ur en psykopatologisk diskurs där hen beskrivs ha psykopatiska drag. Även om dessa fynd visar på olika representationer av våldet, dess orsaker och dess förövare, visar vi att kulturalisering av förövaren löper som en röd tråd genom materialet.

Studiens syfte är att skapa förståelse och på ett deskriptivt sätt beskriva chefernas inflytande över medarbetarnas kompetensutveckling. Metodvalet är en semistrukturerad intervjuform av chefer och medarbetare. Medarbetarna i studien är födda mellan åren 1999 och 2004. Förutom intervjuer inkluderas intresseorganisationers syn på arbetslivet och kompetensutveckling. Analysen utgår från ett diskursivt perspektiv med förhoppningen att kunna beskriva arbetsvillkor relaterade till olika yrkesroller. Att medarbetarnas kompetensutveckling sker selektivt grundar sig i den maktkamp som Laclau och Mouffe nämner i sin syn på diskursteori och som grundar sig i att olika världsbilder skapar olika syn på arbetslivet. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på arbetslivet skiljer sig från varandra. Resultatet visar även att studiens utsagor och policydokument är relevanta för studiens syfte att beskriva arbetslivets förändringar och intervjupersonernas skilda världsbilder.

I det här självständiga arbetet framkommer det att notläsning inte alltid ses som någonting nödvändigt av elgitarrelever på gymnasiet, men det finns vissa tillfällen de värderar det högt. I det här självständiga arbetet undersöks diskursiva uppfattningar och diskursivt innehåll i gymnasieelevers utsagor kring notläsning på elgitarr. Fokusgrupper har använts för att samla in data till analysen. Det teoretiska perspektivet i arbetets analys är diskurspsykologi, vilket används för att tolka hur bakomliggande föreställningar, normer och värderingar formar en diskurs. Att förstå någonting diskursivt innebär att ta hänsyn till att det inom olika kulturella, historiska och andra sammanhang finns olika faktorer som formar vad som anses vara det normativa. Arbetets frågeställningar är ”Hur samtalar gymnasieelever om notläsning på elgitarr?” och ”Hur kan gymnasieelevers förhållande till notläsning på elgitarr förstås diskursivt?”. Resultatet visar på två diskursiva uppfattningar kring notläsning på elgitarr: notläsning och självförverkligande samt notläsning som svårt att lära sig men nyttigt. Resultatet visar att gymnasieelever tycker det är viktigt med notläsning i olika sammanhang. De pedagogiska implikationerna är att anpassa notläsningsundervisning efter elevernas nivå samt att främja motivation och engagemang., In this study, it is evident that sight reading is not always considered necessary by high school electric guitar students. However, there are certain occasions when they highly appreciate it. This study examines discursive perceptions and discursive content in high school students' statements about reading sheet music on the electric guitar. Focus groups have been used to collect data for the analysis. The theoretical perspective in the analysis of this work is discursive psychology, which is used to interpret how underlying assumptions, norms, and values shape a discourse. Understanding something discursively involves considering that within different cultural, historical, and other contexts, there are various factors shaping what is considered normative. The research questions are "How do high school students discuss reading sheet music on the electric guitar?" and "How can high school students' relationship to reading sheet music on the electric guitar be understood discursively?". The results indicate two discursive perceptions regarding reading sheet music on the electric guitar: sheet music and self-realization, as well as sheet music as difficult to learn but useful. The findings show that high school students find sheet music important in various contexts. The pedagogical implications are to tailor sheet music instruction to the students' level and to promote motivation and engagement.

In this work, equity is examined from an intersectional perspective among the six municipalities in Halland County: Halmstad, Falkenberg, Varberg, Kungsbacka, Hylte and Laholm. The methods that laid the basis for the results consist of questionnaires and a quantitative discourse analysis. The result shows that there are ambitions to contribute to a more equal workplace. Region Halland follows Agenda 2030's goals and has created its own policy texts that are the basis for equal work in practice. Survey respondents acknowledge that equity work is an important goal but point out that it requires significant time and active work. Many currently have other priorities. In addition, it appears that there is a lack of knowledge about the concept of equity, and some participants describe their workplaces as homogeneous, which may indicate inequity.

