Search

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om förskollärares och barnskötares uppfattningar om riskfylld lek. Med stöd av de frågeställningar som vi har valt att fördjupa oss inom detta ämne har vi studerat hur förskolepedagoger resonerar kring riskfylld lek, hur de beskriver sina undervisningsstrategier med risktagande och vilka faktorer som anses påverka barns möjligheter att utmana sina gränser genom lek. Som metod för datainsamling har vi valt semi-strukturerade intervjuer med förskolepedagoger som arbetar med barn mellan tre och sex år. Begreppet barnperspektiv och Becks (1992) teori om risksamhället är två analytiska utgångspunkter som använts i denna uppsats. Resultatet har visat att riskfylld lek har sitt utrymme i förskolor i Stockholms län, men samtidigt är vuxnas syn på den leken fortfarande delad. De intervjuade förskolepedagogerna har berättat om olika faktorer som påverkar barns tillgång till riskfylld lek samt hur de arbetar för att främja den typen av lek. Föräldrars och kollegors oro och attityder samt olika beslut från kommuner och fastighetsägare som påverkar miljöer anses begränsande för barns möjlighet att engagera sig i utmanande lekar. Samtidigt ser förskolepedagogerna naturmiljön och dialog med de andra vuxna som viktiga faktorer som kan stötta barns riskfylld lek. Enligt resultatet är de intervjuade pedagogerna medvetna om den riskfyllda lekens fördelar och således antar de sin roll som stöttande och tillåtande när det kommer till att utmana barnen att öva på något som ligger utanför ramen för de kompetenser som de redan har.

The aim of the study is to highlight children’s perspectives on parental mental health issues and/or substance abuse problems. Exploring their perspectives involves analyzing autobiographies written by individuals who have lived in dysfunctional homes. The analysis categorizes themes that cover events and experiences across all biographies. The study examines the children’s own mental health and how and if it gets affected from their parents’ issues, grounded in various concepts of attachment theory, aiming to investigate whether the children may have experienced insecure attachment or not. The thesis also delves into what enables children to find inner strength despite the challenging childhood they have experienced and how childhood is described, encompassing both negative and positive aspects. Their parents exhibit various forms of issues at different levels of severity, including alcohol misuse, severe mental health problems, and/or comorbidity.

Children and adults, the dual audience of picturebooks, are joinedin the act of reading aloud. For many parents, reading to their child con-stitutes one of the basic, intimate care practices of mothering (Rich; Holm).In this study, we examine picturebooks about surrogacy and about moth-ering parents who are mentally or physically ill, published in Sweden inthe period between 2010 and 2022. Both types of books depict a vulnera-bility in relation to parenthood, motherhood and mothering and are oftenautobiographical and niche- or self-published. With an analytical approachgrounded in critical theories of adult agency in children’s literature (Rose;Nodelman; Beauvais), we find that both picturebooks about surrogacy andillness communicate straightforward and often sentimental messages tothe child reader, whereas more complex and possibly problematic adult de-sires and needs can be detected on the level of the adult address. Throughthe projected child perspective (Rhedin), our material offers the vulnerableadult reader representation and recognition in relation to a motherhood/mothering that is not unequivocally considered sufficient or legitimate.The traditional aesthetics and pedagogical use-value of the picturebook aswell as the positive maternal associations to reading aloud, are essential inthis legitimization process. Meanwhile, the implied child reader functionsas a projection surface for adult wishes of normalcy and happy endings.Although hidden behind adult projections, it is this “mighty” child(Beauvais) who ultimately has the power to acknowledge and justify theparents in an impending future which reaches beyond the control of bothadult writer and implied adult reader.

