Search

Syftet med följande arbete var att skapa en kunskapsöversikt om hur gymnasieelevers prestationer påverkas i matematikämnet när digitala verktyg är närvarande i undervisningen. Termen prestation används som ett samlingsbegrepp för elevernas motivation, inlärning samt prov- och läranderesultat. I strävan om att besvara frågeställningen söktes det efter forskningsartiklar i olika databaser samt att kedjesökning tillämpades. Det som kunskapsöversikten pekar mot är att digitala verktyg har en övervägande positiv påverkan på elevers prestationer i matematik. När det implementeras på rätt sätt ökar motivationen hos eleverna där de upplever undervisningen som mer intressant och givande. Deras inlärning utvecklas där de upptäcker samband och matematiska detaljer de inte upptäckt innan samt att arbetet med matematikuppgifter upplevs behändigare. Prov- och läranderesultaten i olika områden inom matematik förbättras också om digitala verktyg är närvarande.

Under covid-19 ökade användandet av digitala verktyg och plattformar drastiskt och idag ser vi att pandemin satt en prägel på matematikundervisningen. Syftet med arbetet är att, med hjälp av en kunskapsöversikt, undersöka vilka utmaningar och möjligheter lärare möter i samband med användandet av digitala verktyg i matematikundervisning. Kunskapsöversikten grundar sig i 15 valda artiklar som hittats via en systematisk litteratursökning. Resultatet visar att de främsta möjligheterna för lärare är feedback i realtid, kunskapskartläggning och unika funktioner för representation med potential att öka verklighetsförankringen medan utmaningarna är; integrering av digitala verktyg i linje med läroplanen, ökad arbetsbelastning och att den sociala interaktionen riskerar att minska. Ur kunskapsöversikten kunde slutsatsen dras att användandet av digitala verktyg i undervisningen ställer krav på utformningen av verktyget men även på lärarens användande. Det visade sig även att formella utbildningar för nya digitala verktyg är få, dock anses regelbundet användande vara ett välfungerande alternativ.

Till följd av den allt mer förekommande användningen av digitala verktyg i samhället, har skolan anpassat sig därefter. År 2017 fattades ett regeringsbeslut (U2017/04119/S, s.3) om att den svenska skolan ska värna om att utveckla en högt belägen digital färdighet för alla som är verksamma i skolans dagliga praktik. Tidigare forskning visar att det finns potential för bättre förståelse och ökad motivation i matematik, men det råder en brist på forskning som styrker att resultaten förstärks genom digitala verktyg. Med hänsyn till regeringsbeslutet samt tidigare forskning, är syftet med den här litteraturstudien således att undersöka vad senare forskning säger om de effekter digitala verktyg har på matematikundervisningen med hänsyn till klassrumsklimat, inställning och lärande. Frågeställningen och utgångspunkten för den här litteraturstudien är således: Vilka effekter har matematikundervisning med digitala verktyg på klassrumsklimatet, lärare och elevers inställning och elevers lärande i matematik? Med utgångspunkt i frågeställningen har tio artiklar inkluderats och analyserats genom en tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen identifierades tre huvudteman, vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat. Resultatet indikerar att digitala verktyg har en inverkan på elever och lärares inställning, likväl potential till att öka elevers förståelse och bidra till ett positivt klassrumsklimat. Dock förmår inte resultaten i denna litteraturstudie, likt tidigare forskning, att finna bevis på att implementering av digitala verktyg förstärker elevers studieresultat.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen., The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa hur deltagande lärare anser att digitala verktyg kan användas i differentierad undervisning för att främja språkutvecklande arbetssätt. Detta syfte avses besvaras med frågeställningarna: Hur motiverar lärarna i studien att digitala verktyg kan främja språkutvecklande arbetssätt? och Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med att använda digitala verktyg i differentierad undervisning för att utveckla elevers språk? Den föreliggande studien tar avstamp i den sociokulturella teorin och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt ett frågeformulär med lärare verksamma i årskurs F-3. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Om det digitala verktyget nyttjas effektivt kan det bidra till differentieringsmöjligheter, vilket kan leda till lågstadieelevers språkutveckling. Lärarna i den föreliggande studien menar att digitala verktyg möjliggör anpassning till elevernas individuella behov och förutsättningar. Slutligen anser samtliga lärare att framgångsrik undervisning bedrivs genom en kombination av digitala och analoga verktyg. Genom att kombinera dessa två arbetssätt möjliggörs en undervisning där eleverna kan nå samma mål, men på olika sätt., The aim of this qualitative study is to highlight how the respondents perceive digital tools to be used in differentiated instruction to promote early language development. This aim is intended to be addressed by the following research questions: How do the teachers in the study justify that digital tools can promote language-developing approaches? and what opportunities and challenges do teachers see in using digital tools in differentiated instruction to develop students’ language? This study is based on sociocultural theory and was conducted through semi-structured interviews and a questionnaire with elementary school teachers. The results reveal that there are both opportunities and challenges associated with digital tools in teaching. If used efficiently, digital tools can provide differentiation opportunities, which can lead to students' early language development. The teachers in the study believe that digital tools enable adaptations to the students’ individual needs and conditions. Finally, all teachers believe that successful teaching is conducted through a combination of digital and analog tools. By combining these two approaches, teaching is enabled where students can achieve the same goals, but in different ways.

Denna uppsats utforskar anpassad undervisning för elever med läs-och skrivsvårigheter. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta klasslärare för att identifiera effektiva strategier och arbetssätt för att stödja dessa elever. Lärarna betonar vikten av individualiserande och differentierande undervisningsmetoder, inklusive användning av konkreta material och digitala verktyg för att främja elevernas språkutveckling och öka deras delaktighet och motivation. Studien understryker också vikten av ett kollegialt stöd och ett integrerat arbetssätt mellan klasslärare och speciallärare. Resultaten pekar på att en väl anpassad pedagogisk miljö kan ha en betydande positiv inverkan på lärandet för elever med läs-och skrivsvårigheter. Denna insikt är avgörande för att utveckla effektiva pedagogiska strategier som kan stödja alla elevers lärande.