This essay seeks to examine the expansion of charging infrastructure for electric cars in the Swedish city of Kalmar. The municipality of Kalmar will be at the centre of this study given their role as the governing body responsible for the development of the city. Discourse analysis will be used to examine texts published by the municipality in which charging infrastructure is discussed. The power relations between the different actors involved will also be investigated. The reasons given for the current and near future geographical distribution of charging infrastructure in the city is one of the questions this study aims to answer. The importance placed on charging infrastructure compared to other forms of transport or potential fuel sources for vehicles will be another question this essay will investigate. This study found that the municipality had placed large emphasis on private companies in regard to the expansion of charging infrastructure in the city. Areas where the chargers are to be built are often more densely populated and central as more people can use them, thus making them more profitable. It should also be noted that the municipality has set a goal to overall reduce the use of cars in the city. Walking, bikes and public transport are going to be prioritized as the municipality has created a unique framework for what can be considered viable modes of transport to achieve sustainable development. Cars, regardless of if they are electric or not will remain an integral part of the transports in the city, although to a reduced extent.

The purpose of the study was to analyze how Swedish children's books aimed to children between the ages of three and six, position children in relation to the books' climate and environmental themes. The method used for collecting material was a discourse analytical model developed by Svensson (2019). The choice of using discourse analysis as both a theoretical starting point and methodological approach in this study was because the theory contributes to make visible which discourses are found in children's books, and how the children's positions are affected by the projection of the discourses. Important concepts used in the study based on Foucault's theory were discourse, subject and power. To answer the purpose of the study, two questions were drawn up, where one concerned how the books made it visible that they have a climate and environmental focus. The results showed that the following themes were identified: Emissions are bad for the environment, felling of the forest is bad for the environment, littering is bad for the animal life and climate changes such as the warmer climate. The second question concerned which positions the children were assigned in the children's books in relation to the book’s climate and environmental focus. The results showed that the children's positioning in the books was made visible by these themes: the child as initiator of change, the child as political citizen, the child as informant, the child who gets through change and the child as unaware of man's impact on the climate. The conclusions based on the results of the study are that the children for the most part is positioned in a context, where the children as subjects have a great impact on their surroundings and their actions lead to a positive change., Studiens syfte var att analysera hur svenska barnböcker som är riktade till barn mellan tre och sex år, positionerar barn i relation till böckernas klimat- och/ eller miljötema. Metoden som användes för insamling av empiri var en diskursanalytisk modell som Svensson (2019) tagit fram, utifrån hur man kan genomföra en diskursanalys. Valet av att använda diskursanalys som både teoretisk utgångspunkt och metodansats i denna studie baserades på att den teorin bidrartill att synliggöra vilka diskurser som fanns i barnböckerna, och hur barnens positioner påverkas av diskursernas framskrivning. Viktiga begrepp som användes i studien utifrån Foucaults teori var diskurs, subjekt och makt. För att besvara studiens syfte skrevs två frågeställningar fram, där den ena berörde hur böckerna synliggjorde deras klimat- och/ eller miljöfokus. De teman som framträdde var, utsläpp som negativt för miljön, nedhuggning av skogen som negativt för miljön, klimatförändringar som tillexempel ett varmare klimat och nedskräpning som negativt för djurlivet. Den andra frågeställningen handlade om vilka subjektspositioner barnen tilldelades i barnböckerna i relation till böckernas klimat- och/ eller miljöfokus. Följande teman identifierades, barnet som initiativtagare till förändring, barnet som politisk medborgare, barnet som informatör, barnet som får igenom förändring och barnet som omedveten om människans påverkan på klimatet. Slutsatserna utifrån studiens resultat är att barnen i största grad positioneras i ett sammanhang, där barnen som subjekt har en stor inverkan på sin omgivning och att deras handlingar leder till en positiv förändring.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om förskolans demokratiuppdrag samt vilka konsekvenser dessa uttalanden kan få för barnen och deras samhälleliga delaktighet både nu och i framtiden samt för samhället i stort. Syftet besvaras genom forskningsfrågorna; Vilka diskurser ger förskollärare uttryck för gällande demokratiuppdraget i förskolan? Vilka effekter kan dessa diskurser få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan? samt Vilka effekter kan dessa diskurser få för ett framtida demokratiskt samhälle? Studiens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkt är diskursanalys. Insamlingen av materialet har skett genom tre fokusgruppssamtal med förskollärare. I studiens resultat synliggörs fem diskurser; det diffusa demokratiuppdraget, det utmanande demokratiuppdraget, pedagogers förhållningssätt som en förutsättning för demokrati i förskolan, demokrati som upplevelse för barnen samt den självkritiska förskolläraren. De effekter som dessa diskurser kan få för barns möjligheter att tillägna sig demokratiska värden i förskolan samt för ett framtida demokratiskt samhälle är beroende av förskollärarnas kunskap gällande demokratibegreppets innebörd samt hur förskolans demokratiuppdrag ska kunna iscensättas i praktiken. Slutsatsen är att det är möjligt att bilda och upprätthålla moderna demokratiska samhällen om demokratiska värderingar introduceras tidigt i utbildningen och under förutsättning att innebörden och genomförandet av förskolans demokratiuppdrag ständigt reflekteras, analyseras, dokumenteras och utvecklas.