Using examples from Swedish children’s films from different decades, this article studies the forms, the functions, and the implications of adopting a consistent child’s perspective in cinema for children. In the pursuit of depicting the world as perceived by a child, films such as Hugo and Josephine, The Eighth Day, and Zozo borrow aesthetics from art cinema, resulting in a narrative and cognitive ambiguity unusual for children’s cinema. For instance, without marking the shift from outer to inner reality, dreams, daydreams, imagination, and hyperbole are inserted into the story. Also, sound and image are occasionally asynchronous, highlighting thoughts and emotions in a sophisticated manner. Furthermore, the rendition of passing of time is often distorted by fragmentation and extension, portraying a child’s subjective sense of time. Taken together, the film techniques employed in these films form a cinematic mode referred to as a child’s expressive realism that emerged in Swedish children’s cinema in the late 1960s, at a time when novel notions of the child and child culture were developed. By combining the theoretical frameworks of childhood studies and cinema studies, the article argues that the rendering of a consistent child’s subjective perspective in film works well to highlight children’s subordinate position to adults in our culture. Consequently, it is argued, multifaceted and ambiguous children’s films carry a great potential to affirm children’s rights to both experience and express the whole range of possible emotions, as well as to acknowledge children as capable filmgoers.

Children whose families live in economic hardship tend not to participate in social activitiesthat involve money. Economically disadvantaged children are described as those who, due toinsufficient financial resources, have difficulty living a life similar to other children in thesame community. Social workers are legally obligated to specifically consider the bestinterests of the child in measures concerning children and to use both the Social Services Actand the Convention on the Rights of the Child in their decisions. Thus, a social worker isobliged to consider the child's rights, the child's perspective, and the child's best interests intheir work. The purpose of this study is to investigate how social workers in financial aid usetheir discretion to protect children's rights in accordance with the four core principles of theConvention on the Rights of the Child. The study employs a qualitative method withsemi-structured interviews to obtain the perceptions of two different professional groups onwhether social workers in financial aid are considered to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child and whether they believe that social workers usetheir discretion sufficiently to consider children's rights. The collected empirical material wasthen analyzed in various themes connected with previous research and Lipsky's theories ondiscretion and street-level bureaucracy. Research indicates that social workers in financial aidfail to use their discretion to protect the child's rights and to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child. The study revealed results indicating that socialworkers' decisions regarding children can be influenced by the organization's management, asenior social worker, lack of knowledge, ambiguities in guidelines within the organization,and the absence of child participation in decisions affecting them. Furthermore, it was foundthat social workers' individualized assessments and prio, Barn vars familjer lever i ekonomisk utsatthet tenderar att inte delta i sociala aktiviteter sominkluderar pengar. Ekonomiskt utsatta barn beskrivs vara barn med anledning av otillräckligaekonomiska resurser och har därmed svårigheter med att leva ett likadant liv likt andra barnsom lever i samma samhälle. Socialsekreterare har en skyldighet enligt lag att särskilt beaktabarnets bästa vid åtgärder som rör barn och använda sig av både socialtjänstlagen ochbarnkonventionen vid beslut. En socialsekreterare har därmed skyldighet att beakta barnetsrättigheter, beakta barnperspektivet samt barnets bästa i arbetet. Studiens syfte är attundersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder sitt handlingsutrymme föratt tillvara barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionens fyra grundprinciper. Studienanvänder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få de två olikayrkesgruppers uppfattningar om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd anses leva upp tillbarnkonventionens fyra grundprinciper samt om de anser att socialsekreterare använder sitthandlingsutrymme tillräckligt för att ta hänsyn till barnens rättigheter. Det insamladeempiriska materialet analyserades sedan i olika teman som anknöts med tidigare forskningoch Lipskys teorier om handlingsutrymme och teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningarpekar på att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete att använda sitthandlingsutrymme för att tillvarata barnets rättigheter samt leva upp till barnkonventionensfyra grundprinciper. Studien fick fram ett resultat som pekade på att socialsekreterarensbeslut rörande barn kan påverkas av organisationens ledning, en förste socialsekreterare,kunskapsbrist, otydligheter i riktlinjer i verksamheten samt inte har barn delaktiga i beslutsom rör dem. Det framkom dessutom att socialsekreterarnas individanpassade prövningar ochprioriteringar var avgörande för hur de väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Medfler m