Detta utvecklingsinriktade arbetet syftar till att introducera digitala verktyg i undervisningen på fritidshemmet ur ett sociokulturellt perspektiv för att ge både lärare och elever nya insikter kring detta arbetssätt. Detta möjliggjordes genom aktionsforskning som metod där aktioner där olika digitala appar introducerades och användes. En nulägesanalys och samtal med lärare och elever i årskurs 1 på fritidshemmet där forskningen ägde rum låg till grund för det område som detta utvecklingsarbete täcker. Resultatet visar att eleverna uppskattade användandet av digitala verktyg i undervisningen på ett lustfyllt sätt samt att både elever och lärare fick en ny bild av hur digitala verktyg kan användas i fritidshemsverksamheten. Studien visar även vilken positiv effekt fritidslärares inställning till och kunskaper om digitala verktyg kan ha för elevernas engagemang i undervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i lågstadiet arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen. Studien undersökte vilka uppfattningar som finns kring digitala verktyg samt vilka möjligheter och utmaningar lågstadielärare anser sig möta samt vilket stöd de får för att implementera digitala verktyg. Metoden som användes för att samla in data till denna undersökning är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, totalt intervjuades nio lärare. Resultatet av denna studie visar att lärare använder digitala verktyg dagligen för att underlätta sin och elevernas skolvardag. I svenskundervisningen använder lärarna främst de digitala verktygen för att förstärka sitt undervisningsinnehåll medan eleverna oftast får använda dem samband med skrivinlärning. Resultatet visar också att det finns flera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen. De digitala verktygen erbjuder lärare fler metoder för att individanpassa sitt undervisningsinnehåll och därmed tillgodose elevernas behov. En av de främsta utmaningarna handlar om avsaknad av kompetensutveckling inom digitala verktyg för lågstadielärare., The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school work with digital tools in Swedish teaching. The study investigated what perceptions exist around digital tools, what opportunities and challenges elementary school teachers believe they face in addition to what kind of support they receive in order to implement digital tools into their teaching. The method used to collect data for this survey is qualitative semi-structured interviews and a total of nine teachers were interviewed. The results of this study show that teachers use digital tools on a daily basis to facilitate their and their students' school days. In Swedish teaching, the teachers mainly use the digital tools to reinforce their teaching content whilst the students usually use them in writing activities. The results also show that there are several opportunities and challenges with digital tools in the teaching of Swedish. The digital tools offer teachers more methods to individually adapt their teaching content and thereby meet the students' needs. One of the main challenges concerns the lack of chances for teachers to further develop their skills in digital tools.

Det finns variation bland matematiklärare i hur de väljer att integrera digitala verktyg i sin matematikundervisning. Forskning på området visar att matematiklärare generellt sett ser fördelarna med att använda digitala verktyg i klassrummet. Trots detta pekar forskningen också på att många lärare använder digitala verktyg i klassrummet med liten frekvens. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur matematiklärarna använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Arbetet syftar också till att utforska hur digitala verktyg används i problemlösningsuppgifter, samt att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare stöter på vid användningen av dessa verktyg. För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med mellanstadielärare. Den insamlade datan analyserades med hjälp av TPACK-modellen. TPACK står för Technological Pedagogical Content Knowledge och är kärnan till en bra undervisning med teknik (Koehler & Mishra, 2009; Mishra & Koehler, 2006). Dataanalys och tidigare forskning visar att matematiklärares pedagogiska tekniska kunskap (TPK) kan påverka i vilken utsträckning läraren integrerar digitala verktyg i sin undervisning. Samtliga lärare använder digitala verktyg för att stödja sin undervisning i matematiska problemlösningsuppgifter. De undersökta lärarna identifierar flera möjligheter och utmaningar vid användning av digitala verktyg som är i linje med tidigare forskning. Genom detta examensarbete kan vi bättre stödja lärare i deras arbete med att främja den pedagogiska användningen av digitala verktyg i undervisningen i matematik.

Användning av digitala verktyg utvecklas ständigt i takt med hur samhället utvecklas, det blir allt vanligare att barn i dag kommer i kontakt med det i tidig ålder och därför är det viktigt att vi vuxna inom skolan också hänger med i utvecklingen. Idag används digitala verktyg olika mycket och på olika sätt i skolan och fritidshemmets verksamhetsamt att det inte används i samma utsträckning som det finns möjlighet till, vilket ses som bristande. Fritidslärare har enligt läroplanen i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid utifrån intresse, initiativ och behov. Syftet med studien är att utifrån intervjuermed majoriteten utbildade fritidspedagoger som är verksamma i fritidshemmet, litteratur och vetenskapliga artiklar se hur fritidspedagoger resonerar och arbetar med digitala verktyg för att främja elevernas lärande och utveckling. En kvalitativ studie har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma fritidspedagoger. Den insamlade data har genomgått en tematisk analys som kategoriserat, tolkat och organiserat för att ta ut det som var mest betydelsefullt för just denna studie och våra frågeställningar. Studiens resultat visar på att det ser väldigt olika ut när det gäller digitala verktyg på fritidshemmet med allt från kompetens till tillgångar samt att det framkommer att det finns svårigheter gällande användandet av digitala verktyg men att lärarna på fritidshemmet ser möjligheter i undervisningen med elevernas lärande och utveckling samt att digitala verktyg som undervisningsmetod bör prioriteras och utvecklas mer i fritidsverksamheten. Som lärare i fritidshem kan man ta nytta av studien på så sätt att man får syn på hur digitala verktyg kan användas och används i fritidshemsverksamheten idag och att det ser olika ut från skola till skola men att man då ta till sig av de utmaningar som framkommer i studien och i sin tur utveckla användandet av digitala verktyg.

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen? Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen. Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar t, Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities. Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities. Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibilit

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om förhållandet mellan lärandet och digitalisering i relation till undervisning och den rådande mediedebatten i samhället om skärmtid och digitalisering i förskolan. För att undersöka detta användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i Stockholm och empirin analyserades med tematisk analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkt är läroplansteori. Resultatet visar att de flesta förskollärare anser att de digitala verktygen kan fungera som ett skapande verktyg som kan bidra till barns kreativitet, nyfikenhet och fantasi samt kan de digitala verktygen fungera som en resurs för barns lärande. Samtliga förskollärare anser att digital kompetens är väsentligt för pedagoger och barn då världen idag är digitaliserad. De anser att det är av vikt att pedagogen har kompetens för hur verktygen ska användas med tydligt lärande syfte. De framhäver att om pedagogen inte har denna kompetens finns det risk att barnen använder verktygen passivt för sig själva utan någon lärande eller utveckling. Resultatet av förskollärarnas utsagor visar att samtliga förskollärare utom en är emot regeringens förslag att ta bort kravet på digitala verktyg i förskolans läroplan. De menar att istället för att regeringen ska ta bort kravet på digitala verktyg i förskolan ska de formulera om i läroplanen så att det blir tydligt att de digitala verktygen ska användas i lärande syfte. Den förskolläraren som höll med regeringens förslag anser att de digitala verktygen inte tillför så mycket mer än de analoga. Förskollärarna hade dock varierande synsätt kring skärmtiden, till exempel att det är negativt för barnens hälsa och välbefinnande. Slutsatsen blir att det behövs vidare forskning utifrån ett barnperspektiv hur digitaliseringen påverkar barnens lärande för att förstå mediedebattens konsekvenser för barns lärande.