Studiens utgångspunkt är den lag som Sveriges skollag föreskrev år 2010: ”Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800, 5§). I Studien utgör förskolan kontext och därmed undersöks vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (VGBE) i förskolan. Tidigare forskning visar att policyn är vagt formuleradoch att det därmed är otydligt vad den innebär för de professionella som ska tillämpa den. Genom tre fokusgrupper med sju förskollärare och tre rektorer i förskolan syftar studien till att bilda kunskap om hur deltagarna talar om och vilka föreställningar deltagarna ger uttryck för om VGBE i förskolan samt vilka handlingsutrymmen som produceras. Studiens teoretiska utgångspunkter har socialkonstruktionistisk grund och diskursanalyssom metod för analys. I studiens resultat framträder fyra diskurser om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förskolan som är policyn som otydlig, undervisning på vetenskaplig grund, tyst kunskap som beprövad erfarenhet samt policyn som villkorad. I resultatet framkommer olika subjektspositioner som producerats genom diskurserna vilka möjliggör eller omöjliggör olika praktiker. Resultatet visar att policyn uppfattas vara otydlig och att dess tillämpning uppfattas vara villkorad av olika aspekter, exempelvis av förskollärares uppdragsförståelse och tidsmässiga förutsättningar. Studiens slutsats är att möjligheterna för policyns tillämpning är begränsade och att förskollärare behöver bättre organisatoriska förutsättningar och bildning i hur policyn kan tillämpas.

Vår uppsats undersöker hur unga gängkriminella framställs på sociala medieforumet ”Flashback”, vilka subjektifierande effekter som uppstår inom diskursen såväl som vilka kriminalpolitiska åtgärder som aktualiseras utifrån dessa effekter. Vårt material omfattas av fyra trådar bestående av 198 kommentarer från plattformen som samtliga berör ungas involvering i gängkriminalitet. Vi belyser både det internationella liksom det nationella forskningsfältet, som alla berör konstruktionen av sociala samhällsproblem i relation till unga, invandrare och gängkriminella. I studien använder vi oss av paraplybegreppet andrefiering i dess allmänhet såväl som Garlands kriminalpolitiska utgångspunkter kring “självets kriminologi” respektive “kriminologin om den Andre”, för att förklara våra upptäckter. I trådarna åberopas det att Sverige numer blivit otryggt. Problemframställningen av unga gängkriminella förhåller sig inte särskilt mycket kring ungdomar, utan i stället är det invandrare och vänsterblockets politik som främst diskuteras vara orsaken till problemet. I framställningen av unga gängkriminella görs antagandet att de huvudsakligen är invandrarmän, vilka andrefieras i diskursen. Dessa tillskrivs stereotypiska egenskaper, som antas vara medfödda eller religiöst påverkade. Således konstrueras invandrare som ociviliserade gentemot den civiliserade svensken. I trådarna på Flashback åberopas straffåtgärder i form av förlängd inkapacitering och utvisning men även extremare våldsamma förslag tas upp, i form av tortyr och avrättning. Förslagen för hårdare tag grundar sig i en demoniserande porträttering av invandrare, då de upplevs ha orsakat den otrygghet i Sverige som åberopas i trådarna och att allt fler unga involveras inom gängkriminaliteten.