Att arbeta som lärare i fritidsverksamheten är ett komplext uppdrag. Det finns begrepp som är mångfacetterade och svåra att konkretisera i skolans värld. I den här studien redogör vi för hur fritidspedagoger arbetar och planerar en verksamhet där eleverna ska delges en meningsfull fritid. För att eleverna ska känna detta behöver de bli inkluderade, delaktiga och ges inflytande. Detta är något som visat sig inte vara helt lätt att praktisera i fritidsverksamheten. Vi har samlat data och information med hjälp av fokusgruppsintervjuer för både eleverna och pedagogerna på två skolor i Stockholm. Eleverna har fått göra sina röster hörda i hur de upplever fritidsverksamheten. Vi har även undersökt hur pedagogerna närmat sig ett barns perspektiv i planeringen av elevernas fritidsverksamhet. Resultatet visar på att det är viktiga begrepp att förstå men är svåra att praktisera och omsätta i fritidsverksamheten, Working as a teacher in leisure time activities is a complex assignment. There are concepts that are multifaceted and difficult to concretize in the world of school. In this study, we describe how leisure time pedagogues work and plan an activity where pupils are to be given meaningful leisure time. For pupils to feel this they need to be included, involved and given influence. This is something that has proven to be not entirely easy to practice in leisure time activities. We have collected data and information using focus group interviews for both the pupils and the teachers at two schools in Stockholm. The pupils have had their voices heard in how they experience leisure time activities. We have also investigated how the pedagogues approached a children's perspective in planning the pupils leisure time activities. The results show that these are important concepts to understand but are difficult to practice and implement in leisure time activities.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring att beakta barns intresse i sin undervisningsplanering. I studien undersöks vilka fördelar och utmaningar förskollärarna har funnit avseende att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen. Studien bygger på intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor. I analysen används begreppen - den efterföljande guidningen och den lockande modifieringen samt barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet indikerar att det finns fördelar som motiverar att beakta barns intresse i undervisningsplaneringen i förskolan. Slutsatser som dras gällande fördelar med att beakta barnens intresse i undervisningsplanering är; att barnen får utrymme att utforska sitt intresse vidare, de får utrymme att lyfta sina tankar och undervisningen blir lustfylld för barnen. Att beakta barnens intresse har även fördelar som möjliggör en progression i barnens färdighets- och kunskapsutveckling. En slutsats är att det är en utmaning att beakta alla barns intresse och att barnens intresse prioriteras ned när det finns krav som kommer ovanifrån eller utifrån. När det bedöms att ett barn har ett ökat utvecklingsbehov finns det en tendens att barnets intresse prioriteras ned. En slutsats är att det finns en risk att förskollärarna bortser från de fördelar som finns med att beakta barnens intresse i undervisningsplaneringen. Det finns olika tillvägagångssätt som förskollärarna använder när de planerar sin undervisning för att sträva efter att beakta barnens intressen.

Pupils’ participation and influence in school by means of recess. We believe that recess and recess activities are an important arena for the leisure center'steaching. Therefore, in this study, we have investigated students' and teachers' perceptions of recess activities and its possibilities to offer students the right to democratic exercise from a leisure center perspective. Through interviews and surveys, students who do not feel involved within recess have been made visible.The thoughts and expressions of these students and educators have a joint contribution to insight into the possibility of recess activities as an arena for inclusive work, but also what obstacles exist. By having activated a relational perspective, a norm-critical perspective as well as children's perspective and child perspective in our analysis, our conclusion is that a broader intercultural approach, a distinct professional language and clearer consensus in the design of recess are needed. We hope that this study will contribute to a professional development of recess. A development where established terms and concepts regarding participation and influence become part of educators' daily work. We believe this would lead to more extensive democratic work where more students are enabled to participate and exercise influence.

Pedagogers förhållningssätt och barnsyn kan ge olika kvalitéer på utbildningen i förskolan. Detta kan leda till risker som går mot ökad segregation och ett socialt ojämlikt samhälle. Syftet med studien var att undersöka pedagogers barnsyn, förhållningssätt och barns rättigheter utifrån barns delaktighet och inflytande i relation till förskolans läroplan och barnkonventionen artikel 12. Därmed blev studiens frågeställning: Hur tolkar pedagoger förskolans läroplan och barnkonventionen som ett stöd i verksamheten, utifrån barns delaktighet och inflytande? För att få svar på syftet och frågeställningen skapades en webbenkät som riktades till verksamma personer i förskolan. 104 respondenter svarade på enkäten och resultatet påvisade att respondenterna ansåg att läroplanen för förskolan är tydlig, medan artikel 12 i barnkonventionen uppfattas mer komplex. Resultatet påvisade även pedagogernas positiva barnsyn, samt vikten av att pedagogerna förmedlar barns rättigheter till barnen i förskolan. Slutsatsen påvisade att pedagogers förhållningssätt är en bidragande faktor i arbetet med barns delaktighet och inflytande utifrån Policy enactment.