Syftet med studien är att undersöka både de erfarenheter och uppfattningar som medarbetarnahar gällande intern kommunikation, samt de effekter som digitala förändringar medför inomFöretag X. För att besvara syftet används följande frågor: - Hur upplever medarbetare på Företag X att den interna kommunikationen i samband med digitala förändringar påverkar organisationskulturen? - Vilka specifika värden upplever medarbetare på Företag X i samband medimplementering och användning av digitala verktyg? - Hur kan dessa värden tolkas och förstås utifrån digital mognad? För att samla in empiriskt material genomfördes elva kvalitativa intervjuer. Baserat på dettamaterial utfördes en tematisk analys. De teoretiska ramar som används i denna studie är Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion ofInnovation, Schein & Scheins beskrivning av Organisationskultur och Mintzberg & Waters teori om strategi. Resultatet av studien visar att Företag X har passerat den initiala fasen av digital mognad genom implementeringen av värdeskapande digitala verktyg. Medarbetarna på Företag X upplever att brister i den interna kommunikationen under digitala förändringar leder till inkonsekvens och otillräcklig informationsspridning, vilket orsakar frustration ochminskat engagemang i förändringsprocessen. Detta resulterar i olika perspektiv och värdeninom organisationskulturen. För att främja en enhetlig och inkluderande kultur krävstydligare kommunikation och strategier. Trots framgångar saknas en sammanhållen innovativkultur, vilket understryker behovet av en förbättrad digital strategi och intern utveckling.Medarbetarna är positiva till digitalisering, men en mer systematisk strategi för ökatrisktagande behövs för att uppnå högre digital mognad, The purpose of the study is to examine both the experiences and perceptions employees haveregarding internal communication, as well as the effects that digital changes bring withinFöretag X. To answer the purpose, the following questions are used: - How do employees at Företag X perceive that internal communication, in connectionwith digital changes, influences organizational culture? - What specific values do employees at Företag X experience in connection with theimplementation and use of digital tools? - How can these values be interpreted and understood in terms of digital maturity? To receive the empirical material eleven qualitative interviews are conducted. Based on theempirical material a thematic analysis is done. The theoretical framework used in this studyare Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion of Innovation, Schein & Schein description of Organizational Culture and Mintzberg & Waters Theory of Strategy. The result of the study shows that Företag X has surpassed the initialphase of digital maturity through the implementation of value-generating digital tools.Employees at Företag X perceive that deficiencies in internal communication during digital changes lead to inconsistency and insufficient information dissemination, causing frustrationand reduced involvement in the change process. This results in differing perspectives andvalues within the organizational culture. To foster a unified and inclusive culture, clearer communication and strategies are needed. Despite successes, a cohesive innovative culture islacking, highlighting the need for strengthened digital strategy and internal development. Employees are positive about digitization, but a more systematic approach towards increasedrisk-taking is required to achieve higher digital maturity.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med digitala verktyg i sin undervisning och få fördjupad kunskap och ett bredare perspektiv på hur de ser att digitala verktyg påverkar elevers tidiga läs- och skrivutveckling. För att samla in data används både kvalitativ och kvantitativ metod, främst intervjuas lärare i årskurs 1–6 och senare har deras elever fått svara på en anonym enkät kopplat till motivation i läs- och skrivutveckling. Vår studie ger insikt i hur elevers preferenser och användning av digitala verktyg för läs- och skrivaktiviteter förändras med ökad skolålder och erfarenhet. Resultatet visar att elever i årskurs 1– 3 använder digitala verktyg mindre i läs- och skrivutvecklingen än elever i årskurs 4–6, och elever i årskurs 4–6 använder digitala verktyg mer till skrivning än till läsning. Det visar även att eleverna är mer motiverade vid användning av digitala verktyg till skrivundervisningen och analoga medium till läsundervisning.

Den 2 oktober kom den svenska regeringen med nya förslag om att avskaffa krav på användning av digitala verktyg i förskolans läroplan samt att förskolans utbildning i huvudsak ska vara skärmfri (Regeringskansliet, 2023). I samhället har det funnits delade meningar om huruvida digitaliseringen har en plats i förskolan, vilket har bidragit till debatt gällande barns skärmtid och skärmanvändning. Den här studien har syftat till att undersöka förskollärares erfarenheter gällande användningen av digitala verktyg i förskolan samt deras upplevelser av diskussionen om en i huvudsak skärmfri förskola.Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, med en föreställning om att allt samexisterar och att människan konstrueras utifrån ett givet sammanhang (Alford, 2012). Då syftet var att undersöka förskollärares perspektiv genomfördes studien utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Totalt fem förskollärare medverkade och det insamlade materialet från intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visade att de förskollärare som medverkade i studien upplevde att det finns en okunskap i samhället om hur digitala verktyg används i förskolans kontext. Det framträdde även en föreställning om att användning av digitala verktyg i förskolan kan vara gynnsamt för barns utveckling och lärande om det används utifrån ett pedagogiskt syfte. Vidare synliggjordes det hur förskollärarna upplevde att digitala verktyg och digitalisering är en del av barns erfarenhetsvärld samt att digital kompetens är viktig för barns framtid.

I denna studie eftersträvar vi att utvidga vår uppfattning till hur olika lärare i årskurs 1–3 resonerar vid användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena och dess möjligheter respektive utmaningar. Empirin baserades på sex olika klasslärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg och läromedel, vilket genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Studien utgick från läroplansteorin för att ta reda på hur läraren implementerar digitalt material i SO-undervisningen samtidigt som läroplanen tas till hänsyn. Studiens resultat tydliggör att lärarna använder sig av liknande arbetssätt och material som anses stötta elevens kunskapsutveckling, vilket avgörs till största del på lärarens digitala kompetens samt didaktiska kunskaper. Studiens slutsats är att trots olika ramfaktorer och digitala kunskaper bör läraren se till att implementera digitalt material på ett sätt som kompletterar lärarens undervisning, för ett effektivt lärande.

Denna studie undersöker lärares upplevelser av användningen med digitala verktyg i fritidsverksamheten. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare identifieras möjligheterna och utmaningarna med digitala verktyg samt dess inverkan på elevernas lärande, engagemang och sociala interaktion. Utmaningarna inkluderar bristande kompetens och tekniska problem, medan möjligheterna inkluderar ökat engagemang och lärande. Studien betonar behov av kontinuerlig kompetensutveckling för lärare och stöd för att effektivt integrera digital teknik i fritidshem. Slutsatsen är att stödja lärares digitala kompetens för att skapa en inkluderande och effektiv lärandemiljö.

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar. Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare uppfattar och använder digitala verktyg i förskolan kopplat till undervisning. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes genom semistrukturerade intervjuer, som spelades in och transkriberades. Studien analyserades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv samt bioekologisk systemteori. I vårt resultat framkom det att förskollärarna anser att det behövs mer utbildning och vägledning i hur digitala verktyg i förskolan ska användas samt att det är något som kommer att behövas då det är en stor del i barnensframtid. Studiens slutsats är att det behövs bättre riktlinjer och tydligare arbetssätt för förskollärare i sin yrkesprofession att använda digitala verktyg i undervisningen.