In January of 2022 the Swedish Psychological Defence Agency was established with the overarching aim of countering the spread of misinformation as well as strengthening Sweden’s psychological defence. Despite making several media appearances and launching a public awareness campaign ahead of the 2022 general election, the agency has remained relatively unknown amongst the public. Because of its recent beginnings, scientific inquiry into the agency’s operations is at the time of writing also scarce. This study aims to contribute to fill this knowledge gap by exploring the ways of thinking that underlie the agency’s work. Specifically, the study is interested in the agency’s reasoning regarding the problems that it aims to solve. By applying Carol Bacchi’s poststructural ‘What’s the Problem Represented to be?’ (WPR) approach on four of the agency’s publications the study analyses implicit problem representations as well as underlying presuppositions and patterns of logic within the agency’s discourse. The analysis finds four recurring problem representations throughout the publications: a lack of knowledge, lack of effective cooperation, insufficient governmental oversight, and an inadequate will to defend the country. Furthermore, one of the study’s main conclusions is that there is a strong logic of security underlying the agency’s reasoning, in which the spread of misinformation is primarily regarded as a threat to state security. It is through this logic that the agency’s commitments and proposed solutions appear as reasonable and legitimate. The study also highlights several silences within the problem representations and discusses alternative ways of thinking about the issue.

This compilation thesis takes a top-down perspective on the representation of different groups of people in Czech news press over three decades. The starting point is that human equality is a global prerequisite for a democratic world, according to the United Nations Sustainable Development Goals. The research questions for the thesis concern how positively or negatively different groups of people are represented, and how often the different groups appear compared to each other. The thesis contributes results based on a language other than English, which represents a valuable contribution to the field. Theoretically, focus is on the premise that language is a tool for gaining and maintaining power, and a way of expressing power relations (Reisigl & Wodak 2016; Fairclough 2015). An important theoretical focus is the phenomenon of linguistic othering (Fidler 2016), which here means letting a group of people stand out from a certain news description by emphasising some of their characteristics. They then form what is also called an outgroup, as opposed to the ingroup that the writer is assumed to be part of (van Dijk 1987). The findings of this thesis provide insights into how news media can influence our perceptions of, for example, different nationalities or professions, linked to their socio-economic status, and by extension how these perceptions can influence our attitudes and behaviours towards these groups. Methodologically, the thesis uses corpus-based discourse analysis. Empirically, the research is based on the Czech National Corpus (www.korpus.cz). From this corpus, 32 million observations are extracted of when positive and negative adjectives, classified according to a subjectivity lexicon, appear in the news press together with nouns for different kinds of groups of people, such as gendered words like “woman” or “man”, occupations like “maid” or “miner” and nationalities like “Somali” or “Dane”. When adjectives are closer to nouns, or even next to them

Under de senaste åren har intresset för spårväg ökat i Sverige och flera städer planerar nya spårvägslinjer. Samtidigt har Bus Rapid Transit eller BRT lyfts fram som ett billigare alternativ till spårväg. Lagen om kollektivtrafik innebär att regioner och kommuner delar ansvaret för kollektivtrafiken. De höga kostnaderna som projekten medför innebär att statliga bidrag som Stadsmiljöavtalen eller Sverigeförhandlingen blir viktiga möjliggörare för projektens genomförande. Samarbetet mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter leder till en komplex planprocess där mål och riktlinjer på flera olika nivåer måste tas i beaktning. Infrastruktursatsningar på den skalan förväntas inte bara få konsekvenser på kollektivtrafiken och flera olika visioner för staden kopplas till projekten. Syftet med arbetet är att förstå vilka diskurser som förekommer inom planeringen av spårväg och BRT. Studien ämnar vidare att undersöka hur diskurser inom planeringen lyfts i olika planeringsdokument. För att ta reda på detta användes fallstudie som den övergripande forskningsstrategin, samt dokumentstudie som den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Arbetet grundas teoretiskt i new mobilities paradigm som innebär att transporter studeras i en tvärvetenskaplig kontext och innebär att perspektiv från sociologi, antropologi och geografi integreras i transportstudier. De undersökta fallen är spårvägen i Lund samt HelsingborgsExpressen i Helsingborg. I varje fall valdes tre dokument ut varav ett var en översiktsplan i varje fall. Dokumentens innehåll och språk analyserades via diskursanalys för att kunna dra slutsatser om vilka diskurser som förekom i fallen. Studien visade att samma diskurser förekom i båda fall. De centrala diskurserna bakom spårvägsprojekten var stadsutveckling, miljö, ekonomi och teknologi. Diskurserna får olika mycket utrymme från dokument till dokument. Diskurserna byggs upp över lång tid och varierar i prominens. Studien visar att stadsutvecklingsdiskursen har ökat i