In this article, we juxtapose Norman Fairclough’s (1992) Critical Discourse Analysis with the history of childhood in order to analyze children’s and adults’ agency in a Swedish kindergarten during the 1930s. We use a primary source, a child observation, to study the role of initiatives, i.e. actions, in a situation where the children were playing kindergarten. The main question posed concerns the new insights that we can gain into children’s and adults’ agency when studying initiatives as a form of agency involving compliance (Gleason 2016). The article shows that demonstrating how to comply with a situation could be part of how a child could contribute to, and build, a shared preschool identity, formed by an interdependence that included both children and adults. The focus is not on whether or not a child could play an agentic role in relation to adults, but rather on how the collective decision-making involving children and adults was affected by their respective capacities to contribute. In addition to the analysis of social interactions, we suggest that similar sources, i.e. historical child observations, could be used in creative ways for transnational investigations of children’s and adults’ everyday lives in early childhood institutions.

Syftet med denna studie är att synliggöra förskollärares beskrivningar av vila i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har en kvalitativ metod använts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Informanterna i denna studie bestod av förskollärare som är verksamma i förskolans verksamhet. För att analysera den insamlade data har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet visar hur förskollärarna som intervjuats antar ett barnperspektiv i sin beskrivning av hur de arbetar med vila i förskolans verksamhet. Resultatet tyder även på en komplexitet vad gäller att tillgodose varje barns individuella behov när det kommer till vila. För att förklara studiens resultat på en djupare nivå har barnperspektiv använts. Resultatet av studien leder oss in på slutsatsen om att det finns både möjligheter och utmaningar med att organisera för vila i förskolan. Detta då det finns många perspektiv att kompromissa med för att ha varje barns bästa i fokus., The aim of this study is to make preschool-teachers’ descriptions of rest in preschool visible. This was made by using a qualitative method through semi-structured interviews. The informants of this study consisted of preschool-teachers who are currently working in a preschool. A qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The results indicates how the preschool-teachers adopt a child perspective in their descriptions of how they work with rest in preschool. The results also indicate a complexity when it comes to providing for each child’s individual need of rest in preschool. Child perspective has been used to describe the results of this study on a deeper level. The results of this study lead us to the conclusion that there are both possibilities and challenges when organizing for rest in preschool. This is due to many perspectives that must be compromised with to focus on the best for each child.

The purpose of this essay has been to understand the conditions for parents who are victims of domestic violence to deal with legal demands in custody disputes, and thereby understand how authorities risk reproducing vulnerability. Our qualitative research has been conducted by analyzing life stories through autobiographical literature and podcastinterviews. The results of the study show that the perpetrator, social networks and the authorities are important for understanding aggravating and enabling circumstances in custody disputes for victimized parents. Furthermore, the results show that parents who have experienced violence manage paradoxical demands from authorities in custody disputes through both adaptation and resistance. Yet, regardless of the strategy, they still need to adapt to the authorities. This leads to the lack of power for parents trying to protect their children from an abusive parent and authority decisions that put their lives, safety and health at risk. Consequently, authorities risk unintentionally reproducing the vulnerability for parents and children who are victims of domestic violence.