The purpose of the study is to increase the understanding of hybrid work and examine how this form of work affects organizational culture, perceived work performance and employee motivation. How does hybrid work affect organizational culture, perceived work performance and employee motivation in organizations? The study uses a qualitative research method with phenomenography. The study uses a theoretical framework to design interview questions and structure the analysis of empirical data, which means a deductive approach. Empirical data were collected through semi-structured interviews.The results of the study show that hybrid work has changed the organizational culture by increasing the flexibility and freedom of the employees which has led to increased acceptance of remote work. The study found challenges with hybrid work that include a lack of spontaneity and creativity as well as difficulties with communication and participation in hybrid meetings. Work performance improves rather than deteriorates with the flexibility to choose. Employees' autonomy and motivation are strengthened by the flexibility of the hybrid work model., Studiens syfte är att öka förståelsen för hybridarbete och undersöka hur denna arbetsform påverkar organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation. Hur påverkar hybridarbete organisationskulturen, upplevda arbetsprestationer och medarbetarnas motivation i organisationer? Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med fenomenografi. Studien använder ett teoretiskt ramverk för att utforma intervjufrågor och strukturera analysen av empirisk data vilket innebär en deduktiv ansats. Empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten av studien visar att hybridarbete har förändrat organisationskulturen genom att öka flexibiliteten och friheten för medarbetarna som har lett till ökad acceptans för distansarbete. Studien fann utmaningar med hybridarbete som inkluderar brist på spontanitet och kreativitet samt svårigheter med kommunikation och delaktighet vid hybrida möten. Arbetsprestationen förbättras snarare än försämras med flexibiliteten att välja. Medarbetarnas autonomi och motivation stärks av flexibiliteten i hybridarbetsmodellen.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares attityder och kunskaper gällande digitala verktyg i förskolans undervisning, samt om de anser att förskollärares attityder har någon påverkan på det faktiska arbetet som bedrivs med digitala verktyg i förskolan. För att kunna ta del av förskollärares perspektiv valdes en kvalitativ ansats. Denna kvalitativa studie består av åtta semistrukturerade intervjuer genomförda med förskollärare. Studiens resultat har analyserats utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer det att förskollärare har en positiv attityd till digitala verktyg, dock upplever de en digital klyfta hos kollegor. De lyfter vikten av kompetensutveckling och att få tid till att få lära sig om och utveckla digitala kompetenser. Förskollärarna beskriver digitala verktyg som betydelsefulla för undervisningen då barnen ska växa upp i en digitaliserad värld. De vill även behålla analoga undervisningsmetoder och kombinerar det analoga med det digitala. Studiens slutsats är att med positiva attityder skapas ett kreativt användande av digitala verktyg.

Studien syftar till att utforska och belysa ett antal lärares upplevelser och uppfattningar angående användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen i svenskämnet för elever i grundskolans årskurs F-3. Genom att undersöka lärares upplevelser kring digitala verktyg i relation till litteracitet, vilka strategier de använder inom ämnet, vilka för- och nackdelar de upplever, samt deras upplevelser av hur läroplanen stöttar dem i att utforma litteracitetsundervisningen där digitala verktyg ska inkluderas, avser studien att ge insikter och bidra till förståelsen för detta fenomen. Den tidigare forskningen som vi tagit del av visar på behovet av att anpassa litteracitetsundervisningen till det digitala samhället. Dessutom går det att utläsa att digital kompetens bland elever underlättar interaktionen med digitala texter och kan gynna läsförståelsen, men ökad användning av digitala verktyg kan också kompromissa med elevernas noggrannhet. En balans mellan analoga och digitala metoder anses vara nödvändig för effektiv litteracitetsundervisning. Studien baseras på ett fenomenologiskt teoretiskt perspektiv, vilket innebär en central inriktning på individens subjektivitet och upplevelser. Därför har vi fokuserat på lärarnas egna erfarenheter och uppfattningar av användningen av digitala verktyg i litteracitetsundervisningen. För att kunna ta del av lärarnas erfarenheter och upplevelser har en intervjuguide utarbetats med fem nyckelfrågor för att säkerställa en strukturerad process. Intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att sedan transkriberas, vilket möjliggjorde en detaljerad dokumentation av intervjuerna. En systematisk analys genomfördes sedan med fokus på att identifiera gemensamma mönster i respondenternas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att lärarna upplever digitala verktyg som gynnsamma för individanpassad undervisning och erbjuder lärarna pedagogiskt stöd i undervisningen. Integrationen av analoga och digitala metoder ansågs betydels

I Läroplan för förskola [Lpfö18] framgår det att barn i förskolan ska få använda digitala verktyg på ett sätt som främjar lärande och utveckling. Forskning visar att det finns skillnader i hur och om förskollärare implementerar digitala verktyg i förskolans undervisning. Digitala verktyg i förskolan är idag ett högaktuellt ämne där regeringen hösten 2023 kom med nya direktiv gällande digitala verktygs varande eller icke varande i Lpfö18. Det blev därför intressant att undersöka förskollärares syn på de digitala verktygens betydelse för undervisning och lärande. Det blev även intressant att undersöka hur förskollärare ser på rollen och ansvaret i förskolans digitaliseringsarbete. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där kvalitativa intervjuer och en tematisk analys har genomförts för att söka svar på studiens syfte. Resultatet av studien tyder på att förskollärare ser att det är ett viktigt ansvar att använda digitala verktyg i undervisningen och ett ansvar som bör finnas då vi lever i ett digitalt samhälle men att det är viktigt att ha ett syfte som är riktat mot de målområden som framgår av Lpfö18. Vidare tyder resultatet på att förskollärare ser att digitala verktyg kan skapa många möjligheter för barns lärande och utveckling men för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som främjar barns lärande och utveckling krävs det att förskolläraren själv besitter digital kompetens. I resultatet framkommer även upplevelser av utmaningar och hinder för att kunna använda digitala verktyg i undervisningen för barns lärande och utveckling, såsom låg prioritet när det kommer till kompetensutveckling, tidsbrist samt ekonomiska faktorer.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur några lärare i årskurs 2 och 3 resonerar kring användningen av digitala verktyg i undervisningen för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en viktig roll i elevers läs- och skrivutveckling, samt att digitala verktyg har en betydelsefull roll i läs-och skrivundervisningen. Slutsatsen är att lärares kompetens är avgörande vid användning av digitala verktyg i läs-och skrivundervisningen.