In Hyllie, Malmö, a new neighborhood by the name Embassy of Sharing is being built. This neighborhood markets itself as a neighborhood of the sharing economy. The Embassy of Sharing will contain housing, office spaces, boutiques, restaurants and also a new municipal branch library. In the media the municipal branch library has been used as a symbol for the sharing economy to market the quarter. The purpose of this essay is to contribute to an understanding of the library's positioning within the Embassy of Sharing. I also intend to explore the library's symbolic role and how it can affect the library's legitimacy. This will be done by examining the empirical material to find out what library-related discourses will be visible. The empirical material was gathered in two ways 1) selection of news articles and internal documents discussing the library in the Embassy of Sharing and 2) qualitative interviews with representatives from Malmö City and Granitor Properties. The theoretical framework consists of discourse analysis and culture analysis. The method of analysis is a model containing these four steps: 1) designations, 2) themes, 3) subject positions and 4) discourses. My analysis shows that two new library-related discourses could be found in the material regarding the library in Hyllie: The socially useful discourse and The participation discourse. The socially useful discourse seems to be the most prominent discourse. In the conclusion I argue that the library’s legitimacy is both positively and negatively affected by being a symbol of the Embassy of Sharing.

This paper aims to investigate whether there is a difference in how news media portrays refugees from Ukraine compared to refugees from Syria. The research question is as follows: Are refugees from the Syrian civil war represented differently in Swedish news media compared to refugees from the conflict in Ukraine—and (if so) how? In order to address this question, a discourse analysis was conducted on two articles from Aftonbladet and two articles from Svenska Dagbladet using Carol Bacchi's analytical method, "What's the problem represented to be?" The study concludes that the research question is answered, as there is a weak pattern suggesting a difference in representation based on the conflict. The portrayal of refugees from Ukraine emphasizes individualization, with a closer focus on their identities, while refugees from Syria tend to be more anonymized in the analyzed articles

This paper examines the way in which the Swedish government under Ulf Kristersson’s leadership constructs the problem and argue about environmental politics. Using Carol Bacchi’s “What’s the problem represented to be?”- approach and Maarten Hajer’s concept of “storylines” this paper highlight how the Kristersson administration constructs the problem with the Swedish environmental policy and how the discourse is shifted using argumentative storylines. This paper finds that the government constructed the problem with Swedish climate policy as a problem around energy policy and production. Climate policy is, in the government's discourse, energy policy. The government also problematizes the opposition's view of reduced consumption as the solution to climate change and instead promotes the solution as an electrified, green "transition". Three storylines could also be identified in the discourse. The first storyline was about how the government sees a need for climate politics to be depoliticized. The second storyline identified concerns the need for climate policy not to limit or affect individuals in their everyday lives. The last storyline identified describes the fact the government promotes a long-term focus, rather than a symbolic short-termism. This paper argues that these storylines enable three shifts in the governments climate policy. These shifts are partly a movement from the political sphere to the technical and business world, partly a shift of responsibility from the government to the individual level, as well as a movement of focus from the present to the future. The paper argues that some of these shifts can be connected to the ecological modernist discourse.