The purpos of the present study is to, based on a thematic analysis, illustrate preschool teachers starting points in planning content in science teaching, including how children´s experiences are utilized and how they are challenged and stimulated through teaching. To acheve the purpose of this study, experiences from professional preschool teachers were collected through semistructured interviews. The result indicates the most central aspects of planning educational content is the curriculum, the group of children and the staff´s individual conditions. The result also displays that the children´s interests relative to their experinces are considered when planning. Although preschool teahers might consider it both challenging and time-consuming to disclose the childrens´s previous experience, as the children´s experiences are individual and varible. Theachers try to stimulate and challenge the children´s learning of natural sciences during the spontaneous teaching, through askingthe children productive questions based on experinces the theachers have registered. To broaden the learning, theachers try to stimulate the children´s learning through planned activities by offering a diverse content for the children to experience with different materials and senses. One conclusion from the result is the need of balence between the experiences and intrests of the children as starning points for planning. Meanwhile there is an need notices for educating teachers to consider child´s perspective, to create and build on experinces for deeper understanding of the subject. The discussion about child´s perspective takes support from developmental pedagogy, to highlight the importance of considering children´s experinces., Syftet med föreliggande studie är att utifrån en tematisk analys belysa förskollärare utgångspukter i planering av innehåll i naturvetenskapsundervisning, däribland hur barns erfarenheter tillvaratas och hur de utmanas och stimuleras genom undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer inhämtades erfarenheter och uppfattningar från yrkesverksamma flrskollärare för studiens syfte. Resultatet visar att de mest centrala utnångspunkterna för planering av undervisningsinnehåll i naturvetenskap är förskolans läroplan, aktuell barngrupp, utemiljön och personalens individuella förutsättningar för att undervisa i ämnet. Resultatet visar även att barnens intressen i förhållande till deras erfarenheter tas betydligt oftare som utgångspunkt i planering. Förskollärarna upplever det båda svårt och tidskrävande att ta reda på barns erfarenheter och utgå ifrån dem, erftersom de är så individuella och föränderliga. Förskollärarna försöker stimulera och utmana barns naturvetenskapliga erfarenheter i den spontana undervisningen, genom att ställa produktiva frågor till barnen utifrån erfarenheter förskolläranrna uppfattat. I planerad aktivitetsinnehåll försöker personalen stimulera och utmana barns lärande genom att erbjuda olika innehåll och material att erfara med sina sinnen, för att sålunda försöka bredda och fördjupa lärandet hos barnen. En slutsats som kan förstås utifrån studiens resultat är ett behov av balans mellan barns erfarenheter och inressen som utgångspunkter för planering av undervisningsinnehåll. Samtidigt uppfattas förskollärares behov av tillvarantagandet av barns perspektiv i naturvetenskapsundervisning och dokumenationsuppdraget, för att nå erfarenheter och kunna bygga vidare på dem för individernas utveckling och fördjupad förståelse i ämnet. Resultatsdiskussionen om barns perspektiv tar stöd i utvecklingspedagogiken, för att synliggöra vikten av att ta hänsyn till barns erfarenheter för deras lärande och utveckling.

År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet., In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.

The purpose of this study is to study how social workers experience their work with the children's perspective within financial assistance. A qualitative methodological approach has been applied with the aim of collecting empirical data through semi-structured interviews with four social workes in financial assistance. The data collection has in turn been analyzed based on previous research on the subject and Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and their discretion. The study gives an indication that social workers see the importance of, and have the will to apply a child perspective in their work, but the conditions are not optimal. The results of the study show that factors such as high workload in the form of lack of time, high number of cases and unclear guidelines are the main limitations in the application of the child perspective and thus in the assessments of the best interests of the child.

This article compares Swedish and German social work, including policy documents, and discusses the policies of these two countries regarding the implementation of children’s rights in social work practice. The analysis focuses on two main concepts that are used in social work practice: the concept of a child perspective in Sweden and the concept of participation in Germany. This study aims to investigate the ideas, values and guidelines mediated by political institutions to social workers in the field. The results showed that both the Swedish and German policy documents gave the distinct impression that the concepts had been properly implemented and formed part of child welfare practice. In the Swedish context, the idea of both making children visible and the formal aspects were highlighted, whereas in Germany, participation was related to an educational discourse. However, it is argued here that the discourses suggest that there is unequal relationship between children and adults, and we conclude that social workers must contribute to the child’s status as an active subject.