Denna kvalitativa studie undersöker den påverkan restriktioner av tredjepartscookies har på företagens marknadsföringsstrategier och förmåga att nå ut till sina kundsegment. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar inom marknadsföring i olika branscher, bidrar studien till en ökad inblick i respondenternas egna uppfattning över hur dessa restriktioner påverkar affärsverksamheten. Idag läggs det en stor vikt på användningen av data för att på ett mer effektivt sätt kunna nå ut till sina kundsegment, där dessa insikter är avgörande för att utveckla marknadsföringsstrategier och även uppnå konkurrensfördelar. Studien antyder att avvecklingen av tredjepartscookies har en påverkan på företagens marknadsföringsstrategier och deras förmåga att nå ut till respektive kundsegment. Detta då denna avveckling ger en minskad datainsikt där det blir allt svårare för företagen att förstå sina kundsegment och således rikta och forma sina marknadsföringskampanjer. Studien uppmärksammar även möjligheter som kommer till följd av restriktionerna såsom ökad integritet och kontinuerlig utveckling av nya strategier. Sammanfattningsvis belyser denna kvalitativa studie att restriktionerna av tredjepartscookies kommer att kräva nya arbetssätt för marknadsförare vilket kräver anpassningsförmåga och kreativitet., This qualitative study examines the impact of third-party cookie restrictions on companies' marketing strategies and ability to reach their customer segments. Through semi-structured interviews with respondents in various marketing positions in different industries, the study provides insight into the respondents' own perceptions of how these restrictions affect their business operations. Today, there is a strong emphasis on the use of data to more effectively reach out to customer segments, where these insights are crucial for developing marketing strategies and achieving competitive advantage. The study suggests that the elimination of third-party cookies has an impact on companies' marketing strategies and their ability to reach their customer segments. This is due to a reduction in data insight, making it increasingly difficult for companies to understand their customer segments and thus target and shape their marketing campaigns. The study also draws attention to opportunities arising from the restrictions such as increased privacy and continuous development of new strategies. In conclusion, this qualitative study highlights that the restrictions on third-party cookies will require new ways of working for marketers, which requires adaptability and creativity.

I en era där digital transformation snabbt omformar industrier är det avgörande att förstå hur chefer navigerar i en digital arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur chefer i stora banker som Nordea, Handelsbanken och Sparbanken anpassar sig till den digitala arbetsplatsen och dess möjligheter och utmaningar. I denna studie beskrivs digitala verktyg, särskilt Teams, förbättra samarbete, produktivitet och effektivitet i en digital arbetsmiljö, medan utmaningar som att upprätthålla personliga relationer ökar. För att framgångsrikt navigera i den digitala transformationen krävs att både chefer och medarbetare är medvetna om utmaningarna och lär sig nödvändiga kompetenser för att effektivt arbetsleda i den digitala arbetsmiljön. Nyckelstrategier och kompetenser som framhålls för effektivt digitalt ledarskap inkluderar att skapa en digital kultur, kommunikationsfärdigheter, digital intelligens och digitala kompetenser. Genom att förstå och lyfta fram individuella perspektiv och erfarenheter ger denna studie en nyanserad förståelse av både möjligheterna och utmaningarna med digital transformation, vilket säkerställer att chefer och organisationer kan utnyttja fördelarna med denna nya digitala era. Titel: Att leda i en digital värld: En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och dess betydelse för chefer i finansbranschen. Ämne: Kandidatuppsats i Företagsekonomi med inriktning Ledarskap, 15 hp. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och förstå hur chefer inom finansbranschen hanterar en digital arbetsmiljö genom användningen av digitala verktyg. Metod: Denna uppsats har utförts med en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat/slutsats: Resultaten visar att chefer inom finansbranschen, särskilt banksektorn, effektivt använder digitala verktyg för att öka effektiviteten och bygga samt bevara relationerna i denna digitala era. Den digitala transformationen medför dock sina egna utmaningar, In an era where digital transformation is rapidly reshaping industries, it is crucial to understand how managers navigate through a digital work environment. This study examines how managers at major banks such as Nordea, Handelsbanken, and Sparbanken adapt to the digital workplace and its opportunities and challenges. Key findings reveal that digital tools, especially Teams, enhance collaboration, productivity and efficiency in a digital work environment but challenges such as maintaining personal relationships grows. Successful digital transformation requires that both managers and employees are aware of the challenges and learn essential skills to navigate the digital work environment. Key strategies and competencies highlighted for effective digital leadership include building a digital culture, communication skills, digital intelligence and digital competencies. By showcasing individual perspectives and experiences, this study offers a nuanced understanding of both the opportunities and challenges of digital transformation, ensuring that managers and organizations can utilize the benefits of this new digital era. Title: Leading in a Digital World: A qualitative study on the use of digital tools and their significance for managers in the financial industry. Subject: Bachelor’s thesis in Business Administration with a specialization in Leadership, 15 credits. Purpose: The purpose of this study is to describe and understand how managers within the finance industry manage a digital work environment through the use of digital tools. Method: This thesis has been conducted using an abductive approach, employing a qualitative research strategy in the form of semi-structured interviews. Result/conclusion: The findings reveal that managers within the financial industry, particularly, the banking sector, are effectively using digital tools to enhance efficiency and build and maintain relationships in this digital era. However, the digital transformation also brings its ow

Följande studie har för syftet att bidra med kunskaper om hur yrkesgymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) erfar och använder digitala verktyg som stöd för sitt lärande. Även om tidigare forskning har framhävt flera positiva effekter av digitala verktyg för inlärning hos elever med NPF, har det uppmärksammats en betydande brist när det gäller att utforska fenomenet ur ett elevperspektiv. Genom att särskilt fokusera på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av att använda digitala verktyg strävar denna studie efter att bidra med en mer fördjupad och nyanserad förståelse för hur dessa verktyg upplevs som stöd för elever med NPF på yrkesgymnasiet.Studien är av kvalitativ karaktär och antar en fenomenologisk ansats, där den didaktiska triangeln fungerar som ett ramverk och där en induktiv analys har tillämpats. Undersökningen genomförs genom semistrukturerade intervjuer med åtta elever med NPF i årskurs tre på två olika yrkesgymnasier. Urvalet omfattar två regioner för att beakta eventuella skillnader i digital kompetens, ekonomiska resurser och sociokulturella faktorer. Resultaten av studien antyder att en övervägande andel elever anser att digitala verktyg är fördelaktiga för deras inlärning. Samtidigt identifierades flera områden där förbättringar kan behövas.

