Search

QC 20180814

I den här rapporten presenteras resultat och slutsatser från forskningsprojektet ”Vägar till mångfunktionella landskap: en pilotmodell i Jämtlandsfjällen” (Negotiating pathways to multifunctional landscapes – a pilot model in the Jämtland Mountains), finansierat av Naturvårdsverket tillsammans med Riksantikvarieämbetet inom ramen för forskningssatsningen ”Storslagen Fjällmiljö” (www.storslagnafjall.se). Som projektets titel antyder så är olika vägval, förhandlingar och diskussioner om hur landskapet kan brukas av många intressenter centralt. Projektets specifika syfte har varit att analysera i) bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap, ii) historisk och nutida användning av fjälleder, och iii) leder i förvaltningen och finansiering av leder. Förhoppningen är att forskningen kan utgöra underlag för diskussion och dialog som kan leda fram till beslut som bidrar till att minska intressemotsättningar mellan fjällens olika aktörer och därmed bidra till en mer hållbar utveckling för alla i fjällandskapet. Södra Jämtlandsfjällen används av flera olika grupper med olika intressen och olika förväntningar, uppfattningar och värderingar om landskapet och dess användning. Det finns stora utmaningar i att hantera och balansera ett komplext mångfunktionellt landskap med många värden, intressen och behov (natur- och kulturmiljövård, skyddade områden, lokal användning, rennäring, friluftsliv och turism). Delar av den problematik som vi studerat har sina orsaker i att olika människor både beskriver och använder landskapet på vitt skilda sätt. Resultat visar att personer företrädesvis inom myndigheter och inom turismnäringen beskriver fjällen som ett av människan i det närmaste orört område eller som vildmark trots att landskapet nyttjas av olika intressegrupper. Personer som bor och verkar i området regelbundet betonar generellt sett mer området som ett vardagslandskap och arbetslandskap, vilket inte hindrar att de sätter ett stort värde på dess skönhet och mångfald. Mångbrukandet av landskapet i södra Jämtlandsfjällen liksom de många idéerna om vad landskapet är och ska vara, kopplar också till frågor kring bevarande och skydd. Studieområdet har varit föremål för diskussioner om en nationalpark som skyddsform och i den pågående nationalparksprocessen inkluderas även ett deluppdrag för länsstyrelsen att genomföra en ledutredning. Det är vår förhoppning att resultat från forskningen om bevarande och skydd i ett mångfunktionellt landskap kommer till användning i den pågående nationalparksprocessen. Vår forskning visar att det finns stora utmaningar i de frågor som rör skyddade områden och i synnerhet en nationalpark. Till exempel att själva syftet med den föreslagna nationalparken upplevs som otydligt och motsägande. En del i problematiken kopplar till Miljöbalkens skrivningar om hur exempelvis ”natur” kan tolkas. För många aktörer finns osäkerhet kring en nationalparks konsekvenser för privatliv och företagande samt en oro för att turismen ökar, vilket kan orsaka mer markslitage, nedskräpning och störning på djur och renskötsel. Tydliga resultat i forskningen är att bristfällig information från ansvariga myndigheter skapar förvirring och misstänksamhet. Många aktörer anser att en nationalpark måste vara starkt kopplad till lokal utveckling, samt att utformning av gränser, regelverk, skötsel och förvaltning måste ske i öppen och transparent dialog med olika parter. Ytterligare ett viktigt resultat är en önskan om lokal representation i beslut och förvaltning, men att det kan vara svårt att se vem som bäst ska representera ”det lokala”. Konkreta slutsatser och förslag handlar om olika aktörers (myndigheter och lokala grupper) vilja till att diskutera uppfattningar, relationer och användning av landskapet samt kompromisser som hör till det. Det kan vara att man i förhandlingar (diskussioner) mellan myndigheter, organisationer, rennäring och andra lokala intressen tar hjälp av en oberoende medlare (facilitator) och att i framtiden se över möjligheten till att pröva en mer modern form av nationalpark som skulle vara anpassad till förhållandena i det specifika området. I södra Jämtlandsfjällen förekommer spänningar, misstro och intressekonflikter bland annat på grund av osäkerhet om vad olika begrepp betyder för olika aktörsgrupper och olika individer. Vad betyder egentligen bevarande, lokal utveckling, natur och nationalpark eller naturvård, lokal kultur, allemansrätt och naturvärden? Hur vi definierar och förstår olika begrepp påverkar användning, planering och förvaltning av ett landskap. När det finns en osäkerhet kring vad ett visst begrepp står för så försämrar det också kommunikation och konstruktiv dialog. Vår forskning visar att när man förstår mer om vilka skillnader som finns, och