Densification is highly prominent in the contemporary planning ideal, which is about efficient land use. This leads to more people sharing the same space, which means that more needs need to be included on the same area. There are various examples of how preschools' outdoor environments are planned in connection with densification, where they are, for example, placed on roofs or courtyards. A question that arises in connection with this, is what space is given to children and their needs when priorities must be made. Therefore, it is interesting to investigate, from a children's perspective, how the city of Malmö plans the outdoor environments of preschools and which solutions are used when the city is being densified trough a case study. There is a broad research base on what is good for children and their well-being and development. Where green and natural outdoor environments have a particular positive impact, which makes it important that preschools' outdoor environments can accommodate this. Especially since preschools are a place where children spend a lot of time. There are both national and municipal governing documents that municipalities need to adhere to in the planning process, which makes it interesting to examine how these are implemented and which working methods are used. Therefore, both document studies and qualitative interviews have been carried out. The result shows how the city of Malmö works from policy to implementation. Where the starting point is overall ambitions, then working methods and ends with the different solutions used, which is also exemplified by four preschools in Malmö. The result also shows that the city of Malmö has a great awareness of what is good for children and their needs are also given space in the planning. There are various governing documents and working methods that are supposed to promote good outdoor environments at preschools. The five solutions used in Malmö when planning preschools in connection with densificat, Förtätning är högst framträdande i det samtida planeringsidealet, vilket handlar om effektivt marknyttjande. Detta leder till att fler människor ska dela på samma utrymme, vilket innebär att fler behov behöver inkluderas på samma yta. Det finns olika exempel på hur förskolors utemiljöer planeras i samband med förtätning, där de exempelvis placeras på tak eller innergårdar. En fråga som uppstår i samband med detta är vilket utrymme som barn och deras behov ges när prioriteringar måste göras. Det blir därför intressant att genom en fallstudie undersöka, utifrån ett barnperspektiv, hur Malmö stad planerar förskolors utemiljöer och vilka lösningar som används i samband med förtätning. Det finns ett brett forskningsunderlag om vad som är bra för barn och deras välmående samt utveckling. Där gröna och naturliga utemiljöer har särskild positiv inverkan, vilket gör det viktigt att förskolors utemiljöer kan tillgodose detta. Detta eftersom förskolan är en plats där barn spenderar mycket tid. Det finns både nationella och kommunala styrdokument som kommuner behöver förhålla sig till i planeringsprocessen, vilket gör det intressant att undersöka hur dessa implementeras och vilka arbetssätt som används. Därför har både dokumentstudier och kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar hur Malmö stad arbetar från policy till implementering. Där startpunkten är övergripande ambitioner, för att sedan vidare visa arbetssätt och avslutas med de olika lösningar som används, vilka även exemplifieras av fyra förskolor i Malmö. Resultatet visar också att Malmö stad har stor medvetenhet om vad som är bra för barn och deras behov ges även utrymme i planeringen. Det finns olika styrdokument och arbetssätt som ska främja goda utemiljöer på förskolor. De fem lösningar som används i Malmö vid planering av förskolor i samband med förtätning är större enheter, utemiljö på tak, utemiljö uppdelad på tak och mark, utemiljö på innergård, samt så kallade äventyrsavdelningar. Sammanfattningsvis

Denna kvalitativa studie ämnar till att undersöka hur bibliotek som plats verkar för barns rättigheter i samhället, och hur bibliotekarier inom olika bibliotekstyper ser på detta. Det empiriska materialet består av en kortare dokumentstudie av tre styrdokument för biblioteksverksamheten i Stockholms stad, samt två intervjuer med personal på ett folkbibliotek och ett barnbibliotek. Med en beskrivande idéanalys analyseras det empiriska materialet med hjälp av teoretiska verktyg från Giroux’s teori om gränspedagogik och radikal demokrati. Som komplement har även begreppen barnperspektiv och barns perspektiv lyfts in som teoretiska verktyg. Studien visar att bibliotekarier tänker på liknande sätt kring barns rättigheter och bibliotek som plats, men att skillnaderna i arbetet mot barns rättigheter i rummet ligger i utrymmet och de resurser biblioteket har. Studiens centrala slutsatser är att barns rättigheter bör vara en grundbult i biblioteksverksamheten för barn, att barnens eget inflytande får ta plats, och att relationsskapande och trygghet är viktiga komponenter. Även att skapa separatistiska platser för barnen och att personalens barnperspektiv formats utefter barnens perspektiv., This qualitative study aims to examine how the public library can function as a place for children’s rights, and librarians’ views on this. The empirical material is based on a shorter document study of three governing documents for the City of Stockholm, and two interviews with personnel at a public library and a children’s library. The empirical material is analyzed with a descriptive idea analysis, using theoretical tools based on Giroux’s theory on border pedagogy and radical democracy. As a complementary theoretical tool, the concept of child perspective and children’s perspective have also been brought in. The study shows that librarians’ thoughts about children’s rights and the library as place is similar, but that there is a difference in the work towards children’s rights which lie in the space of the room and the resources given. Central conclusions of the study show that children’s rights should be a cornerstone of library operations towards children, that children’s own influence is allowed to take place, and that creating relationships and safety are important components. As well as creating separate places only for the children, and that the child perspective is shaped with the children’s perspective in mind.