Digitaliseringen av samhället och dess medförda förändringar innebär både möjligheter och utmaningar för äldre personer, särskilt gällande deras förmåga att navigera i sin användning av digitala verktyg och tjänster. Syftet med denna studie är att utforska hur äldre personers digitala delaktighet hör ihop med deras upplevelse av social inkludering. Studiens frågeställningar är “Hur navigerar informanterna i sin användning av digitala verktyg för att skapa mening och konstruera sin sociala verklighet?” samt “Hur upplever informanterna att behärskandet av och skickligheten i användningen av digitala verktyg hör ihop med deras sociala relationer och nätverk?”. Det teoretiska ramverket kombinerar George Herbert Meads begrepp Den generaliserade andre och Herbert Blumers Symboliska interaktionism. Teorierna tillämpas för att analysera informanternas förståelse för och användning av digitala verktyg samt hur det relaterar till deras sociala relationer och nätverk. Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och har inslag från fenomenologin. Studiens material är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med elva personer över 75 år. Resultaten från studien tyder på att informanterna aktivt använder digitala verktyg för att upprätthålla sociala kontakter och känna sig delaktiga i samhället. Det framkommer samtidigt en rädsla bland informanterna för att bli exkluderade från samhället om de avstår från att hänga med i den digitala utvecklingen. Specifika farhågor kretsar kring att göra fel i teknikanvändningen och för bedrägerier online. Resultaten belyser även vikten av gatekeepers, personer som utgör stödpunkter i våra intervjupersoners digitala användning. De här personerna betonas som avgörande för att informanterna ska känna trygghet och kompetens samt för att de ska förmå att kunna överkomma hinder i teknikanvändningen. Sammanfattningsvis understryker studiens resultat den komplexitet som förekommer i intervjupersonernas interaktioner med digitala verktyg. St

Det digitaliserade samhället har bidragit till att skolan följt samma trend. Digitala verktyg harblivit en central del av undervisningen samtidigt som programmering har blivit en del avmatematikens ämnesplan. Eftersom lärarna inte varit obligerade att genomföra ytterligareutbildning för att öka deras IKT-kompetenser samt programmeringskunskaper har dettabidragit till att det finns stora klyftor i kompetenserna bland lärare. Detta leder i sin tur till attelever ställs inför en undervisning som inte är likvärdig. Syftet med denna studie var attgenom en kvalitativ undersökning ta reda på samspelet mellan lärarnas IKT-kompetenser ochimplementeringen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt om programmeringskunskaperna bidrar till en skillnad i programmeringsundervisningen. Resultaten samlades ingenom att fem lärare i södra Sverige på fyra olika skolor intervjuades utifrånsemistrukturerade intervjuer. Efter att studien genomfördes kunde slutsatserna dras att detfinns en tydlig koppling mellan lärares digitala kompetenser och valet av integration avdigitala verktyg. Lärare väljer oftast att använda de digitala verktyg som de själva känner sigbekväma med att använda. Dessutom kunde slutsatsen dras att läraresprogrammeringsundervisning skiljer sig markant i relation till lärarens nivå avämneskunskaper i relation till den teoretiska modellen TPACK.

Med tanke på den ökade digitaliseringen av samhället, och elevernas stora intresse för digitala verktyg, väcker intresset att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur fritidshemslärare talar om digitala verktyg i relation till fritidsverksamheten. Studien har utgått utifrån frågeställningarna: Hur använder fritidshemslärare digitala verktyg i sin verksamhet?, Hur upplever fritidshemslärare att digitala verktyg fungerar som metod för att motivera elevers lärande och deltagande i sin verksamhet? och Hur förhåller sig fritidshemslärare till digitala verktyg i verksamheten? Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fritidshemslärare från olika verksamheter i Sverige och resultatet har analyserats huvudsakligen utifrån teorin om inre och yttre motivation. För att analysera djupare kring den inre och yttre motivationen har teorin om självbestämmande använts samt teori om motivation ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av studier visar att fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg handlar om att hitta en balans mellan inre och yttre motivation, tillgodose grundläggande psykiska behov och skapa en gynnsam lärandemiljö som främjar elevernas motivation till lärande. Detta upplever fritidshemslärarna gör det via de digitala verktygen då de kan användas som styrningsmekanismer för att motivera eleverna till att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter som från början inte är intresserade av, antingen genom belöning eller på grund av möjligheten som det digitala verktyget skapar. Resultatet visar på att när de digitala verktygen plockas fram blir det något extra och annorlunda för eleverna som motiverar de till att delta i aktiviteten och på så vis kan det användas som belöning, samtidigt visar resultatet också att de digitala verktygen skapar möjligheter för eleverna att utgå. ifrån sina egna intressen och behov, vilket i sin tur också motiverar eleve

Syftet med studien är att undersöka lärare i fritidshems användning av digitala verktyg samt vilken utbildningsbakgrund lärare har inom området. Dessutom fokuserar studien på att identifiera de möjligheter och utmaningar som lärare står inför vid användning av digitala verktyg i undervisningen. De forskningsfrågor som besvaras i studien är: Vilka digitala verktyg förekommer inom fritidshemmets arbete och hur används dessa? Vilken typ av utbildning har lärarna fått inom användandet av digitala verktyg? Vilka möjligheter och utmaningar beskriver lärarna med att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade interjuver med åtta lärare i fritidshem har använts för att samla in materialet till studien. För att analysera det inkomna materialet har en innehållsanalys använts. I resultatet framkommer det att lärarna i fritidshem behöver få mer utbildning kring digitala verktyg och att det även är något som lärarna själva vill ha mera utav. Lärarna uttryckte att mycket av det de använder sig av digitalt i sitt arbete har de inte tillräcklig kunskap i. Även om lärarna behöver mer utbildning inom ämnet ser de digitala verktyg som något positivt. Lärarna kan använda sig av de digitala verktygen som ett hjälpmedel och läromedel i undervisningen och något som kommer finnas kvar i skolans framtid.

Detta är en studie om fritidshemslärarnas erfarenheter av att använda digitala verktyg i fritidshemmet. Studien syftar till att utforska fritidshemslärares syn på utmaningar och möjligheter med IKT. Frågeställningarna fokuserar på lärarnas erfarenheter och beskrivningar av användningen av IKT. Vår genomgång av tidigare forskning har visat på både möjligheter och utmaningar med IKT i skolmiljöer. Vi har utgått ur en pedagogisk synvinkel som baseras på en kvalitativ studie utifrån empiriskt material som inhämtats från intervjuer med sex fritidshemslärare om deras upplevelser av möjligheter och utmaningar med att använda digitala verktyg i fritidshemsverksamheten. Vi har även analyserat hur elever och fritidshemslärare lär sig av varandra genom att använda digitala verktyg och vilka konsekvenser det har för fritidshemslärarnas yrkesroll. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs begrepp om proximal utvecklingszon, mediering och artefakter. Dessa teorier hjälper oss att förstå hur barn lär genom interaktion och användning av digitala verktyg som kulturella artefakter. Resultaten visar att digitala verktyg kan bidra till att främja elevernas intresse, kreativitet och kunskap om olika ämnesområden. Fritidshemslärarna upplever både möjliga aspekter av digitalintegration och utmaningar som brist på resurser såsom, otillräckligt antal iPads eller att befintliga enheter är föråldrade och behovet av att hantera skärmtid och integritet. I diskussionsavsnittet behandlas studiens resultat och analys i relation till tidigare forskning för att identifiera jämförelsepunkter och likheter., This is a study on leisure-time teachers' experiences of using digital tools in leisure-time centers. The study aims to explore leisure-time teachers' views on the challenges and opportunities with ICT. The research questions focus on the teachers' experiences and descriptions of using ICT. Our review of previous research has shown both opportunities and challenges with ICT in the school environments. We have approached this from an educational perspective based on a qualitative study derived from empirical material gathered from interviews with six leisure-time teachers about their experiences of the opportunities and challenges of using digital tools in leisure activities. We have also analyzed how students and leisure-time teachers learn from each other by using digital tools and what consequences this has for the professional role of leisure-time teachers. We have adopted a sociocultural perspective, Vygotsky's concepts of the zone of proximal development, mediation, and artifacts. These theories help us understand how children learn through interaction and the use of digital tools as cultural artifacts. The results show that digital tools can help promote students' interest, creativity, and knowledge of various subject areas. Leisure-time teachers experience both possible aspects of digital integration and challenges such as a lack of resources, such as an insufficient number of iPads or that existing devices are outdated, and the need to manage screen time and privacy. In the discussion section, the study's results and analysis are examined in relation to previous research to identify points of comparison and similarities.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