bakgrunden till olika skillnader, så ökar möjligheten till större samsyn vilket i sin tur gynnar möjligheten att hitta konstruktiva lösningar. Detta behöver inte innebära att alla håller med om vad som är bästa lösningen i ett specifikt fall, men att alla förstår att olika intressegrupper och personer tycker olika. I studieområdet har ett ökat besökstryck lett till problem, utmaningar och möjligheter. Enkätresultat från besökare och aktörer visar att förändrad markanvändning och förändringar i till exempel aktiviteter för rekreation och turism bidragit till konflikter kring leder. Många belyser att intressemotsättningarna handlar om markslitage, slitna leder, feldragna leder, trängd renskötsel och störningar på djur. Resultaten visar att lederna är viktiga för besökare och andra aktörer. Framförallt handlar det om att leder underlättar tillgängligheten. Generellt sett används lederna mycket och det är viktigt att markerade leder finns för dagens svenska och internationella besökare. Leder är också viktiga för att styra och koncentrera var i landskapet människor rör sig. Viktiga slutsatser av forskningen är att frågor kring skötsel och markeringar är prioriterade områden, men att det finns ett behov att se över finansiering och ansvarsfördelning där större hänsyn bör tas till lokala intressen och att samarbete med Norge skulle vara givande. Ledsystemet så som det ser ut i dag är resultatet av flera lager av historia, från samer, turister, forskare, pilgrimer, karoliner, jägare, fiskare, skogsarbetare, konditionsidrottare och andra. I dag har lederna genomgått en process där användandet har ökat som följd av att fler människor rör sig på fjället. Det historiska sambrukandet av stigar och leder var småskaligt, vilket var en viktig orsak till den relativa frånvaron av öppna konflikter. Enstaka vandrare störde exempelvis inte renarna i området, men ett ökat antal besökare och förlängda säsonger i besöksnäringen innebär att risken för konflikter ökar. Genom att besökstrycket blivit större på de mest populära lederna och att flera nya aktiviteter tillkommit framkom det bland vissa aktörer ett önskemål om att olika användargrupper bör ha ”sina” leder för att undvika konflikter. Sverige har ett stort antal leder som används för friluftsliv och naturturism, inte minst i fjällen. Olika utredningar har på senare tid visat att kostnaderna för att underhålla och upprusta många av lederna till en acceptabel nivå överstiger tillgängliga resurser. Det är vanligt att leder etableras med hjälp av tillfälliga projektmedel, men det skapar ofta en svår ekonomisk situation för den långsiktiga förvaltningen. I grunden finns det tre olika sätt att finansiera leder – genom skatter (alla ”betalar”), genom avgifter (användarna ”betalar”) eller i form av ideellt engagemang (de engagerade ”betalar” i form av tid och arbete). Många leder finansieras idag gemensamt av samhället genom skatter – något som har stort stöd bland Sveriges befolkning. Leder för speciella aktiviteter (till exempel snöskoter, cykling, skidåkning) kan däremot lämpa sig för finansiering genom avgifter så länge det inte inkräktar på Allemansrätten. Slutsatser från vår forskning visar att leder av mer allemansrättslig karaktär bör finansieras genom skatter medan leder som tillgodoser efterfrågan hos mer specifika grupper bör avgiftsbeläggas. I den utsträckning leder för olika friluftsaktiviteter bidrar till människors välbefinnande, fysiska och psykiska hälsa, lärande samt säkerhetsaspekter finns goda motiv för offentliga åtaganden. Ökad naturturism, ett förändrat friluftsliv med fler och nya fritidsaktiviteter och ökad motorisering innebär emellertid ändrade förutsättningar för finansieringsfrågan. Mer flexibla finansieringssystem som anpassas efter årstid eller målgrupp kan då vara en lösning. Avslutningsvis, grupper som har känt sig förbisedda, även i tidigare generationer, är fortfarande påverkade av detta. Tillit eller brist på tillit mellan myndigheter, organisationer och övriga grupper - även sådana som finns på andra platser i landet - påverkar hur människor reagerar på olika förslag kring till exempel naturvård, turismutveckling och rennäring. Spänningar över tid och rum är något man måste ta mycket mer hänsyn till om man vill nå framgång i förändringsprocesser. Det är tydligt att interaktion, möten och nätverk för information och dialog mellan lokala, regionala och nationella aktörer är särskilt viktigt när det gäller komplexa frågor och komplexa områden. Under forskningsarbetet har det varit tydligt att mötesplattformen Fjällforum och de workshops som forskningen genomfört betytt mycket för att öka förståelsen för olika perspektiv som representeras bland olika intressegrupper. Tillit, förtroende och respekt för olika aktörers intressen är grunden för samverkan.

