Search

Utvecklingen av Artificiell Intelligens (AI) har gått i rasande fart under de senaste åren och har redan tillämpats på en rad olika sätt. Samtidigt har regleringen kring användningen av AI inte haft samma explosionsartade utveckling. Syftet med uppsatsen är därför att jämföra de olika förhållningssätten till AI-reglering hos Google, International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) och den Europeiska Unionen (EU), med fokus på de ideologiska teman som synliggörs i spänningen mellan dessa förhållningssätt. Därefter analyseras förhållningssätten med hjälp av den franska regleringsskolans perspektiv på post-fordistisk reglering. Detta görs i form av en dokumentstudie och en efterföljande ideologianalys. Studiens resultat och analys visar att Googles syn på AI-reglering präglas av teknologiskt och ekonomiskt fokus, teknologisk solutionism och optimism samt en liberal och essentialistisk syn på intelligens och samhället. EU beskriver sig i sin tur sträva efter ett robust och flexibelt regelverk, vilket i praktiken framkommer som ett regelverk baserat på flexibla, liberala och kapitalistiskt styrda ideal där endast specifika undantagsfall regleras på ett robust vis. IFLAs förhållningssätt till AI-reglering framstår som högst motsägelsefullt. AI-utvecklingen beskrivs som något oundvikligt och som något IFLA står maktlösa inför, vilket får som konsekvens att IFLAs socialliberala och mänskligt orienterade kritik mot AI-utvecklingen och kapitalismen framstår som mer formell än reell. Generellt präglas alltså alla tre av organisationernas förhållningssätt till AI och AI-reglering starkt av den franska regleringsskolans post-fordistiska ideologier, men sprickor syns genom framförallt EUs och IFLAs osäkerhet kring AI-utvecklingens etiska och mänskliga konsekvenser. Detta gör mänskliga rättigheter till ett centralt fokus och den största kritiken av det kapitalistiska förhållningssättet till AI och AI-reglering., The development of Artificial Intelligence (AI) has accelerated rapidly in the last few years and has already been used in an array of different ways. Meanwhile the regulation of AI use has not had the same explosive development. The purpose of this thesis is therefore to compare the different positions to AI-regulation between Google, the International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) and the European Union (EU), focusing on the ideological themes revealed in the tension between these positions. Thereafter the positions are analysed with the help of the French regulation school’s perspective on post-fordist regulation. This is done in the form of a document study and a subsequent ideology analysis. The results and analysis of the study show that Google's position on AI-regulation is infused with technological and economical focus, technological solutionism and optimism as well as a liberal and essentialist view of intelligence and society. The EU in turn describe themselves as striving for a robust and flexible regulation, which in practice is articulated as a regulative framework based on flexible, liberal and capitalist-oriented ideals where only specific exceptions are regulated in a robust way. IFLA's standpoint on AI-regulation appears to be highly contradictory. AI-innovation is seen as inevitable and as something IFLA is powerless to affect, which makes IFLA's socio-liberal and human-oriented critique of AI-innovation and capitalism appear more formal than real. In general all three of the organisations' positions to AI and AI-regulation are strongly infused with the French regulation school’s post-fordist ideologies, but cracks are visible especially in the EU's and IFLA's uncertainty towards the AI-innovation's ethical and humanitarian consequences. This brings human rights to the forefront, making them the biggest critique of the capitalist position on AI and AI-regulation.