This thesis explores the discursive constructions of the contemporary Swedish media debate about gangsta rap, as expressed in three debate articles published in Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The study draws upon the framework of audience theory, moral panic, power and representational practice theory and othering. Through a hybrid discourse analysis, the problem representations and the symbolic positions of the actors that the discourse takes as its subjects are uncovered. The analysis shows that the Swedish debate about gangsta rap is constituted by a complex landscape of differing views on accountability and agency, mirroring the material realities of Swedish society.

Denna studie utgörs av en diskursanalys av sverigedemokratiska och andra högerorienterade inlägg i svenska medier, särskilt nyhets- och debattartiklar, för att undersöka skillnader i responsen mot flyktingströmmar under 2015 och 2022. Frågeställningen fokuserar på hur och varför medierapporteringen och debatten skiljer sig åt. Uppsatsen använder diskursanalys som både teori och metod, samt integrerar Ruth Wodaks verk om inkludering och exkludering tillsammans med Natalie Welfens utveckling av begreppet promising victimhood. Materialet som analyserats består av en samling av nyhetsartiklar och debattinlägg. Resultaten identifierar en tydlig “vi och dom”-dynamik. Ukrainska flyktingar framställdes som närmare relaterade till Sverige jämfört med flyktingar från Syrien, och stereotyper präglade diskurserna, särskilt kring icke-europeiska flyktingar som associerades med negativa föreställningar. Resultaten pekar även på kön som en betydande faktor för den varierande behandlingen. Hierarkier etableras där vissa grupper anses vara mer acceptabla. Denna studie berikar förståelse av hur medierna formar samhällets syn på flyktingar och påverkar samhällsresponsen genom att belysa diskursiva mönster och den resulterande “vi och dom”-dynamiken.

This study describes and analyses the Swedish ecclesiastical heritage as well as the structures and systems that provide conditions and frameworks for how it is perceived and managed. One purpose is to explain today’s situation concerning the 3,000 historic church buildings and sites protected by national heritage legislation and owned by the Church of Sweden. Furthermore, the study analyses how the approaches, paradigms or discourses, which define that ecclesiastical heritage, have changed over the past two centuries. The study aims to bridge the gaps between antiquarian, art history and conservation discourses, where churches are mainly seen as material historic objects and other discourses that regard churches as living heritage, intangible heritage, or as resources for human rights and sustainable development. The analyses are based on theories such as the concepts of Authorized Heritage Discourse, heritagisation, secularisation, and research methods as discourse analysis and self-reflexivity. The study defines and discusses the Church Antiquarian System, which includes the State-Church agreement, the Historic Environment Act and the State financial compensation. The analyses show that the system is based on a partly outdated conservation approach, with origins in an even older nineteenth-century antiquarian discourse, that is not consistent with the national heritage policy adopted by the Swedish parliament. Thus, it blocks a necessary development where many redundant churches could be revitalised as resources for society. The current approach, as well as the Church’s use of its heritage and history, contribute to a deliberately created positive image, avoiding dark or controversial heritage that illustrates abuse of groups of people such as “witches” in the seventeenth century. To achieve the desired development towards a holistic and inclusive approach to ecclesiastical heritage, several recommendations are given. These include identification of heritage disc

Genom diskursanalys undersöker detta examensarbete vilka förståelser av chatbotten ChatGPT som skapas genom nyhetsrubriker och ingresser. Analysen är förankrad i diskursteori. Genom enkäter ämnar arbetet också undersöka hur svensklärare dels ställer sig till ChatGPT, dels resonerar om svenskämnets framtid. Den teoretiska ansats som relateras till enkätundersökningens resultat är en kombination av två teoretiska modeller som båda behandlar teknik i undervisning och förändring. Resultatet av diskursanalysen visar att element som bland annat fusk, revolution/förändring, robot och AI har nått stabilitet i materialet och att det sammantaget skulle kunna leda till en allmän förståelse av ChatGPT som något hotfullt mot utbildningsväsendet. Det förefaller dock finnas tendenser till alternativa förståelser, men som i materialet inte har lyckats nå stabilitet. Resultatet av enkätundersökningen visar att svensklärarna är övervägande negativa till chatbotten i undervisning. Fuskproblematiken och hotet mot rättssäkerheten vid bedömning tycks för närvarande överskugga en diskussion om ChatGPT:s potentiella positiva effekter på undervisning och lärande i flera avseenden.