Digitala verktyg är något som elever i dagens samhälle växer upp med vilket leder till att det blir en aktiv del i deras vardagliga liv utanför fritidshemmet. Syftet med arbetet är att erbjuda aktiviteter med digitala verktyg och att undersöka hur aktiviteter med digitala verktyg kan organiseras för att möta elevernas egna intressen. Ett annat syfte är också att undersöka relationen mellan barns deltagande och intresse i digitala aktiviteter. Därför används metodologin aktionsforskning som innebär en avsikt att förändra eller utveckla något i praktiken. De metoder som används för att generera data är intervjuer och videoobservationer. Resultatet visar att planerade aktiviteter med digitala verktyg kan i vissa fall användas som ett sätt att möta elevernas intressen. Samt att eleverna tycks uppskatta möjligheten att kunna påverka sitt deltagande i planerade aktiviteter i fritidshemmet. Resultatet visade även att intressedrivet och kunskapsdrivet är mer förekommande än vänskapsdrivet och prestationsdrivet deltagande när elever deltar i digitala aktiviteter. Det visade också att prestationsdrivet deltagande syntes knappt. Eleverna deltar i digitala aktiviteter mestadels för att de vill vara i en miljö med sina vänner, att de är intresserade av aktiviteten och för att ta med sig sin tidigare kunskap eleverna har sedan när de ska delta. Samt har det visats att olika valmöjligheter leder till bättre deltagande och att knyta kopplingar mellan intresse och fritidshem är en viktig faktor. Utredningen hjälper lärare i fritidshem att förstå i vilken form digitala verktyg kan användas för nytta. Utredningen visar också hur deltagande av barnen ändras när de känner sig intresserade av ämnet.

Syftet med studien var att undersöka lågstadielärares attityd till digitala verktyg genom att besvara följande frågeställningar: 1. Hur ser de tillfrågade lärarnas känslor ut kring digitala verktyg i undervisningen? 2. Hur upplever de tillfrågade lärarna sin kompetens gällande digitala verktyg? 3.På vilka sätt använder de tillfrågade lärarna sig av digitala verktyg i undervisningen? Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer där totalt sex lågstadielärare deltog och fick besvara frågor om sina känslor, kompetens och användning av digitala verktyg. Intervjuerna utgick från en intervjuguide som baserades på studiens teoretiska utgångspunkt trekomponentsmodellen med de centrala begreppen affektion, kognition och beteende. Insamlandet av data analyserades därefter tematiskt för att finna likheter, skillnader och repetitioner i lärarnas svar. Resultaten visade en variation i vilka faktorer som påverkar lärares attityder mot digitala verktyg. Både den affektiva och den kognitiva komponenten spelar in och avspeglar användandet av digitala verktyg. Faktorer som påverkar är bland annat lärarnas positiva/negativa känslor, intresse, upplevda kompetens samt tillgången av digitala verktyg. Bland annat visade resultaten att lärarna eventuellt inte har den kompetens som behövs för undervisningen och att mer fortbildning behövs. Studiens slutsats visade att lärares attityd till digitala verktyg är en personlig sammansättning av trekomponentsmodellens tre byggstenar: affektion, kognition samt beteende.

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4–6 kan utvärdera digitala matematikspel i undervisningen om rationella tal i bråkform, med hänsyn till elevernas möjligheter att utveckla en grundförståelse. Metoden som har använts är en komparativ textanalys där tre olika digitala spel har jämförts med en aktivitet från en tryckt matematikbok. De digitala spelen, boken samt aktiviteterna är gjorda utifrån ett subjektivt urval där en variation av hur det matematiska innehållet presenterats har prioriterats. Resultatet visar att digitala spel kan medföra nya möjligheter sett till multimodala aspekter och möjligheter att anpassa svårighetsnivån jämfört med den tryckta boken. Vidare visar även resultatet att de digitala spelen kunde ge respons som var direkt utan att avslöja svaret, vilket därmed kan göra det möjligt för elever att arbeta mer självständigt. Avslutningsvis har resultatet synliggjort att trots att samma representationer är närvarande i både den tryckta boken samt i ett digitalt spel, kan elevernas möjligheter att uttrycka sig förändras.

Det digitala har tagit en allt större plats i det svenska samhället och ska även ingå i den undervisning som elever tar del av i svenskämnet. Skrivundervisningen som bedrivs ska erbjuda elever möjlighet att skriva dels digitalt, dels analogt. I kunskapsöversikten har artiklar valts som behandlar delar av förskoleklass och årskurserna 1-6 för att belysa vikten av samarbete i hela skolans organisation. Fokus är att undersöka hur digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling ser ut, därav är forskningsfrågorna följande: Vad karakteriserar forskning om digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling? Vilka digitala lärresurser lyfts fram i forskningen kopplat till skrivundervisningen? Till en början genomfördes en litteratursökning där kunskapsöversiktens inkluderingskriterier låg till grund. Sökorden togs fram gemensamt utifrån den första forskningsfrågan då den andra forskningsfrågan tillkom under arbetsprocessens gång. Ett första urval gjordes där titel och abstract lästes och de artiklar som var relevanta lästes i sin helhet av oss båda. Stegen i arbetsprocessen har dokumenterats och beskrivits noggrant, det vill säga arbetet har utförts systematiskt. En analysmetod redogörs för i metodbeskrivningen där digitala lärresurser har kodats. Det som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är nio vetenskapliga artiklar som samtliga är genomförda i den svenska skolan. Varierande metoder har använts av de artiklar som valts ut, majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska och samtliga var publicerade efter år 2013. Utifrån resultaten går det att utläsa att samtliga studier använt sig av digitala verktyg för att skapa en variation i skrivundervisningen där både det digitala och det analoga skrivandet får utrymme. Överlag lyfts positiva aspekter fram kring användandet av digital teknik. Kunskapen kring digitala verktyg är betydelsefull för både elever och lärare. Bristfälliga kunskaper kring digitala verktyg kan leda till att elever inte får ta del