This study examines how well the children’s perspective is taken into account in modern day urban planning, according to professionals within the field. It highlights both positive and negative experiences of the implementation of this perspective, in order to distinguish both flaws and strengths in the current methods. The study shows that some adults still regard children’s ideas as unnecessary, and that this is caused by the misconception that children’s wishes have a tendency to be unrealistic. Despite this image still occurring, there is often a willingness to include the children’s perspective. However, the resources to do so are often lacking, resulting in an unsatisfactory inclusion of children and their thoughts, in favor of more demanding and technical perspectives. Because of this, what is phrased as a children’s perspective is sometimes rather the image of what adults believe the children want, without actually having communicated with them. The analysis furthermore shows that the children’s perspective is often considered only after issues have arisen, when important decisions have already been made. In order to emphasize the importance of the children’s perspective, the UN:s Convention of the Rights of the Child has been acknowledged as a law in Sweden. However, the actualization of UN:s convention into planning procedures is lagging, possibly because it has not been properly adapted for the planning context, and is therefore difficult to apply to real life planning. The Swedish Planning and Building Act (PBL) has however not been adapted to incorporate the values of the UN:s convention in an urban planning context. Even though PBL requires affected parties to be consulted during the planning procedures, children are not mentioned as a specific group and are therefore sometimes forgotten. The study concludes that the planning procedures today do not fully live up to the intentions of the UN:s convention. However, the development seems to be heading in, I denna studie undersöks, genom en nulägesanalys, hur väl yrkesverksamma planerare och BKA-konsulter upplever att barnperspektivet tas hänsyn till i dagens samhällsbyggnadsprocesser. Ambitionen är att identifiera god praxis för inkludering av barnperspektivet, genom att lyfta positiva erfarenheter av, och brister i, implementeringen av barnperspektiv i dagens planeringsarbete. Rapporten utforskar vidare till vilken grad det deltagande som sker idag upplevs leda till meningsfull förändring, och vad som kan vara anledningar till att barnperspektiv ibland fastnar i välvilliga ord i lagstiftning och styrdokument snarare än att omsättas i praktiken. Genom att belysa dessa frågor är ambitionen att rapporten ska bidra till en bättre diskussion angående inkludering av barnperspektivet i den fysiska planeringen. Synen på barn och barns deltagande lyfts under studien som problematisk. Det framgår att vissa aktörer i beslutsfattande roller har en förutfattad mening om att arbete med barnperspektiv inte är meningsfullt, eftersom man antar att barnens önskemål kommer vara orealistiska. Detta anges vara en av anledningarna bakom varför diskussioner med barn ibland inte förs, och är en bidragande faktor till att andra perspektiv ofta prioriteras högre. Trots denna bild finns det ofta en vilja att involvera barn i dagens planeringsprocesser, men det saknas i många fall resurser att kunna göra detta fullt ut. Både mer tid och ekonomiska resurser behöver avsättas för att barnperspektivet ska kunna analyseras i tillfredsställande grad. Ett resultat av det ibland otillräckliga arbetet med barnperspektiv är att mycket av det som presenteras som barnperspektiv ofta inte alls är barnens perspektiv, utan istället en bild vad vuxna tror att barnen vill ha, då man aldrig kommunicerat med barnen. En identifierad ofta motarbetande kraft sett till barnperspektivet, är dagens höga ambitioner på bostäder, kombinerat med en kommersiell planprocess, som båda tar fokus från barnperspektivet. Barnper