I forskningsprojektet Bortom konflikter i fjällen har fem forskare vid Mittuniversitetet och Stockholms universitet under åren 2013-2015 studerat intressemotsättningar i Jämtlandsfjällen och hur olika aktörer upplever utmaningar och möjligheter kring buller och tystnad, vindkraftsutbyggnad, myndigheternas samarbeten och naturvård.

Fjällen används i samband med en mängd olika aktiviteter, som i sin tur hela tiden förändras och utvecklas. I fjällen ska många olika hänsyn tas och inte sällan uppstår målkonflikter mellan olika värden, upplevelser och intressen. Det kan exempelvis uppstå konflikter mellan friluftsliv, rennäring, naturbevarande och energiproduktion eller mellan grupper av friluftslivsaktiviteter. I denna rapport redovisar vi resultaten från ett forskningsprojekt där vi har undersökt hur svenska aktörer med olika intressen i mark- och resursanvändning upplever olika konflikter, orsaker bakom konflikter och vilka möjligheter som finns att komma bortom konflikter i planering, skötsel och användning av fjällområden. Konflikter mellan olika aktörer har en negativ påverkan på utveckling och förvaltning, vilket går emot de uttalade syftena med det nationella miljömålet Storslagna fjäll om att värna sociala och ekologiska värden.

tTitel: ”Att läsa för livet liksom” - En kvalitativ studie kring lärares erfarenheter och uppfattningar om läsutveckling, lässvårigheter och critical literacyFörfattare: Annika Dahlberg och Hanna PeterssonTyp av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå, 15 hpHandledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Datum: 2016-05-24Förväntat kunskapsbidrag: Vår studie bidrar med tio lärares erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy.Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Våra frågeställningar är: Vilka aspekter anser lärare vara framgångsrika i elevers läsutveckling? Hur identifierar lärare eventuella lässvårigheter och vilka åtgärder vidtas? Hur ser lärare på läsning i ett samhällsperspektiv? Hur väl förtrogna är lärare med begreppet critical literacy?Teori: Vår studie grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teorier om att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med andra. Vi hänvisar även till det kognitiva och det specialpedagogiska perspektivet på lärande.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod för att samla in data. För att få svar på våra frågeställningar gjordes halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre.Resultat: Samtliga intervjuade lärare betonar motivationens betydelse för inlärning och att det är viktigt att ta tillvara elevernas intresse och behov i läsundervisningen. En lyckad läsundervisning är, enligt lärarna, individanpassad. Eleverna ska få läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Endast en lärare utrycker att specialläraren har en handledande roll. Vi kan i vår studie se att de lärare som deltagit i Läslyftet känner till begreppet critical literacy. De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket är positivt ur ett critical literacy perspektiv.Implikationer: Speciallärare behöver ha ett nära samarbete och en öppen dialog med skolans lärare för att tidigt upptäcka svårigheter. Genom tidiga insatser kan lärare förhindra läs- och skrivsvårigheter och vi som speciallärare har en viktig roll när det gäller att ge elever i behov av stöd ett kvalificerat stöd. Specialläraren har även en viktig roll i att handleda skolans lärare. Att använda specialläraren till kvalificerad samtalspartner kan gynna både lärare och elever.Tidiga insatser kan även förhindra att elever får en sämre lässjälvbild och en låg motivation. Det är viktigt att lärare är insatta i motivationens betydelse för elevers inlärning.I vårt uppdrag som speciallärare ska vi leda utvecklingsarbete i den pedagogiska verksamheten och kunna bidra med förslag på kompetensutveckling för verksamheten. Genom kompetensutveckling och handledning kan specialläraren fylla en viktig funktion när det gäller att bidra till att lärare utvecklar det pedagogiska/didaktiska arbetet och tar in critical literacy begreppet i sin undervisning.Nyckelord:Critical literacy, lässvårigheter, läsundervisning, motivation

Mountain recreational trends Beyond Conflicts

Förord I den här rapporten redovisas några första sammanställningar från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas fritidsaktiviteter i fjällen, deras besök i olika fjällområden, landskapsrelationer, fjällens roll i sociala medier, upplevelser av vindkraft och attityder till skyddad natur. Enkäten ingår som en del i projekten "Bortom konflikter" och "Den nya fjällupplevelsen" inom ramen för Naturvårdsverkets forskningssatsning"Storslagen fjällmiljö" (www.storslagnafjall.se). Utifrån materialet i denna rapport kommer framöver olika fördjupningar och kompletteringar att göras, vilka kommer redovisas påolika sätt–vetenskapligt och populärvetenskapligt. Det är vår förhoppning att dessa studier blir en viktig del i referensramen för alla de beslut som fattas av myndigheter, företag och politiker när det gäller det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling i fjällen. För dagens och framtidens grupper, aktiviteter och ideal kommer att avgöra hur hållbar utvecklingen blir–och dagens besökare i fjällen är här en av nyckelgrupperna. Fjälltrender; Bortom konflikter

