Search

Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.

Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.