Denna uppsats undersöker fyra olika texter från tre äldre svenska kvinnotidskrifter; Tidskrift för hemmet, Dagny och Hertha. Uppsatsens övergripande mål är att genom undersökningen av äldre texter kunna få perspektiv på dagens samhälle och den kvinnorättskamp som förs i dag. Teoretiskt och metodiskt utgår uppsatsen ifrån kritisk feministisk diskursanalys och undersöker texterna utifrån skribenter, mottagare och andra deltagare i texterna samt de norm­föreställningar texterna uttrycker och det som inte går att uttrycka. De viktigaste resultaten är de roller som kvinnor och män tilldelas i texterna samt hur starkt reglerande normer är.

Syftet med studien är att undersöka hur andra medier än den tryckta texten behandlas i läromedel för högstadiets svenskämne. Mot bakgrund av läroplansformuleringar, svenskämnestraditioner och en vidgad syn på begreppet text, där exempelvis litteratur, narrativ och sakprosa utvidgats och omfattar fler format än det tryckta, har vi valt att göra en diskursanalys där vi även applicerat en medieekologisk tolkningsram som riktar fokus mot medier och dess teknologi samt mediers historiska utveckling och påverkan av samhället. Genom att analysera hur olika former av medier och textformer beskrivs, vilka ord som används och i vilka sammanhang de förklaras i läromedlen visar resultatet upp ett inkluderande synsätt på medier och digitala verktyg, men resultatet synliggör också diskurser där ett visst motstånd mot vissa medier urskiljs genom olika framskrivningar och att det tryckta, skrivna ordet innehar en stark ställning.

This study investigates the discursive construction of masculinities of the Swedish Equality Agency. By using the WPR analysis strategy to examine underlying problematizations in the agency’s perspective on masculinity, the study seeks to generate an understanding of the direction in which the agency wishes masculinity to develop as a cultural phenomenon. The paper critiques that the new masculinity is primarily implicit and aims to make the new masculinity more explicit to enable proactivity. The study highlights the transition from an explicit masculinity to an implicit one and the effects of this ”implicitness”. The new masculinity is more implicit in terms of life advice, normativity, and ideals, making it more concealed and harder to follow, compared to a traditional masculinity and its values. The paper also explores the cultural ideal established by policy. The objectives primarily result in the ideals of everyone’s equal opportunities and rewards for studies and work, the sharing of household chores equally, and obtaining consent before engaging in anything that has to do with others bodily integrity. The reconstruction of masculinity can be seen as an attempt to insert cultural ideals into multiple masculinities or establish an upper masculinity, thus achieving a less polarized society. The study further explores the idea of that the current approach may be perceived to place more value on criticizing than implementing, making masculinity, like the problem of violence, reactive rather than a proactive factor. The concluding discussion suggests that masculinity is a tool, a frame of reference to relate to, and perhaps there is a need for guiding principles, commandments, and ideals to live up to. In the discussion I also suggest the implementation of the term ”submasculinity” to prevent holistic establishing and assemblage of negative aspects. The paper suggests in the concluding discussion that society can shape a new, explicit, and more identifiable mascul

I den här uppsatsen redovisas hur tystnad används i musik och vad för effekt tystnad kan komma att skapa i musik. Syftet med uppsatsen är att studera begreppet tystnad och dess samband till musik. Undersökningens analys är uppdelad i två akter där jag först genomför diskursanalys kring hur andra forskare beskriver och diskuterar begreppet tystnad samt dess koppling till musik. Jag utför sedan en receptionsbaserad musikanalys där tre olika fonografiska verk analyseras för att skapa en bredare förståelse hur tystnad används. Musikanalysen undersöker verk av banden Bon Iver respektive Led Zeppelin i hopp om att finna partier i musiken som använder sig av tystnad i någon form. Efter närmare granskning kring begreppet tystnad så är det tydligt att tystnad i musik har flera syften och kan definieras utifrån olika begrepp och former. Tystnad uppfattas olika beroende på ett flertal faktorer och har i ett historiskt perspektiv varit ett självklart val bland större kompositörer.

Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimule