Search

In 2015, 35 369 unaccompanied minors sought asylum in Sweden. A large amount of these children came from Afghanistan – a country that is in lack of a civil registration system and where the citizens lack access to identity documents. The issue regarding the age of the applicant forms part of the substantive examination of weather he or she is in need of protection. This entails that it is of great importance to clarify how old the applicant is. The fact that a majority of the world’s asylum-seekers are in lack of identity documents has made it necessary to develop objective methods for age assessment. Because of this, the Government ordered the National Board of Forensic Medicine to begin the implementation of medical age assessments in the asylum process. In the first part of this essay I examine to what extent the age of the applicant affects his or her chances to be granted a residence permit, while in the second part I address difficulties related to the use of medical age assessments. My survey has been conducted from a rule of law perspective and from a child rights perspective. I have used a legal-judicial method and my questions have been studied on the basis of the generally accepted sources of law. The topic is closely related to the medical science and therefore it has been essential to also study material that is not strictly legal. The provisions regarding the possibilities to be granted a residence permit are found in Chapter 4 paragraphs 1–2 a and Chapter 5 paragraph 6 of the Swedish Aliens Act. There are no child-specific provisions, but in Chapter 1 paragraph 10 of the Swedish Aliens Act, it is stated that all decisions concerning children shall be taken in compliance with the principle of best interest of the child. The principle is not supposed to be given such a broad meaning that it becomes a separate reason for granting a residence permit, but when the examination regards a child it is said to be of great importance to interpret the provisions, Under år 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl i Sverige. Majoriteten av barnen kom från Afghanistan – ett land där det saknas ett fungerande folkbokföringssystem och där medborgarna saknar tillgång till identitetshandlingar. Frågan om den asylsökandes ålder utgör dock en del av den materiella skyddsprövningen, vilket gör att det är centralt att klargöra hur gammal den sökande är. Att majoriteten av världens asylsökande saknar identitetshandlingar har gjort att man har funnit det nödvändigt att utveckla metoder genom vilka man på ett objektivt sätt ska kunna bedöma ålder. Denna strävan ledde till att regeringen gav Rättsmedicinalverket i uppdrag att påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande. Den första delen av uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning den asylsökandes ålder påverkar dennes möjlighet att beviljas uppehållstillstånd, medan den andra delen tar sikte på svårigheter hänförliga till användningen av medicinska åldersbedömningar. Den föreliggande undersökningen har gjorts utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och utifrån ett barnrättsperspektiv. Frågeställningarna har undersökts med en rättsdogmatisk metod samt med utgångspunkt i de allmänt accepterade rättskällorna. Ämnet är nära sammankopplat med den medicinska vetenskapen, varför det har varit nödvändigt att även lyfta in annat material än det som är strikt juridiskt. De för framställningen relevanta bestämmelserna rörande möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd finns i 4 kap. 1–2 a §§ och 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:752), UtlL. Det saknas barnspecifika skyddsbestämmelser men i 1 kap. 10 § UtlL anges att beslutsfattaren, vid samtliga beslut som rör barn, ska beakta principen om barnets bästa. Principen ska inte ges en så långtgående innebörd att det blir en egen grund för uppehållstillstånd att vara barn, men när prövningen rör ett barn ska bestämmelserna tolkas på ett barnvänligt vis. Trots att principen ska iakttas vid tillämpninge

Trots att intentionerna med organisationsförändringen har många goda utgångspunkter kan den stöta på problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rädsla för åsidosättande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelägenhetsmedvetande och tydliggörande av mål och visioner är faktorer som lett till att upplevelserna av förändringsarbetet skiljt sig åt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka affärsutvecklares betydelse för företag i en inkubator utifrån inkubatorföretagens synvinkel. Uppsatsen syftade även till att ta fram ett verktyg för att mäta denna betydelse. Studien utfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter och andra nyckelpersoner vid inkubatorn Ideon Innovation i Lund. Intervjuerna bestod av såväl öppna frågor som enkätfrågor. Enkätfrågorna sammanställdes i ett verktyg som tagits fram för att utvärdera affärsutvecklares betydelse. De öppna frågorna användes därefter som hjälp i analysen av, det i verktyget presenterade, resultatet. Den slutsats som kunde dras i arbetet var att affärsutvecklarens betydelse för företagen var beroende av entreprenörernas tidigare bakgrund av företagande, antalet aktiva i företagen samt om företagen hade externa ägare. Verktyget visade sig kunna användas av såväl inkubatorer som affärsutvecklare i deras utvärdering.