Bortom konflikter

Validerat; 20101217 (root)

Det rapporteras mycket om piratkopiering i massmedia idag. Vem som helst kan med inte alltför stora kunskaper eller kostnader kopiera film, musik, spel och programvaror, som dessutom ofta är lättillgängliga på Internet. Hur stort detta problem är och för vem, är det nog ingen som riktigt kan förstå eller svara på. Organisationer och företag inom branschen försöker med olika medel hantera trenden med att kopierad digital information får en allt större spridning och efterfrågan bland konsumenter. Detta genom att framställa bättre och bättre kopieringsskydd och genom att arbeta för skärpt lagstiftning kring upphovsmannarätt för digitalt baserade produkter. Frågan vi ställde oss var om nya lagar och kopieringsskydd har någon genomslagskraft hos konsumenter och om det är möjligt för branschen att dra nytta av Internet istället för att se det som ett hot? För att få svar på detta har vi bland annat tittat på vad kopieringsskydd innebär, vad det finns för typer, hur väl de fungerar, samt belyst det faktum att dess laglighet ifrågasätts eftersom man enligt lagar kring upphovsrätt i olika länder har rätt att kopieria ett exemplar för eget bruk. Det vi också har undersökt är hur inställningen till kopiering är hos producenter och konsumenter av digital information och hur de ska kunna närma sig i den kamp som förs. Vi har tittat på vilka förluster och effekter piratkopieringen innebär samt om det finns några förslag på åtgärder för att komma till bukt med kopieringen, förutom renodlade kopieringsskydd och lagar. Genom en enkätundersökning samt djupintervjuer av konsumenter har vi undersökt hur mycket man laddar ner och/eller kopieriar, samt om kopieringsskydd och lagliga åtgärder egentligen avskräcker den enskilde individen. Detta har vi ställt gentemot branschorganisationernas försök att förhindra piratkopieringen för att se om det finns några alternativa vägar att gå för att komma tillrätta med problemet. Svaret är att kopieringsskydd och lagar inte är rätt väg att gå i kampen mot piratkopieringen. Detta påvisas genom konsumenternas inställning till kopieringsskydd, det vill säga att det alltid går att komma runt dem och att kopieringsskyddade produkter inte kan användas på ett tillfredsställande sätt. Det påvisas även genom det faktum att varken konsumenter eller lagutövare tror att lagen har någon effekt på den enskilde individen. Istället bör branschen utnyttja Internet som distributionskanal och dra nytta av dess fördelar och på så sätt tillhandahålla materialet på ett för konsumenten lättillgängligt och bekvämt sätt och till en lägre kostnad jämfört med idag. Today, it is often reported about piracy copying in the mass media. Anyone can, with little knowledge and cost, copy films, music, games and software, which often also are easily accessible on the Internet. No one can quite understand or answer how big this problem is, and for whom. Organisations and companies within the line of business are trying with different means to deal with the trend that copied, digital information is getting a larger spread and demand amongst consumers. This by trying to develop improved copy protection, and by working for more stringent legislation amongst copyright for digitally based products. The questions we asked ourselves were, if new laws and copy protection have any impact on the consumers and if it’s possible for the organisations to make use of the Internet instead of seeing it as a threat. To get an answer to this, we have among other things tried to find out the meaning of copy protection, which various types of copy protection that exists and how well they are functioning. We have also illustrated the fact that the legality of copy protecttion is questioned, this because according to the copyright laws in different countries, you have the right to make a copy for your own personal use. We have examined the attitudes of copying amongst producers and consumers of digital information and how they can be brought closer together in the struggle that is being carried out between them. We have also investigated the economic losses and effects due to piracy copying, and if there are any suggested measures for dealing with piracy copying, besides copy protection and laws. Through an inquiry along with interviews, we have investigated how much a person downloads and/or copies, and if copy protection and legal actions have a deterrent effect on the sole individual. This we have put in relation to the organisations’ attempt to prevent piracy copying, to see if there are any alternative ways to overcome the problem. The answer is that copy protection and laws are not the right methods in the battle against piracy copying. This is proven by the consumers’ attitude towards copy protection, i.e. there is always a way around them, and products that have been copy protected cannot be used satisfyingly. It is also proven by the fact that neither the consumers, nor the actors of the law, think that the copyright law has an affect towards the sole individual. Instead, the organisations within the line of business should use the Internet for distribution of their products, and make use of its advantages. In that way, the organisations can supply their products in a way that is comfortable and easily available for the consumers, and at a lower cost compared to today.