Denna litteraturstudie sammanställer forskning om hur skrivutveckling påverkas avanvändning av digitala skrivverktyg i undervisningen i grundskolans årskurser F–3. Syftet är att bidra till ökad förståelse för vilka följder digitala respektive analoga verktygkan ha på elevernas skrivutveckling och textproduktion. Resultatet visar att forskningen om digitala och analoga skrivverktyg i huvudsakfokuserar på digital textproduktion. Digitala verktyg har en positiv effekt på eleversmotivation samt effektivitet och de kunde därav producera längre texter. Materialet som samlats in har gjorts genom databaserna ERIC, Scopus samt SwePub och inkluderar både nationella såväl som internationella artiklar. I urvalet framträder en bildav en varierad skrivundervisning där både digitala och analoga skrivverktyg används.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett urval av sex F–3 lärare arbetar med elevers skrivinlärning. I den här studien intervjuas sex F–3 lärare om hur de arbetar med elevers skrivinlärning. Ett av studiens viktigare resultat är att differentiering verkar vara vanligt i lärares anpassning av undervisningen för att möta olika behov som eleverna har. För att ådstadkomma differentering har digitala verktyg integrerats av respondenterna för att stärka engagemang och kreativitet hos eleverna. Integration av digitala verktyg framträder också som centralt inslag i vissa respondenters strävan att främja skrivinlärning. Bland fördelarna framträder förbättrad skrivkompetens, ökad motivation och möjligheten till individualisering genom differentierad undervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov. Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper., The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with multilingual children's language development through the use of digital tools. Through observations at a multilingual preschool in Sweden and with the participation of several preschool teachers and childminders, data were transcribed for thematic analysis applying a sociocultural perspective for observational analysis. The results indicate that preschool teachers' working methods are crucial for developing both verbal and non-verbal language skills in children through different pedagogical strategies. Preschool teachers have integrated digital tools and systematic methods to support multilingual children's language development. Methods such as reading aloud with digital reading tools and image support on the large screen appear to be particularly significant factors and are extremely important. In addition to challenging children to participate in conversation through questions, repetition, space of speech, intonation and gestures, sign language is also used to communicate with non-verbal children, adapted to individual needs. The study points out that the mother tongue is supported in language development through the use of digital tools and thereby challenges the children's understanding and linguistic awareness. Digital games introduce new vocabulary and promote children's written language development. The conclusion is that preschool teachers use different pedagogical methods through digitization to stimulate multilingual children's language skills and create favorable conditions for interaction in small educational groups.

Denna litteraturstudie syftar till att granska lärplattans användning i förhållande till att utveckla elevers skrivförmåga i årskurs F-3. Den lyfter vilka för- och nackdelar det finns med lärplattan utifrån tidigare forskning om digitala verktyg i skrivundervisningen. Genom att bearbeta vetenskapliga forskningsartiklar inom området skapades en översikt som utgjorde en grund för att sammanställa forskningsresultatet. Utifrån de analyserade forskningsartiklarna har det visat sig att det finns många fördelar med att använda lärplattor i skrivundervisningen i grundskolan. Lärplattan anses som motiverande för att engagera elever att lära sig skriva. Verktyget är ett bra hjälpmedel för elever med skrivsvårigheter samt elever som lär sig ett andraspråk. Resultat visar också att varierad skrivundervisning ger ökad motivation. Dock har det visat sig att det finns utmaningar med användandet av lärplattor i skrivundervisningen. Det krävs både kunskap och kompetens från både lärare och elever för att lärplatta ska användas på ett utvecklande sätt. Sammanfattningsvis, behöver verktyget användas i klassrummet i olika sammanhang och på ett mer korrekt sätt för att utveckla elevers skrivinlärning i årskurs F-3.

In today’s Swedish preschool curriculum there are demands of using digital tools. The Swedish government wants to change this and has sent a request to Skolverket (the Swedish educational authority) to revise the preschool curriculum so that the digital tools no longer have a prominent part in it. The aim of the present study has, with this in mind, been to examine how preschool teachers feel about digital tools in Swedish preschool. The study used qualitative interviews as a means of collecting data and took theoretical support in the sociocultural perspective. The findings that were made, among others, was that male and female preschool teachers approached digital tools in both similar and different ways. Similarities between the cohorts were partially that they both had a mindful approach when using digital tools and saw scaffolding and interplay between children as paramount in children's exploration of digital tools. All respondents opposed the use of digital tools as a means of “babysitting”, tranquilizing, or means of passing time. Differences between the groups were partially the shifting digital competency in the respondents. The competencies of the male preschool teachers came from interest while the female preschool teachers' competencies came from continuous training, education etc. Another difference that came forth in the study was the difference in responsibility between the interviewees, whereas the male preschool teachers were found to have a greater responsibility regarding the digital tools at their preschools.

Bakgrund: Den teoretiska ingången är sociokulturellt perspektiv på lärande där skrivverktyget är medierande i skrivprocessen. Skrivande är en viktig del av grundskoleutbildningen. Samtidigt som det är viktigt att eleverna följer den digitala utvecklingen är det inte utan betydelse att man fortsätter använda analoga verktyg. Syfte: Att få en bättre förståelse för möjligheter och begränsningar olika skrivverktyg har och hur lärare motiverar lärarna sina val av skrivverktyg för att få en effektiv och flexibel undervisning. Resultatet av studien kan användas för att ge lärare och elever stöd att välja lämpliga skrivverktyg i olika lärandesituationer. Metod: En kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med lärare från olika delar av Sverige. Intervjuerna genomfördes antigen på skolan eller via zoom-länk och analyserades tematiskt. Resultat: Studien betonar vikten av att använda både penna och dator i undervisningen. Generellt sätt visar resultaten av studien att lärarnas syn på skrivverktygens olika möjligheter och begränsningar är enhetliga, men att det skiljer sig avsevärt åt mellan skrivverktygen. Det beskrivs helt olika möjligheter, problem och handlingsutrymmen för digitala jämfört med analoga verktyg.

The purpose of this study was to spread a broader understanding of ICT educators’ experiences of digital tools and professional development in preschool. ICT educators possess greater knowledge in the area then regular preschool teachers, which is why they were selected to participate in the study. The collected material was based on four interviews with four ICT educators from different municipalities. The analysis of the material was conducted using the phenomenographic approach. With its help, I was able to analyze similarities and differences in their perceptions and experiences. The result revealed that digital competence varies between municipalities and is heavily influenced by the support provided by the principal or preschool leadership. ICT educators often have to rely on themselves and navigate their own path. Depends on how far they haves progressed in their work and the support they have received, they experienced that it played a role in the competence of their colleagues. Without commitment and interest, new competence could not be created.